Framtida konstruktionsproblem? Eftersom jag utför överlåtelsebesiktningar så stöter jag på fuktproblemen som uppstår på husen ett antal år efter att de är byggda. De flesta kontroller utförs som regel på nybyggda hus eller inom den tvååriga garantitiden.
Nu har jag börjat komma i kontakt med byggnaderna som utförs utan ventilerade tak. Mätningar har utförts med diagram, där luftfuktigheten är större på hus med luftspalter. Naturligtvis är luftfuktigheten större under november månad när dessa mätningar är utförda. Men utslaget på hela året så torde utvärderingen bli något helt annat.
Bild 1: Vatten rinner ner på hammarbandet. Taket saknar luftspalt, med underliggande ångspärr och takduk.
ten måste vara helt tät och av bra kvalité. Exempelvis en skiva av oorganiskt material med en pålimmad cellplastskiva, som tätas med fogskum eller liknande så att ej varm och kall luft möts i takfoten. Hur man än resonerar så måste taket få en möjlighet att kunna torka upp eftersom enligt min bedömning det förr eller senare kommer in fukt, genom kondens eller inläckage. Detsamma gäller luftspalter på enstegsfasader och tegelfasader med trästommar. Givetvis köper byggsektorn de nya enkla systemen, typ enstegsfasader och slopar luftspalterna etcetera. Kortsiktigt är det billigare för dom
Problem med tiden
Ett tak som har både ångtät utsida och insida, får enligt min bedömning problem med tiden. För det första kommer yttertaket med tiden inte vara helt tätt, inte heller den plastfolie som hindrar den varma luften från att kondensera mot den kallare utsidans undersida. Vi har möss, småfåglar och andra skadedjur som flyttar in i våra uppvärmda hus på vintern, och dessa har inga svårigheter att ta sig igenom plastfolie etcetera. Att bygga provhus täta är en sak. I praktiken ser det annorlunda ut då hantverkare såsom rörmokare, elektriker, larmmontörer, antennmontörer och liknande inte har en aning om att ångspärren ska vara tät, eller helt enkelt inte bryr sig.
Bild 2: Dagens vindavledare av wellpapp är ju en helt vansinnig idé, de ramlar ner när dessa har blivit uppfuktade.
Bild 3: Den här synen möts jag ofta av på mina besiktningar när luftspalten saknas.
Bild 4: Ibland ser det ut så här när luftspalten inte är uppdragen minst 20 cm över isoleringen, lösullen blåser ner i spalten.
Bild 5: Ett gammalt 1970-talshus med luftspalt av asfaboard, där luftspalten var utdragen i takfoten och ordentligt tätad, helt oskadat tak.
Några exempel
Bilderna 2 till 5 visar några olika exempel från mina besiktningar. De svarta påväxterna som ofta blir synliga vid takfoten, beror på att tätningen mot takvinkeln i det uppvärmda rummet i regel är dålig utförd. I färdigisolerade väggblock ligger ångspärren i väggblockArtikelförfattare är Roland Fagerlund, Höganäs Villabesiktning. Hans bakgrund: 35 år som byggmästare, och de senaste 14 åren som besiktningsman, godkänd av SBR/Certifierad av Sitac/SP.
48
et. Undertakets ångspärr skärs av mot ytterväggen, den glipa som uppstår i takvinkeln, släpper ut varm fuktig luft från bostaden, som kondenserar när den möter den kalla luften vid takfoten. Följaktligen får man den här svarta mögelpåväxten speciellt vid takfoten. Det är mycket viktigt att det blir helt tätt i takvinkeln. Vindavledaren vid takfo-
och enklare att bygga. Men det ska inte bara fungera under garantitiden, produktionskostnaden består ju som regel av lånade pengar, och ska betalas på en lång tid framöver. När ska byggsektorn sluta med nya oprövade konstruktioner och experiment, som konsumenterna i sista hand får betala? ■ Bygg & teknik 4/13