ytorna inom tomten får ett värde mellan 0,0 och 1,0 beroende på vilka förutsättningar de erbjuder för växtligheten och för den lokala dagvattenhanteringen samt det lokala mikroklimatet. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken (Miljöbyggprogram SYD 2009:1, Grönytefaktor för Norra Djurgårdsstaden 2011). Generellt brukar gröna tak delas in i intensiva, semi-intensiva samt extensiva tak, se figur 2 och 3. Denna indelning ger en fingervisning av hur mycket skötsel taken kräver. Intensiva tak kan bestå av allt från gräs till mindre buskar och träd, vilket kräver ett större engagemang för skötseln av taket. Sedumtak däremot klassas som extensiva och kräver mycket lite skötsel. Dock ska man vara noga med att poängtera att sedumtak inte nödvändigtvis är underhållsfria. Oönskade växter kan slå rot på taken och viss bevattning kan behövas för att hålla taken grönskande. Generellt kräver sedumtak mindre skötsel än många andra typer av tak – exempelvis behöver trasiga tegelpannor bytas medan en sliten sedumbeläggning ofta återhämtar sig på egen hand. Konstruktivt brukar man även skilja på förodlade och platsodlade tak. Fördelen med förodlade tak är bland annat kortare byggtider och snabbare etablering. Platsodlade tak däremot ger större frihet när det gäller val av arter.
Ökande krav
I takt med att kraven på hållbart byggande ökar ser även sedumtaken en ökad efterfrågan. Detta beror på de många miljömässiga fördelar som sedumtak erbjuder. Att kvantifiera dessa fördelar är inte alltid lätt. Dels har den moderna varianten av sedumtak inte funnits tillräckligt länge i tillräckligt stor skala för att några långtidseffekter ska kunna studeras, dels finns
det en väldigt stor mängd olika typer av system, vilka alla har olika egenskaper. Flera studier påvisar positiva kvalitativa effekter av sedumtak. Dagvattenhantering, luftkvalitet, bullerdämpning och biologisk mångfald är några av de fördelar som påvisats. Se till exempel Lagström (2004) och Ohlsson (2004). Sedumtakets påverkan på tätskiktets livslängd har också studerats och man visar exempelvis i en studie på en 15 till 30 procent längre livslängd, främst tack vare skydd från UV-strålning, Björk (2004). Man bör också få en viss kylande effekt av sedummattan tack vare att vatten avdunstar istället för att värme upptas av underliggande konstruktioner. En hållbar utveckling av vårt samhälle innefattar även hälsoaspekter och den positiva effekten av gröna miljöer har påvisats i flera studier, Maas et al (2006). Sedumtak är en relativt billig lösning för att skapa en mer tilltalande omgivning i våra annars väldigt gråa städer. Dessa fördelar gäller i varierande omfattning beroende på systemval samt yttre omständigheter och vissa av dem ses effekterna av först när väsentliga andelar takyta i storstadsområden har täckts av växtlighet. Dock står det klart att sedumtak har flera positiva effekter – det gäller bara att veta under vilka förutsättningar de uppnås. Vad är det egentligen för något vi vill undersöka? I det här skedet av projektet är det för tidigt att lämna några rekommendationer kring sedumtak, men vi vill ge en fingervisning om vilka frågeställningar vi hoppas kunna besvara. Hur länge ett sedumtak håller finns inte studerat i detalj. De garantier som lämnas gäller främst tätskikt, och då är det de vanliga garantitiderna på tio till femton år eller i vissa fall tjugo år som gäller. Vi har inte sett att sedumbeläggningen påverkar garantitiden i dagsläget.
Kunskapen om sedumtak är relativt ny och vi kan inte studera tak i Sverige som är äldre än tjugo år idag i någon större omfattning. Faktorer som påverkar kvaliteten är – förutom den typ av sedumtak (växtlighet, tjocklek, leverantör) man har valt – även tätskiktet under sedumtaket, infästningen av taket, takets lutning, genomföringar, anslutande byggnader, klimat med mera. Vi kommer i detta SBUF-projekt att titta bland annat på dessa egenskaper.
Rätt systemlösning
För att välja rätt systemlösningar för ett tak med sedumbeläggning är det viktigt att beakta både syftet med sedumtaket och på vilket sätt taket kommer att nyttjas. Önskas ett rent estetiskt värde bör sedumarter som blommar på ett vackert sätt samt är färggranna under stora delar av året användas. Då bör man överväga bevattningssystem i form av droppslangar eller liknande, för att försäkra sig om att sedumen mår bra under vårens påfrestande väderförhållanden. Om det istället är fördelarna med dagvattenhantering som eftersträvas finns det kanske anledning att välja ett system med tjockare jordmån, som klarar att hålla större mängder regnvatten. De arter av sedum som används för gröna tak har som regel inte rötter som är tillräckligt aggressiva för att tränga igenom tätskikt vilket gör att det egentligen inte behövs något rotskydd mellan substrat och tätskikt. Dock finns alltid en risk att oönskad vegetation slår rot på taket. Därför rekommenderar många företag som levererar sedumtak att man använder ett rotskydd. Vi kommer att titta närmare på vilka typer av rotskydd som är lämpliga och under vilka förhållanden de är absolut nödvändiga. Eftersom fukt stannar längre i sedummattan än på konventionella papptak är det viktigt att tätskiktet uppfyller sin funktion. Även små skador på tätskiktet kan utgöra en fara för underliggande konstruktioner. Håltagningar i tätskiktet är alltid en risk och kanske speciellt på sedumtak. De anvisningar som finns i Hus AMA tar inte hänsyn till sedumbeläggning och behöver kompletteras med anvisningar och rekommendationer. Sedummattan kan exempelvis bygga upp mot 50 mm ovanför tätskiktet, vilket man behöver beakta när man utför genomföringar med uppvik i tätskiktet. Samma sak gäller även för andra byggnadsdelar såsom fasadanslutningar och beslagsplåtar.
Läggs vanligtvis löst
Intensiv takvegetation. Bygg & teknik 4/12
Sedummattan läggs vanligtvis löst på underliggande tätskikt. På lutande tak finns risk att sedummattan kasar. Vanligen räcker det med att tätskiktet erbjuder tillräckligt mycket friktion för att hålla mattan på plats. Detta fungerar generellt 13