rödbruna sporer, men de saknar förmåga att transportera vatten. Skador orsakade av dessa svampar måste givetvis åtgärdas, men sanering är inte lika omfattande och kostsamma som vid angrepp av äkta hussvamp. När husgrunden ska utgöras av en betongplatta på mark måste man redan från början se till att man inte bygger in mögelproblem. Det är viktigt att använda sand av god kvalitet till betongen, vilket i detta sammanhang innebär att sanden ska innehålla så lite organiskt material som möjligt. Också under själva torkningsprocessen måste man hålla ”god hygien”. Vi kommer ihåg ett fall, då de boende i ett relativ nytt hus klagade på dålig lukt. När betongen frilades, fann vi spår efter stövelbeklädda fötter tvärs över plattan, där varje ”avtryck” utgjordes av en matta av strålsvampstrådar! Man behövde inte vara Sherlock Holmes för att förstå att någon som nyss trampat i jord inte orkat gå runt den nyuppförda, fortfarande något fuktiga betongplattan utan hade tagit en genväg. När betongen täcktes med nästa skikt, skapades en fuktig miljö där strålsvamparna trivdes utmärkt. Det är också olämpligt att såga eller utföra annan dammande verksamhet i anslutning till en inte helt torr betong. Sågspån och andra små fragment som fastnar i betongen utgör en grogrund för tillväxt av mikroorganismer. När betongen äntligen är riktigt torr, ska den städas noggrant innan nästa skikt, till exempel en plastfolie eller ett uppreglat övergolv, läggs på. Betongens yta måste vara helt fri från biologiskt material: virkesrester, spån och liknande. Det är lämpligt att använda en industridammsugare med ett så kallat Hepa-filter. Ett sådant filter samlar upp även de minsta partiklarna. En annan viktig hygienåtgärd gäller förvaringen av byggnadsmaterial. Reglar som gjuts in i betongen utgör i sig själva ett underlag för mögeltillväxt, och är ännu mer så om de inte förvarats på ett sätt så att de inte är torra och rena vid ingjutningen. Isoleringsmaterial i form av mineralull kan vara fuktigt och smutsigt när man lägger på det, om det legat utomhus och i direkt kontakt med marken utan att vara skyddade för väder och vind. Det är stor risk att man bygger in såväl mögelorganismerna, som den fukt och den näring som de behöver för att trivas. När plattan är färdiggjuten, måste allt formvirke avlägsnas. Det är vanligt att man inte är tillräckligt noggrann och därför glömmer något. Även om bara mindre träbitar finns kvar, kan det leda till ett rötsvampsangrepp, i värsta fall (och oftast) av äkta hussvamp. Bland rötsvampar är äkta hussvamp den överlägset vanligaste, även i golv.
Svamphyfer av äkta hussvamp (Serpula lacrymans) genomväver här ett grovkornigt material som använts i grunden för att utgöra ett kapillärbrytande skikt.
och till exempel av vindfällen, inte minst efter de svåra stormarna Gudrun 2005 och Per 2007. Svampsporerna sprids såväl med vind som av inseker. Svampens mycel tränger ner några millimeter i virket och ger missfärgningar genom sin produktion av det mörka färgämnet melanin.
Missfärgningarna indikerar att virket har nedsatt kvalitet. Svampen penetrerar märgstrålarna och perforerar tunnare cellväggar, vilket ökar vedens förmåga att ta upp vatten. Under upprepade perioder av hög fuktnivå och i närvaro av andra mögelsvampar och egentliga bakterier, kan
Vid tröskeln på det här vackra golvet växer en ganska liten fruktkropp av äkta hussvamp…
… men förekomsten visar sig stor. När golvet öppnas bakom samma tröskel ser man att det är helt genomvävt av hussvampsmycel.
Virkesval
Infektion av trädet sker ofta redan trädet finns kvar i skogen, både av levande träd Bygg & teknik 8/08
I mycelet under golvet finns också fruktkroppar.
27