klass. Begreppet brandsäkerhetsklass används för att nyansera krav på bärförmåga vid brand för enskilda byggnadsdelar och utgörs av fem olika nivåer. Nivåerna baseras på risken för personskador om byggnadsdelen kollapsar under ett brandförlopp samt hänsyn till: ● risken för att personer, såsom utrymmande eller räddningspersonal, vistas i skadeområdet, ● sekundära effekter som kan uppstå, så som fortskridande ras till angränsande delar av det bärande systemet, ● det befarade brottets karaktär och ● påverkan på funktioner i byggnaden som har väsentlig betydelse för utrymnings- och insatsmöjligheter. Förutom risken för personskada vid kollaps till följd av brand beror valet av brandsäkerhetsklass för olika bärverksdelar även av byggnadens byggnadsklass. I BBR finns idag fyra olika byggnadsklasser, Br0 till Br3, vilka beror av byggnadens skyddsbehov och påverkar kravnivån på brandskydd av bärande konstruktioner (se till exempel figur 2). Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0, medan byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3. Detta innebär att exempelvis ett bjälklag kan hänföras till olika brandsäkerhetsklasser beroende på aktuell byggnadsklass. Krav på bärförmåga vid brand för byggnadsklass Br1 till Br3 finns tydligt angivna i allmänna råd i EKS. I tidigare regelverk nyanserades ett byggnadsverks brandtekniska krav på bärande konstruktion utefter tre brandtekniska klasser, vilka förkortades Br1 till Br3. I samband med övergången har dessa tagits bort och ersatts helt av brandsäkerhetsklasserna tillsammans med de nya byggreglerna. Övergången mellan BKR och EKS blir kanske onödigt svår genom att klassificeringen ändrats men att samma beteckning, det vill säga Br, används. I EKS saknas riktlinjer/principer för att bestämma lämplig kravnivå på bärförmåga vid brand i Br0-byggnader. Detta beror på att utgångspunkten för tilllämpningen av EKS 8 är baserad på de förutsättningar som anges i BBR 18, och krav på analytisk dimensionering av Br0-byggnader uppkom inte förrän i BBR 19. I EKS 9 omnämns inget om Br0-byggnader, dessutom finns inga hänvisningar till föreskrifter eller allmänna råd i andra regelverk som berör analytisk dimensionering av bärförmåga vid brand. I Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BBRAD 3) framgår dock att författningen kan användas för vägledning för vissa risker som bör beaktas vid dimensionering av bärförmåga vid brand i Br0-byggander. Trots detta bör EKS synkroniseras bättre med både BBR och BBRAD för att minimera ris42
Figur 3: Exempel på när det primära skadeområdet är begränsat till det maximala skadeområdet som tillåts enligt allmänt råd i EKS.
ken att kravnivån på bärförmåga i Br0byggnader bestäms godtyckligt.
Ny modell för reducering av bärförmåga vid brand i Br2-byggnader
I BKR och ”särskild utredning” enligt BBR 5:81 fanns det tidigare möjlighet att reducera krav på bärförmåga vid brand. I och med införandet av EKS har denna möjlighet upphört att gälla och istället ersatts med ett allmänt råd. I det allmänna rådet ges vägledning för hur man kan bedöma om byggnadsdelar kan leda till fortskridande ras i brandlastfallet för vissa Br2-byggnader. Vägledning ges i form av en modell som anger att ett maximalt skadeområde inom en radie på elva meter utanför brandpåverkansområdet accepteras. Brandpåverkansområdet utgörs av en cirkulär yta på tjugo kvadratmeter samt dess ovanliggande volym där dimensionerande temperatur-tidkurva motsvarar standardbrandkurvan enligt ISO 834 i 30 minuter. Om omfattningen på det primära skadeområdet begränsas till det maximala skadeområdet samt att ett brott inte innebär omedelbar kollaps och att det finns goda förutsättningar för en fullständig utrymning, kan bärverksdelar med ett ordinarie krav på 30 minuters bärförmåga vid brand utföras utan krav på bärförmåga, se figur 3. I samband med att EKS trädde i kraft och ersatte tidigare byggregler uppstod en diskussion kring tillämpning av tidigare branschpraxis för att möjliggöra en reducering av brandskyddet i takkonstruktioner till enplansbyggnader utförda i byggnadsklass Br2. I EKS tillämpas nämligen en mer konservativ uppskattning av brandmotstånd jämfört med tidigare branschpraxis. Boverket har meddelat att möjligheten till att reducera krav på bärförmåga i Br2-byggnader endast får genomföras av modell som anges i det allmänna rådet (figur 3) eller genom analytisk dimensionering och inte genom tidi-
gare branschpraxis. Ett litet problem är dock att Boverket i EKS inte definierar vad analytisk dimensionering innebär utan använder andra begrepp. Tillämpning och tolkning av det maximala skadeområdets omfattning har varierat beroende på hur projektören valt att definiera skadeområdet. Beroende på hur tolkningen gjorts blir det möjligt att tillåta balkar med olika långa spännvidder. Boverket har förtydligat att för skada kan definitionen för brott användas, vilket innebär att mindre nedböjningar kan accepteras men att byggnadsdelar utanför det område som benämns som skadeområde inte får förlora sin bärförmåga. Detta förtydligande finns tyvärr inte med i EKS 9, vilket innebär att tillämpning och tolkning av maximalt skadeområdet fortfarande kan variera mycket. Dessutom är det otydligt i vilken omfattning som förband och infästningar behöver studeras i brandlastfallet för att verkligen säkerställa att skadan begränsas på det vis som antas när skadeområdet bedöms. Behöver till exempel förband dimensioneras för de linkrafter som uppstår i byggnadsdelen då den påverkas av brandpåverkansområdet med ovanliggande cylinder. Förhoppningsvis kommer denna typ av tolkningssvårigheter att utredas och förtydligas i det projekt som Boverkets och SBUF bedriver gällande bärförmåga vid brand i enplansbyggnader innehållande samlingslokal.
Dimensionerande brandförlopp
I EKS finns en logisk struktur för utformning av dimensionerande brandförlopp vid dimensionering av bärförmåga vid brand, dock är denna otydligt kommunicerad. Utformningen av dimensionerande brandförlopp enligt EKS beror av om konsekvensen av kollaps kan accepteras och om branden kan förväntas medföra risk för övertändning, se figur 4. I EKS kan man likt BKR dimensionera byggnadsdelar utifrån lokal brand. VillkoBygg & teknik 6/13