Page 1

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Takbyggnadsteknik

Nytt om plåt i AMA Hus 14 Nr 4 • 2015 Maj 107:e årgången


VENTILATION, ENKELT OCH EFFEKTIVT

Komfort

Luftkvalitet

Energibesparing

ENKLA LÖSNINGAR ÄR OFTA BÄST. Nu presenterar Aereco ett mycket effektivt och beprövat ventilationssystem för Skandinavien. Produkterna är unika, prisvärda och enkla att installera. Ventilationssystemen är nästintill underhållsfria och ett självklart alternativ till värmeåtervinning, speciellt vid renoveringsarbeten. Oavsett typ eller storlek på ditt projekt finns mycket pengar att spara! Förutom att säkerställa inomhusklimatet kan systemet sänka värmeförlusterna med upp till 50 %*.

Tilluftsdon med strömlös fuktsensor, framtagen av Aereco, balanserar luftflödet efter behov. Tillsammans med Aereco´s fuktstyrda frånluftdon och fläktar skapas ett optimalt behovsstyrt ventilationssystem.

Läs mer på: www.dcvsystems.se Aereco Approved Distributor

ADV617SE_v1 | *jämförelse med konstant luftflöde enligt flertalet studier.

MED BEHOVSSTYRDA VENTILATIONSLÖSNINGAR FRÅN AERECO


”Man har dörrar i huvudet mest hela tiden.” DA NIEL L A RSSON, INNESÄ L JA RE, DA L OC

En av dina äldre kollegor beskrev dig som den nya killen. Ny… efter fem år? – Ha ha… ja det är ju inga hoppjerkor som jobbar här precis. Så i det perspektivet kanske man kan sägas vara ny. På Daloc är det ju många som har 20, 30 och kanske ännu fler år på företaget. Vad betyder det? – Att det finns extremt med erfarenhet, kunskap och kompetens i företaget. Behövs det? – Om. Den som tror att klassade dörrar handlar om något man bara öppnar och stänger, blir snabbt varse vilken komplex produkt det är. Och det har du blivit? – Ja. Det tog inte lång tid förrän jag kom på mig själv att kolla efter dörrar, klassningsskyltar, beslagning, utrymningsvägar så fort jag kom in i nya lokaler. Man blir snabbt lite av en dörrnörd i det här jobbet...

Dörren på bilden är en säkerhetsdörr av modellen S33 i klass RC3 enligt SS-EN 1627. Den är självklart också brandgastät i klass S m enligt SS-EN 13501-2. Ring oss på 0506-190 00 eller läs mer på daloc.se

Säkra dörrar


Sogn og Fjordane Kunstmuseum StoVentec Glass QJHSDJS" % ,¾KKDQ 2 Fotograf: Jiri Havran

Fasadsystem för alla typer av byggnader Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design. Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och &NKU×MMRO¬VVV RSN RD

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | kundkontakt@sto.com | www.sto.se


I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Fuktförhållanden i väloisolerade takkonstruktioner – fältmätningar Lars Olsson Ventilation av vindar via öppna takfötter – ett stort brandtekniskt problem eller inte? Jörgen Thor Systemlösningar för gröna anläggningar/tak – steg 2 Ylva Edwards et al Nyheter om plåt i AMA Hus 14 Torbjörn Osterling Branschstandard – Taksäkerhet PeO Axelsson Arbetsmiljöverkets sanktionsavgifter vid fallrisker Anna-Carin Nordlund Expertkompetens för hållbart träbyggande Jan Oscarsson et al Snedfördelning av laster på sadeltak av trä Alexander Kaponen Behöver plåtbranschen en auktorisation? Thomas Dahlberg Terrassen, en plats för trevlig samvaro – eller för traggliga bekymmer? Staffan Wredling Produkters brandegenskaper – så här funkar det Björn Sundström och Lars Boström Våtrumsregler – modenycker? Roland Fagerlund Krysset En resa till Åskdrakens land Carl Michael Johannesson

8 10 12 17 25 29

46 49

56 59 62 63 66 68

71 72

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. PLÅTTAK I GAMLA STAN, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-408 861 00 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 0281-658X

Bygg & teknik 4/15

ledare

Havererad bostadspolitik

Att bristen på bostäder är det största hotet mot den ekonomiska utvecklingen i landets storstadsregioner är nog de flesta överens om. Detta gäller inte minst Stockholmsregionen. Maria Rankka, som är v d för Stockholms Handelskammare, menar att det enskilt största problemet på kort sikt definitivt är bristen på bostäder. Bostadsbristen är enligt henne en mycket konkret hämsko som redan påverkar regionens tillväxt och därmed företagens möjligheter att växa och utvecklas i denna region. Hon menar att det visserligen gjorts en del politiska reformer, men att man måste göra något drastiskt för att lösa de verkliga knutarna. Med det senare menar hon för det första förändrade och förenklade regelverk inom byggsektorn och förändrad kommunal markpolitik som kan stimulera byggandet av nya bostäder till vettiga prisnivåer. Inlåsningseffekter som bygger in en orörlighet på bostadsmarknaden är hennes andra exempel. Det uppmuntrar bland annat äldre med utflugna barn att bo kvar i avamorterade

”Klåfingriga politiker har havererat Stockholms bostadsmarknad” ofta stora bostäder. Detta eftersom reavinstskaten – i dagligt tal ”flyttskatten” – gör att så stor del av köpeskillingen Stig Dahlin hamnar direkt i statskassan. chefredaktör Maria Rankka vill för det tredje lyfta fram att det behövs göras något konkret för att komma till rätta med hyresmarknaden. En marknad som i hennes tycke totalhavererat. Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter är bara ett symtom på detta. Det är som bekant extremt svårt för alla att komma in på hyresmarknaden i Stockholm. Ung, invandrad, med svag eller stark köpkraft. Det spelar ingen roll enligt Maria Rankka. Ett universitet eller ett företag kan idag inte ens få tag i en hyreslägenhet för en utländsk medarbetare i Stockholm. På dyra hyresmarknader som London eller Hong Kong är det möjligt även om det kostar, men i Stockholm finns det inte ens lediga objekt! Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 4 • 2 015 Maj Å r g å n g 10 7 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2014: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration 2015: 401 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 80 kronor

5


Projektera för fuktsäkra kallvindar TM

VentoVind Pro - Adaptivt styrd ventilation VentoVindTMPro är ett patenterat system med adaptivt styrd ventilation som säkerställer att ventilation endast sker när det är gynnsamt för vindsutrymmet. Använd VentoVindTMPro Villa för den normala standardvinden och vid större och komplexa projekt skräddarsy VentoVindTMPro Special i samråd med oss på Corroventa.

VentoVindTM Pro Villa VentoVindTM Pro Special

Styrutrustning VentoVindTM Pro

6

wwww.corroventa.se

VentoVindTMPro OlPSDUVLJI|UVnYlOEH¿QWOLJDKXVVRPYLGQ\SURGXNWLRQ

Bygg & teknik 4/15


Nätprodukter till takkonstruktion God ventilation • Undvik snö- och fuktproblem • Håll takrännan fri från löv NYHET!

Ventilation

Snö- och fågelstopp

Snöstoppsrör

Takrännenät

Med ett nät- och fågelstopp förhindrar du att fåglar och insekter tränger in under taket - och samtidigt bibehålls god ventilation!

Undvik fuktproblem samt förhindra yrsnö och insekter att ta sig in via luftspalten. Snöstoppsröret fås i Ø 22, 32, 42, 62, 70, 90 och 120 mm.

Håll takrännan ren med takrännenät - enkel montering! Fås i 2-meters längder och passar alla takrännor. Ring i dag! 018-108720

www.expo-net.se

Ä N N U

E N

I N N O V A T I V

L Ö S N I N G

F R Å N

I S O V E R

Du vet väl att du numera kan spara både plats, pengar och tid? Bygg och renovera energismart med ISOVER Vario Xtra

Konstruktionens unika fördelar: • 48 mm tunnare konstruktion än standard • Färre komponenter ger effektivare och snabbare montage. • Nu ännu bättre U-värde • Låg vikt med glasull • Obrännbar isolering • ISOVER UNI-skiva 35 är EPD-verifierad.

Möjligheten att använda kompakta snedtakskonstruktioner i vårt kalla klimat har nu tagit ett stort kliv framåt.

Konstruktionen fungerar även med ISOVER InsulSafe® lösull och lättbalk i högre tjocklekar.

Den nya, variabla och patentanmälda ångbromsen ISOVER Vario Xtra ger dig platsbesparande och fuktsäkra konstruktioner utan luftspalt och montaget går snabbare än vanligt.

Gå in på vår hemsida och läs mer om kompakta tak och projekteringsanvisning för ISOVER Vario Xtra.

ISOVER Vario Xtra lämpar sig för takkonstruktioner i hela Sverige.

www.isover.se/kompaktatak KompaktaTak_VarioX_185x133_2015-05 MIA.indd 1 Bygg & teknik 4/15

Du hittar även vår lösning i Wikells sektionsfakta® ROT 15/16, Yttertak (11.050).

Svensktillverkad isolering 2015-04-24 09:21:56

7


Klart för ett bad i Frihamnen

Älvstranden Utveckling AB har nu beslutat att bevilja investeringen för ett bad i Frihamnen. Att kunna bada mitt i stan och komma nära vattnet står högt på önskelistan hos många inför Göteborgs 400-årsjubileum. Nu blir det verklighet. I sommar kommer det finnas en flytande pool/bassäng i Göta älv som är öppen för alla. Själva bassängen kommer att ligga utmed Kvillepiren och vara cirka 20 meter lång, åtta meter bred och 1,8 meter djup. I månadsskiftet juni/juli beräknas bassängen vara på plats men kommer behöva ungefär en månads intrimning innan allmänheten kan få tillträde. – Älvstranden har i uppdrag att skapa aktivitet och liv i Frihamnen, både bad och bastu är viktiga delar av detta. Älvstranden Utveckling AB gör detta tillsammans med Stadsbyggnadskontoret i projekt Platsbyggnad. Vi ska också vara en testarena, ett område för experimentlusta, och det är därför vi inte heller kan säga exakt när badet öppnar – vi måste helt enkelt provköra det först, säger Jessica Segerlund som är processledare för platsbyggnad i Frihamnen.

Genusanalys av dödsolyckor

Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könssegregerad och endast tre yrken av de 30 vanligaste har en jämn könsfördelning. Kvinnor och män arbetar med olika saker och i olika delar av arbetslivet, därför utsätts de också för olika typer av arbetsmiljörisker. Kvinnorna dominerar när det gäller anmälningar av arbetsskador och arbetssjukdomar. Män är överrepresenterade när det gäller anmälningar av arbetsolyckor och dödsfall på arbetsplatsen. Därför kommer arbetsmarknadsministern i det reviderade regleringsbrevet för 2015 att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att analysera dödsolyckorna på arbetet ur ett genusperspektiv. Arbetsmiljöverket har sedan 2011 haft i uppdrag att belysa kvinnors arbetsmiljö samt utveckla metoder för att förebygga att kvinnor slås ut ur arbetslivet i förtid på grund av arbetsrelaterade besvär. Slutsatserna från uppdraget har visat att föreställningar om kön bidrar till systematiska skillnader i arbetsmiljöförutsättningar mellan mans och kvinnodominerad verksamhet. Resultaten från projektet Kvinnors arbetsmiljö har visat att kön ges betydelse när arbete

8

organiseras. Det innebär att kvinnor och män utsätts för olika typer av arbetsmiljörisker. Föreställningar om kön påverkar inte bara kvinnor i negativ bemärkelse utan skapar också förväntningar om män utifrån förväntningar om styrka och osårbarhet.

Minskat nybyggande inom offentlig sektor

2014 minskade byggandet av offentliga lokaler med 13 procent jämfört med 2013, om man mäter aktiviteten i påbörjade investeringar. Andelen nybyggnad av den totala projektvolymen föll dessutom tillbaka till den lägsta nivån sedan 2011. Utvecklingen speglar det ansträngda ekonomiska läget hos många kommuner och landsting. Detta går att utläsa i Industrifaktas senaste månadsindikatorer Marknadssignaler och Prognoser. En annan slutsats av resultatet i de senaste indikatorerna är att byggandet av skolor och förskolor får allt större utrymme i den samlade byggvolymen av offentliga lokaler. Sedan 2011 har ny- och ombyggnadsvolymen vuxit med närmare 40 procent i fasta priser. Industrifakta räknar med att byggandet av offentliga lokaler kommer att öka med cirka fem procent per år de närmaste tre åren. I år och nästa år väntas nybyggnadsinvesteringarna utvecklas mer positivt än ombyggnadsinvesteringarna och två sektorer som kan få en särskilt stark utveckling den närmaste tiden är vård- och omsorgslokaler och utbildningslokaler.

Byggstartar seniorboende i Viksjö

Nyligen byggstartade Serneke-bolaget Värmdö Bygg projektet Bonum Brf Ängshöjden i Viksjö, Järfälla. Projektet genomförs på upp-

drag av Riksbyggen och projektsumman uppges vara cirka 40 miljoner kronor. Bonum är Riksbyggens varumärke och organisation för seniorboende, där ledorden enligt uppgift stavas trygghet, bekvämlighet och trivsel. Värmdö Bygg har sedan tidigare byggt Bonum Brf Blå Blom i Gustavsberg och har nu fått förtroendet av Riksbyggen att återigen uppföra ett Bonum-boende, denna gång i Viksjö centrum. Projektet omfattar 29 seniorlägenheter på två till fyra rum och kök. Lägenheterna uppges bli ljusa och luftiga och utformade för att förenkla vardagen. Bostäderna ligger i närhet till både service och kommunikationer med stora möjligheter till ett rikt socialt liv. Projektet planeras stå klart till våren 2016.

Byggstart för Gårdshem i Skövde

Under det senaste året har Peab introducerat en ny boendeform av småskaliga tvåplans bostadshus på ett antal orter i Västsverige. Nu har turen kommit till Skövde. – Det är klart för byggstart av Brf Basilikan i området Kvarnsjön efter sommaren. Vi har redan sålt över hälften av bostadsrätterna och räknar med inflyttning senhösten 2016, säger Emelia Antonsson, projektutvecklare på Peab. Det speciella med Gårdshem i Skövde uppges vara förmågan att kunna skapa trivsamma innergårdar för otvungen samvaro grannar emellan. För den som också vill ha möjlighet till avskildhet har varje lägenhet en stor balkong eller uteplats. Sammanlagt fem huskroppar rymmer 26 bostadsrätter från två till fyra rum och kök. – Målgruppen för Gårdshem är kunder som inte vill ha det omfattande arbetet det innebär att vara husägare, men ändå ha närheten till naturen och som i fallet med Kvarnsjön, bara ha några minuters avstånd till stora delar av Skövdes serviceutbud, konstaterar Emelia Antonsson. Prisbilden för lägenheterna får enligt uppgift anses vara prisvärda för stora grupper kö-

Projektet Bonum Brf Ängshöjden i Viksjö, Järfälla, ska stå klart våren 2016. Bygg & teknik 4/15


byggnytt

Nedlagd soptipp ger plats åt naturum

skolstarten 2015. Boendet består av 40 lägenheter i två plan. Att bygga ett hus på så kort tid är möjligt tack vare att man bygger huset industriellt i en fabrik. Flexator i Anneberg har de senaste åren byggt flera studentboenden och nu är det dags för nästa projekt som ska byggas i Marks kommun. Boendet är ett korridorsboende, vilket i detta fall innebär att man har ett eget rum med separat badrum. I de gemensamma utrymmena finner man kök, tvätt och umgängesytor. Marks riksidrottsgymnasium i basket, som startade hösten 2014, är en av endast två skolor i hela Sverige med riksintag för basketspelare. Den andra ligger i Luleå. För att kunna erbjuda eleverna ett bra boende satsar Marks kommun också på ett campus med 40 lägenheter intill Kunskapens hus i Skene.

Sommarens byggnadsvårdsläger

Arkitekttävlingen om naturum Oset i Örebro är avgjord. Det vinnande laget från White Arkitekter ska rita ett naturum i ett område som tidigare inrymde en soptipp. Naturumet ska bli ett centrum som berättar om landskapsomvandling kan höja en del i en tidigare oljehamn till ett inspirerande naturområde. – Vi är jätteglada! Vi vill bygga vidare på den här platsens unika förutsättningar och den storskaliga landskapsrestaurering som fullständigt har förvandlat Oset-Rynningeviken. Naturum Oset är nästa pusselbit i utvecklingen och jag är övertygad om att det kommer att bli en viktig inspiratör för hur naturens värden ska återvinnas överallt i världen där vi människor har varit ovarsamma, säger Mattias Lind, som är ansvarig arkitekt för det vinnande förslaget Mosaik. Oset är landets första naturum i kommunal regi och ska uppföras i Vattenparken i naturreservatet Oset-Rynningeviken beläget längs Hjälmarens strand. Första fasen är klar: Örebro kommun i samarbete med Sveriges Arkitekter har genomfört en inbjuden projekttävling om utformningen av naturumet. Nu ska förslaget bearbetas och därefter ska bygget starta nästa år. Naturum Oset ska stå färdigt 2017.

Nytt campus i Mark

Genom en mycket snabb byggprocess ska ett helt nytt studentboende stå klart redan till

Genuina miljöer, duktiga handledare, stor gemenskap och massor av kunskap uppges känneteckna Byggnadsvårdsföreningens sommarläger. Om du är intresserad av äldre byggtekniker, vackra hus och vill få praktisk erfarenhet är ett byggnadsvårdsläger den självklara upplevelsen i sommar! Har du ett eget hus som behöver underhållas? Vill du lära dig ett specifikt hantverk? Tror du också på kunskap genom erfarenhet? Vill du vara med och rädda ett stycke kulturhistoria? Eller trivs du bara i fantastiska miljöer ihop med likasinnade? I sommar kan du välja mellan sju läger som alla utmärker sig på olika sätt. Ett anrikt säteri i Årås, en idyllisk skärgårdsö, en väderkvarn på Öland, ett lusthus i äkta slottsmiljö, ett gammalt stationshus i Knivsta eller timrade byggnader på Jamtli frluftsmuseum – vilket läger är du? Mer information och anmälan: www. byggnadsvard.se.

KTH Campus mer hållbart

Den 4 maj invigde Akademiska Hus en stor värmepumpsanläggning på KTH Campus i Stockholm. Genom att bland annat återvinna värme från datahallar beräknas den köpta energin minska med 25 procent för hela campusområdet, vilket motsvarar cirka 23 700 MWh. Dessutom är elen som driver värmepumparna ursprungsmärkt och koldioxidfri.

Nytt campus i Mark – klart redan till skolstarten 2015. Bygg & teknik 4/15

FOTO: JEAN-BAPTISTE BÉRANGER

pare. Speciellt om de speglas mot hur andrahandsmarknaden i Skövde har utvecklats. Insatsen varierar från närmare 900 000 kronor för en tvåa till nästan 1,5 miljoner kronor för en fyra i Basilikan.

Värmepumpsanläggning på KTH Campus i Stockholm. Genom att bland annat återvinna värme från datahallar beräknas den köpta energin minska med 25 procent.

KTH Campus har under en stor del av året behov av både värme och kyla samtidigt. Genom att internt flytta spillvärme i kylkretsar till områden som har ett värmebehov uppnås en dubbel vinst eftersom inköpt värme och kyla kan reduceras. För att kunna lyfta de stora energimängderna i form av lågtempererad spillvärme i kylkretsar till nyttig värme för värme- och varmvattenproduktion, krävs hjälp av värmepumpar och därmed tillskott av el för att driva dem. Värmepumparna har installerats i det gamla kraftvärmeverket mitt på campus och kommer att drivas av ursprungsmärkt, koldioxidfri el. De totala utsläppen av koldioxid för värmeförsörjningen av KTH Campus minskas därmed med 840 ton per år, vilket motsvarar en minskning med 40 procent. – Genom denna mycket kraftfulla energieffektivisering utvecklar vi framtidens hållbara campus. Men projektet ger också stor kunskap och inspiration för studenter, forskare och andra för att utveckla ett hållbarare Sverige, säger Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus region Stockholm. Inom kort kommer en digital pelarskylt att ställas upp som i realtid visar vad energianläggningen genererar. På så vis synliggörs en del av hållbarhetsarbetet på campus. Akademiska Hus har investerat cirka 33 miljoner kronr i värmepumpsanläggningen. Satsningen är ett led i företagets egen målsättning att minska mängden köpt energi med 50 procent till år 2025 jämfört med år 2000. Flera andra energiprojekt pågår också på KTH Campus. Bland annat har en solcellanläggning installerats på taket till Försvarshögskolan. Miljövänlig småskalig elproduktion, i form av en solcellsdriven laddstation för elbilar, har uppförts och fler solcellsinstallationer är under utredning. Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

9


Fiskbensparkett med klick

I samarbete med sitt systerföretag Välinge Innovation, som enligt uppgift uppfann klickgolvet i mitten av 1990-talet, har startup-bolaget Bjoorn i Stockholm utvecklat en fiskbensparkett med klick. Utvecklingsarbetet har varit inriktat på att skapa en fiskbensparkett som kan läggas flytande, det vill säga utan att behöva limmas eller spikas ner i underlaget. Utvecklingsarbetet har resulterat i en parkettstav med en kärna av sju lager av stabil björk med ett slitskikt av 2,7 mm ek. Ett parkettgolv som läggs med klickteknik eliminerar många tidskrävande steg som läggning av undergolv, limning, spikning, slipning och ytbehandling. Golvet uppges därför kunna installeras på ner till en fjärdedel av projekttiden jämfört med äldre läggningsmetoder. Med färre moment i golvprojektet minskar även risken för förseningar på grund av störningar i personal- och materiallogistik.

Sommmararbetsbyxor med låg vikt och hög slitstyrka

För visst arbete fungerar det ibland bara inte med shorts i sommarvärmen. Då uppges dessa nya lättviktsbyxor, från Mascot International A/S, med hög slitstyrka vara ett utmärkt alternativ. För även om tyget har låg vikt, uppges slitstyrkan vara mycket hög. Fickorna som används oftast – bakfickor, lårfickor och tumstocksfickor – har förstärkts med ett extra tyglager. Samtidigt är knäkuddsfickorna gjorda av Cordura och det finns förstärkningar i samma material på diverse andra fickor. Cordura har provats ut och har enligt uppgift bekräftats vara sju gånger starkare än bomull. Slitstyrkan

10

i sömmarna har säkerställts genom tredubbla sömnader på de mest utsatta ställena.

I nytt format

Svenskt Trä lanserar nu en ny version av TräGuiden. Bland annat innehåller den nya versionen en effektivare sökfunktion. Användaren kan nu lättare hitta information genom en ny och effektiv ordlista som listar förslag på sökord. Sidor kan dessutom sparas i ett eget bibliotek eller delas via mail eller sociala medier. Den nya versionen är även kompatibel med läsplattor och mobiltelefoner. (Se www.traguiden.se) Innehållet och informationen uppdateras regelbundet för att vara ständigt aktuellt. I den nya versionen kan användaren se publiceringsdatum och när senaste uppdateringen skett för varje sida. – Många av nyheterna i TräGuiden baserar sig på användarnas önskemål som kom fram vid en marknadsundersökning under våren 2013, berättar Alexander Nyberg, projektledare för nya TräGuiden på Svenskt Trä.

andra problem att Folksam helt avråder från köp. Tre av färgerna fick underkänt redan vid halvtidsavläsningen 2014 då de efter bara ett år passerat gränsen för acceptabel mögelpåväxt. Anledningen till det sämre resultatet kan vara ett mer gynnsamt klimat för mikroorganismer och att det ingår fler lågprisfärger än i tidigare test. – Att det är så få färger som klarar kriterierna för funktion och miljö är ett underbetyg för tillverkarna. Att måla om ett hus är ett kostsamt projekt och väljer man en dålig färg blir det ännu dyrare, säger Folksams färgexpert Stefan Hjort. Hela färgtestet med alla resultat samt film om testet: www.folksam.se/fargtest

Porttelefon via GSM

Bara fyra av 45 utomhusfärger får godkänt i färgtest

Bara fyra av 45 färger får godkänt när försäkringsbolaget Folksam redovisar slutresultatet av sitt två åriga test av utomhusfärger. Fler än hälften har så mycket påväxt av mögel, alger eller andra problem att Folksam helt avråder från köp. Det är det sämsta resultatet någonsin sedan försäkringsbolaget började testa utomhusfärger. Folksams test uppges vara det enda oberoende testet av hur utomhusfärger klarar sig i olika svenska klimat. De 45 utomhusfärgerna har testats på fyra olika platser i landet och färgerna har bedömts vad gäller både funktion och miljö/hälsoaspekt. Utifrån testresultatet har färgerna fått betygen Bra val, Tveksamt val eller Rekommenderas ej. – Det är få saker som engagerar våra villaoch fritidshuskunder så mycket som utomhusfärger. Vi gör testet för att hjälpa dem göra hållbara val av färg ur både miljö- och kvalitetsperspektiv. Vi vill också påverka färgproducenterna att förbättra färgernas kvalitet och årets test visar att det verkligen behövs, säger Karin Stenmar, miljö- och klimatchef Folksam. Nio av färgerna klarar kraven på funktion, men av dem är det bara fyra som även klarar miljögranskningen. Det innebär att det är fyra av de 45 utomhusfärgerna i undersökningen som får helt godkänt och betyget Bra val. Färger som klassas som Bra val i Folksams färgtest 2015: Beckers Akrylatfärg Max (täckfärg, akrylat), Beckers Perfekt Akrylatfärg (täckfärg, akrylat), Falu Vapen Fasadfärg (slamfärg) samt Alcro Bestå Täckfärg (täckfärg). Fler än hälften av utomhusfärgerna har efter två år så mycket påväxt av mögel, alger eller

Nu lanserar Malux i Örnsköldsvik en porttelefon med enkel kabeldragning! Porttelefonen Targha GSM är uppkopplad via en inbyggd intern antenn, vilket möjliggör direkt koppling till exempelvis en mobil. Långa avstånd är inte längre något problem, så länge det finns mobiltäckning där porttelefonen installeras kan man koppla enheten för uppringning till den som ska öppna dörren var som helst. Porttelefonen har en till fyra anropsknappar eller en till två anropsknappar plus kodlås. Enhetens inställningar görs via enkla SMS. Installationen kräver ingen extra kabeldragning. Porttelefonen har en IP-klass på IP54. Kraftig konstruktion, vandalresistent. Uppkoppling sker via GSM-bandet, 900/1800 MHz. Drivs via 12-26 V DC samt att det finns två stycken reläutgångar.

Ny generation 36 V-borrhammare

Den kraftfulla borrhammaren i 36 voltsklassen har nu blivit ännu bättre. Bosch ersätter existerande modeller med en ny och effektivare generation av sladdlösa borrhammare. GBH 36 V-LI Plus Professional är utrustad med en fast borrchuck, och GBH 36 VF-LI Plus Professional har en utbytbar borrchuck. Båda verktygen uppges ha mer kraft, längre livslängd, nya fördelaktiga funktioner, vibrationsdämpning och längre batteritid än tidigare modeller och sätter Bygg & teknik 4/15


produktnytt

därmed en ny standard för verktyg i 36 Vklassen. De nya 36 V-borrhammarna borrar enligt uppgift effektivt tack vare sin slagfunktion på 3,2 joule och den robusta motorn. Motorn är utrustad med fyra borstar, vilket ger en längre livstid jämfört med tidigare motorer med bara två borstar, då belastningen på varje borste blir mindre. Motorn kyls även ner bättre tack vare ventilationshålens förbättrade geometri, vilket ger en fördubblad livslängd i jämförelse med tidigare modeller. De nya magnettyperna ger ett konstant magnetfält som gör motorn stark samtidigt som designen blir mer kompakt. Det optimerar förhållandet mellan styrka och storlek. De nya maskinerna väger bara 4,5 respektive 4,6 kg inklusive ett kraftigt 4,0 Ah CoolPack-batteri. De nya borrhammarna med lithiumjon-teknologi uppges vara utformade för att klara flera olika uppgifter, enkla som mer avancerade. Oavsett om maskinerna används till mindre borruppgifter i kakel och sten till mer omfattande och längre arbete så levererar de ett snabbt och precist resultat. Även när verktygen används med en borrkrona med en diameter upp till 82 mm, till exempel vid installering av kopplingsdosor, garanterar den stora slagstyrkan kombinerat med den långa batteritiden en snabb borrning. För hantverkare som arbetar på små ytor, som till exempel rörmokare och värmeinstallatörer, men även elektriker och fasad- och byggnadsställningsarbetare, kan den trådlösa borrmaskinen spara tid. Till exempel är laddningstiden reducerad från 80 till 35 minuter med laddaren som levereras med maskinen.

De ser små ut. Men grävmaskinerna EC15D, EC18D och EC20D från Volvo Construction Equipment är enligt uppgift starka och lättkörda och arbetar outtröttligt timme efter timme. Den nya D-serien tillhör viktklassen 1,5 till 2 ton och har en D0.9A Volvo-dieselmotor som uppfyller de senaste emissionskraven. Utsläppen minimeras med hjälp av tillvalet automatisk tomgång, som minskar varvtalet till tomgång om reglagen inte används under fem sekunder. Om maskinen lämnas på tomgång en längre stund kan motorn stängas av automatiskt. Då stoppas timräknaren. Det förlänger serviceintervallen, minskar driftkostnaderna och håller andrahandsvärdet uppe. De nya grävarna har dessutom enligt uppgift tolv procent större lyftkapacitet jämfört med tidigare modeller och kan numera utrustas med extra bakre motvikt för ännu större stabilitet. Med kompaktgrävarnas kraft och optimerade grävaggregat kan föraren sträcka sig längre, gräva djupare och nå högre. Hytten uppges hjälpa föraren att bli produktivare. Den breda dörren med tre upphängningspunkter gör instigningen säker och enkel. På öppna hytter finns en rejäl ledstång. Hytterna har enastående buller- och vibrationsisolering och ger fantastisk runtomsikt. Och eftersom det inte finns pedaler på golvet sitter föraren bekvämt hela dagen. Alla reglage är ergonomiskt placerade, och de stora körpedalerna gör det enkelt för föraren att manövrera i trånga utrymmen. Fingerhjulet ger exakt kontroll över bomförflyttning och underlättar infästningen av redskap. För maximal effektivitet sitter en omkopplare för snabbkörning på schaktbladsspaken som förkortar återfyllningstiden. En extra knapp framtill på den högra joysticken förenklar manövreringen av hydraulhammare.

Kompakt och kolborstfri 18V cirkelsåg

Bekymmersfri vattentätning av betongfogar

Tuffa minigrävare Även om din huskonstruktion är ordentligt vattentätad så kräver sprickor, fogar, fönster och dörröppningar alltid särskild uppmärksamhet. I alla dessa känsliga områden finns risk att vatten tar sig in i små öppningar i konstruktionen, vilket kan leda till de mest obehagliga konsekvenser såsom fukt och mögelbildning. Mögel i väggarna växer i hög luftfuktighet eller vatten. SikaSwell-system från Sika Sverige AB, Spånga, är enligt uppgift ett mycket effektivt, aktivt, fogtätningssystem för alla typer av konstruktionsfogar bestående av produkter som Bygg & teknik 4/15

sväller i kontakt med vatten och bygger upp ett svälltryck inuti konstruktionen. Svälltrycket tätar fogarna och hindrar vatten att passera. Systemets profiler uppges lätt fästa till fogar och genomföringar i betong med Sikas lim utan att påverka armering eller formsättning. Produktsortimentet omfattar lösningar för tätning av konstruktionsfogar, genomföringar, prefabricerade betongelement och isoleringsfogar till exempel mellan betong och stålkomponenter. Den lätta appliceringen gör enligt uppgift användningsområdet för produkten mycket brett. Systemet kan användas som den primära tätningen av betongfogar mot lågt till medelhögt vattentryck till exempel för tätning av konstruktionsfogar i källare och andra konstruktioner under grundvattennivån eller för att ge extra skydd och säkerhet för andra tätningssystem, såsom fogband, som utsätts för högt vattentryck. Systemet uppges också kunna erbjuda effektiva lösningar för vattentätning i svåra exponerings- eller appliceringsförhållanden, till exempel havsvatten, eller för tätning i industribyggnader som kräver hög kemisk resistens. Med det nya systemet kan man enligt uppgift bygga på ett friskare, mer motståndskraftigt och säkert sätt redan från början.

DHS680 från Makita, Sollentuna, är en kolborstfri cirkelsåg med automatisk hastighetsjustering som enligt uppgift anpassar varvtalet i förhållande till belastningen, vilket ska leda till ökad kraft och längre gångtid per laddning. Den välbalanserade designen uppges medföra att tyngdpunkten är placerad precis under handtaget, vilket bidrar till att verktyget är mycket lätthanterligt. Cirkelsågen har en robust sågfot i magnesium och väger endast 3,3 kg. Funktioner: Automatisk hastighetsjustering, verktygshängare, fläktfunktion – blåser sågspån från skärlinjen för bättre noggrannhet, motorbroms som snabbt stoppar klingan samt dubbel LED-arbetsbelysning för god sikt på arbetsstycket. Bak på cirkelsågen sitter dammutmatningen där det går att koppla på ett dammunstycke för anslutning till dammsugare. Det går dessutom att köpa till en adapter som möjliggör användning med styrskena.

11


Fuktförhållanden i välisolerade takkonstruktioner – fältmätningar Fyra takkonstruktioner har undersökts med avseende på fukt och risk för mögelpåväxt. Studien visar varken på mögelpåväxt eller direkt risk för mögelpåväxt i de studerade takkonstruktionerna. Flera faktorer kan ha haft positiv betydelse såsom värmepåverkan från solen, smart vindsventilation med värmekälla, viss påverkan från passiv värmekälla från installationer och värmebryggor, lagom ventilation men även gynnsamt uteklimat. Dessutom har husen allmänventilation med till- och frånluft eller frånluft, vilket minskar risken att fuktig inomhusluft läcker ut i taken. Takkonstruktioner har genom åren blivit allt bättre isolerade, vilket innebär att yttre delar hamnar kallare och därmed fuktigare. Uteklimatet får således allt större betydelse för takkonstruktioner. Det har också resulterat i att tak blivit känsligare för brister med ökad risk för fuktskador. Takkonstruktioner som inte påverkas nämnvärt av solen exempelvis tak med väderstreck helt eller delvis åt norr och tak som är skuggutsatta blir kallare och fuktigare än tak mot övriga väderstreck, och tak med helt vindsutrymme, som får solbestrålning eller påverkas indirekt av solen. Synlig mögelpåväxt på undersidan av råspont eller underlagstak har sedan energikrisen på 1970-talet ökat, Samuelson (2011), Ahrnens & Borglund (2007). Trots detta har i princip inga konstruktionsförändringar skett i någon nämnvärd omfattning förutom att lufttätheten blivit bättre på senare år och att allmänventilationen i bostaden i regel utgörs av mekanisk frånluft eller till- och frånluftssystem, vilket förhindrar att fuktig inomhusluft läcker upp i taket. Inomhusluft som läcker ut i takkonstruktionerna kan orsaka omfattande fuktskador. Kraven på minskad energianvändning har inneburit allt bättre värmeisolerade

Artikelförfattare är Lars Olsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

12

konstruktioner och detta får inte orsaka fuktproblem. Dessutom har kraven på fuktsäkerhet skärpts. Ny kunskap om träbyggande behövs för att säkrare kunna svara upp till kraven. Därför har forskning inom fukt i träbyggande bedrivits sedan 2007 inom två forskningsprojekt som heter Framtidens trähus och WoodBuild. Denna artikel är baserad på resultat från en av studierna, Olsson (2013). Syftet har varit att öka kunskapen om rådande fuktoch temperaturtillstånd, varaktighet och dess betydelse för mikrobiell påväxt i välisolerade takkonstruktioner. Studien har dock, för att rationalisera utvärderingen, begränsats till de mätpunkter som dels visade de högsta fukttillstånden dels till referenspunkter. Mätningar från samtliga mätpunkter finns redovisade av MundtPetersen (2013).

Förfarande

Mätningar har gjorts i takkonstruktioner med trådlösa sensorer (Protimeter Hygrotrac), som mäter fuktkvot, relativ fuktighet (RF) och temperatur, se figur 1. Detta har gjorts i fyra stycken nyproducerade trähus, två småhus och två flervåningshus

Figur 1: Monterad sensor på insida råspont/underlagstak i mätpunkt 51.

i trä med sju respektive åtta våningar. Husen ligger fördelade på tre orter i Sverige i Falkenberg, Växjö och Skellefteå. Sensorerna monterades med två rostfria skruvar i trä och fungerar också som elektroder för fuktkvotsmätning. Skruvarna går in 10 mm i trämaterialet. RF- och temperatursensorn sitter på 30 mm avstånd från träytan, vilket innebär att den faktiska relativa fuktigheten och temperaturen vid träytan kan vara något underskattad. Mätningar har pågått kontinuerligt i 50 mätpunkter under ungefär tre år, 2009 till 2011.

Figur 2: Vertikalsnitt av tak med placering av sensor 24 i ett småhus i Falkenberg. Sadeltaket har ungefär 30 graders taklutning . I vindsutrymmet finns ett system som till viss del styr klimatet där (TrygghetsVakten).

Figur 3: Vertikalsnitt av tak med placering av sensor 16 i ett småhus i Växjö. Låglutande tak med ungefär fyra grader lutning åt nordväst. Bygg & teknik 4/15


Figur 4: Vertikalsnitt av tak med placering av sensor 47 och 51 i undersida råspont i ett flervåningshus i Växjö. Sadeltak med ungefär 35 grader lutning åt söder och 15 grader lutning åt norr. velsidorna. I vindsutrymmet finns kanaldragningar för allmänventilationen samt att fläktrummet upptar en ganska stor del av vindsutrymmet. Flervåningshuset i Skellefteå utgörs av låglutande parallelltak med luftspalt.

Resultat och kommentarer

Figur 5: Vertikalsnitt av tak med placering av sensor J, flervåningshus i Skellefteå. Låglutande tak med ungefär fyra grader lutning åt norr. Materialprovtagning och mikrobiologisk analys har gjorts i mätpunkter som var lätt åtkomliga. Mögelpåväxt är ofta osynligt för blotta ögat varför analys gjorts. Proverna har analyserats i mikroskop enlig metod beskriven av Hallenberg & Gilert (1988). Förekomsten av mikroorganismerna klassas som ingen, sparsam, måttlig eller riklig baserat på hur stor del av ett rutnät i mikroskopets okular som täcks av mikroorganismer. Utifrån uppmätt relativ fuktighet och temperatur, för mätperioden, har beräkning av risk för mögelpåväxt gjorts med MRD-modellen, Thelandersson & Isaksson (2013). I beräkningen har en kritisk dos på 17 dagar vid 90 procent relativ fuktighet och 22 °C använts för hyvlat regelvirke av gran och tio dagar för underlagstak (råspont). Ett MRD-index på 1,0 eller mer ska ses som risk för etablerad mögelpåväxt. Beräkningarna har utförts av Jonas Niklewski och Sven Thelandersson, båda från Lunds tekniska högskola.

luftning av vinden. Dock fanns det en stor luftöppning ovanför entrén till huset som kan ha påverkat funktionen. Småhuset i Växjö har ett låglutande parallelltak, se konstruktionsuppbyggnad i figur 3, med luftspalt. Båda husens allmänventilation utgörs av frånluftssystem varför fuktig inomhusluft inte förväntas läcka upp i takkonstruktionerna. Flervåningshuset i Växjö har ett sadeltak där taksidorna har olika taklutning, se figur 4. Vindsutrymmet har luftöppningar (2 till 3 cm längsgående spalt) längs ga-

Här följer en sammanställning av mögelanalyser och mögelberäkningar samt mätvärden på relativ fuktighet, temperatur och fuktkvot för några representativa mätpunkter. Dessutom redovisas RFkrit, vilket är en kritisk RF-kurva för LIM 1 enligt Sedlbauer (2001). RFkrit-kurvan är baserade på uppmätt temperatur och när tillväxt kan ske på nedbrytbart material för respektive temperatur, Mundt-Petersen (2013). Detta visar om det överhuvudtaget varit tillräckligt gynnsamt för att mikrobiell tillväxt ska kunna starta. Dock framkommer inte betydelsen av varaktighet vilket också behöver beaktas för att kunna avgöra risk för etablerad mögelväxt, vilket MRD-beräkningarna ger svar på. Mätningen visar en relativ fuktighet som mest kring 85 till 90 procent (flera

Konstruktioner och placering av mätpunkter

I figur 2 till 5 visas några mätpunkters placering. Samtliga mätpunkters placering finns redovisade i SP rapport 2013:33, Olsson (2013). Småhuset i Falkenberg har ett sadeltak med vindsutrymme, se konstruktionsuppbyggnad i figur 2. Klimatet i vindsutrymmet styrs till viss del av en fläkt som ventilerar in torr luft när det är möjligt samt värmer utrymmet när det behövs med värmekablar. Vanliga luftinsläpp vid takfot har satts igen för att förhindra ofrivillig Bygg & teknik 4/15

Figur 6: Diagrammet visar relativ fuktighet och temperatur nära insida underlagstak och fuktkvot i underlagstak (i omlottsskarv) för mätpunkt 24 under perioden 2009-02-01 till 2011-12-31. Den röda kurvan visar RFkrit. 13


Tabell 1. Redovisning av MRD-index för undersida underlagstak och takbjälke utifrån uppmätt relativ fuktighet och temperatur. Redovisning av mikrobiologisk analys för två av husen. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mätpunkt MRD-index MRD-index Mikrobiologisk (N = Norr, S = Söder, V = Väster, vid insida i takbjälke analys 2012 NV = Nordväst, NO = Nordost, underlagstak (x = se analys) SO = Sydöst)

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 17 (NO) Småhus i Falkenberg x Sparsam 18 (NO) Småhus i Falkenberg 0,2 Sparsam 19 (NO) Småhus i Falkenberg x Ingen 21 (SO) Småhus i Falkenberg x Ingen 24 (NO) Småhus i Falkenberg 0,3 Sparsam 13 (NV) Småhus i Växjö 0,3 14 (NV) Småhus i Växjö 0 16 (NV) Småhus i Växjö 0,5 17 (NV) Småhus i Växjö 0,3 42 (N) Flervåningshus i Växjö 0,1 Ingen 43 (N) Flervåningshus i Växjö 0,2 Ingen 46 (N) Flervåningshus i Växjö 0,1 Ingen 47 (N) Flervåningshus i Växjö 0,2 Sparsam 50 (S) Flervåningshus i Växjö 0,2 Ingen 51 (S) Flervåningshus i Växjö 0,2 Ingen 54 (V) Flervåningshus i Växjö 0,4 Riklig D (S) Flervåningshus i Skellefteå 0 E (S) Flervåningshus i Skellefteå 0 M (S) Flervåningshus i Skellefteå 0 I (N) Flervåningshus i Skellefteå 0 J (N) Flervåningshus i Skellefteå 0,1 S (N) Flervåningshus i Skellefteå 0,1 -

dagar hade över 90 procent relativ fuktighet), se figur 6. Beräkning av MRD-index visar 0,3, se tabell 1, varför mögelpåväxt inte var förväntad (observera att detta är beräknat för råspont). Den högre fuktigheten uppkommer under den kalla årstiden då den relativa fuktigheten utomhus är som högst samtidigt som uppvärmning

14

från solen är förhållandevis liten. Observera att fuktkvoten har mätts i underlagstak/impregnerad plywood varför mätvärdet inte kan kopplas ihop med faktisk fuktkvot. Dock indikerar värdet att plywooden är fuktig, vilket kan förklaras av att sensorn är skruvad i omlottskarven på skivan och påverkas sannolikt av övriga

Figur 7: Diagrammet visar uppmätt relativ fuktighet och temperatur i luftspalt och fuktkvot i råspont samt RFkrit för mätpunkt 16 under perioden 2008-11-08 till 2011-12-31.

delen av skivan som utsätts för kondensvatten och eventuell nederbörd som kan rinna under takpannorna. Mätningen visar en relativ fuktighet som mest kring 90 till 95 procent (flertalet tillfällen över 95 procent relativ fuktighet) i luftspalten, se figur 7. Den högre fuktigheten uppkommer under den kalla årstiden då den relativa fuktigheten utomhus är som högst samtidigt som uppvärmning från solen är förhållandevis liten. Fuktkvoten har mätts i råsponten ovanför luftspalten och värdena var över 20 procent fuktkvot inledningsvis men även efter tre år under den kalla årstiden. Denna mätpunkt var fuktigare än i jämförelse med andra mätpunkter som också var placerad i luftspalten. Temperaturen har återkommande varit uppe på 50 till 60 ºC, vilket visar att taket har varit välexponerad för solstrålning. MRD-index blev 0,5, se tabell 1, varför mögelpåväxt inte var förväntad. Dock ger det en signal om att tillväxt eventuellt kan ha startat. Observera att mätdata saknas under tre längre perioder varför det råder en osäkerhet kring faktiskt MRD-index i denna punkt. Mätningar visar på relativ fuktighet kring 80 till 90 procent, se figur 8 på sidan 16. MRD-index blev 0,2, se tabell 1, varför mögelpåväxt inte var förväntad. Mätningen visar en relativ fuktighet som mest kring 80 till 90 procent (enstaka timmar över 90 procent relativ fuktighet), se figur 9 på sidan 16. MRD-index blev 0,1, se tabell 1, varför mögelpåväxt inte var förväntad. Den mikrobiologiska analysen kunde göras för åtkomliga mätpunkter dels i samband med att husen färdigställdes 2009 dels efter ungefär tre år, 2012. Någon mögeltillväxt (förändring) har egentligen inte skett i någon mätpunkt under dessa år med visst undantag för mätpunkt 47 och mätpunkt 17. I mätpunkt 47 i vinden i Växjö har aktinomyceter konstaterats, vilket sannolikt kräver kring 95 till 100 procent relativ fuktighet och sådant klimat har inte förekommit under mätperioden. Därför har påväxten antagligen uppkommit före montage. Underlagstaket är tänkt att avleda kondensvatten och eventuellt inträngande nederbörd men verkar inte kunna spärra fukttransport fullständigt i omlottskarvar varför det kan vara en förklaring till sparsam påväxt i mätpunkt 17 i Falkenberg. I mätpunkt 54 har det varit riklig påväxt hela tiden som förmodligen uppkommit under virkeslagring. Att virke kan ha sparsam påväxt vid leverans eller före montage har konstaterats i flera tidigare studier, Olsson et al (2010). En orsak kan vara om virke lagras i virkesbuntar med förhöjd fuktkvot framförallt sommartid då temperaturen är gynnsam för mögeltillväxt, Olsson (2012).

Slutsatser och rekommendationer

Studien visar varken på att mögelpåväxt har uppkommit eller direkt risk för mögelpåväxt för de undersökta taken under Bygg & teknik 4/15


fukttålig isolering utvändigt, vilket gör att temperaturen ökar innanför och därmed blir det torrare. Det brukar ofta behövas flera förändringar för att få till en fuktsäker takkonstruktion. Klimatet i södra Sverige är fuktigare och mildare än i norra Sverige varför behovet av förbättrade taklösningar är således störst i södra Sverige. En bra rekommendation är att göra fuktberäkningar som beaktar förväntat utomhusklimat och att utvärdera risken för påväxt exempelvis med MRD-modellen. Takkonstruktioner med liten eller ingen solpåverkan bör särskilt beräknas och gärna följas upp ■ med mätningar.

Referenslista

Figur 8: Diagrammet visar uppmätt relativ fuktighet och temperatur i vindsutrymmet och fuktkvot i hyvlad råspont samt RFkrit för mätpunkt 47 under perioden 2008-11-27 till 2011-12-31 . Mätdata saknas under två längre perioder samt sista halvåret.

Figur 9: Diagrammet visar uppmätt relativ fuktighet och temperatur i luftspalten och fuktkvot i råspont samt RFkrit för mätpunkt J under perioden 2009-04-27 till 2011-12-31. mätperioden. Följande kan ha haft positiv betydelse såsom utsatt för värmepåverkan från solen, smart vindsventilation med värmekälla, viss påverkan från passiv värmekälla från installationer och värmebryggor, lagom takventilation och gynn-

16

samt klimat. Dessutom har husen allmänventilation med till- och frånluft eller frånluft, vilket i princip förhindrar att fuktig inomhusluft läcker upp i taken. Ytterligare sätt att minska risken för högt fukttillstånd är att värmeisolera med

Ahrnens, C. & Borglund, E, E. (2007) Fukt på kallvindar – en kartläggning av småhus i Västra Götalands län (Examensarbete 2007:11). Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Hallenberg, N. & Gilert, E. (1988) Betingelser för mögelpåväxt på trä – Klimatkammarstudier, Borås: Statens Provningsanstalt (SP rapport 1988:57). Mundt-Petersen, S.O. (2013). Comparison of hygrothermal measurements and calculations…, (Report TVBH-3054, 3055, 3056, 3057). Lund: LTH. Olsson, L., Mjörnell, K. & Johansson, P. (2010) Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande, Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP rapport 2010:02). Olsson, L. (2012). Omfördelning av fukt i virkesstycken och risk för mögel på virkesstycken i virkespaket (SP rapport 2012:60). Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Olsson, L. (2013). Fuktmätningar i fyra trähus (SP rapport 2013:33). Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Olsson, L. (2014). Moisture Conditions in Exterior Wooden Walls and Timber During Production and Use (2014:2). Licentiate thesis. Göteborg: Chalmers. Samuelson, I. (2011) Forty years of building physics research – for what benefit? NSB 2011, Proceedings of the 9th Nordic Symposium on Building Physics . Tampere, Finland. Thelandersson S. & Isaksson T. (2013). Mould resistance design (MRD) model for evaluation of microbial growth under varying climate conditions. Building & Environment (65), pp.18–25. TrygghetsVakten, www.trygghetsvakten.se.

Bygg & teknik 4/15


Ventilation av vindar via öppna takfötter – ett stort brandtekniskt problem eller inte? Det vanligaste är ett vindsbjälklag av betong på vilket en värmeisolering ligger. På bjälklaget är ett yttertak (regnskydd) uppstolpat bestående av trästolpar, träreglar, råspont och taktäckning. Vindsutrymmet blir därmed kallt och för att undvika fukt och mögelskador har dessa utrymmen ventilerats via öppna takfötter. Ventilation via öppna takfötter har sedan 50 år eller mer tillbaka varit det absolut vanligaste och det enklaste sättet att åstadkomma denna ventilation. Se figur 2. En risk föreligger alltid att övertänd brand i övre våningsplanet kan sprida sig till vindsutrymmet genom att flammor ut via fönster tar sig in på vinden via den öppna takfoten. I Boverkets byggregler BBR 15 (2008) avsnitt 5:64 står som föreskriftstext ”Vinds- och undertaksutrymmen ska utformas så att risken för brandspridning begränsas”. Som allmänt råd anges bland annat att ”vindsutrymmen bör delas upp i delar om högst 400 kvadratmeter med väggar i klass EI 30”. Detta är i sig inget nytt utan motsvarande råd fanns i såväl Nybyggnadsreglerna NR (1988) som ännu längre tillbaka i Svensk Bygg Norm SBN från 1970- och 80-talen. Från och med BBR 19 (2011) är dock motsvarande text om vindar i avsnitt 5:535 ändrad ”Vinds- och undertaksutrymmen ska utformas så att skydd mot brandspridning mellan brandceller upprätthålls och så att omfattande brandspridning begränsas”. Som allmänt råd anges bland annat samma som ovan, nämligen en uppdelning av vinden för att

Artikelförfattare är Jörgen Thor, tekn dr, Brandskyddslaget AB, Stockholm. Bygg & teknik 4/15

Figur 1: Det stora flertalet hus i till exempel Hammarby Sjöstad har ”traditionell” ventilation via öppna takfötter.

begränsa omfattande brandspridning. Vidare anges i det allmänna rådet: ”För att upprätthålla skyddet mot brandspridning mellan brandceller bör särskild hänsyn tas till behovet av skydd mot brandspridning på vinden och takkonstruktionens bärförmåga vid brand”. Vidare kan läsas att ”Risken för brandspridning från fönster till vind via takfot bör begränsas, till exempel genom att takfoten utförs med avskiljande förmåga som motsvarar brandcellskravet”. Att utforma takfoten med en avskiljande förmåga motsvarande brandcellskravet (i BBR 21 har detta krav kvantifie-

FOTO: STIG DAHLIN

Sedan ”urminnes tider” har man i Sverige byggt flerbostadshus med vindar som i huvudsak utgör installationsutrymmen och som oftast har en mycket begränsad takhöjd på storleksordningen någon meter eller till och med mindre.

rats till EI 30) innebär en klart ökad kostnad jämfört med det tidigare vanligaste sättet att ventilera kalla vindsutrymmen via öppna takfötter. Den ökade kostnaden omfattar kostnaden för att göra själva takfoten tät med brandavskiljande förmåga men omfattar i regel också en erforderlig brandteknisk förstärkning av ytterväggen in mot vinden eftersom denna ofta inte uppfyller EI 30. Därtill kommer den ökade kostnaden för att anordna ventilationen av utrymmet på något annat sätt. Ett sätt att lösa ventilationen är att i den täta takfoten sätta in speciella brandklassade ventiler som normalt är öppna för

Figur 2: Uppstolpat yttertak på betongbjälklag och ventilation via öppna takfötter. 17


ventilation men som vid brandpåverkan tätar till och begränsar risken för att branden ska ta sig in på vinden. Andra lösningar kan vara mekaniskt ventilation av vinden med fläktar. Efter det att rådet om täta takfötter med brandavskiljande förmåga infördes har det inom branschen funnits olika tolkningar och uppfattningar när detta råd är tillämpligt eller inte. Ibland antas vinden ingå i samma brandcell som underliggande lägenhet och då skulle något behov av brandavskiljande takfot inte finnas. I det allmänna rådet i nu gällande BBR 21 står följande. ”Risken för brandspridning från fönster via takfot till vind, som utgör en annan brandcell bör begränsas”. Som utgör annan brandcell? Man kan fråga sig om en installationsvind överhuvudtaget bör betraktas som en brandcell eller om den inte snarare bör ses som ett dolt utrymme. Det viktiga bör vara att branden inte sprider från en lägenhet (brandcell) via detta utrymme till en annan lägenhet (annan brandcell). Risken för omfattande brandspridning inom detta dolda utrymme begränsas ju redan av kraven på sektionering av vinden i maximalt 400 kvadratmeter. Branschen har också i många fall bedömt det som att kravet på tät brandavskiljande takfot inte skulle föreligga när vindsbjälklaget är av betong och uppfyller REI 60 även för brand ovanifrån. Ett svar från Boverket på en konkret fråga angående detta kan och har av många tolkas just så. Se vidare under rubriken ”Boverkets olika svar beträffande takfötter”. Denna artikel är ett försök att reda ut olika frågeställningar och reda ut vad som gäller eller vad som borde gälla. Ett bakomliggande skäl till det införda kravet på brandavskiljande takfot är troligtvis ett antal omfattande vindsbränder, främst i radhus men även i några flerbostadshus, med stora konsekvenser som följd. I konsekvensutredningen till BBR 19 hänvisas bland annat till ett informationsbrev från Boverket 2008:4 ”om vindsbränder i radhus och flerbostadshus”. I detta informationsbrev varnar Boverket för lätta vindsbjälklag med hänvisning till inträffade bränder. Det står bland annat att takstolar på vinden har förlorat

Figur 3: Brandprovning av bjälklag.

Figur 4: Betongbjälklag med armering utsatt för brand underifrån. sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget. Detta påstående är inte korrekt. För att närmare belysa detta och problematiken kring vindsbränder görs nedan en översiktlig genomgång av några byggnadstekniska och konstruktiva förutsättningar.

Konstruktionsteknik och brand

Vid en brand på en vind enligt figur 2 utsätts bjälklaget för brand ovanifrån. Brandprovningar av bjälklag sker dock alltid med brand underifrån. Bjälklaget läggs upp som ”tak” på en horisontalprovningsugn. Det belastas ovanifrån med en för lastfallet brand representativ statisk last samt utsätts underifrån för en standardbrandpåverkan. Se figur 3. Att prova bjälklag för brand från ovansidan är inte praktiskt möjligt. Å andra si-

dan finns det heller normalt inte ett behov av detta även om bjälklaget i verkligheten kan bli utsatt för brand ovanifrån. Vid ett betongbjälklag är i regel underkantsarmeringen och uppvärmningen av denna avgörande för bjälklagets bärförmåga vid brand. Se figur 4. Brand ovanifrån motsvarande en standardbrandpåverkan under 60 minuter innebär en betydligt mindre försvagning av bjälklagets bärförmåga än vid motsvarande brand underifrån. Även för träbjälklag gäller att brand ovanifrån normalt inte är dimensionerande utan brand underifrån. Det kritiska momentet vid brand underifrån vid ett träbjälklag enligt figur 5 är när skivorna på bjälklagets undersida faller ned. Isoleringen som i detta fall antas utgöras av stenull faller då också ned. Bjälklagsbalkarna,

Figur 5: Träbjälklag utsatt för brand underifrån respektive från ovansidan. 18

Bygg & teknik 4/15


SVERIGES NYA HALLBYGGARKONCERN Hos oss är det enkelt att välja, köpa och bygga en stålhall. Vi är kort och gott en unik hallbyggare med kontroll på hela kedjan. Byggprocessen är LÄS MER smidig, vårt system är innovativt och slutPÅ NYA resultatet blir precis som du har tänkt dig. BORGA.S E Kontakta oss: tel. 0511-34 77 11

=,5;03,9(+)9(5+;f;505.;033;(2-6; 9PNVY€Z[IYHUK[LZ[HK

)YHUK[p[UPUNTVU[LYHKTLSSHU[HRZ[VSHY

3\M[ZWHS[M€YZLNSHK]PKIYHUK

)YHUKRSHZZ,0 2VZ[UHKZLMMLR[P] ,URLSH[[TVU[LYH 3L]LYLYHZWrY\SSL 2HWHZTLKRUP] /pM[HZMHZ[TLSSHU[HRZ[VSHY -€YSr[HUKLM€YVQpTUOL[LY Bygg & teknik 4/15

3pZTLYVT]rYH[HRMV[ZZ[VWWVJOHUKYHWYVK\R[LYWr^^^WHZZP]HIYHUKZR`KKZL 19


ofta av dimension 45 x 220 mm, utsätts då för brand även på sidorna varefter bjälklagets bärförmåga snabbt reduceras. Detta sker inte vid brand ovanifrån. Isoleringen ligger hela tiden kvar och skyddar de bärande bjälkarna från direkt brandangrepp på sidorna. Om golvskivorna skulle helt förbrukas av branden blir bjälkarna direkt brandutsatta enbart ovanifrån. Detta innebär en betydligt långsammare förbränning och förkolning av balktvärsnitten än vid fallet med brand underifrån. En temperaturberäkning vid brand ovanifrån görs för träbjälklaget. Ovansidan består av 22 mm golvspånskiva och 13 mm golvgipsskiva. Enligt Eurokod 5 kan förkolningsgränsen för trä antas motsvara 300 °C isotermen. Beräkningen visar att förkolningsgränsen efter 60 minuters standardbrandpåverkan ligger enbart någon centimeter ner från bjälkarnas överkant. Se figur 6.

Figur 7: Uppstolpat yttertak på träbjälklag.

sig skillnaden mellan ett träbjälklag enligt ovan och fackverkstakstolar av trä. Ett träbjälklag består, som namnet säger, av ett lag av träbjälkar normalt på ett centrumavstånd på 500 till 600 mm kompletterat med skivmaterial och isolering . Se figur 7. I figur 8 visas en fackverkstakstol av trä. Fackverkstakstolen är en statisk sammansatt enhet bestående av en överram, en underram samt mellan dessa vertikaler och diagonaler som överför krafter mellan överram och underram. Ett brott till exempel i en del av underramen leder till en total kollaps av fackverket. Likaså

leder ett brott till exempel i en diagonal till en total kollaps. Denna typ konstruktion till yttertak används främst vid villor och radhus som nästan uteslutande har denna lösning. Lösningen kan dock även förekomma till yttertak vid flerbostadshus, även sådana av betong. Detta kan vara aktuellt när man bygger på ett befintligt betonghus med en våning och då vill begränsa de extra påförda lasterna genom att använda en lätt konstruktion till yttertak i stället för ett tungt betongbjälklag. Även vid nybyggnad av ett betonghus med en indra-

Figur 6: Temperaturprofil för ett 300 mm tjockt träbjälklag vid brand ovanifrån motsvarande 60 minuters standardbrandpåverkan.

Beräknad minskning i bärförmåga på grund av branden kan bedömas relativt sätt mindre än för betongbjälklaget ovan. Om dessutom, som vanligt är att ytterligare värmeisolering finns ovanpå bjälklaget blir påverkan vid brand ovanifrån ännu mindre. Sammanfattat gäller sålunda att brandprovning av bjälklag för brand ovanifrån inte är praktiskt möjligt att utföra. Å andra sidan gäller för såväl betongbjälklag som för riktigt utförda träbjälklag att detta heller inte är nödvändigt eftersom brand ovanifrån inte är dimensionerande. På motsvarande sätt som vid det traditionella betongbjälklaget enligt figur 2 kan ett yttertak stolpas upp på ett träbjälklag. Se figur 7. Träbjälklaget dimensioneras på samma sätt som betongbjälklaget att uppta lasten från yttertakets egenvikt och snölast och bjälklaget klarar enligt ovan brand ovanifrån på motsvarande sätt som betongbjälklaget.

Skillnaden mellan ett träbjälklag och fackverkstakstolar av trä

Det förefaller som inte alla har klart för 20

Figur 8: Träfackverk och brott i underram respektive diagonal. Bygg & teknik 4/15


Figur 9: Påbyggnad av befintligt betonghus med lätt takvåning respektive indragen takvåning på nybyggt betonghus.

Figur 10: Yttertakskonstruktion utan bjälklag uppbyggd med träfackverk. gen takvåning finns ofta önskemål om en lätt takkonstruktion. Detta eftersom lasterna från takvåningen inte förs direkt ned till de underliggande vertikala bärningarna. Se figur 9. När denna typ av konstruktion, med fackverkstakstolar normalt på centrumavstånd 1,2 m, används till yttertak spikas råspont till fackverkens överramar och på denna läggs sedan lämplig taktäckning.

På undersidan spikas en glespanel till fackverkens underramar och ett antal lager gipsskivor fästes till glespanelen. Ovanpå detta innertak placeras sedan vindens värmeisolering. Se figur 10. Brand underifrån utgör normalt inga problem om tillräckligt antal gipsskivor finns på undersidan. Om brand uppstår på eller sprids till vinden är underramen normalt skyddat av all värmeisolering. Där-

Figur 11: Trätakstolar utan bjälklag som yttertak vid flerbostadshus. Bygg & teknik 4/15

emot kommer till exempel en diagonal (ofta av dimension 45 x 95 mm eller mindre) som utsätts för brand runt om att snabbt brännas av. Enligt figur 8 sker då en total kollaps av taket. Om vindsutrymmet med sina fackverk sträcker sig över flera lägenheter riskerar takkonstruktionen att störta ned i lägenheter långt bort från den lägenhet där branden uppstod. Vad som är viktigt att hålla i minnet är att denna konstruktionslösning överhuvudtaget inte innehåller något lag av bjälkar eller något bjälklag utan till själva fackverkstakstolarnas underramar är ett antal gipsskivor fästa i form av ett innertak. Vid radhus, där denna typ av konstruktionslösning är så gott som helt allenarådande, dras de lägenhets- och brandavskiljande väggarna upp till yttertakets råspont i syfte att begränsa en vindsbrand till motsvarande den underliggande lägenheten. Den på detta sätt avgränsade delen av vinden kan då betraktas tillhöra underliggande radhus brandcell. Att omfattande vindsbränder ändå ofta förekommer i radhus kan dels förklaras av att kravet på denna uppdelning av vindarna infördes först på sent 1970-tal och dels att utförandet i många fall kan vara bristfälligt. Lösningen med uppdelning av vindar motsvarande underliggande lägenhetsgränser är dock mycket sällan tillämpbar på flerbostadshus. De brandcellsskiljande väggarna i underliggande lägenheter går oftast ”kors och tvärs” byggnaden enligt figur 11 och en uppdragning av dessa väggar genom vinden till yttertaket skulle ”krocka” med takstolarna. Vid denna typ av konstruktionslösning vid flerbostadshus är det högst väsentligt att en brand inte kan uppstå på vinden eller att en brand från en underliggande lägenhet inte kan sprida sig till vinden exempelvis via en öppen ventilerad takfot. Vid flerbostadshus med denna typ av yttertakslösning är därför kravet på brandavskiljande takfötter klart motiverat. Viss risk finns dock alltid att brand trots olika begränsningar och försiktighetsåtgärder kan uppstå eller sprida sig till vinden med då risk för stora konsekvenser som följd. Vid behov av lätta takkonstruktioner vid flerbostadshus, exempelvis vid påbyggnad av befintliga hus eller vid indragna takvåningar enligt figur 9, är ett lätt träbjälklag som är dimensionerat för brand ovanifrån och ett på detta uppstolpat yttertak enligt figur 7 ofta en säkrare och robustare lösning från brandteknisk synpunkt.

Boverkets informationsbrev om vindsbränder i radhus och flerbostadshus

I Boverkets informationsbrev, 2008:4 ”om vindsbränder i radhus och flerbostadshus”, som man hänvisar till i konse21


Figur 12: Yttertakskonstruktion vid en av de refererade bränderna i form av träfackverk utan bjälklag. kvensutredningen angående kravet på brandavskiljande takfötter, står bland annat att takstolar på vinden har förlorat sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget. Vidare står det att i de fall vindsbjälklaget utgjorts av en betongkonstruktion har det inte varit något problem att undvika brandspridning från vinden ner till övriga lägenheter under föreskriven tid. De bränder man refererar till, främst gällande radhus men också ett par flerbostadshus, har dock saknat bjälklag och har i stället haft en konstruktionslösning med träfackverk motsvarande figur 10 med ett undertak fäst till takstolarnas underramar. Se figur 12 som gäller en av de refererade bränderna i flerbostadshusen. En brand som sprider sig på vinden över och förbi de underliggande lägenhetsgränserna och snabbt bränner av fritt exponerade takstolsdiagonaler leder till

kollaps av takkonstruktionen med stora konsekvenser som följd. Skrivningen i Boverkets informationsbrev pekar felaktigt ut lätta bjälklag som boven i dramat. Ett korrekt utfört träbjälklag som motstår brand ovanifrån under föreskriven tid och ett på detta uppstolpat yttertak kan ge motsvarande skydd mot brandspridning som ett betongbjälklag. Ovan nämnda skrivningar i Boverkets informationsbrev föranledde Brandskyddslaget genom undertecknad att för ett antal år sedan skriva till Boverket och påpeka skillnaden mellan en yttertakskonstruktion av träfackverk utan bjälklag respektive ett lätt träbjälklag och ett på detta uppstolpat yttertak. I ett svar från då brandansvarig på Boverket tillstod man att ”det finns enskilda delar i detta informationsblad som ur sitt sammanhang kan misstolkas och som

Figur 13: Prefabricerade bostadsvolymer i trä. 22

skulle kunna vara tydligare. I sitt sammanhang, och med den figur som beskriver problematiken, torde det inte vara några svårigheter att förstå problematiken med vissa konstruktionstyper och vindsbränder i radhus och flerbostadshus”. Den figur i informationsbladet man hänvisade till visar just ett träfackverk utan bjälklag. Texten i informationsbladet säger dock ”Takstolar på vinden har förlorat sin bärförmåga och fallit ned på det lätta bjälklaget”. I olika senare svar från Boverket angående takfotsfrågan används tyvärr fortfarande samma eller liknande missvisande formuleringar.

Boverkets olika svar beträffande takfötter

De oklarheter som branschen upplevt beträffande om och när en takfot måste göras brandavskiljande föranledde bland annat bygg- och fastighetsföretaget NCC att tillskriva Boverket i ett konkret fall med en installationsvind i form av ett uppstolpat yttertak på ett betongbjälklag. Ett antal konkreta frågor ställdes bland annat om takfoten i detta fall måste göras brandavskiljande samt frågan när en vind ska betraktas som egen brandcell. Boverket konstaterade i sitt svar till NCC bland annat följande ”I rådet anges även att brandspridning mellan brandceller ska beaktas samt att hänsyn till bland annat takkonstruktionens bärförmåga ska tas. Detta syftar främst till att förhindra brandspridning mellan underliggande brandceller via vinden snarare än mellan olika brandceller på vinden. Sådan brandspridning kan till exempel ske genom att vindskonstruktionen störtar ned i ett bjälklag av lättkonstruktion mellan vinden och de översta lägenheterna. I ditt fall med ett betongbjälklag är denna del av rådet troligen inte aktuellt”. NCC och flera aktörer på marknaden tolkade detta svar som att täta brandavskiljande takfötter inte krävdes vid en installationsvind med yttertaket uppstolpat på ett vindsbjälklag av betong. Svaret till NCC föranledde ett antal trähustillverkare att skriva till Boverket. Dessa trähustillverkare bygger i fabrik prefabricerade volymelement som sedan på plats staplas på varandra. Dessa volymer har alltid ett övre takbjälklag/vindsbjälklag på vilket ett yttertak stolpas upp. Se figur 13. Lösningen har således motsvarande statiska funktion som vid ett betongbjälklag enligt figur 2. Så länge bjälklaget är dimensionerat för att klara brand ovanifrån borde det inte spela någon roll vilket material bjälklaget består av. Bland annat ställdes frågan om en riktig tolkning av svaret till NCC innebar att ett uppstolpat tak på ett betongbjälklag inte behövde utföras med takfot med brandavskiljande förmåga. Svaret från Boverket var i korthet att detta inte var en Bygg & teknik 4/15


riktig tolkning. Detta trots att NCC och stor del av branschen i övrigt tolkat Boverkets svar just så. Vidare svarar Boverket ”I det specifika fallet syftade vårt svar till NCC på att det främst är underliggande brandceller som avses genom att beakta risken för nedfallande delar eller att takstolar faller genom lätta bjälklag”. De brandskador bedömningen i huvudsak bygger på saknar dock bjälklag och är av en konstruktionstyp motsvarande den i figur 10 och figur 12. Ytterligare ett antal frågor har därefter i olika sammanhang ställts från branschen till Boverket bland annat med anledning av formuleringarna i BBR 21 och den tillhörande konsekvensbeskrivning. Boverket svarar bland annat att en avgörande fråga för om det krävs tät takfot eller annan motsvarande funktion är om vinden är att betrakta som egen brandcell eller inte. Man skriver vidare att en vind, även om det bara utgör en installationsvind, normalt ska betraktas som en egen brandcell. Som motiv hänvisar man till definitionen av brandcell. Se figur 14. Flera företrädare för byggbranschen har ansett att en installationsvind snarare bör kunna betraktas som ett dolt utrymme än som en egen brandcell och att det viktiga bör vara att branden inte sprider sig mellan olika brandceller via detta utrymme. Även ett dolt utrymme kan, om man nu språkjuridiskt skulle vilja motivera det

Bygg & teknik 4/15

5:242 Brandcell Med en brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggander skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp. (BFS 2011:26)

Oavsett om vinden är avsedd att vistas på eller inte har Boverket tolkat det som att den i de flesta fall kan betraktas som en brandcell då den utgör en avskild del av byggnaden begränsad av ett bjälklag där en brand kan utvecklas utan att spridas under ett helt eller delar av ett brandförlopp samtidigt som personer i andra brandceller skyddas och kan utrymma.

Figur 14: Svar från Boverket.

hela, utgöra en avskild del av byggnaden begränsat av ett bjälklag där en brand kan utvecklas och spridas under ett helt eller delar av ett brandförlopp samtidigt som personer i andra brandceller skyddas och kan utrymma. Jämför sista stycket i figur 14.

Sammanfattande synpunkter

Brandskyddslagets uppfattning är att detta nya generella krav på täta, brandavskiljande takfötter till stor del har sin grund i en sammanblandning av olika konstruktionstyper med helt olika beteenden vid

en vindsbrand. Vid konstruktionslösningar med yttertak av fribärande träfackverk till flerbostadshus är det klart motiverat med täta brandavskiljande takfötter. Risken för en vindsbrand måste begränsas eftersom den kan få mycket stora konsekvenser. Kostnadsnyttoeffekten med att mer generellt kräva täta brandavskiljande takfötter, också vid konstruktionslösningar med bjälklag som klarar brand ovanifrån, kan dock ifrågasättas. Om man nu mer generellt ska betrakta även en ren installationsvind som en brandcell dit brand inte får sprida sig, och

23


Figur 15: Olika krav pü begränsning av brandcellsstorlekar. inte se installationsvinden som ett dolt utrymme, kan man bland annat ställa sig fÜljande frügor. FÜr att begränsa risken fÜr omfattande brandspridning i en byggnad gäller enligt BBR att en brandcell für omfatta en area pü hÜgst 1 250 kvadratmeter. VarfÜr ska dü brandcellen vind delas upp i delar om 400 kvadratmeter? En brand i en stor brandcell belägen under betraktaren torde väl normalt upplevas som farligare än en brand ovan betraktaren. Se figur 15. Beträffande risken fÜr spridning mellan brandceller vertikalt via fasaden är det allmänna rüdet i BBR att avstünden mellan fÜnster i vertikalled mellan olika brandceller bÜr vara minst 1,20 m. Borde det dü inte vara tillütet med luftad takfot om denna ligger minst 1,20 m ovanfÜr

närmast underliggande fÜnster enligt figur 16? Brandskyddslaget anser att problematiken med ventilerade takfÜtter bÜr ses Üver med rätt konstruktiva fÜrutsättningar som ingüngsdata och att en kostnadsanalys gÜrs beträffande merkostnaderna med täta, brandavskiljande takfÜtter. Denna merkostnad omfattar kostnaden fÜr att gÜra själva takfoten tät med brandavskiljande fÜrmüga men omfattar i regel ocksü en erforderlig brandteknisk fÜrstärkning av ytterväggen in mot vinden eftersom denna ofta inte uppfyller EI 30. Därtill kommer den Ükade kostnaden fÜr att anordna ventilationen av utrymmet pü annat lämpligt sätt. Dessa kostnader bÜr sättas i relation till fÜrväntade besparingar i form av minskade brandskador fÜr de fall som vinds-

bjälklaget klarar brand ovanifrĂĽn. Detta oberoende om bjälklaget utgĂśrs av betong eller av ett lätt bjälklag. Brandskyddslaget uppmanar vidare byggbranschen att utveckla alternativa takkonstruktioner till vindar pĂĽ flerbostadshus. Undertecknad har själv, men tyvärr utan stĂśrre framgĂĽng, propagerat fĂśr att man bĂśr kunna byta ut rĂĽsponten mot obrännbar TRP-plĂĽt. Om man av utseendeskäl inte nĂśjer sig med TRP-plĂĽten som taktäckning, bĂśr en taktäckning med papp alternativt bandtäckt plĂĽt kunna utfĂśras genom att i likhet med industritak fästa en hĂĽrd stenullsboard till TRP-plĂĽten som underlag fĂśr taktäckningen. Med en TRP 20-plĂĽt bĂśr man kunna Ăśka avstĂĽndet mellan uppreglingen jämfĂśrt med rĂĽsponten som kräver ett centrumavstĂĽnd pĂĽ uppreglingen pĂĽ hĂśgst cirka 1,2 m. Man fĂĽr dĂĽ en i huvudsak helt obrännbar yttertakskonstruktion och ett sĂĽ gott som obrännbart vindsutrymme. Det enda brännbara pĂĽ vinden skulle dĂĽ bli ett glest uppstolpat träregelverk fĂśr bärning av TRP-plĂĽten. Det finns ocksĂĽ mĂśjlighet att byta ut träregelverket mot obrännbara plĂĽtreglar. Med utbyte av rĂĽsponten till TRP-plĂĽt torde det inte längre finnas nĂĽgot behov Ăśverhuvudtaget av vare sig täta takfĂśtter eller en sektionering av vindsutrymmet. Med denna typ av yttertakslĂśsning borde vindsbränderna kunna fĂśrpassas till historiebĂśckerna. En annan fĂśrdel med den ovan fĂśreslagna lĂśsningen är att taktäckningen alternativt underlaget fĂśr taktäckningen med automatik blir obrännbart, vilket är ett brandskyddstekniskt krav i BBR i de fall olika byggnader ligger närmare varandra än ĂĽtta meter. â–

Täby Park, Konferens & Hotell Stockholm 25-26 november

Konferens om fÜrebyggande och byggnadstekniskt brandskydd Figur 16: JämfÜrelse mellan fÜnsteravstünd mellan olika brandceller och avstünd mellan fÜnster och Üppen takfot. 24

Fullständigt program och anmälan

www.brandskydd2015.se 8QWLWOHG

Bygg & teknik 4/15 


Systemlösningar för gröna anläggningar/tak – steg 2 I en tidigare artikel i Bygg & teknik (4/14) berättade vi om ett initieringsprojekt som genomförts under 2013 inom Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation – Hållbara städer. I initieringssteget ingick bland annat att ta fram en ny ansökan om ett betydligt mer omfattande samverkansprojekt på samma tema för perioden maj 2014 till augusti 2016. Ansökan beviljades till vår stora glädje av Vinnova och vi arbetar nu för fullt med de utmaningar vi åtagit oss att försöka lösa. Projektet koordineras av CBI Betonginstitutet och har en hemsida under www.greenroof.nu. Vårt projekt handlar enkelt uttryckt om att kvalitetssäkra systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage. Detta är en samhällsutmaning eftersom man i allt större omfattning idag beställer/ställer krav på hela miljöstadsdelar med gröna lösningar. Detta görs inte bara för att det är trendigt, tjusigt och attraktiv utan för att det blir mer och mer nödvändigt för en hållbar samhällsutveckling i staden där ekosystemtjänster får en allt viktigare roll i stadsplaneringen. Omkring år 2036 kommer 80 procent av världens befolkning att bo i städer. Stockholm, Malmö

Artikelförfattare är Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet, Anna Pettersson Skog, Sweco, Tobias Emilsson, SLU, samt Jonatan Malmberg, Scandinavian Green Roof Institute. Bygg & teknik 4/15

och Göteborg tillsammans med universitetsstäderna kommer att utgöra långt över 80 procent av Sverige. Detta kräver bland annat mer gröna anläggningar i staden. Dessa gröna anläggningar kan förstärka en rad ekosystemtjänster genom att: ● bidra till bättre dagvattenhantering, ● förbättra närheten till rekreationsmiljöer, ● öka den biologiska mångfalden, ● ge temperaturdämpande effekter, ● ge energibesparingar, ● sänka bullret, ● ge renare luft. Dessutom mår vi så mycket bättre med grönska omkring oss i staden. Men det saknas en hel del kunskap om både installation och skötsel, och konsekvenserna kan därför bli förödande, menar vi inom projektet, främst vad gäller intensiva tak och risken för läckage i dessa. Det behövs specifikationer, guidelines, standarder, certifieringssystem och avsevärt mycket bättre samarbete mellan olika parter i arbetsprocessen. I projektet ingår en rad arbetspaket med koppling till olika delar av anläggningsuppbyggnaden och arbetsprocessen, från idé till drift och underhåll av färdig installation. Bildmässigt går vi från ett nuläge med problem och osäkerhet till ett önskeläge som ska kunna karaktäriseras av trygghet, inspiration samt lyckade resultat och affärer. Vägen dit via samverkansprojektet kan mycket förenklat beskrivas som i figuren här intill. Detta tänker vi oss rör både beställare, fastighetsägare/-förvaltare, projektörer samt tillverkare och entreprenörer. Nuläget har kartlagts i initieringsprojektet genom

bland annat litteraturstudier och workshop. Nulägesanalysen fördjupas ytterligare i detta steg genom en omfattande enkät samt workshops. Arbetsgrupperna samarbetar löpande under samverkansprojektets gång.

Arbetspaket om betong, tätskikt och isolering

Syftet med arbetspaketet är att göra en mer ingående inventering av problem, behov och innovation vad gäller betongbjälklag, tätskikt och värmeisolering. Arbetsgruppen ska vidare ge input om guidelines och standarder för dessa olika materialområden samt leverera en sammanställning över i första hand livscykelanalysdata som finns tillgänglig. En första arbetsbeskrivning är under utarbetande med bland annat beskrivningar av material och system för nyproduktion och renovering av gröna tak med hänsyn taget till både extensiva och intensiva gröna installationer. Här ingår även rekommendationer för hur man behandlar betongytor och hur man installerar tätskikt och isolering. Rotskyddsproblematiken ingår både i detta arbetspaket och i arbetspaketet om överbyggnad som beskrivs i nästa avsnitt. Produktvalsguide för val av produkter/system, detaljskisser för kritiska detaljer, kravnivåer för material samt checklistor för installation och täthetskontroll ingår också, liksom till exempel rekommendationer om hur man ska skydda tätskikt under byggtiden. Arbetet leds av Hans Månsson som är teknisk chef på Icopal. I gruppen ingår även CBI Betonginstitutet, SP Sveriges

Design för projektet UDI – Steg 2. 25


Exempel på brister vid installation av isolering som del i en grön takanläggning.

Tekniska Forskningsinstitut och en lång rad representanter från näringslivssidan.

Arbetspaket om överbyggnad

Syftet med arbetspaketet är även här att göra en mer ingående inventering av problem, behov och innovation vad gäller överbyggnad, det vill säga växtbädd, dränering och vegetation. Det finns sedan mer är 30 år tyska genomarbetade standarder och guidelines för installation av gröna tak men det är främst under de senaste 15 åren som forskningen verkligen tagit fart. Lokalt anpassad kunskap gällande framförallt vegetationsanvändning och växtmedium/substrat har tagits fram för olika klimatzoner. Inom arbetspaketet om överbyggnad kommer vi utvärdera den mest relevanta litteraturen för att ta fram en väl underbyggd kunskapsbas för extensiva och intensiva gröna tak för svenska förhållanden. Arbetsgruppen ska vidare inventera och utvärdera existerande guidelines och standarder vad gäller överbyggnaden för olika typer av gröna anläggningar. Resultaten kommer användas i de svenska guidelines som projektet tar fram. Syftet är att specificera krav på överbyggnaden för att få den prestanda som eftersträvas vad gäller skötsel och vegetation. Målet är att skapa förutsättningar för intressanta, ekologiskt värdefulla, uthålliga och vackra

Veg Tech

bjälklagssystem där skötselinsatser hålls på en rimlig nivå. Inom arbetspaketet kommer man också genomföra workshops för att få in kunskap från företag och andra intresserade av grön teknik. Frågor som behandlas är till exempel: ● krav på överbyggnaden för att stödja olika vegetationstyper, ● överbyggnadens uppbyggnad och betydelsen för skötselinsatser, till exempel bevattning,

● avrinning från gröna tak med olika typer av överbyggnader, ● laster hos olika typer av överbyggnader och krav på bjälklagets bärighet, ● förankring av vegetation samt vindlaster, ● dränerings- och avvattningssystem. Inventering av olika växtbäddar ingår liksom en översiktlig inventering av tillgängliga livscykelanalysdata för aktuella material och system.

Takanläggning vid Augustenborgs botaniska takträdgård i Malmö. fördr

öjer

avrin

ning

en

Välj Veg Tech AB som din trygga och säkra leverantör av:

Sedumtak - gröna tak Brandgodkänt Broof (t2) Lätt och tunn uppbyggnad Egenodlat svenskt växtmaterial Säkerhetsutbildade montörer

Tel. 0472-363 00 y vegtech.se

26

- för grönare städer Bygg & teknik 4/15


En plakett om ett hållbart samarbete. Och ett tak som äter koldioxid.

På en av Kungsledens fastigheter i Västerås äter taket koldioxid. 4 300 kvm täcks av Derbigum Olivin. Med en livslängd på 30 år innebär det drygt 7 500 kg koldioxid motsvarande utsläpp från ungefär 3 000 liter diesel. För Kungsleden står hållbarhetsfrågor högt på agendan. Och vi hoppas att fler byggnader får liknande plaketter. Se gärna filmen om Kungsledens arbete och Derbigum Olivin på www.buildsmart.se. Om du lägger Derbgum Olivin får du ett tak som både håller tätt och som gör världen lite bättre. Det är ett tätskikt som faktiskt äter upp växthuseffekten. Ja, kanske inte hela, men ändå en god hjälp och gott steg mot ett mer hållbart samhälle.

Så här fungerar det. Ovanpå tätskiktet ligger ett lager av mineralen olivin. När koldioxid kommer i kontakt med taket via regn, bildas en kemisk reaktion som neutraliserar koldioxiden och omvandlas till en ofarlig restprodukt bestående av vatten, sand och magnesiumkarbonat. Ytan ser ut som småsten med en olivgrön nyans. Tack vare tätskiktet och ytmaterialet skapas en helhet som både håller taket tätt i minst 30 år och under hela tiden slukar koldioxid. Med tanke på att takmaterialet självklart är återvinningsbart så kan man verkligen prata om gröna tak.

Vi levererar smarta lösningar för hållbart byggande. Och vi siktar mot toppen, det vill säga taken. Det handlar om tätskikt i återvinningsbar asfalt, gröna tak med unika egenskaper, energibesparande tak, solenergi, naturligt ljus och korkisolering. Kort sagt, allt det där smarta som tak faktiskt kan bidra med för en mer hållbar värld.

Buildsmart AB

Spjutvägen 5

175 61 Järfälla

Tel 08 795 94 80

info@buildsmart.se

www.buildsmart.se


Två workshops har inplanerats under mars/april 2015, den ena i Malmö och den andra i Stockholm. Arbetet leds av Anna Pettersson Skog som är hortonom på Sweco. Bland övriga i gruppen finns representanter från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), White arkitekter, SGRI Gröna Takinstitutet och SP.

jektets avgränsningar. En enkät har tagits fram för att närmare identifiera problem, behov och innovativa utvecklingsmöjligheter kopplat till beställaren, projektering och utförande. Enkäten följs av intervjuer. Enkät och intervjuer genomförs i nära samarbete med övriga arbetsgrupper. En state of the art tas fram och samverkan sker med andra ”gröna projekt”. ExemArbetspaket om pel på ett sådant inom Vinnova arbetsprocessen UDI-Steg 1 är projektet ”Förnyelse av urbana industriområHär avses arbetsprocessen från den med energi- och kretsidé, utredning, projektering och loppsanpassade byggnadsinteentreprenad fram till drift och grerade växtsystem” med underhåll. Nyproduktion – Greenhouse – Malmös kommunala Gruppen står också för de bostadsbolag (MKB). Greenhouse ingår som case i projektet. koppling till Högdalen. Projektet koordineras av SP. tre verkliga case som ingår i Vårt projekt har bland annat presenteprojektet och som bland annat kommer ger på att kvalitén, i respektive process, att videodokumenteras. Ett av dessa är säkerställs genom att arbetet löpande do- rats på konferensen Sustainable City kumenteras, kommuniceras, kontrolleras 2014 i Siena och vid Jurmala Riga på Greenhouse i Malmö. Arbetet leds av Ingmarie Ahlberg som och verifieras med hjälp av kvalitetssty- konferensen CBSS-Baltic 21 climate & ■ är miljöchef på Exploateringskontoret i rande rutiner och tillhörande checklistor. energy session. Stockholm. Representanter från fastighets- Arbetet resulterar i en övergripande guibolag såsom Stockholmshem och Malmös deline. Arbetet leds av Carl-Magnus Capener kommunala bostadsbolag (MKB) finns Endast 401 kronor plus som är forskare i byggnadsfysik på SP. med bland övriga i gruppen.

Arbetspaket om standarder, guidelines och certifiering

Metod för kvalitetssäkrad kravformulering tas fram i arbetsgruppen. Denna byg-

28

Arbetspaket om problemanalys och kunskapsinventering

Inom arbetspaketet ges inledningsvis en bakgrund till projektet och definieras pro-

moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2015!

Bygg & teknik 4/15


Nyheter om plåt i AMA Hus 14 AMA Hus 14 med tillhörande Råd och anvisningar RA Hus 14 finns nu utgiven av Svensk Byggtjänst. Byggtjänst har även AMA som webbtjänst. I den här artikeln redovisas de största förändringarna i AMA Hus 14 jämfört med AMA Hus 11 i avsnittet JT som behandlar plan plåt för taktäckningar och väggbeklädnader. Varför en ny AMA redan nu?

Det är inte många år sedan AMA Hus 11 kom och det är säkert många som anser att Svensk Byggtjänst kunnat vänta något år till med en revidering. Innan AMA Hus 08 presenterades var det 10 till 15 år mellan revideringarna medan det nu sker en revidering vart tredje år. Ett viktigt skäl är att teknikutvecklingen går snabbare och att Byggtjänst därför inte samtidigt kan revidera samtliga AMA vid samma tidpunkt. Revideringen sker nu rullande för de olika teknikområdena. Utvecklingen på informationsområdet sker idag också snabbt vilket innebär att uppdatering förväntas ske med kortare intervall.

CE-märkning gäller nu för många material

Sedan AMA Hus 11 gavs ut har det införts krav på CE-märkning för produkter som omfattas av en harmoniserad Europastandard. Detta har medfört att det tillkommit många nya standarder i AMA Hus 14, vilket bland annat behandlas i inledande rådstexter som finns i avsnitt 01.S. När det gäller plåt omfattar kravet på CE-märkning både plan och profilerad plåt. Kravet gäller även till exempel takpannor och vissa taksäkerhetsprodukter. Det framgår av kravtexter i AMA när en produkt ska vara CE-märkt. En viktig detalj är även att produkten ska åtföljas av en prestandadeklaration. Med hjälp av prestandadeklarationen är det möjligt att avgöra om produkten är lämplig för avsedd användning. CEmärkningen innebär inte ett godkännande av produkten mot svenska byggregler utan är en beskrivning av vilka prestanda

Artikelförfattare är Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB, Tyresö. Bygg & teknik 4/15

som produkten har. Det kommer med stor sannolikhet bli ett krav att prestandadeklarationerna ska ingå i underlaget för relationshandlingar. För plåt är det svårt att ha en märkning som innebär att alla delar av en täckning eller beklädnad kan vara märkt eftersom till exempel material till en list eller ett fönsterbleck klipps ur ett band eller en formatplåt. Här blir då prestandadeklarationen ett mycket viktigt dokument.

Miljökrav – ett nytt avsnitt

I RA Hus 14 har i avsnitt 01.S tagits in texter beträffande miljökrav. Samtliga avsnitt i AMA har kontrollerats vad gäller miljöaspekterna. I råden behandlas bland annat byggherrens miljökrav samt olika modeller för val av material utifrån olika miljöaspekter.

Upprättande av beskrivningar

Sättet att upprätta beskrivningar samt reglerna för samband mellan AMA och beskrivningen är oförändrade. Pyramidregeln med överordnade koder och rubriker som tillämpas i AMA är också oförändrad, men viktig att komma ihåg vid användningen av AMA. Se faktaruta här intill. I AMA Hus 11 preciserades detta ytterligare till exempel med angivande av plåttjocklekar på en högre nivå än tidigare. I AMA Hus 14 har texterna ytterligare i vissa avseenden lagts på en högre nivå vilket måste beaktas när AMA används.

Två avsnitt – som förut

I AMA Hus 14 behandlas som tidigare plåt som taktäcknings- och väggbeklädnadsmaterial i två olika avsnitt: ● JT TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS ● JV TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV

Cortenplåt som väggbeklädnad.

ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV PLÅT FÖR HUS. De plåtmaterial som beskrivs i AMA Hus 14 är också desamma som tidigare, det vill säga: JTB metalliserad stålplåt JTC plåt av rostfritt stål JTD aluminiumplåt JTE kopparplåt JTG titanzinkplåt. En ny rubrik JTH Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar med mera av plan titanplåt för hus har tagits in i RA Hus 14. Under den rubriken ska utföranden med titanplåt redovisas. Rubriken JTZ Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar av plan plåt av övriga metaller togs in i RA Hus 11. Under den rubriken kan till exempel utföranden med cortenplåt redovisas. När det gäller titanplåt och cortenplåt finns inte några föreskrifter i AMA Hus 14, utan krav på material, utföranden med mera måste redovisas av projektören.

Övergripande förändringar

I AMA Hus 14 har tidigare texter från AMA-nytt inarbetats. Det har publicerats många nya standarder som medfört en bearbetning också av den anledningen, vilket redan inledningsvis har berörts.

Pyramidregeln

Texten i AMA Hus 14 är redigerad efter den så kallade pyramidregeln. Den är ordnad i en hierarkisk struktur med koder och rubriker, som kan exemplifieras enligt följande: J SKIKT AV BYGGPAPP, TÄTSKIKTSMATTA, ASFALT, DUK, PLASTFILM, PLAN PLÅT, ÖVERLÄGGSPLATTOR ELLER DYLIKT JT TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS JTB TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR MED MERA AV PLAN METALLISERAD STÅLPLÅT FÖR HUS JTB.1 Taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt JTB.13 Taktäckningar av plan plåt med lutning minst 1:10 (5,7 °) JTB.132 Dubbelfalsade taktäckningar av plan plåt JTB.1321 Dubbelfalsade skivtäckningar av plan plåt I detta exempel är koden J systemmässigt överordnad JT och JT är överordnad JTB och så vidare.

29


I viss mån har även hänsyn tagits till den tekniska utvecklingen. Detta gäller bland annat texter om tjocklek på klammer. Figurerna i AMA har i många fall ändrats främst vad gäller sättet att redovisa underlag. Vissa tekniska förändringar har även skett som påverkat vissa figurer, vilka kommenteras närmare i det fortsatta.

Underlaget för plåten är viktigt

Underlaget är viktigt för arbeten med plan plåt. Är inte underlaget tillräckligt stumt och tjockt är det svårt att fästa klammer samt även utföra falsningsarbeten vid till exempel hinder, ränndalar, takfot med mera. RA Hus 14 innehåller råd om tjocklek på till exempel underlagsspont och plywood som underlag för olika typer av taktäckningar. Projektören måste ange tjocklek i beskrivningen. För underlagsspont – som har ersatt den tidigare benämningen råspont – gäller att det ska vara 23 mm. Underlagssponten har en sida som är rillad, vilken ska vändas in mot vinden. Rillningen utförs för att ta bort material på ytan som kan vara grogrund för mögel.

Det är viktigt att byggpappen är tät under byggtiden och innan plåttäckningen är färdigställd. Därför ska vid till exempel evakueringsrör en gummimanschett monteras i enligt med de anvisningar som finns i JSC.122, figur AMA JSC.122/2

ge avtryck i plåten och på sikt kan även plåten skadas på grund av temperaturrörelser. Under det senaste året har även en ny typ av byggpapp tagits fram för användning under plåt eller takpannor. Den pappen har en sandfri yta och självklist-

Underlagsspont är en ny benämning för råspont. Den rillade sidan ska vändas in mot vinden.

Utförande av underlagstäckningar för plan plåt finns liksom tidigare i JSC.112 respektive JSC 114 beroende på val av kvalitet på byggpapp. Byggpapp under plåt ska fästas i dolt överlapp. För dålig kvalité på byggpappen samt bristfälligt islagen pappspik kan JSC.112

utförd ovanpå byggpappen inom den angivna öppentiden.

Avsnitt JT – taktäckningar och väggbeklädnader samt kompletteringar av plan plåt för hus

För det övergripande avsnittet JT som – enligt pyramidregeln – gäller för alla plåt-

Figur AMA JSC.122/2. rande kanter samt en öppentid på tolv månader. Det sista är av stort värde eftersom traditionell byggpapp har en öppentid på 60 till 90 dagar. Med öppentid menas att till exempel en plåttäckning måste vara

VU typ 112

VU typ 112 med YAP 2200 som byggpapp enligt AMA Hus 14. Enligt VU typ 114 ska byggpappen vara av kvalitet YEP 2500. 30

Under fotplåten eller språngblecket ska det alltid finnas en minst 300 mm bred remsa av YEP 2500. Här har inte fotplåten monterats.

material är det viktigt att ta del av råden om kvalitet på fästdon som finns i ZSE. ZSE har utökats i förhållande till AMA Hus 11. Under de senaste åren har kvalité på falsolja diskuterats. Prov av olika falsoljor har skett. Som ett nytt utförandekrav anges att vid taklutningar under 1:5 (11,3°) samt i rännfalser ska falskitt användas som tätning av falser. I det inledande avsnittet har vissa av figurerna kompletterats med mått. Några figurer är helt nya. Måttet enligt figur JT/6 har även inneburit att många andra figurer i AMA Hus 14 har kompletterats. I RA Hus 14 finns som i RA Hus 11 bland annat texter om galvanisk korrosion. Det är inte nytt, men vad som tillkommit är främst råden om riskerna med vissa typer av färger. Vatten som rinner från koppar eller kopparlegeringar över stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn), aluminium eller zink är starkt Bygg & teknik 4/15


Figur JT/1 i AMA Hus 14. Figuren har kompletterats med måttet 80 mm mellan fästdonen. Detta innebär att fästblecken kommer att bli minst 100 mm breda. Figur JT/4 i AMA Hus 14. Figuren har kompletterats med mått vilket inte fanns tidigare.

Korrosionsangrepp på fotplåt av AlZnplåt som beror på rinningar från den impregnerade trallen.

grepp på koppar, titanzink, aluminium och stålplåt metalliserad med aluminiumzink (AlZn). Ett nytt råd har tagits in som påtalar risken för korrosionsangrepp från trall av impregnerat virke som ligger på stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn), aluminiumplåt eller titanzinkplåt.

Materialavsnitten JTB till JTG

Figur JT/5 i AMA Hus 14 är ny och anger mått på en slusskarv som inte fanns tidigare.

korroderande. Vatten som rinner från fasader med färg med kopparvitriol eller järnvitriol kan ge missfärgning och an-

Figur JT/6 i AMA Hus 14. Figuren är ny och visar hur stort omtaget ska vara vid kontinuerliga fästbleck. Bygg & teknik 4/15

Generellt gäller att många av de standarder som tidigare åberopats har ersatts med nya. Detta är främst av intresse för materialtillverkare och inte så mycket för plåtslagaren eller beskrivningsförfattaren, men det är naturligtvis viktigt att rätt material beställs och erhålls. När det gäller krav på zinkskikt vid utföranden med profilerad plåt och detaljer vid takpannor och tätskikt har detta diskuterats med tillverkarna under de senaste åren. I AMA Hus 14 anges att Z 275 med minst 25 µm plastbeläggning får användas för detaljer vid kompletteringar av plan plåt enligt avsnitt JT-.3, JT-.4, JT-.5 och JT-.8. Förzinkad färgbelagd plan plåt som ska användas till fotrännor, vinkelrännor, gesimsrännor och ränndalar enligt JT-.3 och JT-.4 med underliggande koder och rubriker ska dock vara förzinkad i lägst klass Z 350 på samma sätt som alla detaljer och utföranden enligt JT-.1 och JT-.2.

Figur JT-.2521/1 i AMA Hus 14. Ett exempel där måttet på omtaget vid fästblecket har kommit in. 31


Fällda ståndfalser i språng vid dubbelfalsad täckning och en taklutning som understiger 1:3 (18,4°).

För alla plåtmaterial anges nu att bockningsradien vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara fem gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten två gånger plåttjockleken. Detta för att begränsa risken för skador i anslutning till skarpa anslutningar till hinder i en täckning eller beklädnad. Föreskrifter har tidigare bara funnits för titanzinkplåt.

Avsnitt JT-.1 – taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt

En ny föreskrift har tagits in för dubbelfalsade taktäckningar med förzinkad stålplåt, kopparplåt och aluminiumplåt som innebär att ståndfalser alltid ska fällas i språng om taklutningen understiger 1:3 (18,4°). Vid språng ska ståndfalser på täckningar med titanzinkplåt avslutas med knytning och inte helt tillklämt språng enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Eurokoderna med bland annat förändrade krav beträffande vindlaster innebär krav på att infästningarna måste dimensioneras. Dimension på skruv måste redovisas i handlingarna eftersom dessa är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Detta ställer större krav på leverantörer av klammer och fästdon men även projektörer och entreprenörer. Det måste göras en dimensionering och infästningsplan för varje objekt. Det finns beräkningsprogram tillgängliga på marknaden. Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon kan fästdonstillverkaren eller plåttillverkaren lämna. Både AMA-texten och RA-texten kompletterades i AMA Hus 11 med krav på att klammer aldrig ska monteras med ett större avstånd än 600 mm och att detta avstånd gäller även om en särskild infästningsplan upprättas. I vissa fall, till exempel vindutsatta lägen och randzoner kan ett största avstånd av 250 till 300 mm behöva användas. För att undvika utmattningsskador vid randzoner på höga bygg32

Smalare band vid takkant. Detta måste särskilt beaktas vid höga byggnader i vindutsatta lägen. Smalare band kan behövas vid takkanten för att dels minska risken för buller dels minska risken för utmattningsskador.

Infästningar av solfångare kan vid vindpåverkan ge avsevärda tilläggslaster på såväl taktäckning som takkonstruktion och måste därför beaktas och dimensioneras med hänsyn till byggnadens utformning, terrängtyp och läge.

nader är det också nödvändigt att minska bredden på banden till 300 mm. Dessa texter är oförändrade men det har de senaste åren inträffat problem med bland annat buller som ytterligare pekar på betydelsen av att en infästningsplan upprättas. Föreskrifterna om bandlängder, bandbredder, plåtformat och rörelsefogar med mera är oförändrade.

RA Hus 14 har kompletterats med rådstexter beträffande solfångare. Solfångare som monteras med till exempel falsfästen till en taktäckning kan ge stora tilläggslaster på såväl infästningar som underlag. I AMA Hus 11 påtalades behovet av att ha en förstärkningsregel i framkant av takfot för att skapa bra förutsättningar för infästning av bland annat rännkrok. I AMA Hus 14 finns en ny kod och rubrik i HSD.1446 där regeln ska redovisas. Förstärkningsregeln innebär att rännkrokarna kan placeras utan hänsyn till takstolarna och dessutom kommer inte

Förstärkning i framkant av takfot.

Figur JT-.1/5 i AMA Hus 14. Här framgår bland annat hänvisningen till HSD.1446. Bygg & teknik 4/15


Lyft blicken

Uppdatera ditt tak på plannja.se

Taket som kan betala en del av din elräkning a.se tak på plannj Uppdatera ditt

Produkt:

r la o S d n e r T ja n n la P Beskrivning:

pert för att ta att välja en takex därför är det klokt h oc len solfångarna so r ast dä g rm Taket ligger nä är en unik lösnin lar So nd Tre ja tten. nn energi. Pla energi till varmt va till vara på solens omvandlar solens a arn ng m lfå so So t n. ke desig du även Solelpa integreras i takets iprodukter hittar erg kar len ns so mi r av lje d vä bu ut ergiprodukt du I Plannjas breda Oavsett vilken solen r. åla str s len so i genererar el av plannja.se/solenerg Läs mer på www. plannja.se i@ erg len din elförbrukning. so på g adsfri rådgivnin stn ko r fö dig av r Eller hö


att komma ihåg. Falsade tak måste utformas på ett sådant sätt att vatten inte kan stå kvar på taket under längre tid och under upprepade tillfällen. Minsta lutning för enkelfalsade skivtäckningar ändrades i AMA Hus 11 från 14° till 18,4°. Ett skäl till detta var bland annat de senaste vintrarnas stora snömängder. Det är endast varmförzinkad stålplåt som får utföras som en enkelfalsad skivtäckning. Vid övriga plåtmaterial ska skivtäckningar alltid dubbelfalsas. Alla bandtäckningar ska dubbelfalsas oavsett plåtmaterial. Här har det inte skett några ändringar i AMA Hus 14.

Avsnitt JT-.2 – kompletteringar av plåt vid taktäckning av plan plåt

Alla bandtäckningar ska dubbelfalsas, oavsett plåtmaterial.

Figur AMA JT-.21/1 i AMA Hus 14. skruvspetsarna fram på undersidan av råsponten.

Rådet under JT-.13 om att falsade tak inte ska utsättas för vattentryck är viktigt

Med hänsyn till att de tidigare detaljföreskrifterna om plåttjocklekar med mera i AMA Hus 11 togs bort på lägre nivåer lades föreskrifterna om falsavstånd högre upp enligt pyramidregeln. I vissa fall ändrades falsavstånden något men syftet var att få en så enhetlig princip som möjligt. I AMA Hus 14 har det inte skett några ändringar när det gäller falsavstånden. Under JT-.21 med underordnade koder och rubriker behandlas fotrännor. Generellt föreskrevs i AMA Hus 11 att fotplåten skulle dras upp under falsen mellan taktäckningen och fotrännan. Detta har från många håll ansetts vara besvärligt och inte heller ge den säkerhet som syftet är, nämligen att minska risken för att vatten ska tränga in i fotrännsfalsen. I AMA Hus 14 finns därför ett utförande som liknar det som använts tidigare men där anvisningarna om uppdragning av fotplåten gjorts tydligare. För att minska risken för läckage har måttet mellan horisontallinjen vid rännans högpunkt ökats från 100 mm till 200 mm och att kompletteringar med tätskiktsmatta ska utföras. Fortfarande är förutsättningarna enligt AMA att taklutningen ska vara 30° när en fotränna ska användas. Vid lägre taklutningar måste kompletterande anvisningar

Figur AMA JT.2112/1 i AMA Hus 14. Förstorad enkel hakfals. Falsen är nu måttsatt.

Figur AMA JT-.221 i AMA hus 14.

34

Bygg & teknik 4/15


lämnas av projektören. Vägledning finns i RA Hus 14. Som tidigare gäller att det bara är metalliserad plåt som får användas vid fotrännor utan stomme. Fotrännsfalser ska tätas med falskitt. Vid bandtäckningar eller där taktäckningen ska röra sig i förhållande till fotrännan ska anslutningen ske med förstorad enkel hakfals. Tidigare var inte falsen måttsatt, vilket den är nu. På samma sätt som för fotrännor gäller att rännfalser och vinkelrännsfalser ska tätas med falskitt. Figur AMA JT-.221/1 som visar sneda sidbitar vid vinkelrännor har kompletterats med ett nytt mått på 150 mm som anger minsta bredd på den sneda sidbitens fals som ska anslutas till vinkelrännsfalsen. Texterna om ränndalar med uppbyggda fall, gesimrännor och försänkta ränndalar är i AMA Hus 14 med några mindre undantag oförändrade. Den viktigaste delen som har tillkommit är att alla rännfalser ska tätas med falskitt. JT-.2511 i AMA Hus 11 kompletterades med två nya figurer för ståndskivor. Figurerna avser ståndskivor vid puts på isolering. En viktig princip är att täcklister måste dras in till bakomliggande konstruktion. Normalt används även en startlist eller bottenlist som stöd för putsbärare och puts. I AMA Hus 14 finns inte några ändringar när det gäller föreskrifter och figurer beträffande ståndskivor vid plan plåt. Figurerna har kompletterats med mått för omslag för fästbleck, vilket har berörts tidigare. Figuren med trappad ståndskiva har gjorts tydligare så att även täcklisten syns. Figuren under JT-.252 i AMA Hus 14 som visar gavel- och skyddsbeslag vid hängskivor har kompletterats med ett mått på skyddsbeslagets bredd. Det har tidigare inte funnits ett mått och det har varit ett önskemål att få en riktlinje för detta. I AMA Hus 11 fanns en figur som visade klamring av vinkelfals och som även angavs som ett krav vid till exempel utförande av hängskivor. I AMA Hus 14 har föreskriften tagits bort ur AMA och flyttas till RA. Samtidigt påtalas i RA-text att

Figur RA JT-.15/2 i RA Hus 14. Bygg & teknik 4/15

Figur AMA JT-.2511 i AMA Hus 14. Figur AMA JT-.252/1 i AMA Hus 14.

projektören ska ange i handlingarna om förstärkt klamring ska utföras. Figuren finns numera i avsnitt JT-.15. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska takluckorna göras med ett dagermått på 600 x 900 mm. AMA Hus 11 föreskrev ett överkrav som innebar att luckan skulle göras 900 x 900 mm. För att göra en anpassning till BBR föreskrivs i AMA

Luckor ska oavsett taktäckningsmaterial ha en höjd av minst 200 mm. Gångjärn ska fästas med minst tre genomgående fästdon. Uppställningsbeslag ska gå att låsa i uppställt läge.

Hus 14 att utstigningsluckor ska utföras med ett dagermått på 600 x 900 mm. Om större luckor önskas måste detta anges av projektören. Inspektionsluckor – nedstigningsluckor – kan många gånger behöva utföras med större dagermått för att till exempel rensluckor ska nås. Från 1 januari 2015 gäller nya skärpta krav vad gäller arbete på tak och Taksäkerhetskommittén har tagit fram en branschstandard där are-

Gasdämpare kan behövas på stora och tunga luckor. De fungerar även som uppställningsbeslag.

35


En tidigare RA-text om att murbeslagets tvärfalser får utföras som enkla hakfalser vid metalliserad stålplåt har delvis tolkats fel. Detta gäller om krönet längs takfallet överstiger 1:3 (18,4°).

Avsnitt JT-.3 – kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk eller dylikt

I AMA Hus 11 fördes nya föreskrifter in om skarvning och utförande av fotplåtar vid taktäckningar av tätskiktsmattor och takduk. Föreskrifterna var samordnade med de riktlinjer som AB Tätskiktsgarantier i Norden har. Efter det att AMA Hus 11 presenterades utfördes en del prov med olika ytbeläggningar och plåtmaterial som medförde att vissa togs in i AMAnytt. Dessa texter finns nu inarbetade i AMA Hus 14. Fotplåtar av metalliserad stålplåt ska skarvas med 100 mm överlapp c 2 000 mm. För rostfri stålplåt gäller 1 500 mm och för aluminiumplåt 1 000 mm. Färgbeläggning på metalliserad stålplåt ska vara polyester eller PVF2. Plastisol får inte användas med undantag av specialprodukter för takdukar. Fotplåtar av rostfri stålplåt eller icke färgbelagd aluminiumplåt ska vara perforerad.

Figur AMA JT-.262/1 AMA Hus 14.

Figur AMA JT-.274/1 AMA Hus 14. Minsta fall på krön ska liksom tidigare vara minst 1:10.

an är satt till 700 x 900 mm. Nya texter kommer i AMA-nytt Hus 1/15. I AMA Hus 14 finns ett annat utförande av vinkellisten i locket på de takluckor som inte är förtillverkade. Skälet till detta är att locken ska bli stadigare. Hörnen på listen ska vara hela och skarvas mitt på luckornas sidor med ett överlapp på minst 200 mm. Listen får utföras av 0,6 mm plåt i stället för 1,5 mm plåt som det var tidigare. Helbeslagning av murkrön enligt JT.274 med underliggande koder och rubriker ska i princip utföras lika som tidigare, dock har föreskriften om förstärkt klamring av vinkelfals flyttats till RA. Utförande av murbeslag av titanzinkplåt har tillkommit. 36

Figur AMA JT-.311/1 i AMA Hus 14 visar hur perforering ska vara utförd.

Figur AMA JT-.31/2 AMA Hus 14. Rännkroken ska fällas ner i underlaget vid taktäckningar med plan plåt eller tätskiktsmattor och takduk. Detta finns också med som en föreskrift för utförande av inbrädningar. Här syns även hänvisningen till HSD.1446 för förstärkning av takfoten.

Bygg & teknik 4/15


Bygg enligt BBR fukt- och brandskyddat med TrygghetsVakens styrda vindsventilation!

TrygghetsVakten vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller. - Stänger ventilation vid hÜga temperaturer - Ventilerar ut värmeÜverskott sommartid - Skyddar mot byggfukt och mÜgel TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar dü det är gynnsamt. Den är lämplig fÜr alla vindar mellan 20-20 000 kvm. ger rar

Kontakta oss fĂśr dimensionering!

www.trygghetsvakten.se tt

17 000 m² SL Depühall, Skärmarbrink

SarnafilÂŽ T MER Ă„N 25 Ă…RS ERFARENHET AV HĂ…LLBARA OCH MILJĂ–ANPASSADE TAKDUKAR

www.sika.se Bygg & teknik 4/15

37


Vid perforerad fotplåt måste det ligga en remsa av minst YEP 3500 under fotplåten där det för övriga fotplåtar är tillfyllest med YEP 2500. I AMA Hus 14 anges under JT-.311 att byggpapp ska monteras under fotplåten och dras upp minst 150 mm ovanför fotplåten. Denna föreskrift har funnits tidigare och är ett krav för att tätskiktsgarantin ska gälla. Syftet med uppdragningen är att det ska bli en sammansvetsning mellan tätskiktsmatta och byggpapp och därigenom minska risken för att det ska komma in vatten vid till exempel skarvarna på fotplåten. Figuren för infästning av fotplåt har preciserats något för att visa att tätskiktsmattan ska dras fram till nedknäckningen av fotplåten.

Tätskiktsmattan ska dras fram till nedknäckningen av fotplåten för att det inte ska tränga in vatten vid skarvarna på fotplåten.

Figur AMA JT-.351/1 i AMA Hus 14. Plåt ska inte dras ner närmare än 50 mm ovanför tätskikt eller duk. Tätskikt ska dras upp minst 300 mm på vägg. En detalj som ofta diskuteras är hur långt ner mot taktäckningen en ståndskiva ska dras vid tätskiktsmattor. På figurerna anges som tidigare 50 mm. Måttet 50 mm är satt för att plåten inte ska skada tät-

Figur AMA JT-.3521/1 i AMA Hus 14. Utförande enligt denna figur förutsätter att hela krönet täcks med tätskiktsmatta eller takduk. Detta innebär att murbeslag av metalliserad stålplåt kan enkelfalsas om krönets bredd inte överstiger 300 mm. Som framgår av figuren behöver inte sidobeslaget dras ner mer än 150 mm. Det finns även ett alternativ som är anpassat till olika typer av element. 38

skikt eller duk. Beroende på hur tätskiktet utförs på uppdragningen kan plåten avslutas högre upp. Detta framgår nu tydligare av föreskrifterna för utförande av beslagning av krön. Tätskikt ska dras upp minst 300 mm på vägg, vilket har angetts även tidigare i avsnitt JT. I avsnitt JS har det angetts 200 till

Figur AMA JT-.3521/2 i AMA Hus 14. Detta visar ett utförande med krön som täcks enbart med byggpapp. Detta ställer högre krav på utförande av murbeslag samt även att sidobeslaget ska dras ner till 50 mm ovanför tätskiktet. Bygg & teknik 4/15


Avsnitt JT-.4 – kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av överläggsplattor eller dylikt

Här ska det vara YEP 2500. En ändring som kommer i AMAnytt 1/15.

Figur AMA JT-.3521/3 i AMA Hus 14. Detta avser krön som normalt används vid täckningar med tätskiktsmatta. Figuren visar att krönuppbyggnaden ska täckas med tätskiktsmatta eller takduk. Byggpappen som ska dras över krönet ska vara YEP 2500 och ska överlappa skarv mellan inbrädning och uppbyggnad minst 50 mm.

Principen för utförande av krön enligt figur AMA JT-.3521/3.

Gavel på krön vid taktäckning med tätskiktsmatta. Här syns även avledaren på fotplåten.

300 mm, vilket har föranlett diskussioner. I AMA Hus 14 är detta vara samordnat och har skett i samråd med AB Tätskiktsgarantier Norden. Måttet 200 mm kommer från höjden på takluckor där uppdragningen inte kan göras högre. Bygg & teknik 4/15

Avsnittet JT-.352 med underliggande koder och rubriker om hängskivor och krön är omarbetat i stor utsträckning och samordnat med de riktlinjer AB Tätskiktsgarantier i Norden AB har. Föreskrifterna för utförande av murbeslagen nu är relaterade till bredd på krön samt kvalitet på tätskiktet. Detta styr även hur sidobeslagen ska utföras. Det har bedömts vara av värde att även i plåtavsnittet klart redovisa hur tätskiktet ska vara utfört eftersom det styr hur plåtbeslagningen ska utföras. Krönbeslag vid taktäckningar med papp och takpannor ska förses med gavlar.

De detaljer som finns i detta avsnitt gäller liksom tidigare alla typer av överläggsplattor, det vill säga skiffer, tegel, betong, plåt samt andra nya material som tillkommit. I inledningen till avsnittet finns övergripande utförandekrav som är kopplade till respektive material. Här har inga ändringar skett. Det finns endast anvisningar om utförande på traditionell inbrädning med byggpapp. Om vattenavledande underlagstak ska användas krävs därför i varje enskilt fall kompletteringar. I avsnitt JSC.66 i AMA Hus 14 med underliggande koder och rubriker finns texter och figurer om vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie i yttertak. I den inledande RA-texten påtalas att det i vissa fall vid kopparplåt kan finnas behov av att montera en slitplåt mellan skiffer och till exempel en hängränna, fotränna eller vinkelränna av kopparplåt.

Figur JSC.661/1 i AMA Hus 14. Exempel på detalj som visar på utförande av frihängande duk mot vägg.

Figur RA JT-.4/1 i RA Hus 14 visar ett exempel på slitplåt. Det är inte ett krav att slitplåt ska monteras utan detta måste i förekommande fall redovisas i beskrivning eller på ritning. 39


Om vatten rinner från till exempel skiffer och ner på en kopparplåt kan det på sikt uppstå hål på grund av att plåten inte oxideras.

Figur AMA JT-.41/1 i AMA Hus 14. Figur AMA JT-.41/1 i AMA Hus 14 visar ett vanligt utförande vid hängrännor på takpannetak. Här syns också förstärkningen av inbrädningen för rännkroken som nämnts tidigare. Figuren har kompletterats med att pannorna vid språnget ska dras 40 till 50 mm framför läkt. Tidigare fanns i RA-figurer om rännkrok på bärläkt samt uppkilat taksprång. Dessa figurer togs bort i AMA Hus 11 och ersattes med allmänna råd om vad som bör beaktas vid hängrännor som kommer lågt i förhållande till takpannorna och om rännkrok monteras på bärläkten. För att skydda framkant av läkt finns i RA Hus 14 en ny figur som visar ett skyddsbeslag. För fotrännor vid takpannetak har föreskrifterna och figurerna kompletterats på motsvarande sätt som vid tak med plan plåt. För vinkelrännor blev det i AMA Hus 11 en återgång till bredare vinkelränna. Bredden ska vara 300 mm mellan täckning och ränndalsbotten. Det idag vanli40

Slitplåt mellan skiffer och en fotränna med stomme vid kopparplåt.

Figur RA JT-.411/1 i RA Hus 14. Exempel på skyddsbeslag i framkant av läkt.

Figur AMA JT-.421/1 i AMA Hus 14. Stödprofil och underbeslag av plåt ersätter träregel. Bygg & teknik 4/15


PAROC® ROBSTER Stålunderlagsboard

Takisolering på stålunderlag

SNABBT OCH STABILT MED PAROC® ROBSTER PAROC ROBSTER är en unik underskiva med mycket hög tramphållfasthet för underlag av bärande profilerad stålplåt. En tunnare skiva och större format ger snabbare läggning. PAROC ROBSTER tillverkas av stenull och är därmed brandsäker, fuktsäker och formstabil – viktiga parametrar för hållbart byggande.

PAROC Stenull framställs av sten och kan därför användas som värmeisolering i krävande miljöer. I konstruktioner som isolerats med stenull bromsas eller förhindras spridning av brand effektivt. För mer information besök PAROC.SE


Framstycke på beslagning av skorsten ska fasoneras till taktäckningen.

Figur AMA JT-.45212/1 i AMA Hus 14.

Skador som kan uppstå om hängskivorna är för små och har för litet språng utanför vindskivan.

gaste utförandet med ett underbeslag och uppbyggnad med läkt har i AMA Hus 14 ersatts med ett kombinerat underbeslag och stödprofil. Detta är också huvudalternativet varför det tidigare utförandet med enbart uppdragen plåt har flyttats till RA. I AMA Hus 08 inFigur AMA JT-.521/2 i AMA Hus 14. fördes en ny föreskrift i JT-.451 som angav att ståndskivor skulle fasoneras till ning och under utredningsarbetet inför taktäckningen. Detta är något som ofta AMA Hus 14 diskuterades om lutningen utförs i södra Sverige på grund av ris- skulle ökas till 1:3 (18,4°). Det blev inte ken för att det ska blåsa in vatten eller någon ändring. snö under ståndskivorna. Efterlevnaden av föreskriften i AMA Hus 08 var inte den bästa men den fanns kvar i AMA Hus 11 med kompletteringen att detta skulle utföras vid de ståndskivor som låg horisontalt mot taktäckningen. I AMA Hus 14 har även denna föreskrift tagits bort hur AMA och placerats som rådstext i RA Hus 14 i stället. Det blir med andra ord upp till varje projektör att föreskriva om fasonering ska utföras. Vid kringtäckningar till Sekundär tätning under fönster. luckor, skorstenar eller dylikt finns Tätningen ska dras ut på ett perforerat dock föreskriften om fasonering kvar. fästbleck i samband med att Hängskivor vid takpannetak på enbofönsterblecket monteras. Sekundär stadshus utförs ofta för små och med tätning under fönster finns inte med i bristfällig infästning. I AMA har beslagen AMA Hus 14 men finns med i de alltid varit större än de som till exempel fasadsystem som P-märks. hustillverkare och byggmaterialhandeln tillhandahåller. Föreskrifterna i AMA har sällan använts vilket medfört dels avblåsta beslag dels rötskador på bakomliggande trämaterial. I AMA Hus 14 har figur AMA JT.45212/1 kompletterats med text om att skruv för infästning ska ha tätningsbricka. Byggpappen ska dras runt hela uppbyggnaden.

Avsnitt JT-.5 – kompletteringar av plan plåt till yttervägg, mur, innerbjälklag eller dylikt

Minsta fall på fönsterbleck ändrades i AMA Hus 08 till att vara minst 1:4 (14°). Det finns beställare som vill ha större lut-

Här har hängskivan bytts. Större språng och framdragen framför ändträ. Tidigare rötskadat virke har även bytts. Här framgår även det överordnade kravet på att alla fria kanter ska vara utförda med omslag.

42

Här syns perforeringen i framkant av fästblecket efter det att putsningen är klar. Om det tränger in vatten i fönstret ska dränering kunna ske.

Figur AMA JT-.521/4 i AMA Hus 14. Bygg & teknik 4/15


Inmurningsklammer.

Monterade inmurningsklammer. Fönsterbleck nitas till klammer.

Figur AMA JT-.521/7 i AMA Hus 14. Putskanten ska ha en svag lutning in mot fönsterblecket. Vecket i bakkant på gavel kan läggas antingen på baksidan av kanten mot karmbottenstycket eller på sidan av gaveln. Tätning mellan fönsterbleck och karm enligt figur AMA JT-.521/1 och figur AMA JT-.521/2 i AMA Hus 14 ska utföras av plåtslagaren i samband med montering av fönsterblecken. Utformningen av karmbottenstycken är sådan att detta är

mycket viktigt. Det framgår inte av AMA vilken typ av tätning som ska användas, med det vanligaste är en silikontätning. Trä- & Möbelföretagen (TMF) anger i sin skrift Fönster och ytterdörrar, Projektering, montage, skötsel och underhåll att

Tröskelbeslag av 1,0 mm rostfri stålplåt. Bygg & teknik 4/15

gavlarnas höjd bör vara 30 mm. Vidare rekommenderas även att sekundär tätning ska monteras för att leda ut eventuellt läckvatten som kan tränga in i fönstret. Som alternativ till trådklammer vid infästning av fönsterbleck vid murverk togs i AMA Hus 11 in ett alternativ med inmurningsklammer. I AMA Hus 14 har detta klammer getts en någon annorlunda utformning. För skavning av fönsterbleck har slusskarv tillkommit som ett alternativ. Putskant på gavlar till fönsterbleck ska ha en svag lutning in mot fönsterblecket. Under JT-.522 finns en ny föreskrift om att droppbleck ska ha en minsta lutning på 1:4 (14°). Tidigare har det inte angetts något fall. Under JT-.524 finns en ny föreskrift om att tröskelbeslag ska utföras av 1,0 mm rostfri stålplåt. Ett skäl för detta är att det erfarenhetsmässigt visat sig att till exempel 0,6 mm varmförzinkad och ytbelagd stålplåt lätt trampas ner och förstörs. I RA Hus 14 finns även en ny figur som visar exempel på montering av tätning under tröskel. En mycket känslig detalj från fuktsynpunkt är anslutning mellan balkonger eller terrasser och bakomliggande vägg. Låga höjder – av handikappskäl – samt det förhållandet att det ska vara en köldbryggebrytare medför stor risk att vatten kan tränga in under till exempel tröskelbeslag eller sockelbeslag. Detta är en konstruktion som måste såväl projekteras som utföras rätt. I RA Hus 14 finns som tidigare exempel på detaljer som kan tjäna som vägledning vid projekteringen. Figur RA JT-.527/2 i AMA Hus 14 visar ett utförande där det saknas ett skyddande tak. Figur AMA JT-.527/3 infördes som en föreskrift i AMA Hus 11 och visar exempel på utförande av skyddsbeslag vid balkonger, entrétak eller motsvarande för att minska risken för rinningar på putsade fasader. I AMA Hus 14 har figuren kompletterats med vissa mått på beslaget. JT-.581, JT-.582 och JT-.583 med underliggande koder och rubriker har ut43


Urfräsning ska göras för rännkrok.

Figur RA JT-.527/2 i RA Hus 14. Vid ovanstående detalj är det viktigt att träuppbyggnaden för sockelbeslaget avslutas cirka 15 mm ovanför plattan för att begränsa risken för att vatten sugs upp i träuppbyggnaden.

Sockelbeslag vid en balkong. Täcklist/skyddsbeslag indraget till bakomliggande konstruktion.

Figur AMA JT-.527/3 i AMA Hus 14. ökats i stor omfattning och behandlar olika typer av beslag som monteras vid utföranden med tätskikt och duk mot ytterväggar, murar och bjälklag. Det har tidigare funnits hänvisningar från avsnitt JS som inte har varit helt entydiga. JT-.72 och JT-.721 är helt nya koder och rubriker i AMA och avser kompletteringar av plan plåt vid taktäckningar av vegetation. Här finns det möjlighet att redovisa olika typer av plåtdetaljer som kan bli aktuella vid taktäckningar med vegetation och som inte kan beskrivas under övriga koder och rubriker i avsnitt JT. I AMA Hus 14 finns endast kantavslut intagen med föreskrifter och en figur.

Avsnitt JT-.8 – kompletteringar för takavvattning

Detta avsnitt är i stort sett oförändrat i förhållande till AMA hus 11 respektive RA Hus 11.

Det har skett vissa mindre justeringar främst hänsyn till nya standarder. Tabellerna beträffande diameter och area ändrades något redan i RA Hus 08 men har ingen betydelse rent praktiskt. Det viktiga är att se till att det finns tillräckligt med stuprör för att ta hand om det vatten som ska avledas från taken. De tabeller som finns i RA Hus 14 bedöms fungera väl för normala förhållanden. Vid stora regnmängder kan hängrännor spolas över men det är inte detta som hängrännor och stuprör normalt dimensioneras för. Vid stora regnmängder är det ofta större problem i dagvattensystemen. Vid vinkelrännor eller där vatten från ett högre tak leds ner över ett lägre tak kan det finnas behov av att montera överspolningsskydd. JT-.8133 är en kod och rubrik som kan användas i detta sammanhang. Tänk på att vatten kan rinna över hängrännor även vid breda krön eller vingar som går långt ner över en hängränna. Urfräsning ska göras på inbrädningen där rännkrokar ska monteras vid taktäckning av plan plåt, tätskiktsmattor eller takduk. Nu har ett tillägg gjorts om att urfräsning även ska ske vid skiffer. Urfräsning ska göras för att inte plåten, tätskiktsmattan, takduken eller skifferplattorna ska skadas. ■

Figur AMA JT-.721/1 i AMA Hus 14. Vid tak med vegetation måste fotplåten vara av perforerad rostfri stålplåt och tätskiktsremsan under fotplåten vara av lägst kvalitet YEP 3500. 44

Bygg & teknik 4/15


Taksäkerhetskommitténs hemsida Ladda hem Branschstandard för taksäkerhet som beskriver vilka taksäkerhetsanordningar vi anser är nödvändiga på tak.

Mataki Haloten n® STE STEEL EEL underlagsduk Utvecklad av plåtbranschen en för plåtbranschen plåtbranschen! n!

Läs också mer om vår utbildning Sakkunnig i taksäkerhet.

TENT

TI 3

0

GAR

AN

ÅR

V

ÄT

AT

Halksäker och sandfri yta Låg ”osynlig” överlappskant 12 månaders öppentid Spikas eller häftas Tät kring klammerinfästningar Följsam och lättarbetad Fotplåtsremsa 0,33 x 25 m Självklistrande releasekanter 30-årig Vattentät- o produktgaranti

www.mataki.se/info@mataki.se Bygg & teknik 4/15

45


Branschstandard – Taksäkerhet Branscher som har taket som arbetsplats i mer eller mindre utsträckning har samverkat och utarbetat en gemensam standard för hur arbete ska kunna ske säkert och i övrigt följa gällande arbetsmiljöregler. Åtskilliga grova riskanalyser för olika aktiviteter på tak har utarbetats i samband med intervjuer av olika yrkesgrupper. Även en enkätstudie bland Sveriges sotare med 280 svar har genomförts. En studie av inträffade olycksfall i samband med takarbete, inklusive ett antal intervjuer har genomfört i samarbete med AFA Försäkring. (Intervjuundersökningen pågår fortfarande våren 2015.) Utifrån detta material har sedan en branschstandard för taksäkerhet utarbetats som beskriver vilka fasta anordningar i form av tillträdesleder och förankringsanordningar med mera som ska finnas för att kunna genomföra aktiviteter på taket på ett ur arbetsmiljösynpunkt acceptabelt sätt. Utarbetande av Branschstandard – Taksäkerhet har skett i dialog med personer från Arbetsmiljöverket som hanterar Byggnads- och anläggningarbete, Systematisk arbetsmiljöarbete, Personlig skyddsutrustning och Ergonomi. Läs mer om Arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete och krav på förebyggande av fallrisk i annan artikel i detta nummer av Bygg & teknik. De organisationer och företag som deltagit och/eller varit föremål för intervjuer och dialog är följande: ● Almega (arbetsgivarorganisation bland annat för telekomföretag, teknikkonsulter och arkitekter) ● AMA-Hus ● Anticimex Artikelförfattare är PeO Axelsson, tekn dr, ordförande i SIS TK 193 – Takprodukter och takskydd samt utbildare för Sakkunnig i taksäkerhet i Taksäkerhetskommitténs regi.

46

Byggnadsarbetarförbundet Byggplåtföreningen inom Plåtslageriernas riksförbund ● Elektrikerförbundet ● Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) ● Fastighetsanställdas förbund ● Fastighetsägarna ● Föreningen Svenska Plåtkonsulter ● Kommunal (organiserar sotare och räddningstjänstpersonal) ● Relacom (företag inom telecom) ● Scanova (företag inom telecom) ● Seko (organiserar bland annat anställda inom telekom) ● SIS – TK 193 – Takprodukter och taksäkerhet, TK 403 Personlig fallskyddsutrustning, TK 171 – Stegar ● Svensk solenergi ● Svenska Teknik & Designföretagen (STD) ● Sveriges Sotarmästares Riksförbund – (SSR) ● Tak- och tätskiktsentreprenörernas branschorganisation (TIB) ● Trä- och Möbelföretagen (TMF) (organiserar bland annat småhusfabrikanter). Ambitionen har varit att åstadkomma ett dokument som kan användas vid projektering av taksäkerhet i samband med ny- och ombyggnad samt vid riskanalyser inför arbete på tak. Jämförelser med ”Säkert Vatten” har gjort. Dokumentet ska ge vägledning vid val av metoder och fast och tillfällig utrustning vid arbete på tak så att så hög säkerhet som möjligt åstadkoms. ● ●

lande till de tidigare helt dominerande Boverkets byggregler (BBR).

Tillträdesleder

Takluckans storlek är nu fastställd till minst 0,7 x 0,9 m, se figur 1. Befintliga takluckor med öppningsmått minst 0,6 x 0,6 m accepteras. Väggluckor ska ha bredd minst 0,7 och höjden 1,8 m ska eftersträvas (dörr), dock minst 1,2 m. Befintliga väggluckor med måtten minst 0,6 x 1,2 m accepteras. Utrymme inne på vindar fram till taklucka, se figur 2 och tabell 1. Markstege kan användas i kombination med fast glidskydd vid takfot/takkant upp till uppstigningshöjd fem meter, om

Figur 1: Öppningsmått taklucka.

Riskanalys ska föregå allt arbete på tak

Arbete på tak, inklusive tillträde, materialtransport med mera, ska föregås av riskanalys där hela arbetets alla risker analyseras. Den metod och den utrustning som ger den lägsta totala risken, innefattande arbetad tid, ergonomi med mera ska användas. I avsnittet nedan om fast taksäkerhet redovisas endast de ställningstaganden som gäller då arbete med personlig fallskyddsutrustning har visats sig ge lägsta totala risk. Det handlar då oftast om tillsyn av tak eller anordning på tak, takskottning, byte av enstaka takpannor, reparation eller service av anordning på tak, sotning eller liknande arbeten av mindre omfattning.

Taksäkerhetsutrustning för att kunna uppfylla arbetsmiljöregler

Nedan redovisas ett antal nyheter i förhål-

Figur 2: Mått tillträdesled på vind. Bygg & teknik 4/15


Tabell 1: Bredd- och höjdmått tillträdesled på vind. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ny- och ombyggnad Befintliga byggnader Höjd Bredd Höjd Bredd ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flerbostadshus, 0,7 m 2,1 m 0,6 m 1,8 m kommersiella och offentliga byggnader Villor, småhus 0,7 m 1,4 m 0,6 m 1,2 m

Figur 4: Fallskydd på fasadstegar.

Figur 3: Markstege. markstegen uppfyller EN 131 eller SS 2091 och har extra bred stegfot, att det fasta glidskyddet uppfyller SS 83 13 32:2014 som klarar lasten 1,5 kN (150 kg) utan att lossna, se figur 3. Äldre glidskydd och äldre godkända stegar som är i gott skick får användas vid uppstigningshöjd max fyra meter. Fasta fasadstegar ska ha fallskydd vid uppstigningshöjd över fyra meter. Ryggskydd (ryggkorg) uppfyller inte kraven på fallskydd, se figur 4. Plattform på skorstenar ska placeras mellan 0,5 och 0,9 m under skorstenskrön, se figur 5.

Tillträde till anordningar på taket som kräver tillsyn, service med mera

Åtgärd för att förebygga fall till lägre

nivå ska vara vidtagen enligt någon av följande utförande. Det kan antingen vara: ❍ gångbrygga med fast skyddsräcke (minst en meter högt) på bryggans yttersida. Detta förutsätter att gångbrygga är placerad minst en meter nedanför taknock, se figur 6. ❍ gångbrygga med skyddsräcke på båda sidor. ❍ gångbrygga med möjlighet att vara löpande förankrad utan omfattande omförankring av fallskyddsutrustningen. Till exempel kan vajer eller skensystem med glidlås användas. Även takstegar kan förses med skyddsräcke eller vajer/skensystem. Om varken skyddsräcken eller vajer/skensystem enligt ovan finns på gång-

Figur 5: Placering av arbetsplattform vid skorsten. bryggor eller takstegar måste personlig fallskyddsutrustning med två kopplingsli-

Figur 6: Skyddsräcken alternativt vajer/skensystem på gångbrygga. Bygg & teknik 4/15

47


Figur 7: Förankringsanordning vid takhörn för att minska pendelfallsrisk.

nor användas för att vara löpande förankrad. Att till exempel behöva böja sig ner varannan meter för att förankra om sig på en gångbrygga är inte ergonomisk acceptabelt.

Förankring av personlig fallskyddsutrustning för att förebygga pendelfall

Särskilt vid byggnaders takhörn föreligger hög risk för att råka ut för så kallade pendelfall. Det vill säga att vid ett fall över kanten är säkerhetslinan så lång att man pendlar i sidled innan fallet stoppas. För att minska fallhöjden vid dessa situationer krävs att förankringsanordning/förankringsögla finns maximalt två meter in från respektive takkant på låglutande

tak. Många befintliga tak, till exempel låglutande tak med enstaka förankringsöglor inne på taket, måste kompletteras med hörnförankringsöglor eller motsvarande. På sluttande tak kan snörasskydd/takfotstöd användas som extra förankringspunkt. På de flesta nya låglutande tak torde vajer eller skensystem vara aktuellt. Detta kan då monteras två till fyra meter in från takkanten. Vajer/skensystemets fästen kan utgöra fästen för tillfällig avspärrning om arbete ske utföras inne på taket. All vistelse utanför vajer/skensystemet förutsätter att man använder personlig fallskyddsutrustning, se figur 7.

Ikraftträdande

Besiktning av tak ska alltid ske innan arbetsgivare kan låta arbetstagare utföra ar-

Hela den nu utarbetade Branschstandarden – Taksäkerhet och särtrycket Branschstandard – Taksäkerhetsutrustning finns att tanka ner på www.taksakerhet.se. Uppdatering av innehållet kommer att ske några gånger under 2015 för att rätta till eventuella brister, komplettera och förtydliga. Frågor kring innehåll kan ställas till Taksäkerhetskommittén: Hans Eriksson, Entreprenörföretagen hans.eriksson@epfab.se och PeO Axelsson, peo@peoaxelsson.se.

Bygg&Teknik1504_Layout 1 2015-04-20 13:41 Sida 1

beten på tak. Vid denna besiktning ska takets egenskaper, förekomst och skick på taksäkerhetsutrustning, undersökas. Nödvändiga åtgärder för att förebygga fallrisker ska vidtas innan arbete påbörjas. De redovisade måtten på till exempel tillträdesleder, ska uppfyllas i samband med ny- och ombyggnad för byggnader som projekteras nu och framåt. För befintliga byggnader ska minimimåtten vara uppfyllda vid kommande arbeten som utförs. Om mått inte är uppfyllda ska ombyggnad ske snarast.

Information, utbildning

För närvarande pågår kursverksamhet i Taksäkerhetskommitténs regi där information ges kring bland annat Branschstandard – Taksäkerhet. På dessa kurser finns personer från företag och organisationer som projekterar, monterar, tillverkar fast taksäkerhet och företag som utför arbeten på tak och behöver vara välinformerade om taksäkerhetsutrustningarnas funktion, hållfasthetsfrågor, var de ska finnas samt hur de ska användas och besiktigas med mera. ■

TAKSÄKERHET Komplett program skyddsanordningar för din taksäkerhet. Produkterna finns på lager för omgående leverans i varmförzinkat eller lackerat utförande.

Nyhet!

Takbryggor med vajer

• Takbryggor • Takbryggor med vajer • Snöräcken • Nock- och takfotsräcken • Takstegar • Fasadstegar • Skyddsräcken Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora Tel. 0250-289 80 • www.perwikstrand.se

48

Bygg & teknik 4/15


Arbetsmiljöverkets sanktionsavgifter vid fallrisker Från den 1 januari i år kan den som arbetar utan fallskydd få betala en sanktionsavgift. Sanktionsavgifter är aktuella för byggnads- eller anläggningsarbete med fallrisker från två meter och mer samt vid snöskottning. Det kan vara arbeten på ett tak, en ställning, vid en schaktkant eller motsvarande som utförs utan något skydd. Det är arbetsgivaren till de som utför arbetet som kan få betala sanktionsavgifter på mellan 40 000 och 400 000 kronor. Avgiften beräknas utifrån hur många som arbetsgivaren totalt sysselsätter i sin verksamhet, även inhyrda räknas in.

sanktionsavgifter även för fall genom en ändring i arbetsmiljölagen. Tanken med sanktionsavgifter är att det ska bli enklare och tydligare regler för allvarliga brister i arbetsmiljön men med en omedelbar konsekvens. Sanktionsavgiften innebär att bristen inte längre är att se som ett brott utan är en administrativ avgift, ett avgiftsföreläggande, som normalt inte behöver hanteras av åklagarmyndigheten utan enbart av Arbetsmiljöverket och Förvaltningsrätten. För den som slarvar kan det bli direkta konsekvenser på samma sätt som för den som kör för fort. Sanktionsavgif-

ten ska förhoppningsvis bidra till att fler väljer att använda fallskydd och att färre skadas. Det innebär också att vi kan uppnå en högre konkurrensneutralitet. Att avstå från fallskydd för att kunna erbjuda kunden ett lägre pris får aldrig bli ett accepterat konkurrensmedel med arbetstagarnas liv som insats. Det finns fortfarande en möjlighet att överklaga en sanktionsavgift. Förra året omkom cirka nio personer till följd av fall, cirka 20 procent av de som omkom i arbetsolyckor. De senaste fem åren har 700 och 800 arbetsolyckor per år med sjukfrånvaro som orsakats av

Redan i fjol infördes flera sanktionsavgifter som berör byggbranschen för att till exempel upprätta arbetsmiljöplan, skicka in förhandsanmälan, ha personal med dokumenterad kunskap för att bygga ställningar, riva asbest, använda besiktigade lyftanordningar (liftar), använda truckar och mycket annat. Sanktionsavgifterna kan variera mellan 5 000 kronor och upp till en miljon kronor. De flesta sanktionsavgifterna är differentierade. Det innebär att avgiftens storlek blir anpassat till antalet sysselsatta hos företaget som inte följer vissa regler. Det finns även några sanktionsavgifter som är fasta. Totalt har nu cirka 50 olika paragrafer en sanktionsavgift. De flesta sanktionsavgifter ersätter regler som tidigare var förenade med straffsanktioner. De tidigare straffsanktionerna har mycket sällan lett till åtal. När det gäller fallrisker så har det inte funnits någon straffsanktion alls tidigare, samtidigt som det har varit den enskilt vanligaste orsaken till att Arbetsmiljöverket har stoppat arbeten. Arbetsmiljöverket har utfärdat mellan 300 och 400 förbud varje år mot just fallrisker. Regeringen har därför gett oss utökade möjligheter för att införa

Artikelförfattare är Anna-Carin Nordlund, Arbetsmiljöverket, Stockholm. Bygg & teknik 4/15

49


fall inom byggbranschen anmälts till Arbetsmiljöverket. Av arbetsolyckorna med fall har cirka 50 procent gett en längre sjukskrivning än 14 dagar. Arbetsmiljöverkets förhoppning är att de skärpta reglerna för just fall ska bidra till färre olyckor och ohälsa orsakade av fall.

Hur ser det ut vid våra byggarbetsplatser

Orsakerna till det relativt stora slarvet med fallskydd kan se olika ut. Utifrån mitt eget perspektiv som tidigare arbetsmiljöinspektör har jag sett bristen såväl hos de stora företagens byggarbetsplatser som vid små projekt som en villa. Det som skiljer dessa åt är varför det brister. De stora företagen och byggarbetsplatserna har ofta en tydlig policy om att allt arbete ska utföras utifrån gällande regler, men av olika anledningar såsom tid, attityder och mycket mer så uppkommer ändå bristen. Vid vissa stora byggarbetsplatser kan säkert även en komplex och anonym organisation vara en bidragande orsak. Byggarbetsplatsens ledning kan vara svag och otydligt eller ha en bristande säkerhetskultur. Det kan innebära att det kan vara svårt att få gehör, tid eller möjlighet att utföra sitt arbete som det vore önskvärt. Många arbetstagare arbetar i komplexa entreprenadkedjor med många underentreprenörsled som kan göra att de upplever att de har svårt att påverka sin arbetssituation och säkerhet. Det kan göra dem benägna att ta genvägar gällande fallskydd. Vid det lilla villaprojektet eller vid arbeten hos mindre bostadsrättsföreningar kan den bakomliggande orsaken se helt annorlunda ut. Det är ofta priset som är ledstjärnan när beställaren väljer vem som ska få utföra arbetet. Beställarens kunskaper om arbetsmiljö och deras ansvar såsom byggherre är ofta ringa. Vid de mindre projekten kan därför fallskyddet helt enkelt bli ett konkurrensmedel mellan de olika entreprenörerna som erbjuder sina tjänster. Entreprenörerna företräder ofta mindre företag med få anställda och hyr ofta in sin personal efter behov. Arbetstagarna har ofta en svagare ställning hos det lilla företaget och i många fall är ägaren själv en bland de som utför arbetet. Denna ekvation kan göra att man mer medvetet avstår från fallskydd. Hos de små entreprenörerna finns i många fall även en lägre kunskap om gällande arbetsmiljöregler.

Vem påverkar om det finns ett fallskydd?

Arbetsgivaren. Arbetsmiljölagen talar tydligt om att varje arbetsgivare är ansvarig för sina anställda. Det innebär att denne alltid är ytterst ansvarig för hur ett arbete utförs och att den anställde vet hur ett arbete ska utföras samt får den utbildning och det skydd som arbetet kräver. Arbetstagaren ska följa arbetsgivarens instruk50

tioner och ska även säga till om det finns brister. Innan ett arbete med fallrisker ska utföras ska en skriftlig riskbedömning göras. Det viktigaste i en riskbedömning är beskrivningen av hur en risk ska förebyggas, alltså räcker det inte med att konstatera att den finns. Nya arbetsplatser och nya arbeten kräver nya riskbedömningar. Byggherrens ansvar för fallskydd. Beställaren, det vill säga byggherren, har också ett särskilt ansvar för arbetsmiljön. Arbetsmiljölagen och föreskriften för byggnads- och anläggningsarbete ger byggherren ett tydligt ansvar för att se till att arbetsmiljön beaktas och samordnas i all planering och projektering av en byggnad eller anläggning. Det gäller både byggskedet och den färdiga byggnadens bruksskede. Byggherren har även ett så kallat backup ansvar för de arbetsmiljöuppgifter som Bas-P och Bas-U har. Det innebär att byggherren även under byggskedet måste följa upp hur deras arbetsmiljöuppgifter utförs. Gällande fallrisker kan det handla om att så tidigt som möjligt tänka på var de kan finnas och hur det kan förebyggas samt följa upp att det beaktas. Praktiskt kan det innebära att byggherren med hjälp av sina tekniska konsulter ska beakta arbetsmiljön för att förebygga fallrisker i sina val av byggnadens olika tekniska utformning (stomsystem, grundläggning med mera). Byggherren är den som ytterst skapar förutsättningar och ramar för ett byggprojekt genom övergripande planering och ekonomiska förutsättningar. Det kan vara särskilt värt att nämna byggherrens ansvar för byggnadens bruksskede, ett ansvar som innebär hänsyn till såväl Arbetsmiljöverkets regler som andra regelverk. Ett ofta återkommande problem är att tak inte utrustas med tillräckliga åtgärder för att kunna använda fallskydd eller att tillträdesleder har brister för framtida drifts- och underhållsarbete.

Arkitekter, konstruktörer och tekniska konsulter ansvar för fallskydd

De ska inom ramen för sina uppdrag (arbetsuppgifter), under planering och projektering ta hänsyn till de olika arbetsmiljöaspekter som kan finnas för byggskedet och bruksskedet. I praktiken kan det handla om att undersöka att det finns lämpliga och säkra arbetsmetoder för att både bygga och underhålla olika delar av en byggnad samt lämna förslag till underlag för arbetsmiljöplanen. Den enskilda projektören är alltid ansvarig för sitt förslag.

Bas-P ansvar för fallskydd

Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, Bas-P, ska samordna att alla de olika konsulterna har tagit hänsyn till arbetsmiljön under planering och pro-

jektering för såväl byggskede som bruksskede. Bas-P ska samordna så deras förslag kan fungerar sinsemellan och att den enas förslag inte skapar risker för den andra. Innan byggskedet ska Bas-P se till att en arbetsmiljöplan finns som bland annnat ska beskriva hur fallrisker kan förebyggas utifrån de handlingar som tas fram under planering och projektering.

Bas-U ansvar för fallskydd

Byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet, Bas-U, ska samordna och kontrollera så att de olika entreprenörerna kan utföra sina arbetsuppgifter under byggskedet utifrån gällande arbetsmiljöregler. För arbeten med fallrisker kan det handla om att undersöka att de väljer och ges möjlighet att välja lämpliga arbetsmetoder samt att de inte skapar risker för varandra. Bas-U har ansvar för att det finns vissa allmänna skyddsanordningar och vissa speciella skyddsanordningar samt att de underhålls. Gällande fallskydd kan det vara ställningar och tillträdesvägar. Glöm inte att ansvaret för det praktiska arbetets utförande aldrig vilar på Bas-U utan alltid på varje enskild arbetsgivare, oavsett om arbetet utförs med egen utrustning eller med hjälp av sådan som till exempel BasU tillhandahåller. Bas-U ska kontinuerligt anpassa arbetsmiljöplanen utifrån de aktuella arbeten och arbetsmetoder som används. Fallrisker ska särskilt beskrivas var de finns och hur de förebyggs. Med en god planering och projektering från byggherren och dennes tekniska konsulter kan såväl en god arbetsmiljö som ekonomiska besparingar göras både för byggskedet och för framtida arbeten i en byggnad.

Vad ska jag tänka på vid arbete med fallrisker?

Vid planering av arbeten med fallrisker ska utgångspunkten alltid vara att använda gemensamma skyddsanordningar i första hand. Det innebär att arbeten görs med hjälp av skyddsräcken, ställningar eller olika slags arbetsplattformar som kan vara liftar, klätterplattformar med mera. Prioriteringen av att gemensamma fallskydd ska väljas före användning av personlig fallskyddsutrustning är tydlig i arbetsmiljöverkets regler och beror givetvis på de stora påfrestningar ett fall i en personlig fallskyddsutrustning kan förorsaka på människan. De olika möjliga valen av fallskydd kan sammanfattas med bilden här intill.

Planering av arbete med fallrisk

I grunden gäller Arbetsmiljöverkets tidigare krav om att du vid arbeten där det är fallrisk från två meter och mer i första hand ska välja fasta skydd, som skyddsräcken eller olika slags arbetsplattformar. Du kan välja personlig fallskyddsutrustning om det inte går att använda fasta skydd, eller om arbetet är så kortvarigt att Bygg & teknik 4/15


● hur du snabbt undsätter person som blivit hängande i fallsele, ● arbetsställningar och arbetsrörelser, ● manuell hantering av material och handhållna maskiner, ● hur du kan ta dig upp och ner till arbetsplatsen, ● hur många som ska arbeta där, är ni en eller flera entreprenörer, ● behov av avspärrningar. Glöm inte att sanktionsavgifterna för fall även tar hänsyn till att olika fallskydd används på rätt vis. Det kan innebära att om en fallrisk finns genom att till exempel ett skyddsräcke inte är komplett, en ställning är felaktigt byggd eller om man använder en skylift felaktigt så kan det leda till en sanktionsavgift. Den som använder olika arbetsutrustning måste därför alltid ta reda på vilka särskilda krav som gäller för just den.

Fakta om olika fallskydd

I första hand: 1 a – 1 e 1 a Fallskyddsräcken 1 b Arbetsplattform 1 d Ställning 1 e Fallskyddsnät I sista hand och där inte annat är möjligt eller rimligt, 1 f Personlig fallskyddsutrustning. det inte är rimligt att använda ett annat skydd. Tänk på att du först måste göra en skriftlig riskbedömning och beskriva vilka åtgärder du ska göra för att förhindra att falla innan arbetet kan starta. Vid användning av personlig fallskyddsutrustning ska du särskilt beskriva varför du inte valt fasta skydd eller andra arbetsplattformar. Riskbedömningen ska beskriva risker och hur du förebygger dem. I din riskbedömning kan du till exempel behöva tänka på:

Bygg & teknik 4/15

1 c Arbetskorg

vilket slags arbete du ska utföra, hur arbetsplatsen ser ut (höjd, lutning, bärighet med mera), ● hur lång tid arbetet tar, ● hur arbete kan utföras, med vilka möjliga arbetsmetoder och vad som är bäst ur arbetsmiljösynpunkt för hälsa och säkerhet, ● val av fallskydd utifrån: 1. kollektiva skydd eller arbete från arbetsplattform (alternativ 1 a –1 e), 2. personlig fallskyddsutrustning i sista hand (alternativ 1 f), ● ●

Fallskyddsräcken. Skyddsräcken ska vara hållfasta och tillräckligt höga (cirka 1 m). De ska vara utförda så att det hindrar fall över, genom eller under räcket. Skyddsräcket behöver därför minst bestå av tre tvärgående ledare som heter fotlist, mellanledare och överledare eller ha motsvarande skyddskonstruktion som förhindrar fall. Fotlisten ska normalt vara cirka 0,15 m hög, mellanledaren ska vara placerad på mitten och överledaren i överkant av skyddsräcket. Om det finns lösa föremål som kan falla genom skyddsräcket så ska det kläs in. För ytor som inte är plana eller låglutande behöver räckena utformas på annat sätt (tätare mellan räckesdetaljerna). Tillfälliga skyddsräcken på en byggarbetsplats ska vara minst en meter höga. Ibland kan skyddsräcket även behöva vara högre såsom när arbetet utförs på branta tak. Om skyddsräcket är permanent och ingår en byggnads ordinarie utrustning så är de ofta högre samt kan sakna fotlist. Det finns inga exakta krav på hur skyddsräcken ska vara dimensionerade för att vara hållfasta i Arbetsmiljöverkets

51


Fallskyddsräcke.

Arbetsplattform.

Arbetskorg. 52

regler. Det finns däremot en frivillig europeisk standard för temporära skyddsräckessystem (SS-EN 13374:2013) som många tillverkare har valt att utforma sina räcken utifrån. Ett skyddsräcke utformat enligt en standard ger även användaren ett stöd vid val av produkter. När man använder trävirke i skyddsräcken är det viktigt att välja rätt sort. Man måste alltid ha konstruktionsvirke (eller motsvarande), och normalt rekommenderas att man väljer klassat så kallat konstruktionsvirke i minst klass C16 enligt SS-EN 338:2009 för att få tillräcklig hållfasthet. Ofta behövs högre hållfasthetsklass. Om ett skyddsräcke inte monteras längs med exempelvis hela taket utan bara där arbeten utförs så är det viktigt att de går tillräckligt långt utanför det aktuella arbetsområdet för att verkligen kunna fånga upp en person som faller. Det innebär att bredden på skyddsräcket behöver vara betydligt bredare än arbetsområdets bredd för att man säkert ska veta att de fångar upp någon som faller. En tumregel är att bredden på skyddsräcket ska vara: arbetsområdets bredd plus två gånger (avståndet mellan skyddsräcket/takfot och ”vertikalt” upp till arbetsområdet). Bild finns i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3. Skyddsräcken ska alltid kontrolleras innan de börjar användas och under tiden de används Om det finns fordon eller andra arbetsmaskiner där det finns fallrisker måste fallskyddet givetvis anpassas därefter. Arbetsplattformar. Arbetsplattformar kan vara fasta eller mobila. Exempel på arbetsplattformar är: liftar, rullställningar, hantverkarställning, klätterplattformar, hängställningar, formbryggor och mobila trappstegar så kallade ”predikstolar”. Arbetsplattformar ska användas och utformas utifrån aktuella regler. Det kan även finnas fler sanktionsavgifter för till exempel att de ska vara besiktigade eller att det krävs viss dokumentation för de som ska använda arbetsplattformarna. Arbetskorgar. Det finns olika typer av arbetskorgar. De sitter oftast fast eller tillfälligt på fordon. Till kranar och truckar kan man använda en tillfällig arbetskorg. Ställningar. Det finns flera olika slags ställningar. Det kan exempelvis vara systemställningar, rörställningar eller rullställningar. Ställningar kan även användas som fallskydd istället för skyddsräcke vid takfot. Ställningen måste vara hållfast och stabil. Det ska därför finnas särskilda handlingar som visar att den är det. I Sverige krävs därför (för systemställningar) nästan alltid ett typkontrollintyg som visar att ställningen är hållfast. Instruktioner för uppförande och användning med mera ska finnas på arbetsplatsen. Bygg & teknik 4/15


SÄKER PÅ TAKET Nyhet!

Europas nya fallskyddssystem.

Wire-system för bättre säkerhet på taken!

Wire-system till takbryggor WWW.JONSEREDS.COM

För att ytterligare öka säkerheten på taken har Weland Stål utvecklat ett wire-system som även kan monteras på befintliga takbryggor. Man kopplar säkerhetsselen mot wiren som löper längs hela takbryggan så man inte behöver byta fästpunkt.

Enkel lösning på wir esystem ihop m ed takbrygga elle r nockräcke.

Weland Stål AB • Industrivägen 1 • 523 90 Ulricehamn Tel. 0321-261 60 • Fax 0321-167 10 E-mail: info@welandstal.se • Internet: www.welandstal.se Bygg & teknik 4/15

53


Ställning. En ställning får inte vara CE-märkt. Innan ställningen börjar byggas ska det finnas en särskild plan som beskriver

Faktaruta

Skyddsnät.

Du hittar en mer utförlig information om sanktionsavgifter, lagar och regler samt begrepp såsom Bas-U, Bas-P med flera på www.av.se. Det finns dessutom särskilda temasidor om till exempel: Bygg: www.av.se/teman /bygg/ Säkerhetskultur: www.av.se/teman /säkerhetskultur/ Sanktionsavgifter: www.av.se/lagochratt/sanktionsavgifter/ Personlig fallskyddsutrustning: www.av.se/teman/personlig_skyddsutrustning/fallskydd/ Lyftanordningar och lyftredskap: www.av.se/teman/lyft/. Aktuella regler och föreskrifter från Arbetsmiljöverket vid arbete med fallrisker är bland annat: ● Arbetsmiljölagen, AML ● Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 ● Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:04 ● Användning av lyftanordningar och lyftredskap, 2006:06 ● Användning av personlig skyddsutrustning, 2001:03 ● Arbetsplatsens utformning, 2009:02 ● Belastningsergonomi, 2012:02 ● Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar, 2003:06 ● Ensamarbete, AFS 1982:03 ● Mast- och stolparbete, 2000:06 ● Medicinska kontroller i arbetslivet, 2005:06 ● Minderårigas arbetsmiljö, AFS 2012:03 ● Skydd mot skada genom fall, 1981:14 ● Ställningar, AFS 2013:04 ● Stegar och arbetsbockar, AFS 2004:03 ● Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:01 ● Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar, 2006:07. Övriga aktuella broschyrer och böcker är: Säkra ställningar, H456 Byggnadsställningar, ADI512 Information om sanktionsavgifter, ADI687 Belasta rätt – arbeta ergonomiskt smartare i byggbranschen, ADI 616 Safer building fickfolder, ADI659 Säkrare bygg- och anläggningsarbete, ADI 539 Säkrare snöskottning från tak, ADI660 Fickfolder säkrare snöskottning, ADI661 Arbetsmiljöansvar vid villabyggen, ADI 617. Under våren 2015 kommer även en Guide om fallrisker att presenteras som i korthet beskriver de nya paragraferna om sanktioner för fallrisker vid byggnads- och anläggningsarbete. 54

uppförande, användning och nedmontering av ställningen. Den som bygger ställningen måste ha dokumenterad kunskap. Kunskapskraven ser olika ut beroende på ställningens höjd och hur komplex den är att bygga. Den som står på marken och direkt hjälper den som bygger ställningen ska vara utbildad. Den arbetsgivare som bygger ställning med hjälp av arbetstagare som saknar dokumenterad kunskap kan få betala sanktionsavgift. Skyddsnät. Skyddsnät kan vara en lämplig arbetsmetod vid vissa sorters arbeten med fallrisker såsom hallbyggnader. Innan man väljer att använda ett skyddsnät måste man noggrant undersöka att förhållandena lämpar sig för nät genom att kontrollera de yttre förutsättningarna. Skyddsnätets konstruktion ska i alla lägen kunna garantera att den fångar upp en fallande person säkert utan andra risker som att ramla ur, ramla mellan nät eller att slå i något under nätet. Metoden ställer mycket höga krav på att de som ska använda den har särskilda kunskaper om hur skyddsnätet ska monteras och kontrolleras. Skyddsnät är en ”färskvara” som kräver särskilda dokumenterade kontroller av trådar med mera. Montaget kräver dessutom att det finns lämpliga och hållbara infästningspunkter. Oftast behöver en byggnadskonstruktion, till exempel ett byggelement, förberedas för infästning av skyddsnät redan då den konstrueras och innan den skickas till byggarbetsplatsen. Nätet måste enkelt kunna fästas in i förankringspunkter på byggarbetsplatsen med hjälp av användning av en annan säker kollektiv arbetsmetod såsom via en lift. Kyla gör att skyddsnät inte alltid kan användas eftersom nätet kan bli sprött. Bygg & teknik 4/15


Det finns en frivillig europeisk standard med säkerhetskrav och provningsmetoder samt säkerhetskrav vid montering av skyddsnät som heter SS-EN-1263. Standarden är normalt lämplig att följa om nät ska användas.

Personlig fallskyddsutrustning

Att använda sig av personlig fallskyddsutrustning är alltid ett sista handsval eftersom det innebär risker för att falla och bli hängande med risk för stora skador och påfrestningar på kroppen vid ett fall. Arbetsmetoden ger arbetstagaren begränsad rörelsefrihet. Arbetsmetoden kräver en plan för hur en person som faller snabbt ska kunna räddas. Eftersom en person som faller kan få cirkulationsrubbningar krävs undsättning inom cirka 15 minuter. Arbeten med personlig fallskyddsutrustning får aldrig göras som ensamarbete. Fallskyddsutrustningen ska bromsa och stoppa ett fall och bestå av en helsele, ett kopplingssystem med falldämparfunktion och förankringsanordning. Det finns fyra olika kopplingssystem med falldämpande funktion att använda till helsele: ● Falldämparlina, ● Säkerhetsblock med funktion som dämpar ett fall, ● Styrt glidlås på fast förankrad lina eller skena eller ● Styrt glidlås på flexibel förankringslina.

Bygg & teknik 4/15

Personlig fallskyddsutrustning. Du ska förankra den personliga skyddsutrustningen i en förankringsanordning som klarar ett fall. Tänk på att fallskyddsutrustningen ska vara: ● personligt anpassad till användaren, ● anpassad för arbeten vid skarpa kanter

om det behövs, ● besiktigad varje år av behörig person och kontrollerad innan varje användning. Läs alltid tillverkarens bruksanvisning innan du börjar, så du vet hur du får använda din fallskyddsutrustning. ■

55


Stabilisering av byggnader och takkonstruktioner i trä:

Expertkompetens för hållbart träbyggande

Vintern 2009/2010 var ovanligt sträng i större delen av landet. Vädret dominerades av långa köldperioder med temperaturer som låg konstant under nollstrecket. Samtidigt föll mycket stora mängder snö. På vissa platser nådde snödjupet nivåer som var bland de största som uppmätts. Frånvaron av blidväder medförde att snön successivt ackumulerades på tak, i snöfickor och bakom byggnadsdelar som stack upp ovanför i övrigt

Artikelförfattare är Jan Oscarsson, universitetslektor, Bo Källsner, professor, samt Johan Vessby, prefekt, samtliga Linnéuniversitetet i Växjö.

56

plana takytor. Dessutom var vindförhållandena ogynnsamma eftersom vindriktningen under den aktuella perioden var övervägande nordlig respektive ostlig beroende på var i landet man befann sig. Detta, i kombination med den kalla och därmed lätta snön, medförde omfattande snödrift som innebar att snölasten på många tak omfördelades på ett både oförutsett och ogynnsamt sätt. Snöförhållandena ledde till att ett stort antal takkonstruktioner kollapsade under perioden januari till mars 2010. Enligt uppgifter från försäkringsbranschen inkom närmare 3 500 skadeanmälningar som kunde relateras till snölast, ibland i kombination med vindlast. Bland anmälningarna fanns allt från små skärmtak till stora hallkonstruktioner, till exempel sportarenor avsedda för evenemang med betydande skaror åskådare. Redan i februari 2010 inledde SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut arbetet med att sammanställa uppgifter om de inträffade rasen i syfte att förse Boverket med uppgifter om deras orsaker samt förslag på lämpliga åtgärder för att undvika takras i samma omfattning i framtiden. Arbetet, som utfördes i samarbete med Lunds tekniska högskola, Skanska och

Sveriges Lantbruksuniversitetet, har resulterat i en databas som innehåller detaljerad information om 180 större objekt där orsakerna till rasen utretts närmare. Bland de redovisade objekten finns även ett antal ras som inträffade den efterföljande vinter som även den var sträng. Resultaten av arbetet finns redovisade i SP:s rapport Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 – Orsaker och förslag till åtgärder (SP Rapport 2011:32). Det var i huvudsak slanka konstruktioner av stål och/eller trä som inte klarade att stå emot de belastningar som uppstod. Funktionen hos denna typ av bärverk är starkt beroende av att sidostabiliseringen är rätt dimensionerad och rätt utförd. Många av de tak som kollapsade var relativt plana med en taklutning som var mindre än 15 grader. Av de drabbade konstruktioner som ingår i SP:s databas var cirka 60 procent uppförda under de senaste 35 åren. Cirka 30 procent av objekten utgjordes av lantbruksbyggnader i form av till exempel hallar för djurhållning. Även om statistik från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) visade att nederbördsmängderna i form av snö var omfattande, var inte själva snön huvudorsaken till det stora antalet

Figur 1: Deformation (utböjning i sidled) av spikplåtsförbundna takstolar.

FOTO: VITUS ROTTMÜLLER

Under perioden januari till mars 2010 drabbades stora delar av Sverige av omfattande snöfall som ledde till att ett stort antal tak- och byggnadskonstruktioner kollapsade. Att bärverken inte klarade att stå emot snölasterna berodde i de flesta fall på fel och brister vid dimensionering och utförande. Många ras kunde förklaras av felaktigheter i samband med stabilisering av slanka takkonstruktioner av stål och/eller trä. För att öka byggbranschens kompetens kring dessa frågor erbjuder Linnéuniversitetet från hösten 2015 distanskursen Stabilisering av byggnader och takkonstruktioner i trä som vänder sig till yrkesverksamma projektörer, entreprenörer och byggherrar samt företrädare för berörda myndigheter.

Bygg & teknik 4/15


Stabilisering av slanka takkonstruktioner i trä

ILL: BENGT MAGNUSSON

skador. De aktuella snölasterna var i de allra flesta fall lägre än de dimensionerande snölaster som de svenska byggreglerna föreskriver. De vanligaste förklaringarna till rasen var istället konstruktions- och dimensioneringsfel som gjorts under projekteringen eller utförandefel som uppkommit under uppförandefasen. En mycket frekvent orsak till ras var att sidostabiliseringen av tryckta stomelement var underdimensionerad eller saknades helt. Andra vanliga fel handlade bland annat om att last från snöfickor inte beaktats, att hänsyn inte tagits till risken för fortskridande ras, eller att man inte utfört några dimensioneringsberäkningar överhuvudtaget.

I samband med spikplåtsförbundna takstolar inträffade flera ras på grund av att de tryckta överramarna var otillräckligt sidostagade gentemot knäckning i den böjveka riktningen. I ett antal fall saknades knäckavstyvningar trots att sådana var specificerade på ritningarna. Vid stora fria spännvidder hos trätakstolar kan tryckkrafterna i överramarna bli mycket stora och resultera i att överramarna knäcker ut i den böjveka riktningen. Problematiken belystes av Björn Johanson, Bjerking AB, i en artikel i Bygg & teknik från 2005 (4/05) med anledning av att ett antal skadefall drabbat flera affärslokaler som uppfördes i Sverige i början av 2000-talet. Byggnadernas fria spännvidd uppgick i vissa fall till så mycket som cirka 25 m. I figur 1 visas exempel på hur överramarna i tre spikplåtsförbundna takstolar deformerats. Skadefallen inträffade trots att det inte fanns någon snölast på taken, det vill säga vid lastnivåer som var långt under de som byggnaderna var avsedda att bära. Om konstruktionerna dessutom hade utsatts

Figur 2: Sidostagning av takstolars överramar. för yttre laster i form av snö hade med all sannolikhet total kollaps varit ett faktum. Ett exempel på en möjlig lösning för att undvika problem med dålig sidostagning är att förstärka takkonstruktionen enligt figur 2. Sidostagningen av takstolarnas överramar säkras genom att bärläkten (ej inritad i figuren), som är spikad mot överramarna, överför de nödvändiga stabiliserande krafterna till de i takplanet liggande parallellfackverken som är placerade nedsänkta mellan takstolarnas överramar. De liggande parallellfackverken är upplagda dels vid takfoten och dels i två linjer, en på vardera sidan om nocken. Upplagskrafterna i dessa linjer överförs till, i nockens längdriktning, liggande kraftupptagande trästrävor. Dessa strävor förankras med snedsträvor eller dragband till takfoten. I samband med sidostagning av tryckta virkesdelar räcker det inte med att ställa krav på enbart bärförmågan utan även tillräcklig styvhet hos stagningspunkterna måste säkerställas. Vid dimensioneringen av de olika delarna i den sidostagande konstruktionen måste även inverkan av vindlast mot byggnadens gavlar och snedställ-

ningslaster orsakade av takstolarnas lutning i förhållande till vertikalplanet inkluderas. Vid analysen är det dessutom viktigt att beakta att krafterna ofta verkar i olika plan vilket ger upphov till excentricitetsmoment. Observera att samtliga nödvändiga element för stabilisering av takkonstruktionen i sin helhet inte är inkluderade i illustrationen i figur 2. Även i samband med limträkonstruktioner inträffade vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 ett antal ras som kan kopplas till att byggnadernas stabilitet inte beaktats på ett korrekt sätt. Sidostagningen av böjmomentbelastade limträbalkar har i flera fall varit bristfällig. Snöanhopningar har i flera fall resulterat i lokala brott i takkonstruktionerna varvid huvudbalkarnas sidostagning satts ur spel med fortskridande ras som konsekvens.

Utbildningsbehov i branschen – expertkompetens för hållbart träbyggande

Svenska Takstolsföreningen (STAK) är en sammanslutning bestående av 30 sven-

Installationsvänligt med I-balk ƩĞŶŬĞůƚŐƂƌĂĚƌĂŐŶŝŶŐĂƌĂǀŝŶƐƚĂůůĂƟŽŶĞƌƚǀćƌƐďũćůŬůĂŐćƌŽŌĂĞŶ ŽŵƂũůŝŐŚĞƚŝĞƩŬŽŶǀĞŶƟŽŶĞůůƚďũćůŬůĂŐ͘DĞĚDĂƐŽŶŝƚĞĞĂŵƐ/ͲďĂůŬŬĂŶ ďĊĚĞŵĊŶŐĂŽĐŚŐƌŽǀĂǀĞŶƟůĂƟŽŶƐͲŽĐŚĂǀůŽƉƉƐƌƂƌĞŶŬĞůƚĚƌĂƐŐĞŶŽŵ ďĂůŬĂƌŶĂ͘ sŝůĞǀĞƌĞƌĂƌćǀĞŶďĂůŬĂƌŵĞĚĨćƌĚŝŐďŽƌƌĂĚĞŚĊůƐĊ ĂƩĚƵŬĂŶƐƉĂƌĂďĊĚĞƟĚŽĐŚƉĞŶŐĂƌ͊ <ŽŶƚĂŬƚĂŽƐƐŽĐŚůćƐŵĞƌƉĊ͗ www.masonitebeams.se Bygg & teknik 4/15

57


ska takstolsproducenter. Föreningen bildades år 2000 och har sedan dess arbetat aktivt för att utveckla branschen när det gäller till exempel utbildning, kvalitetssäkring, produktions- och konstruktionsteknik samt utförandekontroll. Takstolsföreningen har uppmärksammat att brister i sidostabiliseringen av trätakstolar orsakat ett antal av de takras som uppstod under vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. För att öka såväl medlemsföretagens som kundernas kunskaper om sidostabilisering har föreningen initierat ett arbete med att ta fram en handbok om hur takkonstruktioner med trätakstolar kan utformas och sidostabiliseras. Avsikten är att handboken ska kunna användas som lärobok i riktade utbildningar till berörda företag och som uppslagsbok för hantverkare som arbetar med takkonstruktioner. Såväl handbok som utbildningar tas fram i samarbete med Institutionen för byggteknik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Utbildningsverksamheten sker inom ramen för Linnéuniversitetets utbildningsprojekt Expertkompetens för hållbart träbyggande (Expertkompetens) som riktar sig till yrkesverksamma ingenjörer, arkitekter och andra yrkesgrupper som arbetar inom träbyggområdet och den träförädlande industrin. Expertkompetens inleddes 2012 och pågår under sex år. Under denna period finansieras projektet till stor del av Stif-

telsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Därefter är målsättningen att kurserna ska kunna leva vidare av egen kraft. Verksamheten omfattar totalt tolv fristående kurser som tas fram successivt under projektets gång. Kurserna ges delvis på distans och sträcker sig över en termin. Eftersom Expertkompetens riktar sig huvudsakligen till yrkesverksamma är studiehastigheten (kvartsfart, 25 procent) anpassad till kursdeltagarnas behov av att kunna sköta sina ordinarie arbetsuppgifter parallellt. Varje kurs ges på så kallad avancerad nivå (magisternivå), vilket innebär att deltagarna ska ha förkunskaper som motsvarar en treårig högskoleutbildning (kandidatnivå). Kraven på förkunskaper kan även uppfyllas genom relevant yrkelivserfarenhet. Varje kurs inom Expertkompetens ges två till tre gånger under projektperioden. Hittills har åtta kurser tagits fram och getts vid ett tillfälle. Bland dessa kan nämnas ● Bärande träkonstruktioner, ● Brandsäkerhet i trähus, och ● Analys av äldre träkonstruktioner. Den kurs som utvecklas i samverkan med Svenska Takstolsföreningen heter Stabilisering av byggnader och takkonstruktioner i trä och den kommer att ges första gången under den kommande hösten 2015. Kursen omfattar naturligtvis

den problematik kring takkonstruktioner som beskrivits i detalj ovan, men den utgår från allmänna frågeställningar kring stabilisering av träkonstruktioner. Utöver stabilisering av takkonstruktioner behandlas bland annat verkningssätt hos tryckbelastade konstruktionselement av trä, stabilisering av hela träkonstruktioner, gällande konstruktionsnormer och regler för lastberäkning, och dimensionering av mekaniska förband. ■

Referenser

Johanson, B. (2005) Tak med stora spännvidder utförda i träkonstruktioner, Bygg & teknik, nr. 4/2005, sid. 44–48. Johansson, C.-J., Lidgren, C., Nilsson, C., Crocetti, R. (2011) Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 – Orsaker och förslag till åtgärder, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP Rapport 2011: 32.

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

1<7(&3/$67$%-6PnODQGVVWHQDU-ZZZQ\WHFVH

dĂŬůũƵƐŬƵƉŽůĞƌ ZƂŬůƵĐŬŽƌ >ĂŶƚĞƌŶŝŶĞƌ hƉƉƐƟŐŶŝŶŐƐůƵĐŬŽƌ

sŝĮĐŬĨƂƌƚƌŽĞŶĚĞƚĂƩůĞǀĞƌĞƌĂ ƚĂŬůũƵƐŬƵƉŽůĞƌƟůůƐƚĂĚƐďŝďůŝŽƚĞŬĞƚ ŝ'ƂƚĞďŽƌŐ͘

58

Bygg & teknik 4/15


Snedfördelning av laster på sadeltak av trä

parallellt och vinkelrätt fiberriktningen, där brottspänningar i drag parallellt fiberriktningen ofta ligger i storleksordningen 100 MPa medan beräkningar med drag vinkelrätt fiberriktningen oftast inte antas vara högre än 0,5 MPa. När då ett förband applicerar en vertikal tvärkraft mitt i balken finns en risk att balken dras isär vinkelrätt fiberriktningen och med förändringen i och med övergången till Eurokod har ett potentiellt problem uppstått i taknocken på sadeltak av trä.

När Sverige övergick från Boverkets konstruktionsregler (BKR) till Eurokod har ändringar genomförts över hur snölaster ska beräknas på sadeltak. Denna förändring har gjort att tvärkraften har ökat i taknock, vilket har väckt frågan om tidigare nockförband för takstolar av trä fortfarande klarar av denna ökade kraft eller finns risken att en uppsprickning sker i nocken. Vad är det som har hänt? För att ta fram en dimensionerande snölast på tak används en formfaktor som beror av vinkeln på taket. Det är denna formfaktor som har justerats mellan BKR och Eurokod. I figur 1 redovisas hur formfaktorn har tagits fram enligt BKR. I detta fall varierar lasten mellan takhalvorna först när taklutningen överstiger 15 grader. Var efter den maximala differensen mellan formfaktorerna fås när taket har en lutning på 30 grader. Förhållandet mellan de två takhalvorna är då 1,1 / 0,8 = 1,375. I Eurokod, enligt figur 2, redogörs att det är samma formfaktor som används på båda sidor om nocken oberoende av taklutning. Dock ska tre separata fall av lastfördelning göras där ena sidan av nocken får en reduktion med faktorn 0,5. Denna reduktion gör att lastförhållandet mellan takhalvorna är 1 / 0,5 = 2. I och med övergången till Eurokod kan man konstatera att last fördelningen på sadeltak har förändrats väsentligt. Lastfördelningen på taket har en direkt inverkan på tvärkraften i nocken som bäst kan visas genom ekvation 8.8 från Carling (2001). Kraften beräknas med definitioner från figur 3, här kan man direkt se att en ökad differens mellan q1 och q2 ökar tvärkraften i nocken. (q1 - q2) • l V2 = - –––––––––– 8 Anledningen till att detta kan vara ett problem i just det fall när takstolen är

Artikelförfattare är Alexander Kaponen, Luleå tekniska universitet. Bygg & teknik 4/15

Analys av ledad nockskarv

Figur 1: Formfaktorer för tak från Boverket (1998).

En typ av förband som använts i tidigare i nockförband är ett ganska enkelt konstruerat förband med en lask av metall som placeras på halva höjden av balken, enligt figur 4. Med ett sådant förband kan horisontella och vertikala krafter föras genom nocken. Vid stora tvärkrafter kan även ett mellanlägg fräsas in i balken för att ta

Figur 2: Definitioner för beräkning av tvärkraft i nock.

Figur 3: Formfaktorer på sadeltak enligt SS-EN 1991-1-3.

uppbyggd av trä beror på hur träet är uppbyggt som material. Trä är uppbyggt förenklat sett med tubformade celler, vilket resulterar i att materialet har olika egenskaper i olika riktningar. Där av är det viktigt att hålla reda på vilken riktningen laster angriper trä som konstruktionsmaterial. Hållfastheten för trä varierar då

Figur 4: Ledad nockskarv med lask av metall, Carling (2001).

hand om dessa. Men även om förbandet i sig kan föra kraften över nocken är frågan om träet klarar av att ta upp denna kraft. Lasterna som förs med denna typ av förband appliceras i mitten på balken och en viss risk för uppsprickning i balken kan ske på grund av träets uppbyggnad. Arbetet som är genomfört har fokuserat på hallar uppbyggda med en limträstomme, för beräkningar har dimensioner på hallen enligt tabell 1 använts. Detta ger enligt BKR en jämn fördelning av las-

Tabell 1: Indata hall. ––––––––––––––––––––––––––––––– Spännvidd 40 m Takåsar c/c 2 m Taklutning 15 grader Takbalkar c/c 7 m Snözon 3

59


Tabell 2: Snölaster enligt EK och BKR. ––––––––––––––––––––––––––––––– Snölast BKR Eurokod ––––––––––––––––––––––––––––––– sth1 = 2,16 2,6 kN/m² 2,16 1,3 kN/m² sth2 = Tabell 3: Tvärkraft i nocken. ––––––––––––––––––––––––––––––– BKR Eurokod ––––––––––––––––––––––––––––––– 78,8 kN V2 = Fv,Ed1 8,6 83,7 kN Fv,Ed2 =

terna på taket enligt figur 1, då formfaktorn är konstant. För att påvisa skillnaden mellan BKR och Eurokod ytterligare har en dimensionerande snölast beräknats för båda normerna och sammanfattats i tabell 2 här intill, där th1 och th2 är de olika sidor om nocken. Den slutgiltiga lasten som används vid analysen av nockförbandet har beräknats enligt båda normerna med respektive norms lastkombinationer, där vindlaster och egentyngd även har tagits hänsyn till. Vindlasten har en viss inverkan på tvärkraften då även denna kan ha olika värden på vardera sida om nocken. Sammanfattningsvis kommer tvärkraften för de två normerna vara enligt tabell 3. Här ser man tydligt att tvärkraften har ökat markant. För beräkningssyfte har även en andra tvärkraft tagits fram för Eurokod. Denna tvärkraft är den som enligt figur 5 ligger i kanten av förbandet, kraften behövs för att ta fram den dimensionerande last som ska användas vid kontroll av hållfastheten.

Figur 5: Tolkning av figur 8.1 från SSEN 1995-1-1:2004.

Vid kontroll av uppsprickningen i balken används avsnitt 8.1.4, ”Krafter i förband i vinkel mot fiberriktningen”, i SSEN 1995-1-1:2004. För att verifiera att uppsprickning inte kommer ske ska den dimensionerande sprickhållfastheten överstiga den tvärkraft som uppstår i nocken vinkelrätt fiberriktningen. Det krav som ska uppfyllas är följande: F Fv,Ed ≤ F90,Rd, där Fv,Ed = max{ v,E,1 Fv,Ed,2 Fv,Ed, dimensionerande tvärkraften, är alltså det maximala värdet av två i enlighet med figur 5. Krafterna verkar vinkelrätt mot fiberriktningen. Sprickhållfastheten kommer därmed inte att jämföras rakt 60

av med den dimensionerande tvärkraften. Tvärkraften måste delas upp i två komposanter där den ena verkar vinkelrätt fiberriktningen. Sprickhållfastheten för balken blir med detta avsnitt cirka 33 kN. Jämförs detta med värden i tabell 3 ses det att en risk för uppsprickning av balen förekommer.

Vilka lösningar kan finnas för att undvika uppsprickningen?

Sprickhållfastheten för balken utgår ifrån ekvationen: he F90,Rk = 14 • b • w –––––– he Figur 6: Nockskarv med spikningsplåt 1 - ––– h upp till överkant balk. där he är avståndet från den belastade kanten till centrum för den mest avlägsna förbindaren. För att öka sprickhållfastheten utan att behöva överdimensionera balken alltför mycket söks ett förband med ett maximalt avstånd mellan belastad kant och förbindare. Viktigt att tänka på vid kontroll av sprickhållfastheten är att ett enkelt förband med laskar inte kan placeras hur högt upp i balken som helst för att öka avståndet till den belastade kanten. Om förbandet placeras högt upp i balken för att klara sprickhållfastheten finns dels en risk att oönskade moment förs genom nocken, men den balk med störst last på sig kan ses som att den vilar mot förbanFigur 7: Nockskarv med korslagda det och kommer då ha den överkanten spikningsplåtar. som den belastade kanten. Detta medför att avståndet från förbindaren längst bort till den belastade kanten egentligen har minskat. Vilket i sin tur ytterligare minskar sprickhållfastheten och risken för uppsprickning av balken har ökat. Vid val av förbandslösningar har ett antal kriterium valts som lösningarna ska ställas upp emot: ● Priset på förbandet ● Enkelt att tillverka? ● Enkelt att montera? ● Förbandet ska klara tvärkraften ● Balken ska inte spricka upp. Enkelt är svår definierat men har i detta fall använts som ett mått på antal steg som behövs för att tillverka respektive montera ett förband. Till exempel är ett Figur 8: Nockskarv med spännstag och förband som delvis monteras i fabrik för spikningsplåtar. att slutligen monteras på arbetsplatsen inte enkelt jämfört med ett förband som endast monteras på arbetsplatsen. Fem förband har analyserats grovt efter dessa kriterium för att sedan undersökas närmare med en fullständig dimensionering och hållfasthetskontroll Förbanden kan ses i figur 6 till 10. Förbandens grundprincip är att antingen föra kraften upp i överkant av balkarna eller på något Figur 9: Nockskarv med vridet tvärsnitt innan nocken, sätt förstärka upp balken pilar i figur representerar fiberriktningen.

Bygg & teknik 4/15


Figur 10: Nocksarv förstärkt med plywood.

så att den klarar av den kraft som uppstår. De förband som genomgått en total dimensionering är förbandet med en plywoodförstärkt nock samt förbandet med korslagda spikplåtar. Plywoodförstärkningen undersöktes närmare på grund av den mindre mängd stål som krävs och därmed leder till ett billigare förband jämfört med övriga ganska stål intensiva förband. De korslagda spikplåtarna uppfyller de flesta villkor på ett bra sätt och tanken med att få kraften att ledas genom drag i plåtarna upp till överkant av balken gör att denna lösning har en stor chans att lyckas vid dimensioneringen.

Resultat av dimensionering

Plywood förstärkning: Denna lösning är tänkt att användas med laskar på halva balkhöjden, enligt figur 4. Kraften kan föras genom laskarna mellan de två balkarna men i detta fall ska en del av kraften gå i plywooden upp till överkant av balken för att utnyttja så gott som hela balkhöjden. Vid kontroll av sprickhållfastheten för den här lösningen har en dimensionerande bärförmåga för plywooden beräknats, den last som plywooden inte kan ta antas balken ta upp på halva höjden. Då ska förhoppningsvis lasten ha minskat så pass mycket att ingen risk för uppsprickning i balken finns. Plywooden är tänkt att täcka hela balkens höjd samt hela lasken, vid dimensioneringen har en tjocklek på plywooden antagits till 24 mm. I tabell 4 kan den resulterande kraften som balken får ta hand om synas. Här ser man att förstärkningen klarar att föra en tillräckligt hög last för att uppsprickning inte ska förekomma i balken. Korslagda spikplåtar: Principen för de korslagda spikplåtarna är att kraften tas

upp i underkant av balken för att sedan föras genom drag i plåten upp till överkant i den andra balken. Med denna typ av förband fås ett större avstånd mellan den belastade kanten och centrum för den mest avlägsna förbindaren. Denna typ av förband har inga större problem att föra lasten upp till överkant av balken och där med utnyttja näst intill hela balkhöjden vid beräkning av sprickhållfastheten. Dock ska det beaktas att utformningen av förbandet medför en risk att lasten förs genom tryck i plåtarna ner till underkant balken, där avståndet mellan den belastade kanten samt förbindaren i den gruppen är väldigt lågt. För att undvika att detta sker får plåten en smalare midja efter spikgruppen för att göra den tillräckligt slank att ge vika innan sprickhållfastheten uppnås. För att vara på säker sida beräknas inte knäckningslängden på hela midjan utan endast halva. Detta eftersom utformningen av förbandet är sådant att ena plåten ligger över den andra och kan där med tänkas utgöra en infästning på halva midjans längd. I tabell 4 redovisas resultaten av beräkningarna både för överkant och underkant. Här syns det att ingen uppsprickningsrisk förekommer i överkant eller underkant av balken.

Slutsats

Vid övergången från BKR till Eurokod har en förändring i lastberäkning på tak gjorts, vilket har resulterat i en ökad tvärkraft i taknockar. Ökningen är så pass stor att det föreligger en risk för uppsprickning i taknock när takstolen uppförs med trä. Flera lösningar finns troligen för detta problem, i detta arbete har två stycken lösningar undersökts som kan förhindra uppsprickningen av takstolar. Båda lösningarna har potential att klara den kraft som uppstår i nocken. Plywoodlösningen är den billigare av dessa då en mindre mängd stål används, dock är det precis att den har klättrat över godkänt gränsen. Därför är lösningen med de korslagda spikplåtarna en mer attraktiv lösning på grund av den högre kapaciteten. Den slutgiltiga utformningen på det förbandet kan ses i figur 11, där även de längsta avstånden från förbindare till belastad kant redovisas.

Figur 11: Korslagda spikplåtar slutlig utformning.

förändringar i utformningen av förbanden. Plywoodlösningen kanske inte är den mest fördelaktiga i just detta fall men den förstärker balkarna och kan vara ett alternativ vid kortare spännvidder. Arbetet har endast undersökt situationen i nocken rent teoretiskt med beräkningar och stöd av Eurokod. För att fullständigt säkerställa kraftens väg genom förbanden kan en djupare analys med hjälp av FEMprogramvara eller fysiska tester av förbanden. Speciellt för plywoodförstärkning för att se om den typen av samverkan verkligen fungerar.

Fortsatt forskning

Med detta teoretiska resultat från Eurokod kan det behövas fysiska experiment för att undersöka om uppsprickningsvillkoret stämmer. Samt se om förbanden agerar enligt teorin och korslagda spikplåtarna verkligen ger vika så att inte en uppsprickning sker i underkant av balken. ■

Referenser

Carling, O. (2001). Limträhandbok. Svenskt Limträ AB. Kaponen.A. (2014). Snedfördelning av laster på sadeltak av trä.

Diskussion

I arbetet har förbanden dimensionerats utifrån den tvärkraft som uppstår vid en hög snedbelastning av taket. Förbanden har därmed inte dimensionerats utifrån någon annan situation. Detta kan medföra vissa

Tabell 4: Dimensionerande last samt sprickhållfasthet. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lösning Dimensionerande last Sprickhållfasthet ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Plywoodförstärkning 33,2 33,8 Korslagda spikplåtar ök 32,48 35,55 Korslagda spikplåtar uk 88,4 443,2

Bygg & teknik 4/15

61


Behöver plåtbranschen en auktorisation? De senaste åren har det gått att se en oroväckande trend när det gäller skador på tak. Antalet anmälda skador till landets försäkringsbolag har nämligen ökat och det handlar främst om skador orsakade av dels vattenblästring och dels dålig täckning av tak. Det är en av anledningarna till att Entreprenörföretagen, som ägs av Plåtslageriernas riksförbund, har dragit igång en satsning som kommer att resultera i en auktorisation av takentreprenörer. De flesta andra branscher inom byggsektorn har redan idag tagit fram system där företag auktoriseras, som till exempel VVS-branschens ”Säker vatten”. Plåtslageribranschen är i princip den enda branschen inom bygg som inte har en företagsauktorisation av något slag och i likhet med Säker vatten ska även auktoriseringen av takentreprenörer ge en ökad säkerhet och trygghet för den uppdragsgivare som takentreprenören anlitas av.

Skapa starkt varumärke

Ett av huvudmålen med auktorisationen, som har fått namnet ”Auktorisation EPF Byggplåt”, är att skapa ett starkt varumärke med kompetenta företag som genom rätt utbildning och rätt utförande ger rätt produkt till beställaren. Ett annat syfte är att sänka skadefrekvensen inom branschen och här spelar försäkringsbolagen en viktig roll. Tanken är nämligen att försäkringsbranschen, när det gäller fastighetsförsäkringar, ska ställa krav på att arbete utförts enligt auktorisationens branschregler och av ett auktoriserat företag samt att auktoriseringen blir ett krav vid offentliga upphandlingar. Om ett företag väljer att stå utanför och inte följer branschreglerna, så gäller helt enkelt inte försäkringen. Auktorisationen kommer därmed att höja företagets värde och verksamhet, eftersom den blir en behörighet som kom-

Artikelförfattare är Thomas Dahlberg, Entreprenörföretagen, Stockholm.

62

Huvudmålet med ”Auktorisation EPF Byggplåt”, är att skapa ett starkt varumärke med kompetenta företag som genom rätt utbildning och rätt utförande ger rätt produkt till beställaren.

mer att skapa ett stort mervärde för de företag som auktoriseras då företagen får en konkurrensfördel gentemot de företag som inte är auktoriserade. Samtidigt konkurrerar de auktoriserade företagen sinsemellan på lika villkor, eftersom beställaren på ett säkrare sätt vet vad de får för pengarna.

Höjd kvalitet

Auktorisationen innebär också att kvaliteten på utförda arbeten höjs i plåtslageribranschen överlag, vilket på sikt kommer att förbättra plåtens rykte. I dag finns det nämligen många fördomar förknippade med plåt. Många tror till exempel att det är betydligt mycket dyrare än andra byggmaterial, trots att det finns beräkningar och tester som visar att det inte är så. Åtminstone inte när man väger samman totalkostnaden. I nästa steg vill Entreprenörföretagen också att varje entreprenad, där ett förfrågningsunderlag tas fram, ska målet vara att ett utförande ska föreskrivas som krav enligt de branschregler som auktorisationen bygger på. Ett annat mål är att en entreprenad utförd av ett auktoriserat företag ska ha en garantitid som minst motsvarar den tätskiktsgaranti som Takentreprenörerna (TIB) har. TIB:s är på totalt 15 år medan målet med EPF:s garanti är att den ska gälla i 18 år.

Säkerhetsföreskrifter

Som en första åtgärd har ett antal säkerhetsföreskrifter tagits fram. Dessa innehåller information om korrekt förfarande vid dels vattenblästring vid takmålning och dels vid vädersäkring av tak under pågående entreprenad. Föreskrifterna kommer att presenteras under våren. Underlaget för auktorisationen kommer att bestå av ”Branschregler” samt ”Krav och bestämmelser för auktorisationen”. Branschreglerna ska fungera som ett tillägg för AMA Hus och innehållsförteckningen ska följa samma struktur som i AMA Hus, för att på så sätt göra det smidigt för användaren som då enkelt kan hänvisa till AMA Hus. Branschreglernas syfte är att tydliggöra olika arbetsmoment som utförs bristfälligt och dessa arbetsmoment kommer att visas steg för steg och illustreras med hjälp av tredimensionella bilder samt faktatexter. Ett utbildningsmaterial för företagsledare, arbetsledare och plåtslagare, håller just nu på att tas fram. Materialet beräknas vara klart i oktober i år. ■

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2015! Bygg & teknik 4/15


Terrassen, en plats för trevlig samvaro – eller för traggliga bekymmer? Terrasser, varmed här avses vistelseytor som överdäckar underliggande miljöer och funktioner, kan idealt vara trivsamma relaxytor, med möjlighet till trevlig samvaro. De kan även, i sina sämre ”utgåvor”, bjuda traggliga och svårhanterliga problem i form av läckage och fuktskador på underliggande utrymmen och innanförliggande golv. I bilden av detta är kravet på tätfunktionen ovillkorligt. Fallerande tätfunktion drabbar dessa under- och innanförliggande miljöer på ett ibland förödande sätt. Artikeln redovisar några erfarenheter i anslutning till terrasser.

Bild 1.

några centimeter lägre. En minimal tröskel och en tveksam tätfunktion vid dörren har resulterat i att parketten är helt förstörd inom en stor närzon. Terrassen har alltså sitt bräddavlopp inåt lägenheten! Bild 5 visar en terrass med föredömligt höjdsprång tröskelterrassyta. Om och när behov uppstår kan ramp för rullatorer eller dylikt lätt arrangeras. Terrassbeläggningar med klinker/överbetong är i princip helt täta. Där uppstår den risk för återstänk och blötsnödäm-

Bräddavlopp inåt, in över trösklarna!

Terrasser/balkonger projekteras och byggs ofta med stort hänsynstagande till tillgängligheten. Bekvämligheten för rullatorer, rullstolar och dylikt påkallar en måttfull höjdskillnad mellan terrass och innanförliggande golv – ibland knappa 2 cm. En låg tröskel därtill gagnar tillgängligheten ytterligare. Ur fuktteknisk synpunkt kan dock en sådan anpassning vara förödande. Sommartid utsätts dörrblad och trösklar för slagregn och återstänk. Vintertid medför snöanhopningar risk att smältvatten dämmer in bakåt, över trösklarna, in på mattor och parkett. Terrassen i bild 1 hade beläggning av betongplattor i grus. Ytan i princip helt horisontell, medan underliggande tätskikt har svag men dock lutning från fasad ut mot sargen. Höjdskillnaden från färdig terrass upp till färdigt golv var cirka 20 mm, bild 2. På sina ställen låg tätskiktets dämningsgräns under färdig terrassnivån. Snö som anhopades på terrassen blev initialt liggande kvar. Närmast huset smälte dock snön av värmen inifrån. Smältvattnet hade ingenstans att ta vägen – längre ut var det ju fruset. Enda vägen var då in över tröskeln! Terrassen i bild 1 och 2 byggdes om såtillvida att betongplattorna och gruset Artikelförfattare är Staffan Wredling, WSP Byggprojektering, Stockholm.

Bygg & teknik 4/15

Bild 2.

Bild 4.

Bild 3.

revs och ersattes med trätrall. Trallkonceptet öppnade för snabb vattenavledning direkt ner till tätskiktet. Relativa uppvikhöjden till trösklarna ökade då med 5 till 6 värdefulla centimeter, se bild 3. För ombyggnaden valdes en komposittrall som är dimensionsstabil och inte behöver oljas eller ytbehandlas på annat sätt. Från stuprören arrangerades rännor med borttagbara galler. I bild 4 visas ett skräckexempel på en terrass där innanförliggande parkett ligger

Bild 5.

ning som beskrivits ovan, Även beläggningar med betongplattor i sand kan betraktas som helt täta. Sandskiktet har ingen dräneringskapacitet, värd namnet. Skiktet vattenmättas fort, och beläggningen blir då i praktiken lika tät som en klinkerbeläggning. 63


Bild 6.

Bild 7. Utkastare genom sargen.

Avvattningen

Terrasser/balkonger kan ha barriärer/sargar med olika höjd. Sådana terrasser avvattnas ofta via invändiga brunnar, bild 6, eller via utkastare genom sargarna, bild 7. Invändiga avvattningar fryser aldrig. Gemensamt för övriga avvattningskoncept är risken för isbildning – att smältvatten når kallare zoner och då återfryser. Terrassen i bild 8 avvattnas ”rakt ut över kanten”, till bred hängränna.

Räcken

Räcken kan fästas in på olika sätt. Om terrassen har en sarg – hög eller låg – bör eftersträvas att placera infästningen så att tätskiktet punkteras väl över vattengången. Räckesinfästningar som ”sticker upp” ur underlaget kräver extrem omsorg. Bild 11 visar ett exempel på hur ett gammalt tätskikt åldrats och försprödats och öppnat för vatteninträngning. Här rengjordes materialen noga. Terrassen gavs ny beläggning av ett polyuretanbaserat material med god elasticitet och vidhäftning. Full tätfunktion erhölls upp till något tiotal centimeters höjd, bild 12. Bild 13 är ett utdrag ur Foamglashandboken och illustrerar en idé att forma terrassräcket som ett kravallstaket där den horisontella profilen ligger ”instoppad” i duo-konceptets övre skikt, i cellplasten. Profilen avslutas inåt med ett plattstål

Bild 8.

Bild 9: Utdrag ur Foamglashandboken.

Bild 11.

som fästs i sockeln/väggen på lämplig höjd över tätskiktet.

Bild 10: Infästning på låg sarg.

Bild 12.

Konceptet innebär att tätskiktet förblir ostört hela vägen förutom enda punkteringen inne vid sockeln/väggen. ■

Bild 13. 64

Bygg & teknik 4/15


Spara 50 % i bygghöjd på indragen takterrass ? KOLJERN® är del av FOAMGLAS® www.koljern.se

Betong, isolering & ljuddämpning i samma material! Snabbtorkande lättviktsbetong för golv, vägg och utfyllnad inomhus & utomhus

TÄTNING AV TAK Alla tak utsätts dagligen för temperaturväxlingar, på vintern ligger det lager av is och på sommaren kan temperaturen på takytan vara över 60 grader. Därmed är det inte ovanligt med sprickor och fuktfläckar. Cemco Tätskikt har sedan start tätat åtskilliga byggnader med tak av alla sorter. Gedigen erfarenhet och kvalité i kombination med flexibilitet har gjort att många kunder återkommit.

Besök oss på cemco-ts.se

Bygg & teknik 4/15

65


Produkters brandegenskaper – så här funkar det Det pågår en intressant diskussion i Byggsverige om produkters brandegenskaper, brandtekniska krav, CPR (byggproduktförordningen), byggkontroll, provningsmetoder, CE-märkning, europeiska standarder med mera. EU:s energissparmål innebär att byggnader isoleras i allt högre grad, nya byggtekniker etableras, EU:s regelverk förändras, handelshinder försvinner snabbt och marknaden för byggprodukter ändras. Det här kan ha konsekvenser för brandsäkerheten och speciellt debatterar man om faror med brännbar isolering i fasader eller som självbärande sandwichkonstruktioner. Just fasader är en internationell fråga på grund av ett antal spektakulära bränder världen över. Detta har också fått fart på EUkommissionen som nu agerar för en gemensam standard för brandprovning av fasader. Vi på SP Fire Research ser mycket positivt på denna diskussion då den sätter fokus på frågor som behöver hanteras vidare. Lagkraven för byggnader formuleras i plan- och bygglagstiftningen, och i Boverkets byggregler (BBR) ges en blandning av råd och krav. Kraven på byggnader är funktionsbaserade vilket i detta fall i huvudsak innebär att byggnaden ska vara så säker i händelse av brand att människor kan utrymma utan att komma till skada och att räddningstjänsten kan utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Funktionskraven gäller för byggnaden i sin helhet och de måste brytas ned på oli-

Artikelförfattare är Björn Sundström och Lars Boström, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, enheten för Fire Research, Borås.

66

ka delar som exempelvis ytbeklädnader, fasader, väggar, dörrar, ventilation och alla andra delar som sammantaget utgör byggnaden. Det finns även möjligheter att uppfylla byggnadens funktion på andra sätt, som exempelvis att använda sprinkler och då få möjligheten att ställa lägre krav på material eller byggnadselement. Vi har alltså ett regelverk som ger en stor frihet att välja material och produkter, men det förutsätter att de övergripande krav som finns på byggnadens funktion verkligen uppfylls.

Material och produkters brandtekniska egenskaper

Ett byggmaterial kan vara obrännbart eller brännbart. Egenskapen är oberoende av hur byggmaterialet används, det vill säga den kan gälla ett golv, en isolering, ett ytskikt eller något annat. Ett obrännbart material får definitionsmässigt endast ha ett mycket begränsat energiinnehåll och det ska tåla 750 °C under lång tid. Sten, betong och mineralull är exempel på obrännbara material. Organiska produkter kan inte vara obrännbara. En cellplast eller en träskiva kan inte klara kraven på obrännbarhet alldeles oavsett hur mycket flamskyddsmedel man stoppar i. Brännbara byggmaterial brinner alltså om de utsätts för en direkt brandpåverkan. De brinner olika mycket, från försumbart till mycket kraftigt, beroende på en rad omständigheter. En sådan omständighet är den faktiska användningen. Det innebär att det finns en rad olika provningsmetoder som kopplas till det användningsområde som produkten ska ha. Därför har vi en provningsmetod för invändiga ytskikt, en annan för golvmaterial, en tredje för yttertakstäckning och en fjärde för fasader, och ytterligare andra metoder för andra tilllämpningar. De här metoderna är kopplade till tänkbara brandscenarier. Ett omfattande arbete avseende brandscenarier för ytskikt genomfördes på europeisk nivå och återfinns nu i många länders byggregler. I det europeiska systemet klassas brännbara ytskikt som B, C, D eller E. I ett litet rum innebär europeisk klass D, till exempel obehandlat trä, övertändning efter dryg två minuter medan klass B, till exempel gipsskiva, inte går till övertändning. Det lilla rummet är en internationell standard och använd som så kallat referensscenario, se figur 1. ISO 9705 kan dock inte användas till klassifikation av en produkt eftersom det

Figur 1: Room Corner Test, ISO 9705, är referensscenario i det europeiska klassifikationssystemet för ytskikt.

blir praktiskt ogörligt med storskaliga försök på en europeisk marknad med enorma mängder byggprodukter. Istället används en klassifikationsmetod i mindre skala där brandklasser har definierats så att de motsvarar resultaten avseende övertändning i referensscenariot. Principen framgår av figur 2. Det finns exempel på fler produktgrupper där ett referensscenario finns i bakgrunden, till exempel kablar som snart kommer att kunna CE-märkas enligt CPR. I vissa fall måste man ha en test i full skala för att säkerställa en realistisk brandpåverkan. Riskscenariot för fasader är en övertänd brand i lägenhet som bryter igenom ett fönster varvid en stor flamma slår ut på fasaden. Alternativt är det en brinnande container med skräp på gatan som står nära fasaden. Branden ska inte spridas vidare på eller i fasaden, och därmed till andra lägenheter eller brandceller. Brandspridning via nedfallande brinnande delar eller droppar ska inte heller ske. Vidare ska inte utrymmande eller räddningstjänsten utsättas för fallande delar av fasaden. I Sverige har vi en storskalig test, SP Fire 105, där en fasad monterad som i ett verkligt fall över flera våningsplan, testas under förhållanden som motsvarar det tänkta scenariot, det vill säga en övertänd brand i ett rum slår ut genom ett fönster. Vid provningen ställs då krav på bland annat flamspridning och fallande delar.

Brännbara produkter i byggnaden

En brännbar produkt som uppfyller en viss brandklass måste monteras i byggnaden såsom den är avsedd att användas anBygg & teknik 4/15


Figur 2: Principen för brandklassning i det europeiska systemet. nars har brandklassen ingen relevans. Brandklassen kopplar som tidigare beskrivits till ett visst riskscenario. Ett trivialt exempel är en tunn papperstapet som på en gipsskiva kan vara Euroklass B, det vill säga den ger ej övertändning i referensscenariot. Det beror på att även om tapeten är brännbar så hindrar gipsskivan flamspridning genom sina termiska och kemiska egenskaper. Ibland ser man ad hoc tester som inte är enligt standard och i vissa fall kopplar man till och med ett sådant experiment till brandsäkerheten i byggnader. Då kan det bli fel. Antag exempelvis att man tänder en fritt hängande tapetvåd med en tändsticka och sedan hävdar att den är en brandrisk i en byggnad eftersom den brinner snabbt. Det enda man då har visat är att tapeten i sig själv är brännbar, inte om den är säker att använda som tapet på en gipsskiva. Fasader är ett närliggande exempel. Används brännbar isolering måste detta göras på ett korrekt sätt. Den måste då skyddas så att brandspridning inte kan ske. Under exempelvis byggfasen, innan skyddet monterats på isoleringen, kan det finnas stora risker vilket vi sett vid ett flertal bränder. Alternativt kan den brinna om den inte monteras rätt, till exempel genom att putsen faller av och exponerar den brännbara isoleringen. Det är alltså helt avgörande att använda en produkt på det sätt som den är tänkt, som den är provad och att följa monteringsanvisningar eftersom brännbara byggprodukter är just brännbara.

Byggnadsdelars brandmotstånd

Det är viktigt att byggnaden konstrueras på ett sådant sätt att branden i ett övertänt rum inte sprider sig till andra angränsade rum eller brandceller. Här delar man in byggnaden i brandceller, och det vanliga är att varje lägenhet i ett flerbostadshus är en brandcell. Det här kallas brandmotstånd och innebär att vid en övertänd brand i en brandcell ska branden inte spridas till en annan brandcell inom en viss tid, exempelvis 30, 60 eller 90 minuter. Väggar, tak, dörrar, ventilationssystem, kabel- och rörgenomföringar ska alltså vara ”brandtäta” under denna tidsperiod. Bygg & teknik 4/15

Även det bärande systemet ska uppfylla sin bärförmåga under denna tid. Det finns även klassningar av det aktiva brandskyddet som exempelvis ventilationsförmågan hos brandventilatorer. De olika brandklassningarna gäller för olika scenarior och för olika tillämpningar av produkter.

Inom EU samarbetar ett trettiotal länder

Alla brandstandarder inom CPR är internationella så kallade EN-standarder. De tas fram inom CEN den europeiska standardiseringsorganisationen med säte i Bryssel. En harmoniserad europeisk standard gäller inom hela EU och i länder som har avtal med EU, till exempel Norge. Det blir minst 30 länder. Varje land har laboratorier som kan prova och ställa ut certifikat som gäller i dessa 30 länder. Det finns minst 60 sådana officiella laboratorier. Hur följer man då upp dokuments kvalité från alla dessa organisationer? Alla måste vara ackrediterade av ett officiellt ackrediteringsorgan. I Sverige sköts detta av Swedac som har ackrediterat SP. Motsvarigheten till Swedac finns i alla länder. Swedac besöker oss en á två gånger om året och kontrollerar kvalitetssystemet. Vidare måste man vara notifierad till EU kommissionen som ett kompetent organ att genomföra provning och certifiering kopplad till CPR:s produktstandarder. Förutom detta har vi även ett samarbete inom EGOLF (European Group of Organisations for Fire Testing, Inspection and Certification). EGOLF hanterar en rad tekniska frågor om provning och certifiering. Vi sitter i ledningen för EGOLF och vi har ordförandeskapet i kommittén för brandmotstånd. EGOLF som för närvarande har 60 medlemmar, håller utbildningar för sina medlemmar och genomför mellanlaboratorietester eller jämförelseprovningar (”round robins”). Man kontrollerar vid dessa jämförelseprovningar att en likadan produkt får samma värden oavsett vilket av de ackrediterade laboratorierna som har testat den. Det finns fler paneuropeiska organisationer som vårdar CPR, bland annat driver EU-kommissionen grupper. Marknaden

själv har stor betydelse. Man brukar upptäcka om en konkurrent har fått ett certifikat som inte håller för en granskning. Det här ett ständigt pågående arbete av stor betydelse som inte får klicka. Provningsmetoder måste vara reproducerbara i tillräcklig grad. Hittills har det inneburit att det är ovanligt att ett provningsresultat eller ett certifikat stoppats. En provningsmetods validitet är kopplad till om den tillräckligt bra inom praktiska och ekonomiska ramar, och ger resultat som svarar mot verkliga brandriskscenarier. Här kommer referensscenarier in. Room Corner Test (se figur 1) kan mäta risken för övertändning i ett litet rum med en given produkt. Små rum ger en tuffare brandpåverkan än stora rum. Alltså representerar Room Corner Test många verkliga situationer i byggnader. Klassifikationsstandarden ska sedan kunna kopiera dessa resultat i den mindre skalan. Allt detta finns det precisionsdata för. Det hindrar inte att nya byggsätt och produkter kan komma fel i systemet eftersom de inte fanns då det utvecklades för mer än tio år sedan. Därför ska man ständigt jobba med metodutveckling i olika sammanhang. EU har en mekanism även för detta. Om en produktfamilj får klassifikationer som inte svarar mot aktuella brandrisker eller om de missgynnas på marknaden kan man ta upp frågan med kommissionen som måste hantera den. Det har varit diskussioner som vi har deltagit i, men ännu har ingen sådan förändring skett.

Hur bra är brandskyddet i Sverige

Då och då uppdagas kvalitetsbrister i byggsektorn, vilket tydligt har visats av problem med fukt och kollapser av byggnader vid snörika vintrar. Ur brandsynpunkt är lagkraven och de krav som samhället ställer tydliga i de flesta fall. Det finns även ett väl utbyggt internationellt system för klassificering och verifiering av byggprodukters brandegenskaper. Däremot ser vi att det ofta saknas brandkunskaper i byggbranschen, och att det kan gå fel i byggprocessen. Typiska frågor vi ställs inför är exempelvis att man har en beklädnad som är klassad K210/B s1-d0, och vill montera den på en fasad. Det går inte då en beklädnad är avsedd för ett rumsbrandsscenario vilket skiljer sig kraftigt från en extern brand på en fasad. En annan typisk fråga är att man har monterat dörrar i klass E 30 när det skulle vara branddörrar med klass EI 60. För att få ett brandsäkert byggande gäller det att göra rätt från början. Vi tror att ökade kunskaper leder till säkra och kostnadseffektiva byggnader. ■ Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2015! 67


Våtrumsregler – modenycker? Genom tiderna har det kommit åtskilliga nya våtrumsregler och de ändras ständigt. Då är det inte lätt för en hantverkare eller bostadsägare att hänga med i hur man utför ett korrekt våtrum. Alla dessa nya regler är så vitt skilda att man kan ifrågasätta om branschorganisationerna har en grundläggande kompetens om hur ett badrum ska utföras för att undvika fuktskador. Att de ständigt ändrar sina egna regler tyder på att de inte kan bestämma sig för hur ett fuktbeständigt våtrum faktiskt ska utföras. Det försvårar så klart arbetet för både hantverkare och bostadsägare att förhålla sig till ständigt nya regler och blir även en kostsam historia. Detta för att de kanske tror att de utför ett korrekt våtrum ett år för att sedan efter några år upptäcka att dessa regler ändå fått fuktskador att uppstå. I bild 1 visar ett badrum som är byggt 1950. Ett tidstypiskt badrum som vid besiktning klarat sig i hela 65 år utan fuktskador och så är det faktiskt med de flesta badrum från den här tiden. Ett badrum som håller över tid och rum. Men så ser det inte ut nuförtiden. Alltsedan 1991 så har utvecklingen kring nya regler eskalerat då man tillsatt ett flertal branschorganisationer för att reda ut hur man ska bygga ett fuktsäkert våtrum. Det finns många branschorganisationer såsom GVK, BKR, GBR, PER, och Säkert vatten. Dessa branschorganisationer har varit extremt flitiga och hittat på cirka tre nya våtrumsregler per år, det vill säga närmare 70 nya bestämmelser under de senaste 24 åren! Då ställer man sig frågan: har de lyckats reda ut hur vi ska bygga ett fuktsäkert bad eller duschrum? Svaret är Nej!

på modenycker inom badrumsrenovering där de inte har tillräcklig kunskap om vad som är fuktbeständigt under en längre tidsperiod. I mitten av den här regelkarusellen står bostadsägaren som har tagit ett lån på över 100 000 kronor för att få ett nytt badrum. Hur känns det för bostadsägaren att ha följt en regel om exempelvis gipsskivor i badrummet för att därefter få veta att dessa inte längre får användas i ett våtrum? Om branschorganisationer ena året godkänner en produkt och nästa år förbjuder den, då börjar i alla fall jag att ifrågasätta om de ens provat fuktbeständigheten på de materialen de godkänner. Det finns ett ord för detta och det är inkompetens om olika materials fuktbeständighet.

Golvbrunnen orsaken till skador

Försäkringsbolagen är relativt enade om att det är golvbrunnen som ofta är orsaken till våtrumsskador. Golvbrunnar som är äldre än 1991 är som regel inte typgodkända och måste bytas enligt branschorganisationerna. Flera besiktningsmän än jag har säkert skrivit att det är lag på att brunnarna ska bytas. I ett fall blev en entreprenör åtalad för att inte ha bytt golvbrunnen. Hos Hovrätten kan man läsa ett mål angående byte av golvbrunn som är daterat 2012-02-20 med målnummer: T 2164-11. Domen i detta mål blev att det inte finns något krav på att byta golvbrunn vid renovering. Så här lyder domen: ”Om det är praktiskt och ekonomiskt möjligt så ska brunnen bytas”. Entreprenören gick därmed fri från åtalet.

Artikelförfattare är Roland Fagerlund, Höganäs Villabesiktning. Hans bakgrund: 30 år som byggmästare, och de senaste 15 åren som besiktningsman, godkänd av SBR/Certifierad av Sitac/SP.

Många bestämmelser och regler

Som besiktningsman är det många bestämmelser och regler att ta i beaktning vid badrumsbesiktning. Det gäller inte bara att hålla sig uppdaterad på de ständigt nya bestämmelserna utan även att ha kunskap om vilka lagar och regler som gällde när badrummet utfördes. Det är så klart inte heller lätt för hantverkaren att hålla reda på alla nya lagar och regler. Man har också rekommenderat att tilllämpa certifiering och kvalitetsdokument som entreprenören ska tillhandahålla. Något som de inte alltid skriver utan att bostadsägaren kräver det. Samtidigt har en bostadsägare rätt att utföra våtrumsrenovering själv och då blir det ännu knepigare eftersom denne inte alltid känner till de rådande bestämmelserna. Jag som besiktningsman har haft ett par fall där det funnits kvalitetsdokument på badrummet, och som jag efter att ha hittat för mycket fel på badrummet, kollat upp hantverkaren. Det visar sig då oftast att de inte ens var certifierade våtrumshantverkare. Jag har även stött på ett fall där certifierade hantverkare har skrivit på

Ändrade regler på kort tid

Vad gäller tätskikt bakom kakel och klinker så har det till exempel varit regler som de ändrat flertal gånger under kort tid. Ena året kom en regel om att det skulle vara en matta bakom plattorna som tätskikt. Därefter kom man på att det inte var bra och då bestämde man att det skulle vara ett rollat tätskikt istället. Men sedan ändrar man det igen och använder tätskiktsfolie. Man rekommenderade även ett lim som aldrig torkade som man senare var tvungen att ta bort. Denna villrådighet från branschorganisationer tyder 68

Ett tidstypiskt badrum från 1950-talet som vanligtvis är förskonade från fuktskador. Bygg & teknik 4/15


ett dokument mot betalning utan att vare sig ha sett eller utfört badrummet. Det finns ett kvalitetsdokument som kan laddas ner från nätet och fyllas i av vem som helst.

Vibrationer och temperaturskillnader

Ett kvalitetsdokument som bör tillhandahållas av entreprenören för att man ska ha garanti på att det är rätt utfört.

Vad gör de kraftiga vibrationerna från en tvättmaskin och torktumlare med golv och väggar om den placeras på träbjälklag?

Bygg & teknik 4/15

Våtrummen placeras ofta på ovanplanet i villor med golvbjälklag av trä. Ibland monteras även tvättmaskin och torktumlare i det utrymmet. Det görs utan att man tänker på vad som händer med golv, väggar och bjälklag på grund av vibrationerna från centrifugering och torktumlare. Vibrationerna i träkonstruktionen gör att tätskikt bakom keramiska plattor spricker. Det föranleder även ofta att avloppsrören som ofta är dåligt fixerade i skarvarna lossnar av vibrationerna. Förutom den ständiga fukt som badrummen utsätts för så finns även avsevärda temperaturskillnader. Varmt vatten spolas på väggarna, som sedan svalnar för

att hettas upp igen av ny dusch. Med dessa temperaturskillnader så uppstår det problem om det finns trämaterial i badrummen. Trä är ett levande material som vidgas och minskas när det utsätts för både fukt och temperaturskillnader.

Badrumskassetter i betong

I Skåne finns ett område som heter Rydebäck med grupphus som byggdes på 1970-talet med våtrum som färdiggjutna kassetter. Det innebär att golv/vägg i badrummet kom färdiggjutna i en enhet och lyftes på plats i huset. Dessa badrumsenheter har klarat sig utmärkt från fuktskador. Men där det uppstått problem är dock den mellanvägg i trä mellan bad och WC som byggdes på plats. Hade man valt murad mellanvägg hade detta varit ett utmärkt exempel på fuktbeständigt badrum. Som besiktningsman, som sett alla upptänkliga fuktskador på grund av alla dessa lagar och regler som ändras, har jag ofta ställt mig frågan vad som är syftet

Ett 1950-talsbadrum som i en besiktning 65 år efter att den uppförts var helt utan fuktskador.

69


med alla dessa olika tätskikt och system. att de inte uppfyller dagens krav på fukt- några skador på 65 år och det beror inte på Så klart är svaret att det ska skydda golv säkerhet. att de förr i tiden bara duschade en gång i och väggar av organiskt material såsom veckan förr, de som bodde här på 1950-tagolvbjälklag och väggar av trä då dessa Ändrade vanor let har för länge sedan flyttat. sväller av fukt och temperaturskillnader. Förklaringen på att dessa 1950-talsDet finns en teori bland branschorganisaI ett hushåll med exempelvis fyra per- tionerna att dessa gamla badrum klarat badrum har klarat sig är inte att man dusoner där alla duschar dagligen så uppstår sig så pass bra bara för att man inte du- schade mer sällan förr i tiden utan att det enorma påfrestningar på våtrumsskikten. schade lika ofta förr i tiden. De menar att beror på betonggolv och murade väggar Det spelar ingen roll hur vi tätar och yngre människor idag duschar både längre som regel användes på 1950-talet. Man skyddar golv och väggar av trä. Organiska och dagligen vilket man inte gjorde förr. använde också varm eller kallasfalt på material klarar inte av dessa ständiga fukt Men även dagens yngre människor har golv och vägg och det har fungerat i och temperaturskillnader. Det spelar ing- bott i 1950-tals badrum under de senaste många år och även de senaste 15 årens en roll hur många olika lösningar av tät- 15 åren och belastat dessa badrum med med duschbelastning. Jag hade själv ett hus som var byggt skikt. Våtrum ska inte ha trämaterial! både långa och dagliga duschningar utan Den bästa och enda hållbara lösningen är att dessa fuktskador uppstått! Som tidi- 1945, med ett äldre badrum som jag rev betonggolv och murade väggar eller fär- gare sagts så har dessa badrum inte haft ner och byggde om i början på 2000-talet. Det gamla badrummet hade diggjutna betongkassetter. Om egentligen inga fuktskador men man sedan rollar tätskikt på bejag ville renovera upp det till motonggolvet och de putsade vägdernare look. Badrummet låg på garna räcker det utmärkt bakom andra våningen med träbjälklag. de keramiska plattorna. Så klart Under badrummet hade det lagts ska man även ha golvbrunnar två järnbalkar som det hade gjusom är försedda med brunnstits en betongplatta på och vägmanschetter och klämringar etgarna var murade. cetera. Så vi kan konstatera att badJag har besiktigat ett oändligt rum i stenmaterial så klart även antal 1950-talshus med en våtkan utföras i trähus. Det blir nårumslösning enligt bild 1 och got dyrare byggkostnad men det inte funnit att en enda av dem, tjänar man in gott och väl i längefter 65 år, har fuktskador. Trots den. Man får billigare försäkdetta ska vi enligt SBR Bygginringar och slipper bygga om vart genjörerna skriva Risk för fuktskador på äldre badrum vid be- Badrum med betonggolv och murade väggar med varm eller tio år. Framförallt slipper vi ■ siktning, och motivera detta med kallasfalt som tätskikt klarade sig som regel utan fuktskador. fuktskador!

FISKBENSPARKETT

MED KLICK

Fiskbensparkett till en fjärdedel av projekttiden jämfört med äldre läggningsmetoder. Ett parkettgolv som läggs med klick-teknik eliminerar många tidskrävande steg som läggning av undergolv, limning, spikning, slipning och ytbehandling. Med färre moment i golvprojektet minskar även risken för förseningar på grund av störningar i personaloch material-logistik.

ZZZEMRRUQVHȴVNEHQVSDUNHWW

70

Bygg & teknik 4/15


krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter! Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var. Senast den 12 juni 2015 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm. Bygg & teknik 4/15

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

71


Carl Michael Johannesson i Bhutan:

En resa till Åskdrakens land Bhutan är ett kungadöme beläget på Himalayas sydsluttning med Indien i söder och Kina i norr. Till ytan är landet något större än Jämtland, cirka 40 000 kvadratkilometer och befolkningen uppgår till omkring 750 000. Innan man införde demokrati och allmänna val förekom siffror allt emellan en halv och två miljoner. Bhutan är ett bergigt land med djupa floddalar och raviner. De högsta topparna är över sjutusen meter höga. I söder är höjden över havet endast något hundratal meter. Landets högsta berg, Gangkhar Puensum, når 7 562 meter över havet. Bergen är heliga och bergsbestigning är i lag förbjudet. Det innebär att landets högsta berg inom överskådlig tid kan komma att förbli världens högsta obestigna bergstopp.

Bhutan är mytomspunnet. Landet är dolt och svårtillgängligt såväl i teorin som i praktiken. Det tar månader att få visum och visum beviljas endast till dem som reser i par eller i grupp. Enskilda ges inte inresetillstånd såvida där inte föreligger ett samarbete med institutioner i landet. För att erhålla visum krävs att man betalar en dagsavgift som inkluderar guide, chaufför och bil samt hotell med helpension. Entréavgifter på museer och kloster är inräknade i priset. Priset är 280 amerikanska dollar per person och dag och det oavsett om man använder sig av transportmedel och guide eller ej, om man bor i tält eller på hotell, eller under bar himmel. Man vill få välbärgade, miljömedvetna och kulturintresserade turister till landet. Det är ett av skälen till att man sätter ett så pass högt pris. Indiska medborArtikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), i Stockholm där han svarar för masterutbildningen i teknisk design på Skolan för industriell teknik och management (ITM).

72

Bangkok, Bangladesh och indiska städer bland andra Delhi, Mombai, Kolkata och Guwahati. Flygplansflottan består av tre moderna Airbus A-319 som tar 114 passagerare och servicen är så god som på något annat flygbolag. Alla som flyger för första gången till Bhutan har höga förväntningar. De tillhör en liten och exklusiv skara. Besökarna förväntar sig i många fall att komma till sitt Shangri La. Här räknar man välstånd inte bara i BNP utan också i ett ”Gross National Happiness” (GNH). Landets författning betonar fem mål som ska uppfyllas och som karakteriserar landet. Ur turistsynpunkt betonar man natur, kultur, hantverk och det rika djurlivet, men även meditation och andlighet. I den nionde femårsplanen i landet, den som började gälla 2002 och som sträckte sig till 2008, beskrevs landets grundsyn, där GNH Väster om Paro, i Parodalen, ligger Tiger’s Nest var den överbryggande utveckMonastery, ett kloster, Taktshang Goemba, som lingsfilosofin. De fyra pelare vilar på utskjutande klipphyllor. På vägen till klostret öppnar sig nya vyer bakom varje krök. Det som GNH vilar på är ekonomisk tillväxt och utveckling, är skog och berg och ibland kan man även skönja bevarandet och stödet av det tempel som uppförts på bergstopparna. Bergen anses heliga och kan bara bestigas om skälet är att kulturella arvet, bevarandet och ett hållbart nyttjande av besöka ett kloster eller en offerplats. miljön samt god förvaltning gare har ett lägre pris, men för indiska in- och ledning. Under de senaste åren har komstförhållanden är även det högt. När medborgare dock börjat ifrågasätta värdet man öppnade landet för turism på 1960- av GNH. Det går inte att mäta och de entalet var det endast några tusen som fick skilda önskar inte endast lycka utan även tillstånd att besöka landet varje år. Nu, bättre ekonomi. när man förbättrat vägnätet och byggt tuBhutan har sedan mer än ett sekel tillristanläggningar i natursköna lägen och baka varit nära knutet till Indien, utrikesmed god standard, ökar man antalet besö- politiskt och ekonomiskt. När Tibet ankare år för år, för att sluta på omkring nekterades av folkrepubliken Kina under 100 000 årliga besökare. I dag är det slutet av 1950-talet avbröts det politiska mellan 30 000 och 40 000 som besöker samarbetet med Tibet. Bhutan valde att landet varje år, de flesta från Kina, Japan, närma sig Indien för att inte splittras i poUSA och Thailand. litiska strider som i Nepal och indiska I december 2004 infördes förbud mot Sikkim. försäljning av tobak i kungadömet. Inget Nepaleser flyttade till Bhutan där levannat land hade dittills infört liknande re- nadsförhållandena var bättre. Den nepalestriktioner. Import för privat konsumtion siska invandringen riskerade samtidigt att tilläts, men tullavgifterna är på 200 pro- förändra Bhutans traditioner och kulturcent. Rökning på allmän plats förbjöds arv. 2005. Landets ekonomi grundar sig på inkomster från fyra huvudområden, vattenkraft, Moderna flygplan turism och småindustrier samt jordbruksDet enda flygbolag som flyger in i landet produkter. Fortfarande råder i otillgängliga är det bhutanesiska Druk Air. De flyger in delar av landsbygden självhushållning och från Singapore, Kathmandu i Nepal, en begränsad penningekonomi. Det förklaBygg & teknik 4/15


rar delvis varför landets befolkning har en så låg per capitainkomst trots att levnadsbetingelserna är relativt goda.

Thimphu och vi besöker kloster, utsiktspunkter, söndagsmarknaden i Paro och vi gör avstickare utanför det egentliga programmet. Vi bor på resorts i vackra lägen, serveras menyer som på de bästa fjällhotell. Kort sagt, vi lever som turister utan att behöva bekymra oss över dyra hotellnotor var gång vi lämnar en plats. Allt har vi ju betalt i förväg.

Två avgångar i veckan

När jag checkar in på flygplatsen i Guwahati, sker incheckningen vid en särskild gate. Här sker endast två avgångar var vecka. Visum kontrolleras. Visum utfärdas först när alla avgifter för vistelsen är betalda. Vi som passerar incheckningen upplever oss som de särskilt utvalda. Antalet passagerare som stiger på i Guwahati är få, de flesta på planet inledde sin resa i Bangkok för flera timmar sedan. Merparten är amerikaner och de flesta är i övre medelåldern, ibland i sällskap av barn eller vuxna barnbarn. Färden upp mot Himalayas sluttningar och flygplatsen i Paro tar en timme. Överallt tornar vita, snöklädda bergstoppar upp sig i fonden, de högsta över sju tusen meter. Det är mitten av mars och luften är sval. Det är molnfri himmel och flygplatsen förändrar inte bilden som förväntades inför resan. Visumkontroll och köer, taxfree och ny kontroll förändrar heller inte bilden. Men, vi är inte ensamma eller unika. Flygplatsparkeringen är fylld av bilar, moderna vans och minibussar, de flesta vita och japanska. Här råder vänstertrafik, liksom i Indien och bilarna är högerstyrda. Guiderna som är iförda den nationella dräkten gho, står med namnskyltar och försöker nå ögonkontakt med de som kommer ut från terminalbyggnaden. Guiden liksom chaufför och bil kommer att vara vårt andra hem under den vecka vi befinner oss på resa i landet. Därför är det med spänning vi ser ut över armadan med bilar och följet med guider och skyltarna de håller upp. Vår grupp består av, förutom jag själv, guiden och chauffören, min fru Suzanne och min indiske kollega från Indian Institute of Technology i Guwahati, professor A.K. Das och hans hustru Kaberi samt deras tolvårige son Ronnie. Vi delar alla intresset för landet och motsätter oss inte eventuella svårigheter, kyla eller umbäranden, inom vissa gränser. Professor Das har varit här tre gånger tidigare. Vägnätet i landet håller på att byggas ut. För femtio år sedan fanns här inga belagda vägar. I dag finns här 950 mil belagda vägar. Efter en vecka frågar jag mig var? Säkert i de östra delarna. I de västra, bergigaste delarna får man leta efter dem. Här förefaller vägen åtskilliga gånger ha sträckningar som slår knut på sig själv. Vägarna följer bergssidorna och när de korsar raviner, går de i serpentiner upp och nedför sluttningarna. Åksjuketabletter lär vara legio bland besökarna. Vi hade med oss armband som vi även köpt till Das och hans familj. Vi klarade oss från åksjuka. Tron verkar långt. Säsongen hade knappt börjat, eller fanns det andra orsaker till att antalet gäster var få på den resort som utgjorde vårt Bygg & teknik 4/15

Trafikljus saknas

Längs vägen mellan Paro och huvudstaden Thimphu passerar man floder djupt ned i raviner, som här, där vägen korsar Paro Chu.

hem under de första dagarna? Det är säkert svårt att nå balans i tillgång och efterfrågan när dagsavgiften är hög. Solen värmde, vi installerade oss och besökte museet uppe på en av höjderna, med utsikt över Parodalen. På museet visades exempel på landets rika djurliv i modeller och dioramor. Under de följande dagarna reser vi till huvudstaden

För femtio år sedan fanns i landet inte några registrerade motorfordon. Då var det främsta transportmedel hästen såvida man inte gick till fots. I dag finns här omkring sjuttio tusen registrerade fordon. Trafikljus saknas dock. Det finns istället en trafikpolis som sköter trafiken. Hans plats är i centrala Thimphu och han står i ett cirkelformat hus med tak, mitt i den mest trafikerade korsningen. I landet finns endast en motorvägssträcka. Den ligger utanför huvudstaden Thimphu. Längden är sex kilometer. Under en följd av år utgjorde frimärksutgivning landets främsta exportinkomst. Antalet postkontor i landet var på 1970-talet inte fler än femtio. Filatelister världen över traktade efter frimärken från Bhutan att förgylla sina samlingar med. Bilden av landet som ett samtida Shangri La var något som var ett mål att försöka leva upp till, särskilt under det oroliga femtio- och sextiotalet när Kina annekterade Tibet, Indien nyss nått självständighet, likaså Pakistan och Nepal, Sikkim, Östpakistan och Kaschmir för-

I Bhutan finns stränga bestämmelser för hur man ska utforma husen. Tradition och teknik styr. När man bygger i städerna, till exempel flervåningshus med betongstomme, modifierar man ofta i material och tradition. Det utskjutande takpartiet är karakteristiskt för större byggnader på landsbygden. Det normala byggnadssättet är att låta takfoten vara helt öppen så att hela taket, inklusive gavelspetsar ligger fritt på pelare ovanför själva vindsbjälklaget. Detta för att kunna ventilera vindsutrymmet och torka det som förvaras där. Formspråket försöker man bevara även i den nya stadsbebyggelsen, som här i Paro.

73


En gatubild från centrala Thimphu, huvudstaden som ligger på 2 500 meters höjd och som har omkring 90 000 invånare.

blev oroshärdar. Bhutan riskerade att slukas av stora grannar. Samtidigt var det Tibet som hade dominerat religion och politik sedan många sekler tillbaka. Redan på sexhundratalet infördes buddhismen och tempel började byggas. Det buddhistiska självständiga prästväldet Bhutan, Åskgudens land, har sina rötter i sextonhundratalet då en tibetansk munk flydde från Lhasa i Tibet till det nuvarande Bhutan, förenade de härskande släkterna och påbörjade byggandet av de stora tempel som går under namnet

dzongs och som är en kombination av tempel, kloster, försvarsanläggningar och administrativa centra. Den härskande etniska gruppen har alltsedan dess haft sina rötter i Tibet. Religionsutövningen blandades emellertid med demondyrkan och man litade till schamaner. Begravningstraditionerna skiljer sig mellan olika buddhistiska sekter. Vissa kremerar de döda medan andra har jordbegravningar. Vår guide berättat att traditionen i Bhutan skiljer mellan vuxna, ungdomar och små barn ifråga om

ritualerna och det skiljer mellan olika landsdelar. De som uppnått nio års ålder kremeras medan de mycket unga, yngre än ett och ett halvt år läggs i en kista med stenar i floden. De som uppnått ett och ett halvt års ålder men inte nio får en himmelsbegravning där kroppen förs till en rituell plats på mer än fem tusen meters höjd och där styckas varefter kroppsdelarna, i ett uttryck av generositet överlämnas till naturen och till fåglar att rensa benen från kött. De sörjande väntar tills benen är rena. Det tar ett par, tre dagar. Därefter krossas benen. Religionen är officiellt buddhism men ännu åkallas demoner och till dem offrar man ägodelar. Den ursprungliga befolkningen underkuvades på sjuttonhundratalet av tibetanska krigarhorder. Avkomlingarna till dessa utgör i dag ännu den härskande klassen. På 1770-talet inleddes landets förbindelser med engelsmännen i den dåvarande brittiska kolonin Indien och sedan 1865 har landet varit, mer eller mindre under indisk kontroll. Från femtonhundratalet styrdes landet av en andlig och en världslig ledare. År 1907 avskaffades styrelseformen och till den nye ledaren valdes en av landets hövdingar, vilken utnämndes till ärftlig monark av Bhutan, Sir Ugyen Wangchuk, på den tiden maharadja. Mot ett betydande årligt understöd överlämnade maharadjan åt den indiska regeringen att sköta landets utrikesärenden.

Två unga munkar i Punakha Dzong. Antalet mobiltelefonanvändare i Butan uppgår till 47 procent av befolkningen.

Den regerande monarken, kung Jigme Khesar Namgyel Wangchuk, är femte generationen efter den förste kungen. Han kröntes som tjugoåttaåring 2008 efter det att hans far två år tidigare överfört sina åtaganden som regent på sonen. Hans far, i sin tur, hade bestigit Bhutans guldtron som artonåring och accepterat Korpkronan.

Lång väg mot demokrati Klostret i Phunaka, Punakha Dzong, ligger vid sammanflödet mellan floderna Pho och Mo, far och mor, i övre delen av Punakha-Wangduedalen. Efter sammanflödet kallas floden Puna Tsang Chu. Vid den floden ligger femton respektive trettiofem kilometer nedströms de båda kraftverken Punatsangchu-I och -II. Punakha var fram till 1961 huvudstad i Bhutan. Klostret är ett av de äldsta och största i Bhutan. En restaurerad träbro i konsolkonstruktion och med spännvidden 55 meter leder över till klostret.

74

Landets väg mot demokrati har varit lång men i jämförelse med kringliggande länder relativt oproblematisk. År 2008 hölls allmänna val för första gången. Åttiofem procent av de röstberättigade röstade, mestadels genom elektronisk röstning i vallokaler. Valet hade föregåtts 2007 av en provomgång med fiktiva kandidater, Bygg & teknik 4/15


detta för att de röstande skulle känna sig förtrogna med röstningsproceduren. I anslutning till provomgången arresterade polisen ett trettiotal medlemmar av Bhutan Communist Party – Marxist-LeninistMaoist (BCP-MLM) en revolutionär grupp från Nepal vars mål var att enrollera medlemmar för terrorverksamhet och med dem skapa ett brohuvud inom Bhutan. Inför det allmänna valet 2008 förekom fyra bombdåd på skilda platser i Bhutan, arrangerade av Bhutan Tiger Force. Bomberna hade färdigställts i läger i Bhutan. Det är den allmänna uppfattningen att BCP-MLM låg bakom dåden. Senare samma år utlöste United Revolutionary Front of Bhutan (URFB) en bomb som dödade fyra bhutanesiska gränspoliser. I de angränsande indiska provinserna Sikkim och Västbengalen med Darjeeling förekom våldsam nepalesisk agitation under slutet av 1980-talet. 1990 förekom etniska oroligheter i södra Bhutan styrda av militanta nepaleser. Tusentals bybor från södra Bhutan demonstrerade tillsammans med tillskyndande nepaleser från angränsande indiska provinser för att protestera mot det inhemska buddhistiska styret i huvudstaden Thimphu. De flesta byborna från södra Bhutan som demonstrerade var nepaleser som invandrat eller som illegalt tagit sig in i landet. De bhutanesiska myndigheterna svarade då med att förstärka den buddhistiska identiteten. Det gjorde man på bekostnad av den nepalesiska och då genom att betona det tibetanska ursprunget. Samtidigt infördes en formell ”dress code” samt Dzhonkha som enda officiellt språk. Senare infördes regeln att engelska språket skulle läras ut i skolorna vid sidan av det inhemska. Under de etniska oroligheterna i södra Bhutan under 1990 protesterade många av de som tagit sig in illegalt i landet eller hade bott inom Bhutans gränser under lång tid men var av nepalesiskt ursprung. Många flydde, eller fördrevs, utan att kunna ta sig till ett annat land än som flyktingar. De flesta hamnade i flyktingläger i Nepal. Antalet flyktingar som hävdade bhutanesiskt medborgarskap växte år från år. År 2006 fanns det i Nepal i två flyktingläger 106 000 flyktingar. Fram till 2013 hade 85 000 av dessa funnit vägen till USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Danmark och Norge. Bara USA hade tagit emot 71 000 flyktingar. I början av 2014 återstod 31 000 i lägren i Nepal. Samtal pågår fortfarande mellan UNHCR och Bhutan om möjligheten till repatriering av de bhutanesiska flyktingarna. Provinserna i östra Indien, Västbengalen, Assam och Sikkim har fortsatt att präglas av etniska och politiska oroligheter, även under senare tid. Från tid till annan har gränserna mot intilliggande länder överskridits och läger för militanta grupper har i skydd av djungel och bergBygg & teknik 4/15

massiv kunnat utvecklas för att senare slå till mot byar, fordonskolonner och infrastruktur. Bombdåd och anfall har förekommit regelmässigt. I synnerhet är det gränsposteringar, polis, infrastruktur och myndigheter som utsatts för attentat. Grannlandet Nepal har under den senaste tjugoårsperioden förvandlats till en kommunistisk stat med maoistiskt styre. Nepal har en befolkning som uppgår till tjugoåtta miljoner. Det är fyrtio gånger fler än i Bhutan. Den överhängande risken för att den politiska och revolutionära oron i Nepal och angränsande områden skulle sprida sig till Bhutan har medfört att hårda restriktioner mot nepalesiskt inflytande införts. Medan Nepal står under kinesiskt inflytande, står fortfarande Bhutan under indiskt, politiskt såväl som ekonomiskt. Om det nu ser lugnt ut på ytan, förekom ännu 2013 indikationer på att där förekom gemensamma operationer, inklusive kidnappningar, i södra Bhutan, mellan National Democratic Front of Bodoland (NDFB) och Bhupali Maoist milis.

Helgonförklarad brobyggare

Bhutan är rikt på djupa raviner med strömmande vattendrag som är svåra att forcera. Här, som på många andra ställen korsas vattendragen av hängbroar där övergångens risker vägs mot tiden det tar att ta sig till en säkrare övergång eller mot att avstå. På fjortonhundratalet fanns här en tibetansk munk, Thangtong Gyalpo som senare helgonförklarades. Han konstruerade 108 broar på skilda platser i Bhutan och Tibet. Han är veterligen den förste som använde tunga järnkättingar för att bära upp hängbroar. Han fick under sin livstid smeknamnet Lama Chakzampa som betyder Järnbro Lama. Den sista järnbron av hans konstruktion spolades bort i vårfloden 2004. Den låg i östra delen av landet. Delar av den bron finns nu att se på Paros Nationella Museum samt i den bro som är rekonstruerad och som korsar Parofloden vid Tamchhog Lhakhang på vägen mellan Paro och Thimphu intill en av de järngruvor där järnet till brokättingarna och till redskap utvanns. Berättelserna om denne Järnbro Lama är många. Bilden av en renässansmänniska träder fram, där ingenjörskunnande förenas med humaniora, poesi och arkitektur. Vatten utgör i denna del av världen det vita guldet och kan liknas vid vad oljan betyder för arabländerna med den skillnaden att tillgång på vatten är livsavgörande för bosättning och odling. Medan den årliga tillgången på vatten i Indien är mindre än livsnödvändiga 2 000 kubikmeter per år och invånare är den mer än 113 000 kubikmeter per invånare och år i Bhutan, högst i världen. Här ligger några av Brahmaputras källflöden och landet är rikt på vattenkraft. En mindre del är utbyggd. Av landets potential på 20 till 30 GW räknar

Lama Iron Bridge, Thangtong Gyalpo, konstruerade 108 broar i Tibet och Bhutan. År 1433 kom Laman till Bhutan för att leta järnmalm. Här byggde han åtta broar. Han byggde hängbroar med järnkättingar för att bära upp brobanorna. Bron över Paro Chu vid Tamchhog Lhakhang i västra Bhutan är rekonstruerad och innehåller delar av den sista bron som var i bruk och som konstruerats av Thangtong Gyalpo. Den bron spolades bort i vårfloden 2004 men var alltså i bruk under 570 år. Avbrottets längd på den bron var 38 meter och länkarnas mått är cirka 8 x 37 cm.

man med att 10 GW ska vara utbyggd fram till år 2020. Landets egen förbrukning är blygsam i förhållande till elproduktionen. Befolkningen är liten och industrierna är få. Den största delen av energin exporteras till Indien. Det är också Indien som genom lån och bidrag möjliggjort utbyggnaden av vattenkraften. År 2012 hade 92 procent av hushållen tillgång till el, de på landsbygden i mindre utsträckning än i städerna, men ändå 87 procent. Tre procent av hushållen fick då sin elenergi genom solel. Bhutan framställs som det land i södra Asien som använt vattenfrågorna för att åstadkomma en för det egna landet ekonomisk framgång. Man visar gärna upp det som ett exempel på hur samarbete och framsynthet ifråga om vattenfrågor kan bidra till välstånd samtidigt som miljöfrågorna har fått stå i fokus. De som jämför med Nepal visar gärna på hur politisk senfärdighet och instabilitet omintetgjort tillväxt liknande den i Bhutan trots att Nepal har vattenkrafttillgångar som vida överskrider dem i Bhutan. Medan Nepal har en elkraftpotential som uppgår till 60 till 80 GW, är ännu endast 0,7 GW utbyggd.

Stort intresse för vattenkraft

Kinas intresse för Tibet och angränsande länder ligger inte endast i fasta naturtill75


gångar utan även i vattentillgångar som kan komma att försörja de norra delarna av Kina med vatten samt hela Kina med energi från vattenkraft. När Tibet annekterades togs vattentillgångarna i länder som Indien och även Kina för givna. Indien skrev under ett traktat med Kina och även med Pakistan utan att förutse vilka konsekvenser det senare skulle kunna få för vattenfrågorna i landet. Nu, när man insett konsekvenserna, blir Indiens relation till Bhutan desto viktigare. I Kina har man byggt mellan 22 000 och 24 000 stora dammar bara under de senaste femtio åren, en stor del i Tibet. Under 1960-talets början ledde gränsfrågorna till krig mellan Indien och Kina där den indiska provinsen Arunachal Pradesh och gränsområden mot Tibet även väster om Nepal ännu är olösta frågor. Brahmaputra är en av Indiens främsta vattenresurser och svarar för trettio procent av landets vattenförsörjning. Samtidigt kan Kina genom ett penndrag besluta om att dels leda vatten från söder till norr i sitt Great South-North Water Diversion Project i en omfattning av 200 miljarder kubikmeter per år. Vid Metog, nära den indiska gränsen och vid The Great Bend, där Brahmaputra från västöstlig riktning ändrar sitt lopp i en riktning mot sydväst, där har Kina planer på att bygga det största vattenkraftverk som hittills byggts. Det är på 38 GW och dubbelt så stort som det vid Three Gorges i Yangtse Kiang som i dag är världens största. Att genomföra det bygget är politiskt känsligt, men visar också på betydelsen av vattentillgångarna som maktfaktor i gränsområden, både ur energi-

synpunkt och när det gäller sötvattentillgång.

Besök vid dammprojektet

Under vistelsen i Wangdue träffar jag chefsingenjören Amit Gupta, från ingenjörsbyrån WAPCOS som är konsult för det stora dammprojektet en mil söder om Wangduephodrangbron. Det är en god vän till professor Das. Vi beslutar oss för att besöka dammbygget följande dag. Det ligger inte långt från den resort där vi nu bor. Det ligger utanför guidens program, men vad ska han säga om vi önskar besöka platsen annat än att han inte känner till några detaljer? Man räknar med att kraftverket Punatsangchu-I kommer att stå klart 2016, ett år tidigare än beräknat. En andra etapp Punatsangchu-II beräknas stå klar i december 2017. Arbetena med Punatsangchu-I påbörjades 2008 med utbyggnad av vägar och övrig infrastruktur som på grund av svåra markförhållanden och topografin tog två år att färdigställa. År 2009, under arbetet med damm, tunnlar och turbinhall var vårfloden ovanligt stark. Det försvårade arbetet med damm-

Dalgången nedströms Punatsangchu, mot den framtida dammbyggnaden.

bygget och senarelägger färdigställandet. Om vårfloden hade inträffat något senare, hade man fått förändra konstruktionerna i

Tre kvinnliga vägarbetare på vägen mellan Wangdue Phodrang och Punatsangchu-I.

Kraftverket i Punatsangchu-I håller på att färdigställas. Arbetena påbörjades 2008 och beräknas kunna avslutas 2016. Den samlade effekten för de sex generatorerna uppgår till 1,2 GW och det årliga energiuttaget bedöms uppgå till cirka 5 000 GWh.

76

Vattanrallarsamhället Wangdue Phodrang är uppbyggt för arbetarna vid vattenkraftverken Punatsangchu-I och -II. Staden är knappast omnämnd, detta trots att där bor omkring två tusen ingenjörer och byggnadsarbetare samt deras familjer. Männen på kraftverksbygget, det är företrädesvis män, arbetar i skift. Här finns butiker och barer, taxibilar och restauranger. Kulturer möter varandra. De flesta arbetarna kommer från Indien och Bhutan, men det finns även de från Bangladesh. Bygg & teknik 4/15


de pågående arbetena. Nu kunde man istället lägga om flodens lopp. Det har visserligen förlängt byggtiden med ett år, men i gengäld räknar man med att kapaciteten kommer att öka vid kraftverket, från 1 095 till 1 200 MW. Antalet generatorer är sex. Det årliga, beräknade energiuttaget bedöms bli i genomsnitt 5 400 GWh. Som en jämförelse: Harsprånget i Stora Luleälven är Sveriges största vattenkraftverk. Effekten är 1 GW och den årliga energiproduktionen där är omkring 2 100 GWh. Tilloppstunneln, Headrace Tunnel (HRT) från dammen till turbinhuset är 8,9 kilometer. Flödet beräknas till 400 m³/s. Dammen är 136 meter hög och 230 meter lång. Sidotunnlarna som användes under bygget av huvudtunneln har en längd på 268 respektive 450 meter. Den andra etappen, Punatsangchu-II beräknas få samma kapacitet, 1 200 MW. Tillfartsvägar finns och infrastruktur är färdigutbyggd. Här är tilloppstunneln 11 meter i diameter och har ett beräknat flöde av 475 m³/s. Längden på tunneln är 8,6 kilometer. Bygget av dammen har krävt en utgrävning av 15 miljoner ton muddringsmassor, berg och grus. Fem miljoner ton kan deponeras i dammbyggets närhet. Det innebär stora påfrestningar på närmiljön. Resterande tio miljoner ton behöver transporteras bort. Det medför mycket stora påfrestningar på vägar och infrastruktur. Vägarna är smala och bärigheten är begränsad. Det förklarar den ständiga lastbilstrafiken på bergsvägarna i dammbyggets närhet. Professor Das säger att många av lastbilsförarna kommer från Bangladesh. Han litar inte på deras körskicklighet. En stad har byggts för arbetarna vid de båda dammbyggena och deras familjer vid sammanflödet mellan floderna Puna Tsang

Tre skolbarn vid klostret i Chima Lhakhang öster om Wangdue Phodrang.

Chu och Dama Chu, en kilometer norr om Wangduephodrangbron. Det är en modern stad efter bhutanesiska förhållanden med nya hus och service. Antalet arbetare vid de båda kraftverksbyggena uppgår till 2 600 varav 1 300 är bhutaneser. I Punatsangchu-I medverkar sju indiska och femton bhutanesiska entreprenadföretag, i Punatsangchu-II är fem indiska och tolv bhutanesiska entreprenadföretag involverade. Det är ett rallarsamhälle som byggts upp här på sluttningen ner mot floden. Kulturer möts, pengar är i omlopp, alkoholkonsumtionen är ett problem.

Utbildning i klostren

Utbildningen i landet bedrevs länge enbart vid de buddhistiska klostren. Det har inte förekommit någon utredning om hur stor andel av befolkningen som är läskunnig, men enligt UNESCO är läskunnigheten i dag omkring 67 procent för männen och 42 procent för kvinnorna. I dag går 89 procent av pojkarna i grundskolan från sex års ålder till tretton (Primary School) och 92 procent av flickorna. De som fort-

sätter till Secondary School, från fjorton till nitton års ålder är 53 procent av pojkarna och 61 procent av flickorna. Det är en mycket stor förändring som skett sedan början av 1970-talet, då antalet skolelever uppgick till endast 714, med 690 pojkar och 24 flickor. Samtidigt har läskunnigheten hos befolkningen ökat. För tjugofem år sedan var den omkring 20 procent för befolkningen som helhet, idag är den närmare 60 procent.

Farväl för denna gång

Snart nog är det dags att ta farväl av Bhutan för denna gång. På vägen till flygplatsen i Paro passerar vi det lilla vattendrag som omger flygfältet. Här, som på så många andra övergångar har man byggt med bromateriel från andra världskriget. Det är en BB2, en Bailey Bridge som vi känner även från den svenska försvarsmakten och från Vägverket. Det är ett Mekano som enkelt byggs och anpassas efter trafikslag, last och avbrottets längd. Resan i Bhutan når sitt slut. Suzanne och jag tar farväl av professor Das och

För en ingenjörofficer är det alltid med glädje och inte ringa nostalgi, man ser en Bailey Bridge (BB2). Bron är spridd över hela västvärlden och används än i dag i fasta och tillfälliga förbindelser, i broar och färjor. Bygg & teknik 4/15

77


På en av höjderna i Thimphu uppförs en jättelik Buddhastaty, Buddha Dordenna. Statyn är i stål och är femtio meter hög. Inne i statyn förvaras 125 000 mindre Buddhastatyer. Statyn är tillverkad i Kina och forslad i delar till berget där den nu står. I pannan på statyn finns en stor diamant, en av de allra största, berättar vår guide.

hans familj. De kommer att stanna ytterligare en dag. Den dagen får de tillbringa med guiden i väntan på flyget hem följande dag. Det är en dyr väntan, även för indier. På planet mot Delhi i Indien ges tid för reflexion samtidigt som piloten meddelar att vi har Mount Everest och Himalayas högsta toppar synliga på planets högra sida. Veckan i Bhutan har varit en rekognoscering för framtida möjliga resor. Mycket tid har tillbringats i bil på slingriga vägar och också i timslång väntan på sträckor som varit för smala för att bilar ska kunna mötas. Jag har kunnat bilda mig en vag uppfattning om de förändringars vindar som sveper över landet och om riktningen och jag inser vilken smal lina

Barn är alltid tacksamma fotoobjekt, här som alltid, till föräldrarnas glädje och med deras tillåtelse.

78

man balanserar på i förhållande till stora grannar i norr och i söder samt till ekonomiska och politiska intressen som i det fördolda kan komma att försöka dra nytta av landets skyddade läge. Vi har rest i ett land som är statt under snabb förändring. Från att ha varit ett otillgängligt land där det tog dagar eller till och med veckor att nå de centrala delarna, kan man nu korsa landet med bil på ett par dagar. Mobiltelefoner används i stort sett överallt, de flesta hushållen har tillgång till el och vägnätet byggs ut så det blir möjligt att nå även avlägsna delar

med bil. Den enskilde medborgaren ställer krav på bättre ekonomi och nya arbetsuppgifter. Utbildning och sjukvård förbättras och snart är det kanske troligt att man litar mer på vetenskap för vård av allvarliga sjukdomar än på schamaner och andetro. Man kommer att få se ett ökat kunskapsutbyte med omvärlden, studenter kommer att resa utomlands för högre utbildning och de kommer att återvända med ny kunskap som de gradvis inför i samhället. Samtidigt förefaller landet vara väl rustat mot förhastade förändringar genom att följa sin doktrin med de fyra

Bambu används till byggnadsställningar i Thimphu liksom på många andra ställen i Bhutan och i södra Asien. Bygg & teknik 4/15


Nytt möter gammalt i området kring Chima Lhakang.

ben som ”Gross National Happiness” vilar på. Gentemot omvärlden är det en framgångsrik kampanj man lyckats bedriva med GNH, där besökare väntar sig

komma till ett Shangri La, rent och till synes välordnat. Vart går turen i Bhutan nästa gång? Efter att ha besökt en ”Golden Route” är

På National Institute for Zorig Chusum, vanligtvis benämnd ”målarskolan”, pågår utbildning i Bhutans tretton traditionella konsthantverksslag. Det är träbyggnad, murning, metallgjutning, smide, bambuarbete, broderi, vävning, papperstillverkning, målning, träsnideri, träsvarvning, skulptur samt guld- och silversmide. Utbildningen är vanligtvis sexårig.

jag mogen att ta mig till platser i norr och till platser i de centrala delarna och i öster. Dit reser inte flertalet av de utländska besökarna och där kan man komma till tals med invånare som inte är lika beroende av turister som de på platser som jag besökt under den gångna veckan. Antar jag! ■ Med förväntningar på ett stigande antal turister, bygger man i Bhutan restauranger och värdshus med västerländsk standard. Nära templet Chima Lhakhang, öster om Wangdue Phodrang, har man byggt ett sådant värdshus.

I området öster om Wangdue Phodrang finns envåningsbyggnader där väggarna består av stampad jord. I de högre byggnaderna, med två våningar eller mer, är väggarna åttio centimeter tjocka, ibland tjockare. De som utför den typen av byggnadsarbeten är vanligtvis kvinnor som under sång och glam håller arbetet i gång, ibland under flera veckor. Bygg & teknik 4/15

Källor:

1. Utrikespolitiska Institutet, Landguiden, 2015. 2. Europa World Survey: South Asia/ Bhutan/Routledge, Taylor & Francis Group, 2014. 3. Brahma Chellaney: Water, Asia’s New Battleground, Georgetown University Press, 2011. 4. Charles K. Ebinger: Energy and Security in South Asia, Brookings Institution Press, 2011. 5. Graham P. Chapman: The Geopolitics of South Asia, Ashgate Publishing Ltd, 3rd Ed. 2008. 6. Francoise Pommaret: Bhutan, Himalayan Mountain Kingdom, Odyssey Books & Guides, 2009. 7. Reflecting Change in Modern Bhutan, Bhutan Centre for Media and Democracy, 2012. 8. More Than Just a Vote, Perspectives on Citizenship in Bhutan´s Young Democracy, Bhutan Centre for Media and Democracy, 2012. 9. Lonely Planet Guide: Bhutan, 2014. 10. The Guardian 24 maj 2010, Jonathan Watts: Chinese engineers propose world´s biggest hydro-electric project in Tibet. 79


Akustik/miljö:

Betonginstrument:

Fiberkompositskivor:

Arkitektur:

Fogband:

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Betongkomplement:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

59 x 46 mm

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s-ARKNADENSLËGSTAENERGIFÚRBRUKNING s-INIMALTMEDUNDERHÍLL sÍRSLIVSLËNGD

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

Betongreparation:

Geosynteter:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

Stockholm 08-625 63 10 10-10-12 Göteborg 031-86 76 50 Gävle 026-400 56

annons bygg-teknik1010.indd 1

www.jehander.se 80

Bygg & teknik 4/15

13.08.48


Geosynteter, fortsättning:

branschregister Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre! NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Geoteknik:

Nils Malmgren AB

Grundläggning:

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Konsulterande ingenjörer: Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝĂŶĂůLJƐĞƌĂƌLJŐŐĚŵŝůũƂ  sĂůůŽŶŐĂƚĂŶϭ͕ϳϱϮϮϴhƉƉƐĂůĂ͕Ϭϭϴϰϰϰϰϯϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

.. BESTAM JORDLAGRENS TJOCKLEK & UTBREDNING

MILJÖANALYSER Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, mögel och röta etc.

Pålitlig data över jordlagrens utbredning och djup Undersökningsdjup upp till 80m Längsta garantin på marknaden Anpassningsbara produkter och tjänster

Golvbeläggningar:

www.geoscanners.se | info@geoscanners.com | 0921 - 530 20

1650 ISO/IEC 17025

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 4/15

81


branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Takplåt: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Plywood:

Utemiljö/Terrasser:

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì-6))7-78ì138ì&6%2( eì390(9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)69%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

Tak/Tätskikt:

Vattenrening:

BS_Byggotekn_59x46_Layout 1 2013-10-10 14.21

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer på www.buildsmart.se

2. Vattenfilter

1. Vattentäkt

3. Reservoar

callidus.se Vattenrening 031-99 77 00

6. Service

4. Distribution

5. Användare

Väggsystem:

GUMMIDUK FÖR LÅGLUTANDE TAK Svensktillverkad gummiduk med miljömässiga fördelar. Exceptionellt lång livslängd och överlägsen hållbarhet. Kontakta oss för mer information: Tel: 0370 510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com

82

Bygg & teknik 4/15


Byggnadstätskikt

Soprema skyddar era tak SOPRALENE MF 5500

• Takpapp med SBS-bitumen

• Diffusionöppen underlagsduk

• SOPRALENE MF 5500 används vid enlagstäckning eller som övre lag i en flerlagstäckning

• Stratec II S kan antingen läggas direkt på spont eller mellan takstolarna, eller ovanpå isolering.

FLAGON TPO

ALSAN PMMA

• Syntetiskt takduk • FLAGON TPO används vid enlagstäckning och passar alla typer av underlag och lutningar

Scan with the Ubleam app, available on :

Soprema AB - Segeltorpsvägen 74 - 125 53 ÄLVSJÖ Tel: +46-(0)8-646 35 00 - Fax: +46-(0)8-646 35 50

STRATEC II S

• Poly-Methyl-Methacrylate hartsprodukter för tätning av bl.a. takterrasser, balkonger, loftgångar. • Flytande tätningsmaterial, ultrasnabb vidhäftning, stort utbud av färger.

Produkten bedömd i SundaHus Miljödata

info@soprema.se I www.soprema.se


BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

®

KEDER XL FRÅN LAYHER VÄDERSKYDDAR DITT BYGGE!

46 m spännvidd med nockbalk av Layher brosystem

Produktion av trähus kräver ofta väderskydd

Isolering av trähus under torra förhållanden

Väderskydd ovanpå bostadshus.

Layher levererar en helhetslösning: XEtt komplett sortiment av ställningar och väderskydd av högsta kvalitet. XKompetent rådgivning kring Din affär och Dina projekt. XHandfast produktutbildning och teknisk support. XPålitliga och snabba leveranser. Kort sagt ett långsiktigt partnerskap som ger Dig Mer Möjligheter.

www.layher.se

4/15 Bygg & teknik  

Tema: Takbyggnadsteknik

4/15 Bygg & teknik  

Tema: Takbyggnadsteknik

Advertisement