en betydande förenkling jämfört med kravet i BBR, eftersom man då till exempel inte är tvungen att urskilja just hushållselen från fastighetselen. Hur ofta är det egentligen som man i småhus till exempel har en särskild elmätare så att man kan urskilja just hushållsel från fastighetsel och eventuell el till värmepump/elpatroner/elradiatorer med mera, och därigenom verkligen kan jämföra energiförbrukningen gentemot kravet i BBR? Att ta hänsyn till all el inomhus medför alltså en betydande förenkling med hänsyn till mätning och uppföljning. Allmänt gäller annars att ju fler delposter som mätningarna omfattar, desto bättre är möjligheterna att skilja mellan inverkan av teknik och människor. Att man genom mätningarna kan urskilja energi för tappvarmvatten är något av ett minimikrav. För elenergin gäller att ju fler delposter desto mer detaljerad utvärdering kan man göra. Det är ett starkt önskemål att man kan urskilja el utomhus till exempel till utebelysning och motorvärmare, eftersom denna elförbrukning utomhus så att säga lever sitt eget liv skilt från byggnadens energibalans. I detta förslag ingår därför bara el inomhus i kravet.
Aktiv eller passiv och köpt eller gratis
Grunden för kraven är begreppet ”köpt energi”, som i princip motsvarar energi med ett rörligt pris per kilowattimme (el-
ler motsvarande). Energibalansen för en byggnad kan beskrivas med tillskott respektive förluster. Tillskotten kan delas in och beskrivas med följande alternativa indelning: ● Aktiv respektive passiv uppvärmning. ● Köpt energi respektive gratisenergi. Tabell 1 visar en förenklad översikt över en byggnads energibalans. Aktiv uppvärmning avser energi som aktivt (medvetet) tillförs med primärt syfte att värma en byggnad. Kan tillföras via vatten eller luft, eller som direktel i rummet. Med ”förvärmning av tilluften” i tabell 1 avses aktiv värmning av tilluften med ett värmebatteri, och inte den förvärmning som kan erhållas av en värmeväxlare. Passiv värme (passiv uppvärmning) avser olika värmetillskott inomhus där värmen normalt är en biverkan. All elförbrukning inomhus utom aktiv elvärme via radiatorer, elpatroner, värmepumpar och liknande kan räknas som passiv värme. Normalt är det el som ger det största bidraget till passiv värme. Huvudprincipen är att 1 kWh el inomhus ger 1 kWh passiv värme med vissa undantag som till exempel frånluftsfläktar och el till tvätt- och diskmaskin (värmen från en frånluftsfläkt tillförs ju i första hand frånluften, och huvuddelen av elen till tvätt- och diskmaskin kan motsvara avloppsförlust). Det finns även fler pusselbitar i en byggnads
energibalans, som till exempel att omsättningen av kallvatten faktiskt medför en viss kylning av byggnaden. Den här indelningen där alla värmetillskott hänförs till antingen aktiv eller passiv värme är mycket praktisk. Man kan dock invända mot namnen och till exempel hävda att även passiv värme ju faktiskt kan utnyttjas mer eller mindre aktivt (medvetet), till exempel när man dimensionerar ett passivhus. Exempelvis kan solinstrålning genom fönster (passiv solvärme) sägas vara en aktiv (medveten) del av uppvärmningen. Köpt energi avser energi med ett entydigt rörligt energipris (kr/kWh). Gratisenergi avser energitillskott där själva energin i princip inte kostar något (det finns inget entydigt rörligt energipris, kr/kWh). Till köpt energi räknas då el (oavsett ändamål), fjärrvärme, fjärrkyla, olja, gas, biobränsle och andra bränslen. Den energi som en värmeväxlare återvinner ur frånluften räknas då som gratis (spillvärme). Den energi som en värmepump utvinner från till exempel uteluften eller berget (naturvärme) hänförs också till gratisenergi. Att energin är gratis gäller i huvudsak både ekonomiskt och miljömässigt, eftersom själva utnyttjandet i sig av spillvärme eller naturvärme normalt inte har någon betydande miljöpåverkan. Det finns naturligtvis gränsdragningsproblem mellan vad som är köpt och gratis:
Tabell 1: En förenklad översikt av byggnaders värmebalans (energibalans), i första hand för bostäder. Alla värmetillskott delas först in i antingen aktiv eller passiv uppvärmning, och sedan i antingen köpt eller gratis energi. Det viktiga undantaget från denna indelning är den del av energin för varmvatten som motsvarar avloppsförlust. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förluster – Internt Tillskott + Transmission *) Aktiv uppvärmning Total värmetransport genom • Radiatorer (vanligast). konstruktioner förutom • Braskamin, kakelugn med mera. Värmelagring *) genom luftläckning. U-vär• Golvvärme. i material – det, W/m2 ºC, anger den spe• Takvärme (inte i bostäder). cifika (stationära) transmis• Luftvärme. Värmeavgivning *) sionsförlusten för olika kon• Förvärmning av tilluften (till exempel till 18 ºC). från material + struktioner. Passiv värme Ventilation *) • El (belysning, apparater, med mera, med mera). • Avsedd ventilation (oftast • Passiv solvärme (via fönster och mot ytterytor). *) Bestämmer byggnadens termiska fläktstyrd ventilation). • Personvärme (60 till 120 W/person). tröghet, som förenklat kan kvantifie• Luftläckning (oftast okänd). • Värmeavgivning från tappvarmvatten (varmvattenras med en tidskonstant. Denna trögberedare, rör och tappställen). Kanske 20 procent av het påverkar dimensionerande (maxi- Avlopp energin för beredning av varmvatten? mal) värmeeffekt för aktiv uppvärm- Avloppsförlust som avser den tillförda energi som det ning. Köpt energi varma avloppsvattnet bort• El. för. • Fjärrvärme. Passiv värme internt • Bränslen. Värmetransport genom transmission och överluft mellan olika rum eller Gratisenergi lägenheter med olika temperatur. • Solenergi (både aktiv och passiv). • Personvärme. • Värmeåtervinning eller värmeutvinning (spillvärme eller naturvärme) med en värmeväxlare eller värmepump. Tappvarmvatten (80 procent avloppsförlust?, 20 procent passiv värme?)
64
Bygg & teknik 2/09