Bild 4: Överst Hårdbetong A till vänster och Hårdbetong C till höger Hårdbetong B, med de två olika vidhäftningsprimerna i mitten. Hårdbetong D och referenspågjutningen längst ner till höger.
tong D den största krympningen. Hårdbetong C hade genomgående goda egenskaper, men det var också det mest svårbearbetade materialet vid utförandet och krävde exempelvis vibrering till skillnad mot de andra materialen. Referensmaterialet hade dålig slitstyrka, men hade annars lika bra egenskaper som de undersökta produkterna. En av svagheterna i denna studie är att all bearbetning av betongytorna gjordes för hand. I reella projekt maskinglättas vanligen pågjutningarna [12] vilket ökar betongytornas slitstyrka. Pågjutningarnas slitstyrka/nötningsmotstånd. Betongens hållfasthet har stor betydelse för materialets slitstyrka. Hållfastheten beror på cementpastans och ballastens hållfasthet och vidhäftningen dem 60
emellan. Ju porösare betong, desto mindre hållfast och nötningsbeständig är den. Ballastens hårdhet har också stor inverkan [10]. Andra viktiga faktorer är ytjämnheten, hur och under vilket tryck som ytan glättats [12], hur ytan härdats, om ytan har efterbehandlats och om smörjmedel förekommer på ytan vid provningen [13]. För provning och klassificering av en pågjutnings slitstyrka behöver man enligt standard SS EN 13873 endast göra en av nötningsprovningarna i standard SS-EN 13982 (se avsnitt nötningsprovning). Resultaten från denna studie och andra studier [11] visar att minst två olika typer av nötningstester bör genomföras för klassificering av ett materials nötningsmotstånd, eftersom olika provningsmetoder
verkar genom olika nötningsmekanismer. De nöter olika beroende på provmaterialets egenskaper. Det betyder att ett material som uppvisar lågt abrasivt motstånd för den skull inte behöver ha lågt motstånd mot rullande hjul, eftersom det senare beror mer av materialets seghet och inte på dess hårdhet. Jämför till exempel egenskaperna för Hårdbetong D med referensbetongens. Nötning från rullande hjul (Bring). Hårdbetong B hade den bästa slitstyrkan. I provningen med rullande hjul uppmättes till och med ”negativ nötning”, vilket kanske kan förklaras av att stålhjulet nötts av mot underlaget. En bidragande orsak till den goda slitstyrkan hos Hårdbetong B kan vara att deras petroleumbaserade membranhärdare fungerat som smörjmedel då den trängt in i betongytan och minskat friktionen mellan hjul och betongyta. Även Hårdbetong A och Hårdbetong D ser ut att vara färgat av stålhjulet. Det antyder att även dessa material har ballast som är hårdare än stål, och stålet har då abrasivt skrapats av från det rullande ledhjulet när detta snurrat kring sin egen axel. Kvarts har en Brinellhårdhet motsvarande cirka 180 kg/mm2 och ohärdat stål har en Brinellhårdhet på cirka 143 kg/mm2 vid intryck med 5 mm kula. Verktygsstål har en hårdhet kring 250 kg/mm2, det vill säga någonstans mellan 7 och 8 på Mohs hårdhetsskala [14–16]. Största slitaget hade referensbetongen. Orsaken till detta är, dels att betongen härdade en vecka kortare än övriga pågjutningar, dels att härdningen med vatten och övertäckning med plast var otillräcklig, dels att blandningen inte är tillräckligt genomarbetad utan har en ojämn kornkurva och därför är dåligt proportionerad. Resultaten visar också att de pågjutningar, Hårdbetong A och B, som härdades med membranhärdare hade lägst nötning. Om härdningen med vatten hade pågått längre tid än bara en dag, skulle sannolikt bättre värden erhållits för både Hårdbetong C och referensbetongen. Slipande nötning (Böhme). I Böhmeapparaten var nötningen av referensbetongen och den självutjämnande pågjutningen Hårdbetong D 2,6 mm, det vill säga 35 procent större än nötningen 1,9 mm för övriga tre pågjutningar – se figur 4. Beträffande Hårdbetong D erhöll Asztély (2003) nötningsdata som var ytterligare tjugo procent högre med ett medelnötningsvärde på 3,1 mm [11]. I samma provning blev medelnötningen av en K50 betong 2,3 mm, det vill säga mitt emellan de tre hårdbetongpågjutningarna och referensbetongen och Hårdbetong D, vilket sannolikt beror av att en vanlig K50 betong innehåller större ballast. Krav på nötningsmotstånd. I Hus AMA ESE.5, Tabell ESE/7, ges kravspecifikationer för färdigt undergolv och Bygg & teknik 8/10