Parallelltak – med eller utan luftspalt? Att isolera ett parallelltak som byggs upp mellan överramen för takstolarna över en byggnad innebär ofta att höjden och därmed isoleringen blir begränsad. Det är då ur ett energiperspektiv frestande att utnyttja hela höjden till att fylla ut denna med isolering. Konstruktionen skulle då inte längre inrymma någon luftspalt. Positivt med detta är ju att man dessutom slipper ett arbetsmoment med att montera ett vindskydd mellan isolering och luftspalt. Således finns två starka argument för att utföra parallelltak utan luftspalt. Men är detta möjligt?
som påverkar beräkningsresultatet hit och dit. En annan variabel som ”stör” är ju strålningsutbytet i form av solinstrålning och nattutstrålning så dessa blockas också bort. Regnvatten tränger ej heller in under takpannorna. Isoleringstjockleken är efter dagens mått mätt tunn men detta beräkningsfall ger en tydligare skillnad mellan de olika konstruktionsalternativen, vilket ger en bättre tydlighet åt parameterstudien för de kvarvarande variablerna. Ju mer invändig isolering desto närmare uteklimat för samtliga beräkningsfall. För beräkningarna, som gjordes med programmet WuFi för en treårsperiod, an-
Artikelförfattare är Lars Tobin, Anneling Tobin Consult, Borås.
vändes klimatdata för Lund då detta är ett relativt provokativt beräkningsfall i den mening att det under vintern är relativt varmt samtidigt som relativa luftfuktigheten ute är hög. Det invändiga fukttillskottet sattes till 2 g/m³ under vinterperioden och ner mot 0 g/m³ under sommaren (fuktklass 1). Byggfukt anses inte före-
Figur 2:
Den teoretiska betraktelsen
Givetvis tas beräkningsprogrammet fram för att göra en studie om förväntade fukttillstånd för olika utföranden. Variablerna blir oändliga men för att göra en något avgränsad parameterstudie låser vi en rad förutsättningar. Grundkonstruktionen utgörs av: ● Takpannor ● Underlagspapp, Z = 800 000 s/m ● 20 Råspont ● Luftspalt / Ej luftspalt ● 200 mm isolering ● 0,2 PE-folie, Z = 3 500 000 s/m ● 13 gips. Som synes är ett eventuellt vindskydd på isoleringen mot luftspalten borttaget i fallet med luftspaltsberäkningar. Det finns ju många olika sådana vindskydd
Beräkningsresultat för fallet luftspalt med 300 oms/h vid undersidan av råspont.
Figur 1: De olika konstruktionslösningar som studerades. För fallet luftspalt gjordes beräkningar för luftväxlingar i spalten med 1, 50 och 300 oms/h. Dessutom studerades effekten av 20 mm utvändig isolering, med invändig ångbroms alternativt en variabel ångbroms (Vario Duplex).
18
Bygg & teknik 4/13