Brandtekniska styrfunktioner – uppstyrning krävs! Ett modernt brandlarm ger möjligheter att styra en mängd olika funktioner. Det rör sig ofta om funktioner som är väsentliga för att kunna påvisa att personsäkerheten i byggnaden är säkerställd såsom aktivering av utrymningslarm, brandgasventilation och rökjalusi, stängning av magnetuppställda dörrar, bortkoppling av ljudanläggningar och styrning av brandgasspjäll. För en komplex byggnad såsom en affärsgalleria kan det röra sig om ett mycket stort antal styrningar varav flera är högst väsentliga för utrymningssäkerheten. I vissa fall är det olämpligt att aktivera en styrfunktion så fort en rökdetektor inom anläggningen aktiveras. Exempel på detta kan vara olika former av samlingslokaler där en ”felaktig” aktivering till följd av byggarbeten, rökning eller annan mindre omfattande rökutveckling kan leda till att ett mycket stort antal personer måste evakueras från byggnaden. Eller där en aktivering av brandgasventilationen medför att hela byggnaden kyls ut snabbt vid en aktivering under vintertid. För att undvika händelser som detta kan brandlarmssystemet utföras så att larm avges till personal eller väktaren vid första aktiverade detektorn och att önskad styrfunktion i form av aktivering av utrymningslarm eller brandgasventilation aktiveras först efter att två detektorer aktiverats, så kallat tvådetektorberoende. En sådan funktion löses lätt vid programmering av en modern brandlarmcentralen. Vanligtvis nyttjas ett brandlarm för flera olika lokaler eller verksamheter. I detta fall kan det vara aktuellt att utföra systemet så att styrfunktionen endast aktiveras
Artikelförfattare är Anders Karlsson, Brandkonsulten AB, Stockholm, och Tomas Farestveit, v d, Nordiska Brand, Solna.
20
om brandlarmet inom motsvarande yta aktiveras och inte för hela byggnaden. Det kan exempelvis gälla planvis aktivering av utrymningslarm inom kontor där en utrymning av hela byggnaden samtidigt är oönskad och vilket utrymningsvägarna inte är dimensionerade för. Hissar väljs ofta att styras till ett förutbestämt våningsplan vid aktiverat brandlarm. Men för att hissen inte ska gå till det våningsplan som brand detekteras inom, programmeras hissarna så att de styrs till ett alternativt stannplan i detta fall. Ovanstående är endast några exempel på de speciella förutsättningarna som gäller för programmeringen av ett brandlarmsystem och ger en viss inblick i komplexiteten för att alla funktioner ska göra ”rätt” saker vid aktiverade rökdetektorer. Det finns ytterligare en mängd frågor som behöver besvaras och tas hänsyn till såsom: Vilka styrfunktioner ska aktiveras vid manuell aktivering av brandlarmet. Vad ska hända vid sprinkleraktivering?. Komplexiteten i ett brandlarmsystem och dess styrfunktioner kan i princip bli hur omfattande som helst vilket i sig medför ett sårbart system med stor risk för felprogrammeringar. Utöver risken för fel i samband med programmeringen så finns det naturligtvis även risk för att svagheteren i den tekniska utformningen gör att önskad funktion uteblir. Detta kan gälla funktionen vid strömbortfall, krav på brandresistent kabel, tillförlitligheten på styrfunktionen som sådan som exempelvis öppningsmekanismen på luckor för brandgasventilation. Vidare kan styrningar från ett brandlarmssystem ske via olika dataundercentraler (DUC) och apparatskåp vars tillförlitlighet och programmering måste värderas. Dessa ingår inte som en del av brandlarmsystemet och omfattas därför inte av de besiktningar av brandlarmssystemet som det i övrigt finns krav på. Sammantaget innebär detta att för att styrfunktionerna ska ha en tillfredsställande tillförlitlighet erfordras en noggrann projektering, ett underhållssystem, besiktningar och att systemet regelbundet provas. Detta är åtgärder som i många fall måste fungera för att utrymningssäkerheten i byggnaden ska vara säkerställd!
Vanligt med brister
Det ställs vanligtvis krav på att ett brandlarmsystem ska leverans- och revisionsbesiktigas, vilka båda ska utföras av certifierad besiktningsman. Leveransbesiktningen utförs för att kontrollera att an-
läggningen uppfyller aktuellt regelverk och ska utföras vid nyinstallation när anläggningen är injusterad på det sätt som den avses att drivas i framtiden. Efter detta ska anläggningen revisionsbesiktigas vilket utförs varje år med maximalt femton månaders intervall. Nedan anges några av de brister som är vanliga i samband med leverans- och revisionsbesiktningar. Leveransbesiktning: ● Utförandet och styrfunktioner är ej utförda enligt brandskyddsdokumentationen. ● Bristfällig slutdokumentation och provning. ● Styrningar ej dokumenterade. ● Funktionsbeskrivning saknas i central. ● Dåliga strömförbrukningsberäkningar. Revisionsbesiktning: ● Månads- och kvartalsprovning ej utfört. ● Tidigare revisionsanmärkningar ej åtgärdade. ● Service ej utfört. ● Larmdon och styrfunktioner är ur funktion. ● Bristfällig dokumentation på förändringar. ● Brister i journalföring. Man kan ställa sig frågan hur det är möjligt att en så pass väsentlig installation som ett brandlarmsystem med tillhörande styrfunktioner kan tillåtas ha så pass allvarliga brister utan att dessa åtgärdas när det kan ha en så väsentlig funktion för säkerheten i byggnaden? De brister som beskrivs ovan tyder på att styrfunktionerna kommer med för sent i projektet samt att systemen ej provas enligt det regelverk som finns. Här behövs en tydlig information till anläggningsägaren om deras ansvar för underhållet av anläggningen samt ett system för att åtgärda bristerna.
Vems ansvar?
Vem ansvarar då för att åtgärda problemet? Ja, det finns många som på ett eller annat sätt har ett visst ansvar – brandkonsulten, anläggarfirma, regelgruppen inom Brandskyddsföreningen, besiktningsmannen, fastighetsägaren, räddningstjänsten, förvaltaren, anläggningsskötaren… Fastighetsägaren som alltid har det juridiska ansvaret för att anläggningen fungerar har naturligtvis ett stort ansvar, men måste i hög utsträckning förlita sig på kompetensen hos övriga aktörer. Svaret är att därför att det krävs att alla måste dra sitt strå till stacken för att åtgärBygg & teknik 6/09