nas att ÄrsmedelvÀrdet för den relativa fuktigheten (RF) i utomhusluften i stora delar av landet ligger över 80 procent. NÀr det finns fukt i luften, relativ fuktighet högre Àn 75 procent, temperatur högre Àn tio grader och nÀring i form av papper, trÀ eller smutsigt byggmaterial i en byggnad Àr risken för fukt-, mögel eller rötskador pÄtaglig.
Puts pÄ isolering
Förutom att vara vacker, har fasadkonstruktionen Àven tillÀgnats förmÄgan att minska energibehovet i en byggnad. Detta kan ske genom att olika former av isolering monteras pÄ stommens insida, mellan bÀrande reglar alternativt stolpar eller till sist helt sonika appliceras pÄ utsidan av vÀggen. Av dessa alternativ Àr den mest energieffektiva varianten den med utanpÄliggande isolering. Andelen köldbryggor minskas samtidigt som ytan av isoleringen blir upp till tjugo procent större jÀmfört med en invÀndig isolering. Det visar sig Àven att stommens hÄllbarhet normalt blir bÀttre om den skyddas frÄn vÀder och vind med ett isolerande lager pÄ utsidan. Putsen fungerar Äterigen som ett offerskydd medan isoleringen hÄller frost och fukt borta frÄn den bÀrande stommen. Under 1960-talet utvecklades putstekniken pÄ utvÀndig isolering. Det började med att stenull monterades pÄ utsidan av murade vÀggar och sedan putsades. NÀr tekniken att tillverka expanderad polystyren (EPS) utvecklades, kom Àven detta material att anvÀndas som putsbÀrare. Under 1900-talet har Àven kork, foamglas, polyuretan, leca, lÀttbetong, trÀfiberskivor, cementbundna trÀfiberskivor, fÄrull, halmskivor och en mÀngd andra material anvÀnts med varierad framgÄng som utvÀndig isolering och putsbÀrare för vÀggkonstruktioner. Det kan dÀrför inte pÄstÄs att tekniken med enstegstÀtade putsfasader har varit oprövad. Vi pratar hÀr om hundratals miljoner kvadratmeter som utförts i Europa under de senaste hundra Ären, nÀstan allt som enstegstÀtade putssystem.
Puts pÄ isolering med trÀregelstomme
En typ av system som i Sverige etablerades under 1980-talet var puts pÄ isolering med en bakomliggande trÀstomme.
Tekniken började anvÀndas i större bostadsprojekt dÀr stommen utgjordes av bÀrande innervÀggar av betong, medan laster i fasadliv bars upp med stÄlpelare. Mellan dessa stÄlpelare monterades sedan olika grad av prefabricerade lÀttregelvÀggar med gipsskivor, trÀreglar och mellanliggande isolering. Insidan var försedd med en plastfolie som fungerade som ett Ängskydd och konvektionsskydd. PÄ fasaden monterades sedan en 50 till 80 mm tjock isolerskiva som sedan putsades. Fasaden efterliknade dÄ en murad konstruktion som putsats, men byggtiden var avsevÀrt kortare, kostnaderna lÀgre och energieffektiviteten betydligt bÀttre Àn med en motsvarande massiv stomme. Byggtekniken slog snart igenom pÄ bred front och samtliga svenska byggbolag anvÀnde i nÄgon form byggsÀttet i sin bostadsproduktion. Enligt uppskattningar i branschen har minst tio miljoner kvadratmeter enstegstÀtade putsfasader pÄ trÀregelstomme byggts under de senaste trettio Ären.
Bygglagstiftning
Statens Planverk, som sedan ersattes av Boverket, upprÀttade tidigt regler och krav för vad som ansÄgs vara fungerande konstruktioner. Förutom stadga, bÀrighet och brand, kom Àven fuktfrÄgor att integreras i lagstiftningen under 1970-talet. De tidigaste registrerade typgodkÀnnandena för enstegstÀtade putsfasader Àr frÄn slutet av 1970-talet och omfattar puts pÄ stenull samt puts pÄ cellplast (EPS). Dessa typgodkÀnnanden utfÀrdades först av Statens Planverk och sedan av Boverket innan processen lyftes ut frÄn den statliga myndigheten till Sitac, ett fristÄende statligt aktiebolag som hanterade typgodkÀnnanden inom byggsektorn. Sitac Àr Ànnu idag ett statligt Àgt bolag och ingÄr i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB, ett statligt affÀrsdrivande aktiebolag. TypgodkÀnnandena omfattade hela systemet inklusive den bakomliggande stommen. Till en början testades endast bÀrighet och brand, men frÄn 1980-talet lyftes speciellt frÄgan om fasadkonstruktionens fukttekniska egenskaper in i typgodkÀnnandena. DÄtidens experter inom fukt gjorde bedömningen att konstruktionen ansÄgs uppfylla de normer och lagkrav som samhÀllet stÀllde i nyproduktion och vid renovering. De utfÀrdade typgodkÀnnandena, som normalt hade en giltighet pÄ fem Är, godkÀnde uttryckligen enstegstÀtade putsfasader pÄ trÀregelstomme som en av samhÀllet accepterad byggmetod. Med de nu upptÀckta skadorna, Àr det enkelt att inse hur fel de hade.
Skador i enstegstÀtade putsfasader
Skador i yttervÀggen. Bygg & teknik 8/13
Under Är 2000 upptÀcktes allvarliga fuktskador av Skanska nÀr de byggde lÀgenheter i Hammarby Sjöstad i Stockholm. VÀggen bestod av trÀregelvÀggar, en utvÀndig kartongklÀdd gipsskiva komplet-
terad med utvÀndig putsisolering av stenull och tjockputs pÄ stÄlnÀt. Skadorna var omfattande med mögel-, fukt- och rötskador i trÀreglarna och pÄ gipsen. De genomfördes grundliga utredningar, bland annat SP Rapport 2002:15. Putssystemet och byggtekniken som sÄdan lyftes inte fram som en orsak, utan flera misstag under byggtid och bristfÀlliga lösningar kunde anses vara orsaken till de uppstÄdda skadorna. Skadorna ÄtgÀrdades medan fasaderna ÄterstÀlldes med enstegstÀtad puts pÄ trÀregelstomme. Under pÄföljande Är var det relativt tyst i Sverige om byggmetoden, fram till i maj 2007, dÄ SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut publicerade en rad artiklar om skadefall i enstegstÀtade putsfasader pÄ trÀregelstomme. Det anordnades seminarier runt om i Sverige varvid byggbranschen och försÀkringsbolag blev varse att enstegstÀtade putsfasader var en riskkonstruktion. Problemen hade frÀmst uppmÀrksammats i SkÄne och pÄ VÀstkusten. Orsaken till detta stod helt enkelt att finna i att vÀdret i denna del av Sverige Àr dÄligt! Det regnar betydligt mer dÀr Àn i övriga Sverige och dÄ ofta i kombination med vind. Det leder till det som benÀmns som slagregn, det vill sÀga vinddriven regnbelastning pÄ fasader. PÄ enstaka objekt hade intrÀngande regnvatten orsakat rötskador och trÀreglar i vÀggar var i sÄ dÄligt skick att deras bÀrförmÄga var nedsatt. I de flesta fall bestod skadorna av mögelpÄvÀxt och liknande mikrobiella angrepp pÄ skivmaterial och trÀreglar inne i vÀggen. Oavsett utbredningen, insÄg man snabbt att dessa skador kunde hÀrledas till fasadkonstruktionens bristande förmÄga att hantera inlÀckande vatten alternativt stÀnga inne byggfukt. Konstruktionen var helt enkelt inte tillrÀckligt robust och förlÄtande gentemot mindre fel och undermÄliga plÄtbleck, fönster och andra anslutningsdetaljer i fasaderna.
Utbredning
Tiotals miljoner kvadratmeter enstegstÀtade putsfasader har anvÀnts i Sverige under de senaste trettio Ären. En del av detta har monterats pÄ tunga vÀggar eller som ren tillÀggsisolering pÄ redan fungerande men otillrÀckligt isolerade fasader. Den konstruktion som betecknas som riskkonstruktion, enstegstÀtade fasader pÄ trÀregelstomme, har uppskattningsvis anvÀnts pÄ drygt tio miljoner kvadratmeter fasadyta under samma tidsperiod. Det innebÀr att fastighetsÀgare och boende som har denna typ av fasadkonstruktion nu lever med en risk för att skador finns inne i vÀggen utan att det Àr synligt frÄn utsidan. Just detta faktum att skadorna ofta inte Àr synliga frÄn utsidan gör att osÀkerheten ökar och risker ibland mörkas eller inte lyfts fram eftersom det ofta gÀller stora belopp i samband med fastighetsaffÀrer. Kostnaden för att ÄtgÀrda en kvadratmeter fasadyta och ÄterstÀlla den 13