autogena krympningen ska hållas nere. Förhindrad krympning förorsakar stora problem vid framförallt dränkonstruktioner. Stålfibrer minskar inte risken för krympsprickor. Tillsats av glasfibrer utöver stålfibrerna förefaller däremot kunna förhindra sådana. Ytterligare studier behövs dels av fullskalesprutning av betonger med reducerad pastamängd dels realistiska försöksuppställningar för att närmare få fram effekten av olika fiber■ kombinationer på sprickfördelning.
Referenser
Figur 7: Uppsprickning av provkroppar vid försök med förhindrad krympning. De med både stål- och glasfibrer var fortfarande ospruckna efter mer än 200 dygn, då observationerna avbröts. Referens Ansell, 2007.
7 dygn
Nedböjning (mm)
residualhållfasthetsfaktorerna bekräftar den stora spridningen och det töjningsmjuknande beteendet. Fiberbetongens töjningsegenskaper försämras dessutom då betongen åldras. Slutsatsen är att betongen har varit av en för hög hållfasthet för att tillåta fiberutdragning vid brott. Det bör noteras att den onödigt höga betonghållfastheten ges av vattencementtalet, vilket här är identiskt med det som ofta föreskrivs för sprutbetongkonstruktioner.
Sammanfattning
Sprutbetong med tillsats av accelerator är mycket krympningsbenägen och kräver väl skött vattenhärdning för att den tidiga,
Spänning (MPa)
Spänning (MPa)
fall. En sammanställning av sprickmönstren visas i figur 7. Resultaten från balkböjningen visar att fiberbetongen inte har uppträtt töjningshårdnande, vilket hade varit önskvärt. De provade balkarna uppvisar dessutom en relativt hög grad av fiberbrott, vilket ger en snabb minskning av bärförmågan efter uppsprickning, se figur 8. Dessutom uppstod endast en böjspricka i samtliga fall. Sprickan har i samtliga fall slagit upp någonstans mellan de två pålastningspunkterna, se figur 9. Betongens sprickhållfasthet var mycket hög och det finns en tendens till att balkarna med glasfibertillsats har något högre sprickhållfasthet än de med enbart stålfiber. En beräkning av
Fjällberg, L., Krympreducerares inverkan på cementbaserade materials krympning, CBI Rapport 1:2002, Stockholm 2003. Lagerblad, B., Holmgren, J., Fjällberg, L., Hydratation och krympning hos sprutbetong, Arbetsrapport, SveBeFo Rapport K24, 2006 Aziz, S., Experimentell undersökning av plastfiberarmerad sprutbetong, TritaBKN. Examensarbete 227, Betongbyggnad 2005, ISSN 1103-4297, ISRN KTH/BKN/EX--227—SE Lagerblad, B., Fjällberg, L., Westerholm, M., Sprutbetongs krympning – modifiering av betongsammansättning, SveBeFo Rapport 86, ISSN 1104 – 1773, ISRN SveBeFo-R-86-SE, Stockholm 2007. Ansell, A., Holmgren, J., Sprutbetongs krympning – fiberinblandning för bättre sprickfördelning, SveBeFo Rapport 87, ISSN 1104 – 1773, ISRN SveBeFo-R-87SE, Stockholm 2007.
84 dygn
Nedböjning (mm)
Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se
Figur 8: Last-nedböjningskurvor för böjbalkar utsatta för korttidslast vid olika ålder. Stålfibrer och 12 mm glasfibrer. Referens Ansell, 2007.
34
Figur 9: Typisk böjspricka hos provade böjbalkar. Referens Ansell, 2007. Bygg & teknik 7/08