man räknat med de snölaster på bågtak som gällde i BKR (formfaktor 1,1) men om man hade räknat med Eurocode 1991-1-3 och triangeltoppen så skulle de ha troligen klarat sig ● ansamlingar av snö i anslutning till uppbyggnader på taket lett till snömängder som överskridit snöräckenas bärförmåga. I nu reviderade SS 831335:2013 – Snörasskydd påtalas särskilt att tabellen för antalet snöräcken på sluttande tak inte gäller vid snöansamlingar från vinddriven snö och glidning från intilliggande tak samt på bågtak. Det blir med andra ord många situationer då en konstruktör måste ta sitt ansvar att även dimensionera snörasskydden utifrån aktuella snölaster och snörasskyddens definierade bärförmåga. Inte minst för att man i Eurocode 1991-13 anger att om man använder snörasskydd så ska formfaktorn aldrig vara mindre än 0,8 vid dimensionering av takkonstruktionen. ●
Lägre beläget tak har gett ökad snömängd. Extra snöräckesrad vid aktuell snöansamling hade varit lämpligt. Kramfors.
topp mitt över mitten av ena halvan och noll vid hjässan och vid takfot. Detta kan man vid dimensionering av takstommen ofta förenkla genom att överföra till motsvarande värde för jämnt fördelad last på aktuell takhalva. Detta fungera dock inte för dimensionering av snörasskydd. Dessa är på stora hallar placerade i flera rader och naturligtvis blir de rader som är monterade i mitten av ena takhalvan mer belastade om det är där den största snömängden hamnar enligt Eurocode 19911-3. Och det är precis detta som nu har inträffat på byggnader i Sverige. Vi kan inte fortsätta att låta takentreprenörer och leverantörer tvingas konkurrera med varandra med lägsta pris och lägst antal snörasskydd för att få jobbet och sen riskera reklamation för att snörasskydden inte har varit dimensionerade för de laster som man hade kunnat beräkna med kännedom om de snölaster som kan förekomma på aktuella takdelar. Det är konstruktören av takkonstruktionen som tar fram de snömängder som beräknas kunna förekomma och då är det naturligt att detta underlag också används vid dimensionering av snörasskydd.
mellan 14 och 27 grader och på bågtak, att snöansamlingar varit större än vad man kunnat befara. Väderlekar med starka snöfall och vindhastigheter mellan 5 till 10 m/s och vindriktning som under hela snöfallet varit i samma riktning, tvärs byggnadens riktning, har förekommit. Detta har lett till lokala snömängder (laster) på tak som kommit upp i Eurocodens toppvärden (till exempel triangeltoppen på bågtak) trots att snömängden på mark endast har varit hälften av det beräknade för aktuell snözon. I vissa fall har alltså snörasskydden och taken skadats/havererat då: ● man monterat korta snörasskydd över entréer och portar och där stora delar av takets snö belastat räcket och belastning kraftigt överskridit vad de klarar ● man har monteras snörasskydd utefter hela takfoten men där snömängd på aktuell plats och taktyp krävde ytterligare ett eller fler räckesrader.
Snöskottningsplan för tak
Det kan finnas flera anledningar till att ta bort snö från hela eller delar av taket: ● Risk för överbelastning av takkonstruktion och anordningar på taket ● Risk för att snö och is faller ner på personer eller egendom (Ordningslagen) ● Risk för läckage då vatten under snömassor kan trycka upp under tätskikt.
Varför snöskottningsplan?
Snöskottningsplan ska ange när och hur snön ska tas bort från taket. Taket, helt eller delvis, ska skottas när någon av ovanstående anledning uppstår. För att utröna om belastningen kan komma att bli för stor måste snömängden (snölasten) på aktuella takdelar bedömas. Man behöver veta vikten av snön. Man kan ha mätpinnar placerade på tak och mäta densitet på marken. Det räcker inte med bara snödjup då densiteten kan skilja kraftigt. Man kan inte bara bedöma snö-
Skadeutredningar
I de utredningar som genomförts i samband med skador som uppstått på snörasskydd och dess infästningar i tak har man fått bra kännedom om de snölaster som faktiskt varit på aktuella tak. De snörasskydd som används har känd hållfasthet. De följer en standard, SS 83 13 35 – Snörasskydd, där man anger att dessa, inklusive sin infästning i aktuell takkonstruktion, ska klara en kraft i takfallets riktning på 5 kN/m räcke. Då de Svenska tillverkare normalt dimensionerar sitt system för ett c-avstånd på 1,2 m så klarar konsolerna 6 kN per styck. Vi har kunnat konstatera, på sadeltak med taklutningar 24
Snöansamling på grund av vinddriven snö på bågtak. Cad-modell av bandyhall, Nässjö. Modellen visar triangelformad snöansamling samt jämnt fördelad snölast. Bygg & teknik 4/13