Issuu

Skärpta krav för elvärme i byggnader i BBR 16 BBR, 2009: Boverkets byggregler, BBR 16, BFS 2008:20 trädde i kraft den första februari 2009 med en övergångsperiod fram till årsskiftet. För avsnitt 9 Energihushållning medför BBR 16 ganska stora förändringar, till exempel införs nu tre klimatzoner mot tidigare två. De stora nyheterna gäller dock de skärpta och utvidgade kraven för elvärmda byggnader. Skärpta krav för direktelvärme, i småhus infördes redan den första januari 1984 av Statens Planverk. Därefter har i olika sammanhang vid ett flertal tillfällen diskuterats totalförbud mot direktelvärme – dock utan resultat. I BBR 12 infördes en skärpning av kravet för en- och tvåbostadshus med direktelvärme. För till exempel klimatzon söder fick byggnadens specifika energianvändning uppgå till högst 75 kWh per kvadratmeter golvarea och år mot 110 kWh/m2, år för byggnader med annan typ av uppvärmning, således 32 procent lägre. Samtidigt infördes en begränsning av klimatskärmens medel Uvärde till högst 0,50 W/m2, K för alla bostäder. BBR 16 innebär ytterligare skärpta krav för elvärme i byggnader men nedan behandlas endast kraven för bostäder i klimatzon III.

Elvärmekraven i BBR 16

Den verkligt stora nyheten, som eventuellt kan ge speciellt småhustillverkarna problem är att kraven nu gäller oavsett distributionsform således för både direktverkande, vattenburen och luftburen elvärme. Dessutom införs krav på begränsning av installerad effekt P kW för eluppvärmning i hus med högst 130 kvadratmeter golvarea. För större hus tillåts ett tillägg enligt tabell 1. Av tabellen framgår att för klimatzon III gäller nu att specifika energianvändningen får uppgå till högst, det vill säga E mindre eller lika med 55 kWh/m2, år och P mindre eller lika med 4,5 kW samt Um mindre eller lika med 0,4 W/m2, K. Specifika energianvändningen. E mindre eller lika med 55 kWh/m2, år är 27 procent lägre än värdet för direktelvärme i BBR 12 och hälften mot vad som gäller Artikelförfattare är Clarence M Hector, Svenska Byggledning AB, Sjöbo.

Bygg & teknik 5/09

för byggnader med annan uppvärmningsform i BBR 16. Detta är en rejäl skärpning av kravet, som direkt påverkar kanske upp emot 90 procent av alla nyproducerade småhus. Även om ständiga ändringar av byggregler är mycket irriterande och skapar stor osäkerhet, vilket även gäller för till exempel skatteregler, vore det kanske i det här fallet ha varit klokt att dela upp skärpningen i två steg. Första steget kunde då ha tagits i BBR 12 och det andra nu i BBR 16. Dessa steg borde naturligtvis ha föregåtts av tydlig och tidig information så att industrin fick god tid att anpassa sin produktion till de nya kraven. Det är en avsevärd mängd olika industriföretag och personer som direkt berörs av de skärpta kraven. Dessa senare kom visserligen inte helt oväntat, eftersom då gällande krav var helt passé jämfört med verkligheten, se Bygg & teknik 5/08! I samma artikel ”Energihushållningskraven i BBR 12 jämfört med NR 1” C. M. Hector, redovisas även projekt, som redan då klarar de nya kraven utan att uppfylla passivhuskonceptet. Passivhus, ofta av typ radhus, klarar kravet även utan värmepump men ibland kan det kanske ske med hjälp av orimligt hög hushållsel eller flitigt utnyttjad braskamin. Högst tillåtna installerad effekt, P kW, för uppvärmning av byggnad. Av tabell 1 framgår att effektkravet P mindre eller lika med 4,5 kW gäller för klimatzon III. Motivet till krav på effektbegränsning är risken att anläggningar för produktion och distribution av el kan drabbas av effektbrist. Elbranschen har beräknat att effektmarginalen vid en så kallad tioårsvinter vid ett beräknat uttag av 28,9 GW, in-

klusive effektreserven på 2 GW, uppgår till endast 170 MW, det vill säga cirka 0,59 promille! Det förefaller inte betryggande och åtgärder måste snarast vidtagas. Effektkapaciteten förändras naturligtvis kontinuerligt genom anläggning av nya verk och skrotning av gamla. Effektkravet P mindre eller lika med 4,5 kW kan få stor betydelse för mindre värmepumpar och då speciellt för frånluftsvärmepumpar i kombination med vattenburna system med elpanna och stegvis inkopplingsbara elpatroner på mellan 1 till 9 kW. Dessa slår på under kalla dygn då värmepumpen inte själv klarar husets och tappvarmvattnets hela uppvärmningsbehov. Med en kompressor på 1,5 till 2 kW måste elpatronen begränsas till 1,5 till 2 kW, vilket i ett kallt klimat kräver en väl isolerad klimatskärm. Uteluftsvärmepumpar förses med trågvärmare, typ elvärmekabel för att förhindra total nedisning och FTX-aggregat förses ofta med någon form av avfrostningsanordning och ibland extra kanalvärmare. Hushållets effektbehov. Bostädernas hushållsel har ständigt ökat på grund av ökat antal elektriska apparater av olika slag trots effektsnålare komponenter. Antalet apparater ökar men deras effektbehov minskar samtidigt, till exempel hemelektronik och datorer med kringutrustning. Ett enkelt sätt att förbättra situationen är att återinföra den så kallade tidstariffen eller dubbeltariffen, som innebar att el till bostäder med elvärme levererades under låglasttid till ett betydligt lägre pris än det under höglasttid. Den tid då anläggningarna var högt belastade och det högre priset gällde hade bestämts till var-

Krav på bostäder med elvärme

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Klimatzon I II III –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– E kWh/m2,år

P kW

P tillägg kW

5,5

0,035(Atemp-130)

5,0

0,030(Atemp-130)

4,5

0,025(Atemp-130)

0,40 0,40 0,40 Um W/m2,K –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 1.