Mätning av betongens elasticitetsmodul Vanligtvis bestäms betongens elasticitetsmodul i normer med standardmetod för tryckprovning av betong, vanligtvis cylindrar (höjd 300 mm och 150 mm diameter). Cylindrarna trycks och stukningens utveckling för utvärdering av elasticitetsmodulen mäts längs höjden på cylinderns ömse sidor. Emellertid finns det friktion mellan belastningsplattorna av stål och betongcylinderns ändytor. Friktionen hindrar cylinderns topp och botten att expandera, då cylindern tryckbelastas. Detta leder till utböjning av cylinderns sidor. På cylindern sidor mitt på dess höjd på ömse sidor används givare för vertikal stukningsmätning. På grund av cylindersidornas utböjning kommer den uppmätta stukningen att reduceras av böjningens töjning. Den totala stukningen blir då mindre än den skulle vara, om det inte fanns någon friktion och böjning av cylinderytorna.
Denna stukningsreduktion ignoreras eftersom den anses vara så liten att den inte har något inflytande. Effekten av stukningens reduktion blir mer uttalad för svagare betong vars draghållfasthet utgör en större del av tryckhållfastheten. Elasticitetsmodulen från sådana mätningar blir något för stor i jämförelse med när dubbla teflonskivor används mellan betongcylindern och lastplattorna av stål för att avlägsna friktionen. Följaktligen är elasticitetsmodulen i normer lite för stor, särskilt för låga betonghållfastheter och detta skulle kunna äventyra framför allt konstruktioners stabilitet.
Betongens elasticitetsmodul
Elasticitetsmodulen i betongnormer baseras på tester som går tillbaka till de försök Artikelförfattare är Ralejs Tepfers, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Konstruktionsteknik, betongkonstruktioner, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Bygg & teknik 7/12
Figur 1: Tester som samlats in av M. Roš (1937) på EMPA i Zürich visade i Betonghandbok, Material (1994). som samlats in av M. Roš (1937) på med skjuvningseffekter till vertikala EMPA i Zürich och visas i figur 1 som sprickor orsakade dragspänningar i tvärfunktion av betongens tryckhållfasthet. riktningen hos betongcylindern, figurerna Provkropparna är cylindrar eller betong- 2, 3 och 4 (se sidan 34). I Tepfers et al prismor. I figuren finns också markerad (2011) försök mättes fördelningen av tvär linjen för den svenska betongnormen töjningen utmed höjden med töjningsgiBBK, placerad på den säkra sidan om vare på betongcylindrar med dubbla teelasticitetsmodulens medellinje. Sprid- flonskivor på tryckytorna. Det konstateningen av mätresultaten beror främst på rades då att tvärtöjningen blev jämnt förolika typer av använd ballast och kom- delad utmed cylinderhöjden när de dubbla pakteringen av den provade betongen. teflonskivorna tog bort friktionen mellan Vid tester med CFRP-omlindade be- betongcylinderns ändar och lastplattorna tongcylindrar utförda av Rousakis (2001) drogs slutsatsen att friktionen mellan betongen hos cylinderändar och stålplattorna för belastning kommer att deformera cylindrarna enligt figur 2, vänster cylinder, och påverka resultatet av den studerade CFRPomslutande effekten på betongen. Därför användes erfarenheter från först senare publicerade försök av Tepfers et al (2011), för att ta bort Figur 2: Friktion i cylinderändar ger vid friktionen med hjälp av tryckbelastning böjning av cylindrarnas vertikala dubbla teflonskivor melsidor, där mätinstrumenten är belägna, vänster lan betong och belastcylinder. Böjning ger töjning, vilket minskar ningsplattor av stål. Då stukningen orsakad av tryckbelastning. Utan friktion, ändrades cylindrarnas blir brott sprickorna vertikala, höger cylinder. tryckbrottbild från koner 33