Figur 1: BerÀknade fördelningar för med-, sid- samt motvindsförhÄllanden för 350 m avstÄnd (vÀnster) och 1 000 m avstÄnd (höger). Det diskuteras ofta hur mycket vindriktningen pÄverkar ljudutbredningen. Man vet i allmÀnhet att medvind kan ge förhöjning av ljudnivÄer och att motvind kan ge motsatt effekt. UtvÀrderingar gjordes dÀrför i tre riktningar för att studera kÀnsligheten: 1. I rak medvind för den vanligaste vindriktningen 2. I rak motvind för den vanligaste vindriktningen 3. VinkelrÀtt mot den vanligaste vindriktningen, det vill sÀga i sidvind. I figur 1 kan fördelningen av ljudnivÄer pÄ 350 m (till vÀnster) och 1 000 m (till
höger) avstÄnd frÄn verket för med-, sidoch motvindsföhÄllanden. I bÀgge figurerna Àr det tydligt att vindriktningen endast har mycket liten pÄverkan. Det ojÀmna förloppet vid lÄga ljudnivÄer beror pÄ att skillnaden i ljudeffektnivÄ Àr stor vid smÄ vindhastigheter samtidigt som berÀkningar endast gjordes i hela meter per sekund. VÀntevÀrdet har ocksÄ berÀknats för alla fördelningar. DÄ vindriktningen visade sig endast ha liten pÄverkan, mindre Àn 0,25 dB(A), Àr endast avstÄndet angivet i tabell 1. VÀrdena i tabellen visar att riktvÀrdet LEq Àr lika med 40 dB(A) över-
Tabell 1: BerĂ€knade ekvivalentivĂ„er frĂ„n vindkraftverket pĂ„ olika avstĂ„nd. âââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââââ AvstĂ„nd (m) 350 450 600 1 000 LAEq (dB) 38,3 35,8 32,9 27,6
skrids inte pĂ„ nĂ„got avstĂ„nd ur ett lĂ„ngtidsperspektiv. Fördelningen till vĂ€nster i figur 1 visar dock tydligt att riktvĂ€rdet kommer överskridas under viss del av tiden. För 350 m avstĂ„nd motsvarar detta mellan 15 och 20 procent av tiden, men siffran mĂ„ste anvĂ€ndas försiktigt dĂ„ den Ă€r direkt beroende av den antagna osĂ€kerheten i utbredningsberĂ€kningen. Motsvarande siffra för 450 m avstĂ„nd Ă€r omkring tvĂ„ procent. Vindsus i vĂ€xtlighet och runt byggnader kan ge ansenliga ljudnivĂ„er; 50 till 55 dB(A) Ă€r inte ovanligt dĂ„ boplatser omges av större trĂ€d. Detta Ă€r vanligt i de lantliga miljöer dĂ€r vindkraftverk uppförs. Man kan dĂ„ frĂ„ga sig om i vilken utstrĂ€ckning bakgrundsnivĂ„n frĂ„n vindsus överröstar vindkraftverket. BerĂ€kningsmodellerna som presenteras i referens [1] har dĂ€rför anvĂ€nts i de aktuella berĂ€kningarna för att avgöra hörbarheten av vindkraftverket pĂ„ 20 m avstĂ„nd frĂ„n en rad björkar. Figur 2 visar berĂ€knade ljudnivĂ„er frĂ„n vindkraftverket och vegetation vid olika vindhastigheter. I samma avhandling presenterades ocksĂ„ lyssningstest som gav slutsatsen att vindkraftverk kan vara hörbart ned till 3 till 4 dB(A) under bakgrundsnivĂ„n. Figur 2 visar tydligt att ljudnivĂ„n frĂ„n vegetationen kan vara tydligt starkare Ă€ndĂ„ vid ett bostadshus. Slutsatsen mĂ„ste dĂ€rför bli att bakgrundsbuller frĂ„n vegetation kan i mĂ„nga situationer helt maskera vindkraftsbuller. Sommartid förekommer dock en vĂ€dertyp, dĂ€r vindhastigheten i de lĂ€gre luftlagren blir avsevĂ€rt lĂ€gre under sen eftermiddag och kvĂ€ll. DĂ„ sjunker bakgrundsnivĂ„n kraftigt och vindkraftverk kan dĂ„ uppfattas som mycket bullriga. â
Referenser
Figur 2: BerÀknade ljudnivÄer frÄn vindkraftverk och en rad björkar. Bygg & teknik 3/09
[1] K Bolin (2006). Masking of Wind Turbine Sound by Ambient Noise. Licentiatavhandling vid Kungliga tekniska högskolan, TRITA-AVE-2006:86. 65