I figur 7 och figur 8 och redovisas uppmätta temperaturer och relativa ånghalter månadsvis tillsammans med tidigare redovisade värden för normalår i Västra Götaland. Teoretisk beräknade värden är utförda på en konstruktion enligt figur 4, med 400 mm isolering i vindsbjälklaget 20 mm board på yttertaket och med luftväxlingen 0,1 oms/h. Vissa förenklingar har gjorts genom att ansätta Avägg lika med noll 0 och Abjälk lika med Atak. Dessa förenklingar är helt försumbara i jämförelse med övriga osäkerheter. Fuktbelastning och ångmotstånd är de samma som använts i figur 3, det vill säga ∆vbjälk är lika med 4 x 10-3 (kg/m³) och Zbjälk är lika med 0,2 x 106 (s/m). Figuren visar att den uppmätta utomhustemperaturen relativt väl följer normalårstemperaturen. Då den aktuella konstruktionen har förhållandevis tunn isolering på yttertaket ger den teoretiska beräkningen liten skillnad mellan utomhustemperaturen och vindstemperaturen. Mätningarna ger avsevärt större skillnad mellan dessa värden, det vill säga den yttre isoleringen och den minskade ventilationen förefaller praktiskt ha större inverkan än vad den teoretiska analysen visar. En förklaring till detta kan vara ett större värmeflöde än beräknat genom vindsbjälklaget. Vid beräkning av Rbjälk har exempelvis ingen hänsyn tagits till köldbryggor eller andra ofullkomligheter i vindsbjälklaget. Verkligheten kan även innebära mindre ventilation än den antagna 0,1 oms/h. Ingen hänsyn har heller i den teoretiska beräkningen tagits till solinstrålning mot taket. Genom att temperturmätningarna på vinden givet högre temperaturer än resultaten från den teoretiska beräkningen kommer rimligtvis den relativa ånghalten på vinden att bli lägre än beräknad. Den högre temperaturen ger en högre mättnadsånghalt och därmed lägre relativ ånghalt. Detta avspeglas tydligt i figur 8, där mätta relativa ånghalter i de flesta punkter ligger klart under beräknade värden. Av figur 7 och figur 8 framgår att perioden inte skiljer sig extremt från normalåret vare sig avseende temperatur eller relativ ånghalt, vilket innebär att uppmätta resultat på vindarna även bör vara generellt tillämpbara. Givetvis gäller dessa uppmätta värden endast för den aktuella konstruktionen. Den teoretiska analysen visar att det behövs relativt kraftig isolering för att klara kraven på relativ ånghalt i vindsutrymmet. Mätningarna visar klart lägre relativ ånghalt än den teoretiska beräkningen. Detta beror, som tidigare nämnts, på att den teoretiska beräkningen givet en alltför låg temperatur, men kan även bero på felaktiga antaganden på fuktbelastning och ångmotstånd för vindsbjälklaget. Mest troligt är emellertid att solinstrålningen mot takytan tidvis givit relativt höga temperaturer, och därtill hörande låga re34
Figur 5: Uppmätta temperaturer i två punkter på vinden, samt en punkt utomhus under september månad 2009.
Figur 6: Uppmätta relativa ånghalter i två punkter på vinden under september månad 2009.
Figur 7: Uppmätta månadsmedelvärden av temperaturen i två punkter på vinden och en punkt utomhus. Mätningarna är utförda under perioden augusti 2009 till mars 2010. I figuren är även inlagt temperatur utomhus under ett normalår samt teoretiskt beräknad temperatur på vinden. Bygg & teknik 4/11