Bild 3: Tvåstegstätad (dränerande och ventilerande).
Bild 4: Tvåstegstätad (dränerande).
Bild 5: Enstegstätad (odränerande).
allt vid anslutningar) om det finns en tryckskillnad över skiktet samtidigt som det utsätts för vatten, se bilderna 4 och 5. Därför finns det ett krav i P-märkningsreglerna som säger att om fasaden är regntät, men saknar dränerande funktion så ska det finnas ett andra hinder för vatten att ta sig in till fuktkänsliga delar. Om vi utgår från de vindtryck som rådde under stormen Gudrun så skulle det ge cirka 500 Pa tryckskillnad över en enstegstätad fasad, enligt diagram i bild 5. Om det regnar samtidigt så kan detta lik-
ställas med 50 mm vattenpelare som fasaden/putsen ska klara. Luft- och ångspärr. Oklämd plastfolieskarv, se bild 6, kommer att bli utsatt för rörelse när det blåser ute. Anledningen är att det tätaste skiktet får ta det största tryckfallet, och utsätts för de största tryck- och dragkrafterna när det blåser, se bild/diagram 3. Hur detta fungerar i praktiken och över tiden (material kan utmattas) behöver verifieras. Detta är särskilt viktigt i lågenergihus som inte klarar uppvärmningsbehovet om det uppstår direkta luftotätheter. Verifierade produktlösningar för hur olika typer av genomföringar bör tätas och användas torde välkomnas i
branschen så länge det ser ut som på bilden 7. Vindskydd. Ett vindskydd som i bild 8 är sannolikt inte regntätt (skivskarvar och
Bild 6: Oklämd plastfolieskarv med tejpad skarv.
Bild 7: Uppskuren plastfolie för elrörsgenomföring.
34
Bild 8: Vindskydd av gipsskivor. Bygg & teknik 8/09