Fuktsäkra träbjälklag för våtrum De vanligaste skadeorsakerna på våtrumsgolv med keramiska material är läckage genom tätskikt på grund av sprickor och otätheter samt otätheter vid anslutning till golvbrunn. Orsaken till skadorna kan vara flera bland annat otillräcklig styvhet hos underlaget, rörelser i konstruktionen eller brister i utförandet. Vad som initierat skadan på tätskiktet i de olika skadefallen är dock oftast oklart. Ungefär två tredjedelar av alla skador på golv med keramik avser golv utförda på träbjälklag.
Fuktrelaterade rörelser i träbjälklag
SP Trätek har under flera år genomfört omfattande mätningar av fuktrelaterade rörelser i träbjälklag. Mätningarna har genomförts i nyproducerade hus och på laboratorium med bjälklag i full skala. Resultaten visar bland annat att bjälklaget krymper mest under den initiala uttorkningen av huset som sker under det första året. Mätningar visar att en bjälke med höjden 220 mm och fuktkvoten 18 procent initialt kan krympa upp till 8 mm i höjdled, se figur 2. Den årstidsberoende förändringen är mindre och uppgår till cirka 2 mm. Spridningen är dock stor och vissa bjälkar krymper betydligt mindre. Detta beror på variationer i träets egenskaper främst sågningsmönster, det vill säga hur virket är sågat ur stocken. Bjälkar tagna från yttre centrumutbyte med liggande årsringar krymper mer än bjälkar från inre centrumbitar med stående årsringar. En skillnad i krympningsegenskaper hos två intilliggande bjälkar kan medföra att det uppstår en vinkeländring i övergolvet över bjälkarna i samband med uttorkning. I våtrumsbjälklag kan dessa rörelser leda till sprickor i fogar och i värsta fall spruckna tätskikt. I nybyggda hus sker vanligtvis hälften av den initiala krympningen i bjälkarna innan våtrumsbjälklaget beläggs Artikelförfattare är Joakim Norén, SP Trätek i Stockholm. Bygg & teknik 2/08
Figur 1: Våtrum med keramiska material.
med avjämningsmassa. Detta är gynnsamt och minskar den totala rörelsen som avjämningsmassa och tätskikt ska klara. Fuktrelaterade deformationer kan även medföra en nedböjning av hela bjälklaget. Denna nedböjning beror till stor del på krympningsegenskaperna hos skivmaterialet ovanpå bjälkarna. Laboratorieförsök visar att ett fritt upplagt bjälklag med spånskiva utan avjämningsmassa på bjälkar av konstruktionsvirke 45 gånger 220 mm och längden 4,2 m böjer maximalt ned cirka 10 till 12 mm under vinterperioden då inomhusklimatet är som torrast. Mätningar i träbjälklag visar att golvvärme har liten inverkan på bjälkarnas
Våtrumsbjälklag i trähus
Träbjälklag som ska beläggas med keramiska material måste ha tillräcklig styvhet både i bjälkarnas bärande riktning och lokalt i golvet tvärs bjälkarna. I tabell 1 ges exempel på olika konstruktionslösningar som syftar till att förbättra bjälklagets styvhet. Dessa konstruktioner har olika för- och nackdelar både avseende konstruktion och produktion. Även om konstruktionen har tillräcklig styvhet med avseende på statisk last kan dess förmåga att klara fuktrelaterade rörelser hos bjälkar och träskivor vara otillräcklig.
Krympning/svällning (mm)
Tidigare då ytskikten bestod av plastmattor var rörelser i träbjälklag inget större problem på grund av plastmattans flexibilitet. I dag då våtrumsbjälklag nästan uteslutande utförs med keramiska material krävs olika åtgärder för att förbättra underlagets styvhet och minska inverkan av fuktrelaterade rörelser i konstruktionen, se figur 1.
krympning under en årscykel. Golvvärmen medför ett något torrare klimat inne i bjälklaget som vintertid resulterar i cirka en procent lägre fuktkvot i bjälkarna jämfört med träbjälklag utan golvvärme. Skillnaden i fuktkvot motsvarar en ökad krympning på cirka 0,5 mm hos en golvbjälke med höjden 220 mm. Golvvärme medför dock att bjälklaget torkar betydligt snabbare. Golvvärme bedöms däremot ha en större inverkan på spånskivan som krymper betydligt enbart på grund av golvvärmen. En enkel åtgärd för att minska problemet med fuktrelaterade rörelser är att använda torrare konstruktionsvirke. Mätningar i nyproducerade hus visar att den initiala krympningen halveras genom att använda bjälklagsvirke med 12 procent fuktkvot istället för 18 procent fuktkvot. I dag används också alternativa produkter med betydligt mindre fuktrelaterade rörelser som ersätter konstruktionsvirke i bjälklag till exempel LVL (Kerto), lättbalkar (Swelite) och limträ. Dessa produkter används ofta där det ställs särskilt höga krav på golvets planhet.
Figur 2: Krympning och svällning av golvbjälkarnas höjder i hus byggt av virke med 18 procent startfuktkvot. Golvbjälkarnas nominella höjd var 220 mm. 37