Putsade enstegstätade regelväggar:
Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört Att det är stor risk för fuktskador i byggnader med putsade enstegstätade regelväggar, speciellt i väderutsatt läge, är idag ett välkänt faktum i Sverige, Jansson & Hansén (2015). Skador har uppstått inne i välisolerade regelväggar som utvändigt isolerats med styrencellplast eller styv mineralull (putsbärare) mot en skiva som ofta är organisk. Utanpå isoleringen finns puts som ytskikt för fasaden. Mot den varma insidan sitter vanligtvis en luft- och ångspärr i form av en 0,2 mm PEfolie. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut utförde sin första undersökning i byggnader med enstegstätade träregelväggar i början av 2006. I denna undersökning kunde man konstatera omfattande inläckage på fasaderna vid otäta detaljer, speciellt på fasader i väderutsatt läge. Tidigare hade också skador uppmärksammats i Hammarby sjöstad men dessa skador berodde på byggfukt, Samuelson & Wånggren (2002). Efter att SP i början av 2007 gick ut i fackpress och varnade för att konstruktionen var känslig för fukt, Jansson, Samuelson & Mjörnell (2007) har många mätningar och undersökningar utförts. Exakt hur många byggnader som har uppförts i Sverige med den aktuella byggmetoden är i dagsläget dock okänt.
Tidigare i år har SP skrivit en ny forskningsrapport om putsade enstegstätade regelväggar, Jansson & Hansén (2015). Rapporten skrevs främst med avseende på ny information som vi anser är viktig för att branschen ska kunna få en överblick av hur omfattande problemen verkligen är eller uppskattas vara. När det gäller omfattningen på förekommande skador och inläckage har SP i detta fall en mycket klar bild som grundar sig på många mätningar och friläggningar. Som författare till denna artikel har vi själva undersökt över 1 000 byggnader med den aktuella fasadmetoden och utfört närmare 2 000 lokala friläggningar. Många av dessa byggnader har undersökts i flera steg: ● Steg 1: Okulär kontroll och utvändiga fuktmätningar ● Steg 2: Lokala friläggningar från inoch utsidan av fasaden ● Steg 3: Total friläggning av fasaden in till regelstommen. Eftersom utredningarna har skett i olika steg och oftast varit mycket omfattande har våra kunskaper och erfarenheter om enstegstätade regelväggar också blivit betydande. Viktiga slutsatser från den senaste forskningsrapporten: ● Problemets omfattning i hus från före 2007 är minst lika stor som redovisades i tidigare forskningsrapporter. I nästan alla byggnader där man undersöker fuktförekomst i gipsskivor eller reglar får man indikeringar att så är fallet. När väggarna öppnas genom friläggningar framgår det
Bild 1: Felmonterat fönsterbleck som saknar putskant och är monterat efter putsningen. Vatten kan mer eller mindre rinna rätt in i konstruktionen. 12
Artikelförfattare är Anders Jansson och Magnus Hansén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. att skadeomfattningen ofta är stor, speciellt på väderutsatta fasader. ● I byggnader från 2007 och framåt (alltså byggnader som uppförts efter att kunskapen om konstruktionens svagheter och risker blivit känd) finns det också många indikeringar på fuktförekomst i väggarna trots att de har byggts med modifierade konstruktioner. ● Senaste åren har relativt många konstruktioner med puts på mineralullsisolering undersökts av personal från SP. Skadefrekvensen är hög och skiljer sig inte mycket från konstruktioner med puts på cellplast. ● I de fall där uppföljning av åtgärdade fasader skett har nya läckage konstaterats. Väggar har oftast återställts med samma konstruktion fast med bättre detaljer. Det är dock för få fall för att kunna dra några slutsatser av detta. Uppföljning av åtgärdade fasader bör utföras i större omfattning, speciellt viktigt är detta när
Bild 2: Glipa i skarven mellan mineralullsskivorna vid vägghörn ända in till utegipsen. Bygg & teknik 8/15