Figur 1: Fri krympning från dag 1, 50 procent relativ fuktighet, T är lika med 20 °C.
dard SS 137243. Tre prover gjordes med varje metod, se bild 3 på sidan 56.
Resultat
Volymförändringar. I figurerna 1 till 3 presenteras de uppmätta längdförändringarna. Volymförändringen dV är direkt proportionell mot längdförändringen enligt dV = 3 x dl (gäller för små dl). Vidhäftning. Vid dragprovning sker brott ibland i underbetong (substrat) och ibland i pågjutning. Fogens vidhäftning är då alltså större än pågjutningens
Figur 2: Fri längdförändring från dag 1, förslutna prover, 50 procent relativ fuktighet, T är lika med 20 °C.
Resultaten av dragprovningen i de små plattorna redovisas i tabell 5. Ingen provning av Hårdbetong A eller referensbetongen gjordes på små plattor. Provningen utfördes efter 28 dagars härdning. Medelvärde m och standardavvikelse s beräknades från samtliga sex prover. Hårdbetong D och särskilt Hårdbetong C uppvisade bättre vidhäftning på de små plattorna jämfört med på de stora. Hårdbetong B:s vidhäftning var också bättre men otillräcklig i fallet för Hårdbetong B + P.
Tabell 4: Draghållfasthet och brottyta i provnigen på de stora plattorna. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Provmaterial Antal dagars härdning CBI metod 6, MPa Brottyta /produkt före provning (m ± s) (F,P,S)i) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A 55 2,36 ± 1,17 (1,0,4) Hårdbetong B + R 52 1,82 (1 prov) (5,0,0) Hårdbetong B + P 55 Ej mätbar ~ 0 (5,0,0) Hårdbetong C 52 1,87 ± 0,20 (5,0,0) Hårdbetong D 51 3,16 ± 0,16 (0,5,0) Referens CBI 45 2,73 ± 0,26 (1,0,4) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– i) F är fog, P är pågjutning, S är substrat/gammal betong.
Tabell 5: Draghållfasthet och brottyta i provningen på de små plattorna. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Provmaterial SS 137243 CBI metod 6 Brottyta /produkt MPa MPa (F,P,S)i) (m ± s) (m ± s) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong B + R 1,05 ± 0,13 1,12 ± 0,23 (6,0,0) Hårdbetong B + P 0,33 ± 0,25 Ej mätbar ~ 0 (6,0,0) Hårdbetong C 3,08 ± 0,50 3,87 ± 0,25 (0,0,6) Hårdbetong D 2,72 ± 0,03 4,08 ± 0,28 (2,1,1) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Figur 3: Fri längdförändring från dag 1, 100 procent relativ fuktighet, T är lika med 20°C.
Böjdraghållfasthet och tryckhållfasthet. Resultaten av böj- och tryckprovningen redovisas i tabell 6. Hårdhet. Resultaten av mätningarna av hårdheten är presenterad i tabell 7. Värdena på 60 till 80 kg/mm2 kan jämföras med hårdheten för ohärdat verktygsstål stål på cirka 250 kg/mm2. Nötning. Nötning Böhme (SS-EN13892-3). Resultatet är presenterat i figur 4. Störst nötning uppvisade referensmaterialet och avjämningsmassan Hårdbetong D. De hade cirka 35 procent högre nötTabell 7: HB är hårdhet enligt Brinell; n är antal intryck) ––––––––––––––––––––––––––––––– Material HB (kg/mm2) n ––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A 78 ± 13 10 Hårdbetong B 63 ± 12 10 Hårdbetong C 81 ± 25 10 Hårdbetong D 74 ± 23 9 Referens CBI 63 ± 19 8
ning än de övriga tre materialen, som hade ungefär lika stor nötning. Nötning Bring (SS-EN-13892-5). I bild 2 visas provuppställningen med rullande hjul ovanpå en av provplattorna. Belastningen var 2 kN. Resultaten av nötningsprovningen redovisas i tabell 8, där RWA är mängden avnött material beräknat på en yta med arean cirka 1 100 cm2. Beräkning görs enligt: RWA = 1 100 • d
där d är det beräknade medeldjupet på avnötningen. i) F är fog, P är pågjutning, S är substrat/gammal betong. Djupet mäts på femton platser enligt standard. (I vissa fall uppmättes neeller underbetongens dragstyrka. gativa värden, vilket sannolikt beror Resultaten av dragprovningen i Tabell 6: Böjdraghållfasthet och tryckhållfasthet. på mätfel eftersom mätdonet sällan de stora plattorna redovisas i ta- Medelvärde och standardavvikelse. hamnar på exakt samma mätpunk––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– bell 4. Dessutom anges brottläter. Men det kan inte uteslutas att Material fcf fcc ρ gen. I de fall brott skett i underbestålhjulet nötts mot betongen och att 3 (MPa) (MPa) (g/cm ) tong eller pågjutning, är alltså ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ytan därmed har höjts.) vidhäftningen är större än de an- Hårdbetong A Bild 4 visar hur plattorna såg ut 19,3 ± 1,4 99,5 ± 2,8 2,31 givna måtten på dragstyrkan. Be- Hårdbetong B efter genomförd provning i Bring9,6 ± 0,3 66,9 ± 1,9 2,15 träffande provningen av Hårdbe- Hårdbetong C apparaten. Bilderna visar att refe14,4 ± 0,6 94,0 ± 1,7 2,49 tong B släppte pågjutningen från renspågjutningen nöttes mest. För Hårdbetong D 11,0 ± 0,6 33,8 ± 0,5 1,98 underlaget vid utborrningen på Hårdbetong B ser det ut som om Referens 10,0 ± 0,7 72,3 ± 2,0 2,35 samtliga prover utom för ett. stålhjulet nötts mot betongen, 58
Bygg & teknik 8/10