Säkrare arbete på tak Taksäkerhetskommittén är bildad för att skapa förutsättningar för säker arbetsmiljö för de som ska utföra arbeten av olika slag på byggnaders tak. Kommittén består av representanter från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer inom plåtslageri och sotningsväsende, tillverkare av taksäkerhetsanordningar samt undertecknad. Boverket och Arbetsmiljöverket är adjungerade. Taksäkerhetskommittén organiserar bland annat utbildning av sakkunniga som ska besiktiga taksäkerheten utifrån gällande regelverk. Boverkets regler styr i vilken omfattning som fasta taksäkerhetsanordningar minst ska finnas. Alla tak som kan komma att beträdas och som har utformning där man vid husets byggande ansåg det motiverat att kräva vissa anordningar, ska ha detta. Anordningarna ska dessutom vara i ett skick som inte leder till haverier eller personskador. Så fort det är fråga om att anställda eller egenföretagare ska upp på ett tak finns Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter som ett stöd för deras säkerhet. Eftersom Boverkets regler är kopplat till husets byggår (dock inte längre tillbaks än 1960) så är det den tidens syn på säkerhet som satt nivån. Den syn som vi idag i allmänhet har på säkerhet vid arbete är betydligt högre ställda. Det kan till viss del avläsas i Boverkets högre ställda krav på byggnader som byggs idag. Arbetsmiljöverket ställer krav på Arbetsmiljöplan vid ny- och ombyggnad och Handlingsplan hos alla företag. I båda fallen görs normalt en riskanalys där riskerna inventeras, bedöms och där man anger metoder att begränsa riskerna till en acceptabel nivå. Det innebär i praktiken att många yrkesgrupper som utför arbeten på tak kan komma att behöva komplettera de Artikelförfattare är PeO Axelsson, tekn dr, arbetssäkerhet inom byggindustrin. Har jobbat med säkerhetsfrågor i byggbranschen i 29 år. Författare till handböcker. Specialitet, fallolyckor, takarbete, stegar, ställningar. Utbildar de som besiktigar tak ur säkerhetssynpunkt åt Taksäkerhetskommittén.
Bygg & teknik 4/11
fasta taksäkerhetsanordningarna med annan utrustning i form av ställning, liftar, krankorg etcetera, för att arbetet ska kunna utföras på säkert sätt. Detta är inte minst aktuellt vid snöskottning. Det omtalade fallet för några år sedan där en person dog av en fallande istapp har lett till att utformning av snöskottningsavtal mellan till exempel plåtslageriföretag och fastighetsägare diskuterats. Det är numera normalt att snöskottningsföretaget i samband med avtalsskrivning gör en besiktning av taket och taksäkerhetsanordningarna för att förvissa sig om att det är möjligt att utföra arbetet på ett säkert och effektivt sätt. Vid behov ställer man krav på komplettering. Ett exempel på detta är så kallade fallstegar som monteras på takytor som ska nås uppifrån till exempel nedre delen på brutna tak. Dessa finns inte med i Boverkets krav. Med andra ord är det ofta som inte Boverkets krav är tillräckliga för att uppnå acceptabel säkerhet vid arbete på tak. Man skulle kunna tänka sig att använda liftar men det är förknippat med stora kostnader och störningar i trafiken. Det kan dessutom bli problem med tillgänglighet till liftar de dagar på året som det ska skottas eller tas bort istappar. De flesta fastighetsägare skulle vara betjänta av att se över sina tak och dess taksäkerhet för att kunna säkra drift och underhållsarbete och vid behov komplettera den fasta taksäkerheten så att man på ett effektivt sätt kan klara säkerheten vid de arbeten som kan komma att utföras på taket.
Relativt få olyckor
Det inträffar relativt få arbetsolycksfall i samband med snöskottning och som rapporteras till Försäkringskassan och därmed Arbetsmiljöverket. Det kan bero på att man inom arbetslivet numera trots allt har god kunskap om säkerhetsfrågor och metoder hur man ska utföra arbetet på ett säkert sätt. Även om man fortfarande kan se ovana personer och riskfyllda beteenden så är det betydligt fler idag som använder godtagbara metoder och utrustning vid snöskottning än vad som var fallet för tjugo år sedan.
Det är dock fortfarande tyvärr många olyckor som inträffar när privatpersoner ska skotta sina egna hustak. Man har bristande kunskaper om hur man utför skottningen på ett säkert sätt. Man skottar från stege, stegen är inte ordentligt stagad eller fastsatt, man använder ingen eller bristfälligt personligt fallskydd och så vidare. En person dog i vintras på Alnön utanför Sundsvall efter att ha blivit hängande i ett rep kring midjan i samband med snöskottning av ett tak. En genomgång av olyckor som lett till sjukhusbesök på Norrlands universitetssjukhus Umeå har nyligen genomförts. Alltså är de som besökt vårdcentral inte med i statistiken. Skadetrapporter från personer i Västerbotten (Umeå med kranskommuner, totalt 144 000 invånare) som skadats i samband med snöskottning av tak har analyserats av Olycksanalysgruppen på sjukhuset. Totalt 36 olyckor finns rapporterade under 2010. Direkt överfört till hela Sveriges befolkning blir detta cirka 2 300 olyckor på ett år. Snösituationen under 2010 var ansträngande i hela landet under vintern 2010. Inte minst i södra delarna av Sverige där snömängden i ett par fall överskred de beräknade. Av de 36 skadorna inträffade endast två vid yrkesutövning. I 34 fall eller i 94 procent handlade det om aktiviteter på fritiden. Det vill säga privatpersoner har skottat sina egna tak, se tabell 1 på nästa sida. Hälften ledde till moderata eller allvarliga skador medan övriga skadades lindrigt. Tolv skadade lades in på sjukhus med totalt 74 vårddygn. I nästan 70 procent av fallen var den skadade 50 år eller äldre.
Vägning av snö på tak.
43