Figur 6: Skjuvhållfastheten vid släntfot i försöksslänt Slumpån utvärderad från vingförsök där hänsyn inte tagits till överkonsolidering, där hänsyn tagits till överkonsolidering och skjuvhållfastheten beräknad utifrån resultaten av modellförsöken. lika mycket med OCR som den empiriska ekvationen, vilket visar på att avlastning har större påverkan på resultatet från skjuvförsök än på resultatet av CPT-sondering och vingförsök. Resultatet av vingförsöken visar att den odränerade skjuvhållfastheten bestämd med vingförsök är påverkad av det horisontella förkonsolideringstrycket och överkonsolideringen i horisontalled. Resultat av CPTsonderingarna visar att det inte är möjligt att enbart ur dessa försök med säkerhet säga vilket förkonsolideringstryck som har störst påverkan på nettospetstrycket. Påverkan av det horisontella förkonsolideringstrycket kan dock urskiljas om man även använder empiriska data från andra studier. Utifrån resultatet av modellförsöken och det vingförsök respektive den CPTsondering som utförts långt bakom släntkrön, där förhållandena överensstämmer med plan mark, har den odränerade skjuvhållfastheten i släntfot räknats fram för båda försöksslänterna. Dessa resultat har jämförts med resultatet av vingförsök och CPT-sonderingar utförda i släntfot. I figur 6 visas skjuvhållfastheten utvärderad från vingförsök där hänsyn inte tagits till överkonsolidering, Larsson et al, (1984), där hänsyn tagits till överkonsolidering, Larsson & Åhnberg (2003), tillsammans med skjuvhållfastheten beräknad utifrån resultaten av modellförsöken. I figur 7 visas på motsvarande sätt skjuv34
Figur 7: Skjuvhållfastheten vid släntfot i försöksslänt Slumpån utvärderad från CPT-sondering där hänsyn inte tagits till överkonsolidering, där hänsyn tagits till överkonsolidering och skjuvhållfastheten beräknad utifrån resultaten av modellförsöken.
hållfastheten utvärderad från CPT-sondering där hänsyn inte tagits till överkonsolidering, Larsson & Mulabdic’ (1991), där hänsyn tagits till överkonsolidering, Larsson & Åhnberg (2003), och skjuvhållfastheten beräknad utifrån resultaten av modellförsöken. Figurerna redovisar resultaten från Slumpån, men resultaten från Partille är samstämmiga. Resultaten visar ● Att det behövs en extra korrektion av resultaten från vingförsök och CPT-sondering för överkonsolidering i horisontalled. ● Att en korrektion baserad på vertikal överkonsolidering ger relativt god överensstämmelse. Möjligen behöver korrektionen av resultat från CPT-sonderingen vara större än korrektionen baserad på vertikal överkonsolidering. Det är dock stor spridning i resultaten från modellförsöken, så denna slutsats är tämligen osäker.
Hur påverkas beräknad stabilitet
För att se hur den beräknade stabiliteten i en slänt påverkas om man korrigerar den odränerade skjuvhållfastheten från vingförsök och CPT-sondering för överkonsolidering, har stabilitetsberäkningar genomförts för de studerade slänterna i Partille och Slumpån. Vald odränerad skjuvhållfasthet har då baserats på odränerad skjuvhållfasthet utvärderad ifrån skjuvförsök och fallkonförsök på laboratoriet, vingförsök och CPT-sondering i fält samt
Figur 8: Vald skjuvhållfasthet i släntfot, försöksslänt Slumpån, baserad på samtliga utförda undersökningar då resultat från CPTsondering och vingförsök korrigerats för överkonsolidering och hänsyn tagits till tillförlitligheten i respektive metod. empiri. Stabilitetsberäkningar har gjorts både för fallet då skjuvhållfastheten utvärderad från CPT-sondering och vingförsök korrigerats med hänsyn till överkonsolidering och för fallet då ingen sådan korrektion gjorts. En vald skjuvhållfasthet baserad på samtliga utförda undersökningar då resultat från CPT-sondering och vingförsök korrigerats för överkonsolidering och hänsyn tagits till tillförlitligheten i respektive metod (fall 1) redovisas i figur 8. Vald skjuvhållfasthet bestämd på samma sätt, men då ingen korrektion av resultaten från CPT-sondering och vingförsök gjorts för överkonsolidering (fall 2) resulterar i en något högre vald skjuvhållfasthet i släntfot (för Slumpån, 2 till 5 kPa högre). Eftersom resultaten från skjuvförsöken bedömts mest tillförlitliga och därmed givits relativt stor betydelse, har vald skjuvhållfasthet också bestämts utan stöd av skjuvförsöken och utan korrektion av CPT- och vingresultat för överkonsolidering (fall 3). Den valda skjuvhållfastheten i släntfot är då ytterligare något högre, för Slumpån 7 till 12 kPa högre. Vad innebär då detta för den beräknade stabiliteten? Den beräknade stabiliteten för Slumpån, med Slope/W, Morgenstern-Prices metod och baserad på vald skjuvhållfasthet då CPT- och vingresultat korrigerats för överkonsolidering (fall 1) är med odränerad analys Fc lika med 1,00 och med kombinerad analys Fk lika med Bygg & teknik 1/09