8/09 Bygg & teknik

fästs med karmskruv i skivorna. Drevning utförs mellan VST-skivorna och fönsterkarmen. På insidan av drevningen monteras en rund bottningslist med slutna celler och innerst en elastisk fogmassa.

Förslag 4 är likt förslag 3, men skivan sticker här ut 150 mm från stommen.

Framkanten av fönsterkarmen slutar i linje med den utstickande skivan. Detta är det förslag där fönstren kommer längst ut i fasaden, 125 mm från utsidan på fasaden till utsidan av den yttre glasrutan, figur 3.

Fönstret monteras i alla förslag på ett likartat sätt med åtta kramskruvar, tre på vardera sida samt en i överkant respektive underkant.

Dimensionering av vinkelprofiler och infästningsskiva. Dimensionering av infästningar gjordes enligt Eurocode 5 med två möjliga lastfall: Fall A – hela fönstrets last tas upp av den undre vinkelprofilen Fall B – fönstret hängs upp i vinkelprofilerna på sidorna.

Vinkelprofilernas tjocklek dimensioneras gentemot uppställt brottkriterium samt genom att betrakta eventuella deformationer, så som nedböjning, med hjälp av balkteori. Om fönstret väger 100 kg, och hälften av vikten tas upp på varje sida så måste vinkelprofilens tjocklek vara minst 1,6 mm. Emellertid, om plåten görs 3 mm tjock blir ljudisoleringen tillräcklig utan montage av mineralull i 200 mm breda fält närmas fönsteröppningarna, så som man gjort i kv Fikonet och kv Kolonisten som också har VST-stomme. Således blir ljudkraven dimensionerande för vinkelprofilerenas tjocklek.

Dimensionering av karmskruvar görs med förutsättningen att ett fönster hängs upp med tre karmskruvar på vardera sida samt en i överkant respektive nederkant.

Karmskruvarna måste hålla för belastningen från vindtryck respektive vindsug samt belastningen från fönstrets egentyngd som är 100 kg när fönstrets storlek är 0,885 gånger 1,385 m.

I tvärkraftsriktningen är en karmskruv dimensionerad för 600 N. Belastningen från vindtryck respektive vindsug när huset är 18 m högt och ligger i terrängtyp II är 360 N respektive 142 N. Momentet på karmskruven från egentyngden av fönstret blir 7,5 Nm, men en karmskruv är dimensionerad för ett moment på 20 Nm. Karmskruven klarar alltså dessa belastningar utan problem.

Dimensionering av infästningsskiva görs för förslag nummer fyra som ger den största lasten med avseende på karmskruvarnas utdragshållfasthet. Även här har väl tilltagna säkerhetsfaktorer tagits med i beräkningarna som görs med följande antaganden: Fönstrets mått är 1,0 gånger 1,5 m och infästning sker med fyra skruvar, två per sida, som alla belastas likvärdigt.

Den dimensionerande hållfastheten för en karmskruv i skivförband beräknas vara ungefär 300 N som ska jämföras med den 54

last den utsätts för, ungefär 250 N. Denna modell innebär goda säkerhetsmarginaler eftersom en viss del av vikten bärs av stommen.

Monterbarhet

Monterbarhet är en viktig aspekt för ett systems tillämpning. Produktionen måste löpa så smidigt som möjligt med få och enkla moment vid montering. Förslag nummer 1 monteras på samma som tidigare använts på referensobjektet, Kolonisten, fast där användes 1,5 mm tjocka vinkelprofiler för infästning av fönstren med måtten 50 gånger 50 mm. Fönsterkarmens insida sattes i liv med den yttre skivan i stommen. Man har här relativt goda erfarenheter av systemet fast några bland personalen tyckte att systemet var svårt att jobba med. Ibland behövdes här extra träreglar för att få tillfredställande stabilitet kring stora fönsterpartier och dörrar. En skillnad är att vinkelprofilerna nu kommer att ha tjockare gods, 3 mm, och ha något större mått, 70 gånger 70 mm. Vinkelprofilernas vikt blir 3,2 kg per löpmeter. De större tyngden kan göra svå-

ler kombineras lätt med en sådan avfasad fönsternisch. För de förslag där fönstret fästs i en skiva innebär detta ett visst problem. Ett sätt att lösa detta är att dela upp skivan i två separata bitar, så att den skiva fönstret fästs i endast når ett par centimeter in i fönsteröppningen – tillräckligt för att förankra skivan i betongstommen.

Fönstersmygen kan därefter fasas av invändigt. Detta är dock något som kräver en speciallösning av stommen från leverantören.

Värmetransport

Ett minimum av köldbryggor är högst önskvärt för ett passivhus. Noggrannhet vid utformning och utförande är därför väldigt viktigt, speciellt omkring anslutningar för fönster- och dörrkarm etcetera.

Köldbryggeberäkningarna har gjorts med datorprogrammet VIP+ för ett fönster med storlek 0,885 gånger 1,385. Längden på köldbryggan blir då omkretsen av fönstret, det vill säga 4,54 meter. Den linjära värmetransmissionskoefficienten ψ för de fyra alternativen visas i tabell 2.

Förslag 2 har en energiförlust som är cirka

Tabell 2: Linjära läckflödeskoefficienter.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förslag 1 Förslag 2 Förslag 3 Förslag 4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ψ (W/mK) 0,1725 0,1411 0,1764 0,1742

rare monteringen svårare. Det är lämpligt att beställa förborrade profiler, för att slippa håltagning på plats. Med den större godstjockleken blir stabiliserande träreglar onödiga.

I förslag nummer 2 är vinkelprofilerna ännu större och tyngre, vikten blir 4,61 kg per löpmeter, vilket gör att monteringen blir än svårare. I förslag nummer 3 monteras skivorna direkt i den gjutna stommen och stödjande hörnbeslag monteras för stabilitet. Skivorna kan monteras inifrån vilket borde ge en smidig hantering, då arbete ute på byggställning inte behövs i detta fall. Fönstret lyfts upp i ramen av skivor och fästs med karmskruv, vilket bör gå bra då det är lätt att borra och skruva i skivan. Förslagen med monteringsskivorna kräver god passning på måtten av stommen. Leverantören anger toleranserna till omkring 1 mm, vilket är tillräckligt. För förslag nummer 4 är monterbarheten i stort sett samma som i förslag 3.

Skivorna är dock större och tyngre och svårare att få på plats. Trots att skivorna i förslag 3 och 4 är större och svårare att lyfta än vinkelprofilerna bemöttes förslaget vid besök på Kolonisten med en positiv inställning från byggarbetarna med en förmodan om enklare montering än montage än vinkelprofilerna.

Arkitektritningarna har en avfasning av fönstersmygarna inomhus, figur 3, för att tillåta så mycket som möjligt av solljuset att nå in i lägenheterna med sina tjocka väggar. Förslagen med vinkelprofi-

20 procent lägre än de andra tre förslagen, som är likvärdiga.

Plåtdetaljer

Plåtdetaljerna vid en fönsteranslutning har stor betydelse för fönstrets funktion.

Det är ett känsligt område som kräver god kunskap för ett fullgott utförande. Det är även ett avsnitt som regleras speciellt i AMA Hus, som är ett referensverk som är avsett för att användas i arbetet att upprätta bra byggbeskrivningar som vi här hänvisar till. Det kan vara värt att notera att AMA ofta anger minimikrav, så det kan vara önskvärt att ha en marginal.

Plåtarbetena i de olika förslagen blir i stort utförda på samma sätt för de fyra alternativen. De skiljer sig åt med den plåtlängd fönstrets läge i väggen medför. Förslag 1 och 3 kräver då de längsta fönsterblecken. I figur 4 visas en schematisk bild över plåtarbetena.

Vid djupa smygar är det särskilt viktigt att ha ordentligt fall på blecken. I förslagen ovan har fönsterblecken en lutning på 15 grader. Blecken har ett språng ut från fasaden som är 40 mm. Till putsade smygar ska fönsterblecket anslutas med gavlar och med putskant parallellt med blecket enligt JT/111 i AMA Hus. Bakom fönsterbleckets anliggning mot fönsterkarmen finns en tätning för att förhindra inträngning av vatten, enligt JT /107 i AMA Hus. Två olika utformningar av fönsterblecken har dominerat vid diskussioner med sakkunniga. Den första varianten är Bygg & teknik 8/09