Renovering av krypgrundläggning för småhus Föreliggande uppföljning av ett långtidsförsök i Tingsryd 1991– 2005 beträffande markisolerade krypgrunder, utfördes efter ytterligare ett års försökstid med datainsamling från hösten 2005 till hösten 2006. I Sverige bedöms cirka 250 000 småhus ha mögelpåväxt i krypgrunden. Problemen ökar med växthuseffekten och dess ökande ånghalt i atmosfären. Mögelpåväxt i krypgrunden är inget problem så länge luften i krypgrunden ej står i förbindelse med inneluften i huset. Tyvärr är så fallet för det mesta eftersom träbjälklag ej kan utföras impermeabla. Lufttransport från en möglig krypgrund till inneluften leder till mögeldoft, vilket boende ofta vänjer sig vid men besökare omedelbart märker av. Hälsoeffekten av att bo i ett mögelhus diskuteras dessutom ivrigt men någon klar slutsats finns ej. Mögelpåväxt i krypgrunden får dock betraktas som ett dolt fel vid husförsäljning. Totalt studerades i detta långtidsprojekt krypgrunder till sju likadana hus belägna i samma kvarter i Tingsryd. Husen var seriebyggda i exakta samma utförande. Ett sedan byggandet av området med 30 till 35 cm lättklinker markisolerat hus nr 4 ingick i försöksserien. Detta hus hade ingen plastfolie på marken. Samtliga re-
64
noverade hus hade före åtgärd plastfolie på marken. Plastfolien togs bort i samband med renoveringen. Hus nr 2 bibehölls som referenshus i förutvarande skick med traditionell krypgrund, det vill säga utan markisolering men med plastfolie på marken. Inga av husen hade några påtagliga problem före renoveringen – mer än med påväxt av mögel på underkanten av bjälklagen.
Material och metoder
Material och metoder i detalj ges i [1]. Påväxten av mögel på underkanten av bjälklagen före renoveringen kartlades noga och redovisas i denna rapport. Renoveringen av krypgrunderna 2004 innebar att markisolering av lättklinker utfördes efter det att befintlig mögelpåväxt på trä på underkanten av bjälklaget i krypgrunden hade eliminerats genom behandling med borsyra. Befintliga ventilationsöppningar i grundmuren runt krypgrunden behölls i oförändrat skick och antal. Underkanten av bjälklaget i krypgrunden bestod efter åtgärd av hård träfiberskiva (masonite). Markisoleringen bestod av 35 cm lättklinker utan plastfolie mot underliggande mark. Följande principer användes: 1. Urtagning av illaluktande plastfolie på krypgrundens botten 2. Utläggning av fiberduk direkt på marken 3. Eliminering av på underkanten av bjälklaget befintligt mögel 4. Inblåsning av 0,3 till 0,4 m lättklinker 5. Montage av träprover, ny hård träfiberskiva, cementbunden träullsskiva och fibercementskiva på bjälklagets underkant
Krypgrundsbotten utan plastfolie.
Artikelförfattare är Bertil Persson, docent, Bara.
samt fuktgivare på samma plats och utomhus. Mätningar av temperatur och relativ fuktighet (RF) fortsatte kontinuerligt under hösten 2005 med datainsamling och batteribyte på instrument dessförinnan samt under juni 2006. Under försöksåret, 2004 till 2005, stabiliserades förhållandena i krypgrunden efter renovering i fråga om byggfukt från lättklinkern. Byggfukten från lättklinkern ledde till att börja med till en något förhöjd ånghalt i krypgrunderna till de nyligen markisolerade husen jämfört med ånghalten i krypgrunden till det sedan länge markisolerade huset nr 4 i försöksserien. Med anledning av eventuell risk för skador till följd av denna byggfukt avfuktades de nyligen markisolerade krypgrunderna direkt efter läggning av lättklinkern 2004. I slutet av uttorkningsperioden blev därför temperaturen något högre och relativ fuktighet något lägre i de uttorkade krypgrunderna jämfört med motsvarande förhållanden i krypgrunden till det sedan länge markisolerade huset nr 4 i försöksserien. Uttorkningen av byggfukt avslutades i mars 2005 varefter temperaturoch RF-förhållanden i de nyligen markisolerade krypgrunderna torde ha stabili-
Trossbotten av hård träfiberskiva behandlad med mögelhämmande medel. Bygg & teknik 2/08