Hovsta, Örebro
Geotekniska undersökning: ● 0,6 meter fyllnadsgrus ● 1,5 meter torrskorpelera ● 2 meter siltig jord ● 2,5 meter friktionsjord ● Fast berg ● Grundvattenyta -1,68 meter.
Figur 3a: Markförhållanden. ningar. Förenklingarna motiveras dels av beräkningsarbetet inte ska bli alltför komplicerat, dels av brist på noggrann kännedom om förutsättningarna. Man brukar anta följande: ● Pålen är oändligt lång ● Pålen är ledat/styrd infäst (upptill) ● Initialutböjningen är sinusformad, utböjd i ett plan ● Påle och omgivande jord har konstanta egenskaper ● Pålen är spetsburen
Påle och jord är spänningslösa före belastning ● Jordresponsen är bilinjärt elastisk-plastisk ● Viss reduktion av pålmaterialets hållfasthet, beroende på egenspänningar och drivning ● Viss plasticering av påltvärsnittet. Naturligtvis finns alltid för en verklig påle vissa avvikelser från dessa förutsättningar. Även med de nämnda förenklingarna blir beräkningsarbetet ganska omfattande, och datorstöd brukar anses nödvändigt. Den dimensionerande kapaciteten för pålen beräknas genom att tillskottsutböjningen successivt ökas i små steg tills antingen dimensionerande stuklast eller knäcklast uppnåtts, det vill säga analysen sker med iterativ metod. ●
Provbelastning av RD-pålar
Det har ibland ifrågasatts huruvida den på ovan nämnda sätt beräknade bärförmågan
Figur 3b: Provbelastning av RD-pålar, plan och sektion. Bygg & teknik 1/11
utgör ett realistiskt värde. Och om det är motiverat med så pass omfattande beräkningar. Inverkan av aktuella förenklingar kan till viss del undersökas med analytiska metoder, men ett säkrare sätt att få ett facit är att utföra provbelastning. Förvånansvärt få, knappast några, provbelastningar av stålrörspålar har dock utförts. Med syftet att jämföra beräknad och verklig kapacitet för RD-pålar har därför Ruukki Sverige AB låtit utföra en serie provbelastningar till brott för fem stycken pålar av typ RD115/6.3 S440J2. Hercules Grundläggning AB svarade för konstruktionsutformning och Teroc AB svarade för mätningsarbetena vid genomförandet av provningen. Pålarnas krokighet mättes efter neddrivningen med inklinometer. En av pålarna erhöll av någon anledning relativt liten krökningsradie (är lika med kraftig krökning). Det är annars konstaterat att borrade pålar blir betydligt rakare än motsvarande pålar slagna med topphammare.
Beskrivning av provbelastningen
Placering av pålar med kringarrangemang för provbelastningen visas på figur 3. Pålarna borrades genom ett förborrat hål i en betongplattan. En mothållsbalk infäst i vertikala bergförankrade dragstag utgjorde mothåll för en 1,5 MN-domkraft som placerades på respektive påltopp. Lasten påfördes i steg, som vidmakthölls i cirka tio till femton minuter, tills brott uppkom. Pålskallens rörelse registrerades kontinuerligt under hela förloppet. Pålarna var cirka 6,6 m långa. Marken bestod av lera på friktionsjord vilande på berg. Varje påle hade sju skarvar typ utvändig hylsa. Den odränerade skjuvhållfastheten för den lösa leran var 18 till 20 kPa. Efter provbelastningen ska pålarna dras upp för inspektion av skarvar och uppkomna utböjningar.
Figur 4: Last påfördes med 1,5 MN-domkraft. Överst mothållsbalkarna.
37