Mårten Gås i Skåne Av: Annelie Mannertorn
Den trinda och godmodiga gåsen har blivit något av en symbol för Skåne. Kanske är det gåsens naturliga hemvist i det öppna landskapet, där den frodats sedan stenåldern. Eller kanske har det med gåsens kulinariska egenskaper, mör och välsmakande som den är, något som är nog så viktigt i en matälskande region som Skåne. Gåsen har sedan tidig medeltid sin särskilda plats i kalendern, Mårtensdagen den 11 november. Men eftersom vi i Sverige är otåliga nog att fira redan kvällen innan, så är det vid middagsdags den 10 november som den skånskaste av alla måltider dukas upp: gåsamiddagen. Generös, storartad och omsorgsfullt förberedd och med den saftiga gåsen i centrum.
Den trinda och godmodiga gåsen har blivit något av en symbol för Skåne. Skanörs Gästis har ett eget övergångsställe för gäss. Varje sommar-eftermiddag kan man uppleva hur gässen vallas över gatan. Här kan man också posta sin gåsapost. Foto: skane.com ©sydpol.com
Den 10 november är visserligen Martin Luthers födelsedag, men han hade ingenting alls att göra med festandet på gås. Däremot vet vi att verklighetens Mårten var en romersk soldat, sedermera biskop och helgon med namnet Sankt Martin. Lustigt nog så skulle denne knappast ha kommit på tanken på att äta en sådan riklig och mättande föda som gås, asket som han var. Dessutom avskydde han gäss, eftersom den blygsamme mannen blev röjd av kacklande gäss då han försökte gömma sig för påvens män som ville ha honom till biskop i Tour. Väl uppstigen på biskopstronen hämnades han genom att uppmana till årlig slakt av dessa förrädare. Skröna eller ej, sant är i alla fall att allt sedan dess, år 371, äts det gås till minne av den helige Martin. Fast egentligen har det alltid varit naturligt att fira och frossa den här tiden på året. Arbetet på fält och i fiskevattnen var avslutat för säsongen, gässen var som allra fetast och dryckerna lagom lagrade. Det var just Sankt Martin som lär ha uttalat ”Efter Martinsdagen är vinet gott!”. I det skånska bondesamhället var det runt den här tiden dags att göra upp räkenskaper, byta ålderman och betala ut naturalöner. Ett utmärkt tillfälle för gillen och här kom Mårtensdagen väl tillpass. Det var inte bara gås som förtärdes vid dessa gästabud som varade i dagar i de olika gårdarna, utan det åt och dracks av allt som man kunde hitta i de nyss fyllda skafferierna. De flesta väljer att förlägga Mårtensfirandet till restaurang i dessa dagar och det kan ske när som helst under november månad, gåsen måste inte ätas just den 10 november. En äkta gåsamiddag tar ett par dagar i anspråk att förbereda om allt ska göras rätt. Bara att bära hem den präktiga gåsen, som kan väga uppemot sju kilo, är en bedrift. Allra bäst är att avnjuta gåsen i genuin skånsk miljö, på något gästgiveri ute på landet. Här har man ofta en särskild känsla för traditionerna. På Skanörs Gästis är gåsen ett synnerligen levande inslag i miljön, för här är det, sommartid, gåsuppvisning varje eftermiddag. Deras gåsflock vallas av en liten
–1–