Ventilerad fasad med puts på skiva Problemen med puts direkt på värmeisolering har knappast gått någon förbi och många åsikter har under senare tid framförts i denna fråga. Allt eftersom riskerna med den enstegstätade putsfasaden har blivit kända har också intresset för alternativa metoder att bygga putsade fasader ökat. En sådan metod är putsa mot en fuktresistent skiva som är monterad mot ett bakomliggande, luftspaltsbildande läktsystem. I artikeln presenteras ett pågående forskningsprojekt på Lunds tekniska högskola (LTH), Avdelningen för Byggnadsmaterial, där avsikten är att undersöka den ventilerade putsfasaden ur två synvinklar – byggnadsfysikaliskt och brottmekaniskt.
Tekniken innebär att fasaden, åtminstone under vissa förutsättningar, kan tillskrivas ett antal egenskaper som den mycket använda lösningen med puts på isolering helt eller delvis saknar: dränerad, ventilerad och tvåstegstätad. Rent fuktmekaniskt borde risknivån för en sådan putsfasad därmed vara jämförbar med vad som gäller för traditionella fasadmaterial som till exempel träpanel, skivor eller tegel. Nu är det naturligtvis så att tekniken med puts på skiva inte är helt invändningsfri och i förhållande till den enstegstätade varianten har kritik som framförts bland annat gjort gällande att kostnaderna ökar, att konstruktionsdjupet blir större, att värmeisoleringen försämras och att möjligheterna till en effektiv produktion minskar.
renoverat kontorshus i Karlskrona, en ombyggd industrilokal i Helsingborg och två mindre flerfamiljshus utanför Linköping. Intressant med det sista var att husen var byggda redan på tidigt 1990-tal. Det visade att tekniken att bygga ventilerade putsfasader, även om den använts mycket sparsamt i Sverige, funnits tillgänglig relativt länge. För att hitta en större volym referensprojekt företog Skanska tillsammans med Sto en resa till Berlin 2004. Under resan förvisades ett flertal större projekt utförda med Stos systemlösning för ventilerad putsfasad – Sto Ventec. Bild 1 visar en byggnad som i samband med renovering i mitten på 1990-talet försetts med detta system. Generellt uppvisade inga av de fasader som okulärt studerades vid denna resa några tecken på skador (till exempel sprickbildning) som gav anledning till misstro mot systemet. Efter en fördjupad undersökning av Ventecskivans egenskaper [1] och egna tester med provväggar började Skanska att an-
Bild 2: Detaljbild från ett flerfamiljshus i Malmö med ventilerad putsfasad.
av stål, korslagt regelverk med indragen plastfolie på insidan och Sto Ventec monterad mot horisontella, perforerade stålläkt på utsidan. Konceptet inkluderar bland annat detaljerade anvisningar för hur fönsteranslutningar ska utföras. Konstruktionens regntäthet har med mycket
Backa några år
Om vi backar några år i tiden, närmare bestämt till 2002, fanns det mycket få byggnader i Sverige som var utförda med puts på skiva. När Skanska vid denna tidpunkt med hjälp av materialleverantören Sto försökte att hitta referensprojekt blev utfallet endast några enstaka projekt: ett Artikelförfattare är Jörgen Falk, Lunds tekniska högskola, Avdelningen för Byggnadsmaterial och Skanska AB, Malmö.
16
Bild 1: Byggnad i Berlin med Sto Ventec fasad.
vända Sto Ventec i mindre skala 2004/ 2005. Bild 2 visar en detalj från ett av de allra första skarpa projekten – ett mindre flerfamiljshus i Malmö. Tillsammans med ett flertal avtalspartners arbetade Skanska under 2007 fram en helhetslösning för ytterväggar med puts på skiva. Väggen är i första hand avsedd för byggnader högre än två våningar och huvudprinciperna är en regelstomme
gott resultat provats i laboratorium hos Sintef-Byggforsk i Trondheim.
Forskningsprojektet
Våren 2008 startade ett industridoktorandprojekt på Avdelningen för Byggmaterial vid Lunds tekniska högskola. Projektet har tillsvidare arbetsnamnet Fasadputs på skivunderlag i dränerade och ventilerade konstruktioner och finansiärer är Bygg & teknik 8/09