Tabell 2: Modellfaktorer för friktionspålar enligt tillämpningsdokument Pålgrundläggning. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Modellosäkerhet Beräkningsmodell/provningsmetod γRd ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Geostatisk metod (baserad på friktionsvinkel) för pålar i friktionsjord 1,6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Dimensionering av pålar baserat på sonderingsresultat med CPT 1,4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Dimensionering av pålar baserat på övriga sonderingsmetoder, till exempel HfA, SPT och Tr, 1,5 med verifiering av jordart genom provtagning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Statisk provbelastning 1,0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1,2 Dynamisk provbelastning utvärderad endast med CASE-metoden. CAPWAP-analys bör dock utföras för mantelburna pålar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Dynamisk provbelastning med signalmatchning med CAPWAP-analys 0,85 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Dragbelastning utvärderad från CAPWAP. Dessutom bör en reduktionsfaktor för dragbelastning 1,3 på minst 0,7 användas
tor γRd,e måste användas för att få tillräcklig totalsäkerhet. Denna väljs till 1,4, vilket motsvarar korrelationsfaktorn för en undersökningsprofil. I tillämpningsdokumentet Pålgrundläggning redovisas modellosäkerheter för olika beräkningsmodeller och olika provbelastningsmetoder. I tabell 2 redovisas modellfaktorer för friktionspålar. Användning av dessa modellfaktorer förutsätter att välbeprövade beräkningsmetoder respektive utvärderingsmetodik används. Dessa värden är rådgivande. Det finns därför utrymme för att under speciella förutsättningar kunna motivera ett val av andra modellfaktorer. Exempelvis kan dessa beräknas med statistiska metoder (β-metoden) genom korrelation mot provbelastningar.
Geokonstruktionens dimensionerande värde
Vid dimensionering enligt EN 1997-1 kan det karaktäristiska värdet vara olika beroende på vilket tillvägagångssätt som väljs (modellpåleanalogi eller kompletterande sätt) eller vilken typ av dimensionering som utförs. Att ge ett specifikt karaktäriskt värde för en jordparameter som ska gälla generellt som vi ser idag blir inte möjligt. Detta leder till att geoteknikern/geokonstruktören som utför dimensioneringen också är ansvarig för de parametervärden som används i beräkningen. Konsekvensen vid till exempel totalentreprenader blir att ansvaret för val av parametervärden förskjuts från byggherrens konsult som tar fram härledda värden (redovisas i en markundersökningsrapport) till entreprenörens konsult som beräknar/utvärderar geokonstruktionens karaktäristiska värde och därefter dimensionerande värde (redovisas i ett projekterings-PM).
Hävdvunna åtgärder
I fall där beräkningsmodeller ej finns att tillgå eller där förenklade metoder är mer lämpade, tillåter Eurokod 7 att så kallade Bygg & teknik 1/09
hävdvunna åtgärder får användas. Sådana åtgärder inkluderar konventionella och konservativa dimensioneringsregler. I tilllämpningsdokumentet Pålgrundläggning föreslås följande som hävdvunna åtgärder: ● Standard betongpålar stoppslagna enligt dagens praxis till 10 mm/10slag enligt tabeller i Pålkommissionens rapport 94 (liknande tabell finns även i Bro 2004). Härvid föreslås att tabellvärden för säkerhetsklass 1 används och dessutom räknas upp med en faktor 1,1. ● Standard betongpålar som inmejslas i berg med 300 slag enligt dagens praxis. Dessutom kan tio procent högre lasteffekt tillåtas jämfört med pålar stoppslagna i morän. ● Spetsbärande grävpålar på berg med maximalt tillåtet grundtryck på 5 MPa enligt klass C som finns beskrivet i Pålkommissionens rapport 58. Dessutom kan den förenklade och konservativa metod för att beräkna tillåten pållast i drag enligt Bro 2004 betraktas som en hävdvunnen åtgärd (50 kN för en pållängd större än 12 m).
Observationsmetoden
När det gäller pålgrundlägning kan det ibland vara lämpligt att dimensionera enligt observationsmetoden (aktiv design). Några exempel: ● Pålning i tätort med stränga krav på massrörelser eller där risk för skred föreligger; pålningen anpassas efter uppmätta markrörelser) och/eller uppmätta porövertryck. ● Pålning där jordpackning förekommer (gruppeffekt) eller där tidsberoende förändringar av bärförmågan sker; pållängder och stoppslagningsregler justeras successivt beroende på nya inkomna resultat från utförda provbelastningar. I Eurokod 7 ställs dock ett antal krav för att dimensionering ska får utföras enligt observationsmetoden. För pålgrundläggning ska minst följande moment ingå för att kunna klassificeras som observationsmetoden:
● Att ett mätprogram/kontrollprogram upprättas där bland annat utförande, krav och förutsättningar för provpålningen och produktionskontrollen beskrivs. ● Att en löpande produktionskontroll under byggskedet utförs med en återkoppling och eventuell revidering med hänsyn till observationer och mätresultat.
Styrande dokument
Det viktigaste dokumentet som kommer att styra pålgrundläggningen i framtiden är som tidigare nämnts Eurokod 7, som i första hand behandlar geoteknisk bärförmåga. I början av 2009 ska den översatta svenska Eurokod 7 innehållande den svenska nationell bilagan vara ute. Vägverkets och Boverkets författningsamlingar, VVFS 2008 och BFS 2008, kommer vara anpassade till eurokoderna och kommer innehålla samma information som i den nationell bilagan. IEG:s Tilllämpningsdokument 8:2008, Pålgrundläggning kommer utgöra ett hjälpmedel vid dimensionering enligt Eurokod 7. När det gäller den konstruktiva bärförmågan av pålen tillkommer även Eurokod
Sjunkningsmätning vid stoppslagning.
13