golv – se bilaga B. Dessa kravspecifikationer gäller för betong med sämre egenskaper än de pågjutningar som undersökts här. Samtliga pågjutningar i denna studie har en kvalitetsklass motsvarande klass A eller bättre enligt Tabell ESE/7. En tidigare provning av CBI Betonginstitutet på Hårdbetong C (en systerprodukt) enligt standard SS 137241:2005, som HusAMA refererar till, gav knappt någon mätbar nötning [17]. Betonghandboken Material, Kap 26.1: 3, säger följande: ”Provningsmetodernas brister när det gäller att efterlikna verkligheten och ofullständiga kunskaper om sambandet mellan provningsresultat och betongens nötningsmotstånd i praktiken begränsar möjligheterna att sätta bestämda gränser för nötningsmotståndet som garanterar en viss livslängd med hänsyn till avnötning.” [10]. Så är det, men för pågjutningar av hårdbetong behövs nya särskilda krav baserade på nötningsmetoder relevanta för denna typ av betong. Vidhäftning. Många faktorer påverkar vidhäftningen. De viktigaste utförandeberoende faktorerna är [1, 18]: ● Underbetongen ska vara ren och cementhuden avlägsnad (helst med blästring) [19]. ● Underbetongen ska vara fri från mikrosprickor. ● God kompaktering av pågjutningen. ● God härdning av pågjutningen, med minimerad krympning som resultat. De viktigaste materialberoende faktorerna är: ● Låg krympning (god volymstabilitet) [20] . ● God hållfasthet. Vidhäftningsprovningen gjordes både på de stora och de små plattorna. Vidhäftningen var genomgående större på de små plattorna. Det kan bero på att de stora plattorna hade utsatts för nötningsprovning och att det påverkade vidhäftningen. Det kan även bero på att hållfastheten i de små plattorna var något högre. I bild 5 syns tvärsnitt av betongplattorna med pågjutningar. Hårdbetong A, C och D samt referensbetongen har knappt synbara gränsskikt mellan pågjutning och underbetong, vilket vittnar om en god vidhäftning. Det bekräftades också i dragprovningen. Ett av draghållfasthetsproven för Hårdbetong A släppte dock. Sannolik orsak var för stor krympning. Beträffande Hårdbetong B-pågjutningarna i bild 5 kan man se att vidhäftningen ser dålig ut. Gränsskiktet utgör i båda fallen en skarp linje, och i fallet Hårdbetong B + R syns att pågjutningen lokalt lossnat. För Hårdbetong B + P har primern inte trängt in i underlaget. Hårdbetong B är dock förhållandevis volymstabil. Därför borde vidhäftningen varit god. Jämför med Hårdbetong D som trots en större krympning ändå hade en utmärkt vidhäftning. Möjlig orsak till den svaga vidhäftningen för Hårdbetong B. Två stora plattor 62
BILAGA B. Krav på pågjutningar enligt Hus AMA
Kraven i Hus-AMA är framtagna efter provning enligt SS 137241:2005. ESE.5 Pågjutning Undergolv av betong och betonggolv indelas med hänsyn till avsedd funktion i kvalitetsklasserna A, B, C och D. Hållfasthetsklass och nötningsmotstånd ska uppfylla kraven för respektive kvalitetsklass enligt tabell ESE/7. Provning av nötningsmotstånd ska utföras enligt SS 137241:2005 och provningsresultatet ska baseras på medelvärdet av fem provningar. Nötningsmotstånd i tabell ESE/7 gäller för undergolv av betong och betonggolv med stålglättad yta. Tabell ESE/7. Krav på hållfasthetsklass, nötningsmotstånd och största tillåtna nötning för undergolv och golv.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– KvalitetsHållfasthetsklass Krav på nötningsStörsta tillåtna nötning, mm klass motstånd 0–800 varv 0–1 600 varv –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– A ca C 40/50 Mycket höga 0,1 0,2 B ca C 30/37 – C 35/45 Höga 0,2 0,4 ca C 25/30 Måttliga 0,4 0,8 C D ca C 20/25 Låga – – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
För undergolv av betong och betonggolv som är utförda på underlag av hårdnad betong och ska samverka med underlaget får bom mellan underlag och golv inte förekomma.
Hårdbetong A
Hårdbetong C
Hårdbetong B + P
Hårdbetong B + R
Floor Hårdbetong D
Referensbetong CBI
Bild 5: Betongplattor med olika pågjutningar i genomskärning.
Bygg & teknik 8/10