Några släktingar, a) liten hussvamp (Leucogyrophana pulverulenta) och b) källarsvamp (Coniophora puteana), till den äkta hussvampen (Serpula lacrymans) bildar liksom denna rotliknande myceltrådar. De har också virkesnedbrytande egenskaper och ställer till skada. Men sanering kräver inte lika omfattande och kostsamma åtgärder som den äkta hussvampen. För lekmannen är de svåra att skilja.
det angripna träet drabbas av mögelröta (soft rot). Det blir också mer mottagligt för egentliga rötsvampar. Detta kan äventyra hållfastheten. Alla underliggande skikt – betong, bjälklag med mera – måste torkas ut ordentligt och rengöras ordentligt innan övergolvet läggs på, och man bör vara särskilt försiktig vid täta ytbeläggningar. Vi har haft många fall från förskolor, där torktåliga mögelsvampar som till exempel Eurotium påträffats under linoleummattor som lagts direkt på betong. Även det lim som används kan fungera som substrat för torktåliga mikroorganismer. Under andra ytgolvsmaterial, som plastmattor och parkettbrädor, kan möglet också trivas. I lumppapp och korksmulepapp som används till dämpning under trägolv finns det mycket cellulosa. Inte minst den porösa korksmulepappen har en tendens att mögla. Under varje korksmula som sitter nedsänkt i tjärskiktet
finns ett litet luftfyllt rum som kan fungera som ett växthus, när luftfuktigheten är tillräckligt hög. Vi ser ofta i våra analyser att både strål- och mögelsvampar trivs utmärkt där.
Allt mögel luktar inte
Det är ofta dålig lukt som ger misstanke om en mögelskada. Det är dock viktigt att komma ihåg att allt mögel inte luktar, och också att det inte går att försäkra sig om att det inte finns mögel genom att bara titta på den misstänkt angripna platsen. Mögelangrepp är oftast osynliga för blotta ögat, även när tillväxten är ”onormalt stor” och indikerar fuktskada. Det kan löna sig att låta göra en analys av materialets yta i mikroskop. Tillsammans med en byggnadsteknisk undersökning har sådana analyser en viktig funktion. Mätningar av förekomst av sporer i luften kan, jämte andra undersökningsmetoder, vara ett sätt att bli uppmärksam på mögelhärdar i ut-
Alla svampar man träffar på är inte lika allvarliga, och en korrekt artbestämning är viktig. Här är grundens insida bevuxen med vedsvampen kraterskinn (Amphinema byssoides), som inte är vednedbrytande. Den kan emellertid lätt förväxlas med rötsvampar, som ofta uppträder i byggnader.
28
rymmen som har kontakt med inomhusluften. ■
Litteratur
Byggforskningsrådet 1992. Innemiljö och människors hälsa. Fukt. Hus och hälsa 2. Jonsson, Roland. 2008. Röta i hus. En sammanställning av Botaniska Analysgruppens analyser under perioden 1999– 2007 av rötskadade byggnader. Uppsats för magisterexamen i Biologi, 30 hp. Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet (Stencil). Palfreyman, JW. The Domestic Dry Rot Fungus, Serpula lacrymans, its natural origin and biological control. www.arcchip.cz/w08/w08_palfreyman2,p df on 2008-10-10. Samuelsson, I. 1985. Mögel i hus. Orsaker och åtgärder. Statens Provningsanstalt, teknisk rapport. Åberg, Olle. 1995. Kryprumsgrunder. BFR T10:1995.
Murskålen (Peziza cerea) är inte heller någon rötsvamp, men förväxlas ofta med hussvamp. Bygg & teknik 8/08