Figur 8: Läge för sektion 1/470 syd.
Figur 7: Spontvägg vid sektion 1/470 syd.
Figur 9: Instrumentering i sektion 1/470 syd. De bägge sektionerna instrumenterades relativt lika. Horisontaldeformationerna mättes på tre olika avstånd från stödväggen och vertikaldeformationerna mättes på två olika avstånd från spontväggen. Utöver dessa rörelsemätningar ingick mätningar av spontväggens förskjutningar och marksättningen utanför schakten i entreprenörens och beställarens kontrollprogram. Spänningsändringarna i jorden kontrollerades med jordtrycksmätare installerade i leran någon
Figur 10: Tunnelsträckning. 34
meter bakom spontväggen och med hjälp av portrycksmätare installerade i grupper på olika avstånd från stödväggen. Sektion 1/430 norr. Schakten bedrevs till ett djup av 10,5 meter, ganska nära befintliga byggnader, se figur 3 och figur 4 på sidan 32. Instumentering i denna sektionen framgår av figur 5 på föregående sida. Arbetsordning. Schakten bedrevs enligt schaktordning beskriven i figur 6, där de olika arbetsstegen framgår av tabell 1 på föregående sida.
Sektion 1/470 syd. Spontväggen installerades ner till berg. För att minimera risken för hydraulisk bottenupptryckning injekterades spontfoten. Utöver detta utfördes en ridåinjektering i berget. Grundvattentrycket inuti schaktgropen sänktes successivt vartefter schakten bedrevs. Spontväggen förankrades på tre nivåer med linstag som borrades och injekterades fast i berget. Placering och instrumentering framgår av figur 7, figur 8 och figur 9. Arbetsordning. Uppförandet av stödkonstruktionen (spontvägg, hammarband och dragstag) utfördes enligt arbetsgång presenterad i figur 11 och tabell 2 på sidan 36. Mätresultat. Tack vara det nära samarbetet mellan Chalmers, Vägverket och Skanska lyckades i stort sett alla mätare överleva under hela byggtiden. Några exempel på mätresultat redovisas i figur 12 på sidan 38, men i övrigt hänvisas till Kullingsjö (2007). Förutom de förväntade rörelserna beroende på mobilisering av jordens hållfasthet kunde effekter av pålslagning och stagborrning tydligt urskiljas. Pålningens inverkan vid sektion 1/430 visas i figur 12, där effekten av pålslagningen framgår tydligt. Pålningen innebar att sponterna trycktes utåt samtidigt som marken hävdes på utsidan.
Laboratorieförsök
Inom ramen för forskningsprojektet har omfattande geotekniska undersökningar genomförts. I läge för de studerade sektionerna har kompletterande CPT-sonderingar utförts och ostörda jordprover har analyserats med ett omfattande laboratorieprogram. Laboratorieförsöken har omfattat olika typer av ödometerförsök, triaxialförsök och direkta skjuvförsök. Under projektets gång har laboratoriet vid Chalmers utvidgats till att idag vara norra Europas modernast laboratorium för analys av lerjordar. En stor del av intrimningen av utrustningen har gjorts inom ramen för det här redovisade forskningsprojektet. De ödometerförsök som utförts är bland annat stegvis pålastning med 24 timmars intervall, stegvis avlastning med 24 timmars intervall, CRS-test. SpecialBygg & teknik 1/08