Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Planen: så ska Örnsköldsviks näringsliv lyfta

KOMMUN TJUGO NITTON • DECEMBER 2018

s. 29

Det politiska efterspelet i landstingen s. 16 – 17

Fjärrundervisningens vara eller icke vara s. 7

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

December 2018

Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor Lärarfortbildning AB har 30 års erfarenhet av att fortbilda yrkesverksamma lärare och skolledare, från förskola till vuxenutbildning.

77 KURSER VÅREN VÅREN 2019

Hjärnsmart undervisning • Mindset, grit och jävlar anamma • Arbetslagsledarutbildning • Problematisk skolfrånvaro • Förskolans reviderade läroplan • Analysera mera! • Fånga lärprocesser i förskolan • Enkel och rolig programmering • Förskolans reviderade läroplan • Hållbar utveckling i förskolan • Specialpedagogik i vardagen • Undervisning i förskolan • Förskoleklassens uppdrag • Digitala verktyg på fritidshem • Skolledare - ny i rollen • Bedömning och betyg i grundsärskolan • Fortbildning för elevassistenter • Skapa film med eleverna • Digitala resurser i sfi • Individanpassad sfi-undervisning SE HELA KURSUTBUDET PÅ WEBBEN

14 KONFERENSER VÅREN 2019

FORTBILDNING I HELA LANDET

Vi kommer till er

Kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen Det finns frågor som väcker starka känslor och som skapar pedagogiskt komplexa situationer. Lärare ska grundlägga och sprida demokratiska ideal, men hur ska demokratiuppdraget bli en del av kunskapsuppdraget? Hur kan undervisningen utformas? Skolledare, lärare, forskare och debattörer ger här råd, strategier och modeller – om vad som krävs för att elever ska lära sig att navigera i det moraliska landskapet.

Våra fortbildare reser över hela landet och fortbildar större och mindre grupper. De utmanar på ett positivt sätt och ger er ett gemensamt språk för utveckling i olika frågor. Ni får föreläsningar blandat med praktiska moment som ger er möjlighet att problematisera aktuell forskning och testa olika arbetsmetoder och verktyg.

Förstelärarnas rikskonferens

Vi garanterar att ni blir nöjda

BLI SÄKRARE PÅ ATT TA DE TUFFA SAMTALEN

DET DUBBLA LEDARSKAPET – LÄRANDE FÖR ELEVER OCH FÖR KOLLEGOR

Vi har lång erfarenhet av att arbeta i process och har sedan flera år en nöjd-kund-garanti på samtliga uppdragsfortbildningar.

Förstelärarnas rikskonferens 2019 fokuserar på hur förstelärare kan utveckla sitt ledarskap för ökat lärande för såväl elever som för kollegor. Professionellt lärande är nära sammankopplat med den egna undervisningen och att lärare gemensamt arbetar i en undersökande och kunskapsbildande cykel för att förbättra undervisningen. Allt med syfte att utveckla elevers lärande. Varmt välkommen till konferensen som precis som tidigare år går från ord till handling!

Kontakta oss så får du en offert Är du nyfiken på vad vi kan göra för er så tveka inte att höra av dig till oss så berättar vi mer! Det är i dialog vi utvecklar den optimala lösningen för just er.

Leda kollegor i förskolan MED KOMPETENS, KUNSKAP OCH MOD ATT LEDA PEDAGOGISK UTVECKLING

Utvecklingsledare, pedagogista, utvecklingspedagog eller försteförskollärare – titlarna är många och varierar från plats till plats. Men ni har alla samma uppdrag: Att leda kollegor så att ni tillsammans kan bidra till utveckling av utbildningen som barnen möter och är en del av. Du får möjlighet att tillägna dig ny kunskap.

ALLA VÅRENS KONFERENSER HITTAR DU PÅ WEBBEN

KONTAKTA VÅRA FORTBILDNINGSRÅDGIVARE! info@lararfortbildning.se 08-737 68 00

Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00 2

Evert

Jonas

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

FRÅN REDAKTIONEN

Historiska siffror och heta frågor D ET POLITISKA LÄGET i Sverige är onek-

ligen oklart. När denna text skrivs har vi ingen ny regering och hur en sådan skulle kunna se ut känns fortfarande svårt att sia om. Det vi vet är att intresset för politiken är stort och att engagemanget för den lokala och regionala politiken växer i takt med den nationella. Valdeltagandet ökade för fjärde valet i rad – till såväl riksdag som till landsting och kommun.

PRECIS SOM I riksdagsvalet har resultatet i

kommun- och landstingsvalen medfört ett svårnavigerat politiskt landskap – men framför allt en ny typ av landskap. På sida 16 – 17 får ni läsa mer om Socialdemokraternas historiskt låga siffror i landstingen. Siffror som inneburit att enbart ett landsting med rött styre kvarstår. Samtidigt går de lokala sjukvårdspartierna starkt framåt. Statsvetaren och professorn Anders Lidström hjälper oss att reda ut vad detta kan bero på.

Projektledare Fredrik Björnback fredrik.rylander@borgowilli.se 070 754 16 01 Redaktör Lovisa Olai lovisa.olai@borgowilli.se 073 535 78 41

FJÄRRUNDERVISNINGENS VARA ELLER icke vara

har också aktualiserats under hösten. Skolverkets förslag om att tillåta en utökning av fjärrundervisning har lett till het debatt på många håll. Det skulle möjliggöra för att fler ämnen kan erbjudas i glesbygdskommuner samtidigt som kvaliteten på undervisningen kan riskeras. På sida 7 tar vi dig genom för- och nackdelarna med den här typen av undervisning – och hur den i praktiken skulle fungera. Lärarförbundets ordförande Åsa Fahlén ger sin syn på saken.

DESSA FRÅGOR, OCH många fler, lyfter vi i denna

tidning och en sak har de alla gemensamt: ett allt större fokus på regionala utmaningar och möjligheter.

LOVISA OLAI, REDAKTÖR KOMMUN 2019

» Engagemanget för den lokala och regionala politiken växer i takt med den nationella «

Produktionsledare Paulina Lamberg paulina.lamberg@borgowilli.se 076 038 01 06 Grafisk designer Elin Nilsson Angelstedt elin.angelstedt@borgowilli.se 076 801 88 24 Tryck Pressgrannar AB Kommun 2019 medföljer som bilaga i Dagens Samhälle, december 2018.

Borg & Owilli Stureplan 2, 114 35 Stockholm Org.nr: 559016-5535 redaktion@borgowilli.se Växel: 08 525 239 70 Det redaktionella innehållet i bilagan är partipolitiskt obundet.

HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN

Det behövs fler hyresrätter, inte färre!

Hyresgästföreningen

De senaste 10 åren har fler än 50 000 lägenheter ur allmännyttan* sålts i Stockholmsregionen.

I alltför många fall blir konsekvensen sämre service, brist på inflytande och höjda hyror, som alltför ofta leder till att hyresgäster inte har råd att bo kvar.

Allmännyttan är en förutsättning om vi vill ha ett samhälle för alla och möjliggör allas rätt till ett hem.

Som medlem i Hyresgästföreningen bidrar du i kampen om allas rätt till ett hem!

Bli medlem nu och skriv på vår namninsamling för att stoppa utförsäljningarna hyresgastforeningenstockolm.se * Kommunägda bostadsbolag

3

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

Ny lärobok i sex och samlevnad ska hjälpa lärare Sexualupplysaren Nathalie Simonsson släpper en ny lärobok i sex och samlevnad – och tar ett unikt grepp på ämnet.

Boken har efterfrågats av lärare, föräldrar och politiker.

ANNONS

TEXT: LOVISA OLAI FOTO: VIGGO LUNDBERG

T

IDIGARE I ÅR släppte Skolinspektionen

sin granskning av sex- och samlevnadsundervisningen. Den visar att många lärare tycker att det är svårt att undervisa i frågorna och efterfrågar kompetensutveckling.

– Lärarna behöver bättre förutsättningar, säger Nathalie Simonsson, sexualupplysare och författare till den nya läroboken Viktigast av allt – om kroppen, känslor och sex, och fortsätter:

» Undervisningen hör hemma i flera olika ämnen « – NATHALIE SIMONSSON

– Undervisningen hör hemma i flera olika ämnen och är en del av skolans övergripande värdegrundsarbete. Men, bara ett fåtal lärarutbildningarna tar upp frågorna och det saknas läromedel som tar ett brett grepp. Viktigast av allt handlar om puberteten och sex, men också om samtycke och respekt, normer, psykisk ohälsa, självkänsla och kärlek.

VIKTIGAST AV ALLT utgår från styrdokumenten

för årskurs 7–9 och gymnasiet gällande jämställdhet, sexualitet och relationer. Boken har tagits fram tillsammans med tonåringar och besvarar deras frågor. Den kan läsas hemma på rummet, lika väl som i skolan.

Det finns mycket information på internet, men Nathalie Simonsson menar att just det innebär att eleverna behöver hjälp att sålla

och hitta fram till det som är viktigast: – Den information du får om du googlar är inte åldersanpassad, kanske inte ens korrekt.

Styrkan med en bok är att man kan visa hur de här frågorna hänger ihop.

HON BERÄTTAR ATT det fortfarande är vanligt

att dela upp eleverna i tjej- och killgrupper, och att undervisningen inte alltid inkluderar alla. Något som Skolinspektionen också lyfte i sin granskning.

– Det är viktigt att alla elever får samma kunskap och möts av samma budskap. Att alla känner sig sedda och speglade, säger Nathalie Simonsson och avslutar: – Eleverna har rätt till den här undervisningen, och vi vet att den gör dem både klokare och tryggare.

E4

Ett utmärkt läge!

Rv 50

Alldeles intill E4:an i Mjölby, där också södra stambanan och riksvägarna 32 och 50 möts, planerar vi för Mjölby västra logistikområde.

Verksamhetsmarken, som är ca 190 000 m2, väntas bli byggklar under 2019.

Välkommen att kontakta vår företagslots om du är intresserad: michael.agu@mjolby.se telefon 0142-851 13

4

NATHALIE SIMONSSON Nathalie Simonsson är en av Sveriges främsta sexualupplysare. Hon har träffat tusentals barn och tonåringar i samtal om det som är allra mest personligt. Nathalie Simonsson har tidigare skrivit Världens viktigaste bok, en lärobok i sex och samlevnad för mellanstadiet.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

Övre bild: Skalan i bostadsområdena i Södra Ryd minner om 70-talets planeringsideal (foto: Skövde kommun).

Undre bild: Ett fotomontage över tillkommande byggnaders placering i Mariesjö (foto: PE Arkitektur/Kreativa Hus).

Skövde utvecklas med hänsyn till platsens förutsättningar Skövde växer så det knakar och det byggs på många platser i kommunen. Just nu pågår arbetet med två planprogram som innebär stora förändringar för områdena Södra Ryd och Mariesjö. Områdena, som i dag har olika användning och förutsättningar, ska båda omvandlas till attraktiva stadsdelar att leva, bo och verka i. “Just nu tittar vi på vilka förutsättningar som finns i stadsdelarna för att ta fram förslag på utvecklingsmöjligheter”, säger Linda Kjerfve, fysisk planerare på Skövde kommun.

ANNONS

TEXT & BILD: SKÖVDE KOMMUN

T

IDIGARE I VÅR passerade Skövde 55 000 invånare.

Visionen är att till 2025 vara en stad med 60 000 invånare. Med en snabb tillväxttakt i sikte startar nu en omfattande stadsutveckling för de vitt skilda områdena Södra Ryd och Mariesjö.

LINDA KJERFVE, ANSVARIG för planprogrammet i Södra Ryd,

beskriver hur en stadsdel som byggdes på 70-talet, helt i enlighet med dåtidens ideal, nu översiktligt ska utvecklas utifrån bostäder, infrastruktur, grönområden och verksamheter.

– Vi vill knyta samman bostadsområden som i dag består av olika enklaver, utan att försämra för de som redan bor här.

Det är en fin avvägning och ett utmanande arbete. Utredningsarbetet involverar näringslivsaktörer, andra offentliga aktörer och civilsamhället – och det finns många aspekter att ta hänsyn till i arbetet, menar Linda.

– Vi behöver ta hänsyn till olika befintliga förutsättningar.

Till exempel ska vi ta hänsyn till naturvärden, transport av farligt gods, bullerstörningar och markföroreningar. Även parametrar som dagvatten och vad som kan hända med platsen vid extremväder är viktiga att beakta.

DET ÄR ASPEKTER som även gäller för planprogrammet för

Mariesjö. Det i dag centralt belägna industri- och handelsområdet ska förvandlas till en blandstad med bostäder, utbildning, kontor och service – en levande stadsdel med hög puls.

– Jämfört med Södra Ryd, där avsikten är att förtäta och förädla den redan bebyggda miljön, är uppdraget i Mariesjö att gradvis helt ställa om dagens användning till något helt nytt. En av de största frågorna för oss i Mariesjö blir därför också genomförandet som måste ske i nära samverkan med fastighetsägare och utifrån deras önskemål om utveckling, säger Ingemar Frid, planarkitekt och ansvarig för planprogrammet i området, och fortsätter: – Hittills har det varit en bra dialog och vi har lyssnat till fastighetsägarnas framtidsplaner och beskrivit vårt uppdrag.

OMSTÄLLNINGEN AV MARIESJÖ kommer även ha betydelse för

expandera sina verksamheter. Detta kommer även gynna Skövde i stort, avslutar Ingemar.

SKÖVDE Invånare: cirka 55 000.

Restid med tåg: Stockholm 2 timmar, Göteborg 1 timme.

Finalist i Årets superkommuner 2018.

Exempel på stora utvecklingsprojekt i kommunen: • Billingens fritidsområde (skidspår och besöksmål) Hertig Johans torg (centrum) • Norra Ryd (verksamhetsområde) • Trädgårdsstaden (bostäder)

LÄS MER PÅ: SKOVDE.SE

Högskolan i Skövde samt för den för Skövde viktiga innovationsmiljön Gothia Science Park (GSP).

– Genom att skapa en attraktiv, urban och, i bästa fall, unik miljö kan vi hjälpa GSP som teknikpark och högskolan att bli ännu mer intressanta och ge dem goda förutsättningar att

5

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

För dig som är socionom

Juridisk information, beslutsstöd och kompetensutveckling Lex Sarah, personuppgifter inom socialtjänsten, äldreomsorg, arbetsmiljö m.m.

Öppna kurser, webbkurser och kundanpassade utbildningar

Kompetensutveckling Upptäck våra grund-, fördjupnings- och uppdateringskurser.

Ledarstöd

Handledning

Rådgivning Våra specialiserade socialrättsjurister hjälper till med enklare frågesvar, kniviga ärenden, vägledning, planering och mycket mer.

Analyser, ämnesguider och checklistor

Informations- och webbtjänster

Lagkommentarer till SoL, LSS, LVU, LVM m.fl.

Webbtjänsterna som passar just dina behov. Välj bland breda informationstjänster, fördjupande lagkommentarer och nischade rättsfallstjänster. Du skräddarsyr din egen bevakning.

Domar och beslut

Genom guider, analyser och referat får du vägledning och stöd för att kunna fatta rättssäkra beslut. Med våra olika typer av utbildningar är din kompetens på området ständigt aktuell. Och skulle du behöva hjälp i exempelvis enskilda ärenden så finns våra juridiska rådgivare alltid till hands.

SCANNA QR-KODEN MED DIN SMART PHONE FÖR ATT FÅ VETA MER!

Är du nyfiken på oss och våra tjänster?

Läs mer på www.jpinfonet.se

JP Infonet Juridiska tjänster och stöd du kan känna dig trygg med

6

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

Fjärrundervisning – en möjliggörare eller ”quick fix”?

FRÅN REDAKTIONEN

Skolverkets förslag att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser har under hösten lett till en het debatt. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, menar att fjärrundervisning kan vara ett oundgängligt alternativ – om man gör det under ordnade former.

TEXT: ANNA BJUR FOTO (PÅ ÅSA): ELISABETH OHLSON WALLIN

V

I HAR EN stor lärarbrist i Sverige

och det påverkar särskilt glesbygdskommuner. För de skolor som saknar legitimerade eller behöriga lärare i modersmål och moderna språk, eller har ett otillräckligt elevunderlag, har fjärrundervisning varit ett alternativ.

– När man pratar om modersmål, hemspråk och moderna språk är fjärrundervisning nästan det enda sättet att få ihop tillräckligt stora elevgrupper i glesbygdskommuner.

Om de till exempel behöver resa långt till en annan skola finns ju en risk att de varken vill eller orkar läsa ett modernt språk överhuvudtaget, säger Åsa Fahlén och tillägger: – Då är det klart att en organiserad fjärrundervisning, med legitimerad lärare och en handledare på plats, kan bidra till att eleven läser språket. Det är exempel på en omständighet där fjärrundervisning är en möjliggörare.

FJÄRRUNDERVISNING KAN OCKSÅ vara ett alter-

nativ för de elever som av olika anledningar har svårt att gå i skolan, på grund av en sjukdom, ångest eller depression.

– Där ser vi att fjärrundervisning kan bidra till att eleverna får undervisning. Men då är det naturligtvis viktigt att man, samtidigt som man ger fjärrundervisning, jobbar med den grundläggande orsaken till varför eleven inte är i skolan, säger Åsa Fahlén.

OM SKOLVERKET FÅR igenom sitt förslag – att erbjuda fjärrundervisning i fler ämnen – vilka ämnen skulle då vara bäst lämpade för detta? Enligt Åsa Fahlén blir det svårare ju fler praktiska inslag som ämnena har, som till exempel laborativa eller fysiska moment: Åsa Fahlén.

– Lärarnas Riksförbund är inte positiva till att man ska utöka fjärrundervisning i fler ämnen. Alla ämnen har olika moment – även om det är väldigt teoretiska ämnen – där fjärrundervisning kan vara till en nackdel ur ett lärarperspektiv.

» Om en elev har fastnat och behöver hjälp kan det bli svårt att fånga upp dessa signaler « – ÅSA FAHLÉN

DET FINNS OCKSÅ en risk att man i fjärrunder-

visning inte har samma möjlighet att möta eleverna och kunna ge dem individuellt stöd: – Om en elev har fastnat och behöver hjälp kan det bli svårt att fånga upp dessa signaler om man inte är på plats i klassrummet fysiskt.

Dessutom efterlyser många elever förtroendefulla relationer med lärare. Det är svårt att få till på distans, säger Åsa Fahlén.

MÅNGA HAR VARNAT om att fjärrundervisning

kan bli en ”quick fix” för att försöka komma till rätta med den nationella lärarbristen.

Enligt Åsa Fahlén kan undervisningsformen innebära att kommunerna inte behöver gå till botten med vad orsaken till lärarbristen egentligen är. Hon liknar det vid att sätta ett plåster på ett blödande sår – utan att fundera på varför man har fått såret: – Skulle man utöka möjligheten att kringgå lärare på plats, är jag lite rädd att man lämnar till exempel glesbygdskommuner ännu mer i sticket än vad man gör i dag. Det är delvis den anledning som gör att Lärarnas Riksförbund driver frågan om ett ökat statligt ansvar, säger Åsa Fahlén och avslutar: – När det gäller fjärrundervisning krävs en tydlig reglering, med statliga nationella riktlinjer. Innan regeringen överväger att utöka fjärrundervisningen till fler ämnen och lägre klasser behövs också en utvärdering för att titta på hur det kan gå till och vilken typ av pedagogik och metodik som krävs. Att hitta en balans i regelverket är jätteviktigt.

FAKTA • Fjärrundervisning är en undervisning som sker online och i realtid. Det är en schemalagd undervisning där lärare och elever finns på olika ställen, men möts online på en förutbestämd tid.

• Lärarbristen ligger till grund för Skolverkets förslag till regeringen, att tillåta en utökning av fjärrundervisning i fler ämnen än vad som får bedrivas i dagsläget.

7

December 2018

Hästar, huskies och blockchain Boden 2018 är en öppen garnisonsstad med nya kullar värnpliktiga som genomgår sin grundutbildning. Men också en plats med ett växande och varierat näringsliv där globala aktörer ser Boden som den optimala platsen för etablering.

HANNA OLOFSSON tränar travhästar och tävlar på elitnivå över hela Sverige. Men hemmabasen är Bodentravet, Sveriges nordligaste och förmodligen mest stadsnära travbana. Boden är en häststad där hästen ofta mer är en livsstil än en fritidssysselsättning. Här kan du bygga din egen hästgård 10 minuter från centrum.

HANNAH LEVY från Connecticut (USA) flyttade till Lassbyn norr om Boden där hon och sambon Jeremias startade ett hundspannsföretag. Besöksnäringen är en ny basnäring i Norrbotten och omsätter miljarder.

Här blir Hannah och huskievalpen Thelma en del av en helt unik mix av upplevelser där Boden lockar besökare från hela världen.

MATTIAS BERGQVIST utvecklar spelbranschen i Boden. På Boden Business Park ansvarar han för drygt 50 spelstudenter och snart ett antal spelstudior. Vägg-i-vägg jobbar kollegorna med ytterligare datahallsetableringar. Boden har 100 procent grön el från vattenkraften, kall luft och helt rätt infrastruktur. Det gör Boden till en nod för den globala blockchainteknologin.

KOMM / BODENS KOMMUN • FOTO / MATS ENGFORS • FOTOGRAPHIC

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

Boden.se • @narhetsliv

8

PVM_Boden_DagensSamhälle_Trio_246x347mm.indd 1

2018-11-19 13:41

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

Borås – en tillväxtregion som planerar för framtiden Borås Stad ska till år 2035 ha växt med omkring 30 000 nya boråsare och planeringen för hur staden ska expandera är i full gång. Med urbana stråk vill man binda ihop nya stadsdelar med den gamla stadskärnan och skapa en stad med småstadens charm och storstadens utbud och affärsmöjligheter.

ANNONS

TEXT & BILD: BORÅS STAD

» Man brukar säga att 50 procent av all e-handel på något sätt rör sig igenom Borås « – RICHARD MATTSSON

M

ELLAN 1890-TALETS SLUT till 1940-

talet var Borås den stad som växte mest procentuellt av alla städer i Sverige. Det bildades nya fabriker och industrier på löpande band utefter Viskan.

Under 80-talet skedde en stor förändring och många av industrierna tvingades skära ner på 25 000 jobb. Det bidrog till att många flyttade från Borås och den blomstrande staden gick in i en svacka. Men det är historia och idag är staden Sveriges 13:e största. De som besöker staden idag möts av ett levande kulturliv, en rik flora av funkisbyggnader och en unik byggnadsdynamik.

– Man kan säga att det nya Borås startade 2008 med Jim Dines omdebatterade nio meter höga skulptur Pinocchio. Det blev startskottet till vår konstsatsning och har lett till att vi har 150 konstverk och statyer i staden. Vartannat år ställer vi ut nya skulpturer och vartannat år har vi något som kallas ”No limit” där vi öppnar upp för muralmålningar och bjuder in världsartister, berättar Richard Mattsson, Stadsarkitekt på Borås Stad.

steg för att expandera och bygger ett toppmodernt avloppsverk och ett fjärrvärmeverk utanför staden, vilket ger staden en av de renaste anläggningarna i världen. De båda verken har tidigare legat i centrala Borås med ett skyddsavstånd som nu hävs, saneras och skapar en yta på cirka 120 hektar som nu frigörs till stadsbebyggelse. Kring de nya verken skapas även affärsmöjligheter och yta för småskalig industri.

UTVECKLINGSOMRÅDEN DÄR MAN ska bygga

STRÄCKAN MELLAN GÖTEBORG och Borås är det

tredje största pendelstråket i Sverige och arbetet med Götalandsbanan, som bidrar till en ny järnväg framförallt mellan Göteborg och Borås, betyder mycket för regionens tillväxt. En annan stor tillväxtmotor är att den gamla produktionsindustrin som försvann under 80-talet lämnade kvar företagens huvudkontor som idag är ledande utvecklare av e-handel och logistiklösningar.

– Vi har väldigt stark tillväxt på logistik och e-handel och man brukar säga att 50 procent av all e-handel på något sätt rör sig igenom Borås. Borås Stad har även tagit ett modigt

blandstad med bostäder, kontor och butiker i norra och södra Borås planeras och förbinds med urbana stråk. Allt som byggs och planeras ska stå kvar länge och man bygger för framtidens boråsare. Utvecklingen har som röd tråd att ta tillvara på de naturresurser som finns och man tittar idag bland annat på möjligheten att bygga en fem kilometer lång

park som går genom staden. År 2021 fyller Borås Stad 400 år och till dess satsar man på att färdigställa många nya parkområden som ingår i den fem kilometer långa parken.

– Det började som en rolig idé men idag har visionen växt fram till en grön oas som ligger med i stadsplaneringen, till viss del inspirerat av The High Line i New York och Superkilen i Köpenhamn. Parken tillsammans med Viskan vill vi visa som exempel på hur vi förädlar platser för framtidens Borås.

Staden står inför en spännande resa och är en attraktiv region för byggherrar och tjänstemän från angränsande kommuner som vill vara med att bygga om Borås. Utvecklingen går fort längst med utvalda stråk och gator och man är mån om att skapa möjlighet till liv mellan husen.

LÄS MER PÅ: BORAS.SE

9

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

FRÅN REDAKTIONEN

Yrke i fokus: socionom TEXT: ANNA BJUR KÄLLOR: FRAMTIDENS KARRIÄR – SOCIONOM (SOCIONOMKARRIAR.SE), STUDIE GJORD AV FORSKAREN PIA THAM, SKL, SACO, SVT, WIKIPEDIA, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

FR AMTID

DE FYRA VANLIGASTE TITLARNA 28 %

Socialsekreterare Kurator i hälsooch sjukvård

6 av 10 socionomer är utsatta för hot eller våld.

12 % 9 %

Socionom

5 %

Handläggare

Tidigare har socionomer ofta varit anställda i kommuner, landsting eller stat. Detta är fortfarande de vanligaste arbetsgivarna, men i dag återfinns allt fler socionomer på den privata arbetsmarknaden och som egna företagare.

Bredden i yrket är stor.

Regeringens utredning ”Framtidens socialtjänst” ska göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder som kan bidra till en förutsägbar, likvärdig, jämlik, jämställd och rättssäker socialtjänst.

90 %

Över 90 procent av socionomerna betraktar arbetsbelastningen och personalomsättningen inom socialtjänsten som ett allvarligt eller mycket allvarligt problem.

40 000 1950 fanns det 2 000 socialtjänstemän anställda i kommunerna.

2018 är antalet uppe i 40 000.

85 procent av dessa 40 000 yrkesverksamma socionomer är kvinnor.

Den som har arbetat med uppgifter som socionom under tre år och uppfyller vissa andra villkor kan bli auktoriserad socionom. Bland annat krävs socionomexamen och att man förbinder sig att följa de etiska riktlinjerna för socionomer.

2 000 1950

32 500 kr

Medianlönen för en socialsekreterare är 32 500 kronor. De 10 procent av socialsekreterarna som är bäst betalda har en lön på 37 800 kronor eller mer.

10

EN

2018

100 100 100 100 100 100 100 100

ETT HUNDR A KRONOR ETT HUNDR A KRONOR

100 R A 100 KR ONOR

ETT HUND

ETT HUNDR A KRONOR ETT HUND 10 R A KR 0 ONOR ETT HUNDR A KRO 100NOR

ETT HUNDR A KRONOR

100 100 100 100 100 100 100 100

ETT HUND R A KR ONOR ETT HUNDR A KRONOR

ETT HUNDR A KRONOR

ETT HUNDR10A 0KRONOR ONOR A KR100

ETT HUNDR

ETT HUNDR A

100 100

0 10NOR KRO NOR

ETT HUNDR A KRO

100 ETT HUNDR A KR ONOR 100

ETT HUNDR10A 0KRONOR

100 100 100

100

Löneläget är inte jämställt. Enligt en undersökning av Saco har manliga socionomer ungefär 1 600 kronor högre medianlön än sina kvinnliga kollegor.

Var tredje socialsekreterare överväger att byta jobb.

En anledning är en orimligt hög arbetsbelastning.

210 hp 31/2 år

Socionomutbildningen är en en 3 ½-årig yrkesförberedande utbildning om 210 hp som leder fram till en socionomexamen.

Utbildningen innehåller bland annat socialt arbete, samhällsvetenskap, juridik och psykologi. I utbildningen ingår också praktikförlagda studier och fördjupande studier med valfria inriktningar.

Sju av tio socialsekreterare är medlemmar i Akademikerförbundet SSR.

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Ä

R DU TRÖTT på bilköer, p-avgifter och

höga boendekostnader kan Malå erbjuda unika boendemöjligheter, ett rikt liv i en idylliskt vacker natur- och fritidsmiljö och en levande landsbygd, säger Lars Grundberg, teknisk chef i Malå kommun.

KOMMUNENS SATSNINGAR på att bidra till goda

Övre bild: Lars Grundberg (foto: Leif Henningsson). Undre bild: Fredrik Lundberg (foto: Carola Harnesk).

Världsledande näringsliv och ett gott liv Malå kommun ligger i Västerbottens inland och har drygt 3 100 invånare. Det är enkelt att bo och leva i Malå. Här kan man kombinera en trygg och harmonisk miljö med karriärmöjligheter på nationellt och globalt ledande företag.

ANNONS

TEXT: MALÅ KOMMUN FOTO: HULTDINS.SE (VÄNSTER BILD)

förutsättningar för utveckling och tillväxt i det diversifierade näringslivet ger möjligheter för både akademiker och praktiskt yrkesinriktade. Även inom offentlig sektor finns viktiga och utvecklande jobb. Malå samarbetar bland annat inom Region 10 och med Region Västerbotten för att driva den regionala utvecklingen framåt. Malå satsar även på digitaliseringsprojekt och har investerat cirka 40 miljoner i att utveckla skolan för att lägga grund till en god pedagogisk verksamhet.

– Med förståelse och acceptans för den digitala förändringen bygger vi kommunen för framtiden. Vi är en liten ort med positiv framtidstro. Hos oss finns möjligheter för både individen och företagen. Vi behöver mer folk som vill bo, leva och verka här, säger Lars Grundberg.

I MALÅ FINNS ALLT nära tillhands, även världs-

ledande industrier är representerade. Hultdins System AB är en av dem och är ledande tillverkare av redskap och inbyggnadskomponenter till skogs- och entreprenadmaskiner.

– Det är viktigt att framhäva tycker jag, att en liten kommun i Västerbottens inland lyckats etablera och ha kvar hela verksamheten av ett världsledande globalt bolag. Vi är ett attraktivt företag att arbeta på i en ort som skapar rätt förutsättningar. Vi har en trevlig stämning genom hela verksamheten och inom industrin erbjuds bra utvecklingsmöjligheter och

December 2018 anställningsvillkor, säger Fredrik Lundberg, platschef Hultdins System AB. PÅ HULTDINS JOBBAR man på ett företag som

omsätter närmare 200 miljoner, med kunder över hela världen. Samtidigt bor man i Malå, och får möjligheten att göra affärer och utbilda kunder både på hemmaplan eller i någon av företagets 35 exportländer.

UPPTÄCK, UTFORSKA MALÅ! www.sebroschyr.se/ mala_kommun Följ oss på Youtube!

INTRESSERAD AV ATT BO, LEVA, VERKA I MALÅ?

Det pågår en investeringsboom som skapar framtidstro i Malå. Över 100 miljoner investeras i bland annat SGU:s borrkärnearkiv, Hultdins, Setra och vägbyggnation.

Välkommen att kontakta Utvecklingsavdelningen, Malå kommun Anna Karin Horney | 0953-14076 Aleksandra Simanovskaya | 070-3445568 E-post: inflyttarservice@mala.se

LÄS MER PÅ: WWW.VISITMALA.SE / WWW.MALA.SE / WWW.HULTDINS.SE

Linköping – en trygg och säker stad Linköpings kommun satsar på trygghet. En ny undersökning visar att tryggheten i kommunen redan är väldigt hög.

Mycket tack vare vandringar och ett gediget arbete mot alkohol- och narkotikaanvändning.

ANNONS

Anders Netin, säkerhetsstrateg Linköping kommun.

TEXT & BILD: LINKÖPINGS KOMMUN

I

LINKÖPING ÄR invånarnas trygghet en av kommunens största

prioriteringar. Under våren genomförde de en trygghetsundersökning för att få fram underlag för hur de bäst riktar sina trygghetsinsatser. Resultatet presenterades i ett trygghetsindex mellan noll och där sex där en nolla är högsta betyg.

– Vi fick ett index på 1,47. Det pekar på att Linköping är en väldigt trygg kommun. Det fanns så klart skillnader i olika delar av kommunen vilket var det vi ville få fram så att vi kan rikta våra insatser framöver, säger Anders Netin, säkerhetsstrateg med ansvar för brottsförebyggande frågor på Linköpings kommun.

KOMMUNEN HAR NÄRA kontakt med lokala organisationer som

anordnar trygghetsvandringar av olika slag. De samverkar till exempel med Novahuset, en förening som arbetar med unga som utsatts för sexuella trakasserier. I samtal med dem och de lokala trygghetsråden bedömer var kommunens trygghetsvandringar behöver genomföras.

– Det kan handla om allt från att hålla koll på gatorna till

att röja upp buskage som skymmer sikten, säger Anders. Även ideella nattvandrargrupper, såsom Nattvandrarna i Linköping och Trygga Ljungsbro, gör viktiga insatser i kommunen.

LINKÖPINGS KOMMUN HAR även ett omfattande förebyggande

arbete mot användningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak, ett så kallat ANDT-arbete.

– Vi har en mängd olika utbildningssatsningar och beställer även narkotikamätningar av avloppsvatten. Detta är tredje året vi gör det och tyvärr tycks halterna av narkotika öka.

Däremot ser vi i en lokal ungdomsenkät som genomförs årligen i årskurs åtta i grundskolan och årskurs två i gymnasiet, att narkotikaanvändningen i dessa grupper inte ökat det senaste året, vilket är väldigt positivt, säger Anders.

Kommunen har även ökat sitt samarbete med Polisen med en ytterligare kommunpolis. Tillsammans har kommunen och polisen tagit fram medborgarlöften som gäller till och med 2019.

LINKÖPINGS KOMMUN Linköpings kommun är en växande och framtidsfokuserad kommun där idéer blir verklighet och som vågar prova nya metoder. Linköping har över 160 000 invånare.

Vi som arbetar i kommunen påverkar människors liv och jobbar nära våra kommuninvånare.

LÄS MER PÅ: LINKOPING.SE

11

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

December 2018

Brobyggare i arbetet för ett inkluderande samhälle ANNONS På Dalslands folkhögskola i Färgelanda utbildas integrationspedagoger i syfte att

bland annat ge stöd till nyanlända att komma in i det svenska samhället. Genom att analysera behov och komma med nya infallsvinklar, bidrar de till ett socialt hållbart samhälle.

TEXT: ANNA BJUR FOTO: ANNA REHNBERG

D

ALSLANDS FOLKHÖGSKOLA HAR under de senaste

åren valt en stark inriktning mot inkludering och integration. 65 procent av det totala antalet elever på folkhögskolan kommer från andra länder och över hälften är nyanlända som studerar språk och samhällsorientering på folkhögskolan.

– Den grupp som läser vår ettåriga yrkesutbildning till integrationspedagog kommer från hela Sverige och består till hälften av svenskar och till hälften av personer som själva kommit som flyktingar. I utbildningen använder vi oss av högskolelitteratur, men också av situationer som uppstår i gruppen, säger Per Wandel, kursansvarig, och tillägger: – I och med att vi är tillsammans så pass mycket skapar vi själva integration i grupprocessen. Det är vårt starkaste grepp och är oerhört värdefullt. Genom att gruppen tvingas konfrontera gemensamma problem, som till exempel åsikter eller hur man uppfattar varandras agerande, kan vi lyfta det i ett större perspektiv för att skapa en förståelse för samhället i stort.

» Hos oss lär man sig av beprövade erfarenheter i ett möte mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter « – TOMAS RYDSMO EN INTEGRATIONSPEDAGOG KAN till exempel arbeta på en skola

för att förbättra relationen mellan nyanlända och människor som är födda i Sverige – att skapa en förståelse för varandra och ge människor en chans att mötas, utan rädslor, ovilja och fördomar.

– Integrationspedagoger finns inom kommuner, på skolor och fritidsgårdar och i olika projektroller inom området.

Man kan till exempel arbeta med ungdomar som är på väg in i radikalisering och få dem att inse att man kan skapa en annan framtid, säger Per Wandel.

TOMAS RYDSMO, REKTOR på Dalslands folkhögskola, berättar

att de erbjuder en lärmiljö, där människor lär sig och får nya insikter i mötet med sig själv och med andra.

– Jag vill använda begreppet lärår istället för läsår. Det bottnar i vår pedagogiska syn, ja själva kärnan i folkbildning, där läsa bara är en del. Hos oss lär man sig av beprövade erfarenheter i ett möte mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter.

I DECEMBER I år lanseras en påbyggnadsutbildning av inte-

grationspedagoger. Det blir ett lärår för fördjupning och fortbildning, som vänder sig till grundkursens deltagare men även redan yrkesverksamma, exempelvis fritidsledare, som

12

– Det mest unika med vår utbildning är mångfalden av deltagare. Det gör lärmiljön till ren praktik, i inkludering, säger Per Wandel.

vill fortbilda sig.

– När man väl börjat studera frågorna upptäcker man komplexiteteten med integration. Här finns möjlighet att specialisera sig och läråret innehåller bland annat social mobilisering och interkulturella arbetsformer, säger Tomas Rydsmo.

– Under det andra året kommer vi också lägga stor vikt vid utbildning i samtalsmetodik, där vi samarbetar med psykoterapeuter, tillägger Per Wandel.

TOMAS RYDSMO BESKRIVER integrationspedagog som ett fram-

tidsyrke och vill uppmana fler kommuner att i rekryteringsprocesser inkludera denna spetskompetens.

– Integrationspedagoger är viktiga brobyggare och pådrivare av samhällsutvecklingen. I utbildningen erbjuder vi även praktik, och här har kommuner möjlighet att verkligen prova på vad en integrationspedagog kan bidra till i verksamheten – det krävs ny kompetens för att fördjupa integrationen.

INTEGRATIONSPEDAGOG • Sök en praktikant för att pröva vad en integrationspedagog kan bidra med, vecka 10 till 15 under år 2019.

• Mötesplats inkludering 15 mars. Eventet vänder sig till ansvariga för frågor om integration, utanförskap och andra utmaningar. Arrangeras parallellt med Öppet hus för alla som är intresserade av utbildningen till integrationspedagog.

LÄS MER PÅ: DALS.FHSK.SE.

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

K

Christian Ljunge, vd och Mette Grefsrud Persson, marknadschef.

Aiai effektiviserar administration av personlig assistans I snart ett decennium har Kaustik tillhandahållit sitt skräddarsydda system för personlig assistans, Aiai. Tjänsten eliminerar behovet av manuell handläggning och effektiviserar processerna, vilket innebär kostnadsbesparingar samt att mer tid kan läggas på det som är viktigt – assistansen.

ANNONS

TEXT & BILD: KAUSTIK

December 2018

AUSTIKS TJÄNST FÖR personlig assi-

stans, Aiai, föddes på brukarnivå, av en brukare som brann för jämlikhet och ett jämställt samhälle. Målet var att förenkla tillvaron med personlig assistans för brukarna och har utvecklats till att bli ett nästan oumbärligt verktyg för såväl brukare som personliga assistenter.

– Vi har växt i snabb takt och idag förser vi både kommuner och privata aktörer med ett system som uppfyller behoven hos alla parter, från schemaläggning, tidsrapportering och ärendehantering till journalföring, hantering av vikarier, anställning av personal, avtalshantering och mycket mer. Aiais funktioner är anpassade för kommunens behov och minimerar behovet av manuella processer; effektiviseringen blir enorm, understryker Christian Ljunge, Kaustiks vd.

MÅNGA KOMMUNER KÄMPAR med manuella

processer och att få korrekt ersättning från Försäkringskassan och det kan i vissa fall ta uppemot ett halvt år innan ett ärende avslutats och kommunen har ”pengarna på kontot”.

Stora resurser läggs på att administrera tid rapporter på papper och att ringa vikarier.

– Med Aiai sparar kommunerna både tid och pengar från första brukaren – systemet är användarvänligt och vi tillhandahåller utbildning för att hjälpa till att komma igång. Aiai innebär en gigantisk skillnad som medför att kommunens administratörer kan lägga tid på annat. Det går inte att sätta ett värde på det, betonar sälj- och marknadschefen Mette Grefsrud Persson.

under de senaste åren i stor utsträckning kommit att utgöra branschstandard.

– Vi har gjort en fantastisk resa och det är verkligen roligt att få chansen att hjälpa så många människor, inte minst eftersom vi brinner för omsorg. Därför försöker vi leva som vi lär, bland annat genom att främja branschen i stort och att engagera skickliga medarbetare som även råkar behöva personlig assistans. Kort sagt vill vi vara en aktör som hjälper samhället att lösa vårdens utmaningar och det gör vi bäst genom Aiai, avslutar de.

KAUSTIK Kaustik utvecklar verksamhetsstödet Aiai som effektiviserar administrationen och säkrar kontrollen av personlig assistans.

Det webbaserade systemet har skräddarsytts för personlig assistans. Med drygt 45 000 användare är Kaustik marknadsledande i Sverige.

Kontakt: Telefonnummer: 031-701 00 41 E-post: info@kaustik.com

LÄS MER PÅ: KAUSTIK.COM

AIAI STANDARDISERAR RAPPORTERINGEN och

minimerar felmarginalerna. Det är ett av Försäkringskassan godkänt system och har

Prova dina vingar i Västerås stad Som studentmedarbetare vid biståndsenheterna inom Västerås stad, får du chansen att skaffa dig egen erfarenhet av och insikt i de utmaningar och upplevelser som biståndshandläggare står inför. Det är lärorikt och ger en gradvis introduktion till det framtida yrket.

ANNONS

TEXT & BILD: VÄSTERÅS STAD Jimmy Bostedt och Ida Lund, biståndshandläggare i Västerås stad.

I

DA LUND UTBILDAR sig för närvarande till socionom på

Mälardalens högskola. Vid sidan om sina studier arbetar hon cirka 15 timmar i veckan som biståndshandläggare på Biståndsenheten äldreomsorg.

– Det är ett perfekt upplägg som tar stor hänsyn till de förutsättningar jag har som student. Det är inga problem att hinna med skolan och det finns ingen press från Västerås stads sida; dessutom är det oerhört lärorikt – det känns nästan som att jag pluggar när jag är på jobbet också, och jag har fått stor nytta av mina nya kunskaper även i skolan. Känner jag mig osäker så har jag stöd från min mentor, som hjälper till med ärenden och ser till att jag får en lagom inlärningskurva, säger hon.

JIMMY BOSTEDT UTBILDADE även han sig till socionom vid

Mälardalens högskola. Liksom Ida arbetade han som studentmedarbetare och utförde därutöver sin VFU vid Hälso- och sjukvårdsenheten i Västerås stad. Idag arbetar han vid Hälsooch sjukvårdsenheten som biståndshandläggare.

– VFU:n hade stor inverkan på att jag valde att arbeta just här. Under perioden fick jag en bra relation med både chef och kollegor, så när jag fick fast anställning kunde jag känna mig helt trygg när jag axlade min nya roll. Den stöttande stämningen är densamma nu som när jag genomförde min VFU, så vi har ett väldigt bra klimat.

BÅDE JIMMY OCH Ida trivs väldigt bra med att arbeta inom

myndighetsutövning. Som Jimmy uttrycker det: de brinner för att hjälpa människor i utsatta situationer till ett bättre liv. De betonar att som handläggare har de tillgång till samma möjligheter i sin yrkesroll oavsett vilken enhet de arbetar vid.

– Vi tycker båda om att arbeta i Västerås stad och det är skönt att arbeta vid en enhet som verkligen strävar efter att ge oss goda förutsättningar. Ett bra exempel är det starka fokus som finns på fortbildning – biståndshandläggare erbjuds kontinuerligt möjligheter att kompetensutveckla sig och till och med studentmedarbetarna får tillgång till olika utbildningar.

Det gör oss dessutom säkrare i vår yrkesroll, avslutar de.

BISTÅNDSHANDLÄGGARE I VÄSTERÅS Som biståndshandläggare i Västerås stad, arbetar du antingen med inriktning mot yngre personer med funktionsnedsättning eller mot äldre.

Arbetsmiljön präglas av hög kompetens och erfarenhet, professionalism, flexibel arbetstid, möjligheter till egen utveckling och ett gott kamratskap med bra stöd.

Kontakt: Västerås stad Stadshuset, 721 87 Västerås Telefonnummer: 021-39 00 00 Email: kontaktcenter@vasteras.se

LÄS MER PÅ: VASTERAS.SE

13

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

Satsning på lärare ska lyfta Hallsbergs skolor

December 2018

Elin Kullman (vänster) och Edvina Osmancevic (höger), lärare på Stocksätterskolan.

Lärarbristen har de senaste åren skakat om den svenska skolvärlden – en bidragande faktor är de låga lärarlönerna. Fredrik Nordvall från bildningsförvaltningen i Hallsberg menar att det finns fler sätt för skolan att vara en attraktiv arbetsgivare på.

– Vi gör stora satsningar för att stärka våra lärare i sin professionella utveckling. Det gör att vi kan rekrytera och behålla enskilda lärare och kompetenta arbetslag.

ANNONS

TEXT & BILD: HALLSBERGS KOMMUN

V

I STÅR INFÖR en tid med en stor prognostiserad lärar-

brist och fram till 2035 beräknas 79 000 lärare saknas inom det svenska skolväsendet. En bidragande faktor är låga lärarlöner. Fredrik Nordvall, förvaltningschef för bildningsförvaltningen i Hallsberg, menar att det finns en rad verktyg och insatser bortom förhöjda lärarlöner som kan bromsa utvecklingen.

– En god utbildningskvalitet är beroende av kompetenta lärare. Därför gör vi en rad satsningar i kommunen för att kompetensutveckla lärare och skapa en kontext där elever når sina mål.

KOMPETENSUTVECKLINGSDAGAR, klassrumsobservationer,

arenor för kollegialt lärande, flexibla klassrum och digitala undervisningsmiljöer är några av de satsningar som görs i kommunen. Elin Kullman, lärare på Transtenskolan, beskriver särskilt hur det kollegiala lärandet stärker henne i sin profession.

– Vi tillhör olika arbetslag och hjälper och stöttar varandra vid behov och vi har även schemalagda arbetsmöten då vi tar upp olika ärenden. Tillsammans skapar det ett kollegialt lärande som ger mig en trygghet i min roll. Hallsberg har även tagit på sig ledartröjan i landet i sin användning av digitala verktyg. Tillsammans med IT-strateger och ITpedagoger ska lärare få stöd för att utveckla sin digitala undervisningspedagogik.

VISIONEN FÖR SAMTLIGA satsningar är tydlig. Hallsberg ska

vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Det är något Elin och Edvina Osmancevic, lärare på Stocksätterskolan, känner en stolthet inför.

– Vi har höga förväntningar på våra elever, då måste vi också ha höga förväntningar på oss själva. I det upplever jag att vi har kommit långt och genom att utnyttja alla kompetenser och sträva åt samma mål kan vi nå ännu längre, avslutar Edvina.

HALLSBERGS KOMMUN Hallsbergs kommun ligger i Sveriges hjärta, mitt i Närke, i södra Örebro län. Kommunen består av sex tätorter.

Tillsammans är vi cirka 16 000 invånare i kommunen. Som Sveriges demografiska mittpunkt är Hallsberg den naturliga knutpunkten för resande och för gods som transporteras på väg och järnväg.

LÄS MER PÅ: HALLSBERG.SE

7 av 0 socionomer är redan med Akademikerförbundet SSR är socionomernas fackliga yrkesförbund. Välkommen in i gemenskapen på akademssr.se 14

Ann.250x167 Framtidens karriär Socionom sep 18.indd 2

2018-06-29 12:46

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

En kärleksförklaring till kommunslogans Älskvärda, avskyvärda, tramsiga. Det råder delade meningar om Sveriges kommuners slogans – är de verkligen nödvändiga? Lockar de folk att flytta till just din kommun eller är de bara roliga? Kommun 2019:s redaktion har här valt ut några slogans som förtjänar att lyftas lite extra.

FRÅN REDAKTIONEN

TEXT: PAULINA LAMBERG

En promille kan inte ha fel VINGÅKER

Så mycket mer än du tror GRUMS

Världens ände TROSA

Nära till allt, långt från dyrt

I love Hjo Trevligt folk

BORÅS

BORLÄNGE

HERRLJUNGA

HJO

Här får du livstid FAGERSTA

Sveriges kotätaste kommun FALKÖPING

Mer än stål och fotboll DEGERFORS

Här kan man få vara ifred PAJALA

UPPLANDS VÄSBY

HÄSSLEHOLM

Borås of course!

En plats i världen att bo på

Där färgstarka människor möts

Hårda bud i Mellerud MELLERUD

When in Europe, don’t miss Skurup SKURUP

15

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

» Det är inte bara en fråga om närheten till sjukhusen.

Det är också en symbolisk fråga «

16

December 2018

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

Efterspelet i landstingen – så har den politiska kartan förändrats sedan valet För första gången på decennier blev sjukvården valets viktigaste fråga.

Lokala sjukvårdspartier gick starkt framåt samtidigt som Socialdemokraterna backade till historiskt låga nivåer. Varför har det blivit så? Och vilka konsekvenser har detta fått för landstingspolitiken i Sverige?

FRÅN REDAKTIONEN

TEXT: LOVISA OLAI

I

VALET I september seglade sjukvården upp som den

viktigaste frågan för de svenska väljarna; valdeltagandet i landstingsvalet var det högsta någonsin. Efter många månaders diskussion och förhandlingar har nu alla landsting nya styren.

NÅGOT SOM STÅR ut när man tittar på den nya politiska land-

stingskartan är avsaknaden av röda styren. Det finns nämligen bara ett kvar. I Västerbottens landsting styr nu Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i majoritet, men det är alltså det enda helröda kvar. I övrigt har åtta landsting blocköverskridande koalitioner och i tolv landsting, det vill säga i mer än hälften, är styret nu borgerligt.

VAD LIGGER BAKOM detta historiskt dåliga valresultat för Social-

demokratin? För det är framför allt Socialdemokraternas tillbakagång i valet som bidragit till den låga andelen röda styren i landstingen.

– Vi måste gå tillbaka till demokratins genombrott i Sverige för att komma ner i lika låga nivåer, säger Anders Lidström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

efter 84 år. Sjukvårdspartiet blev med sina 36 procent största parti och i Kiruna kommun röstade hela 70 procent av befolkningen på Sjukvårdspartiet i landstingsvalet. Någonting har hänt – men vad?

MÅNGA AV DE landsting där sjukvårdspartier gått framåt har

en sak gemensamt: det är regioner med en hög grad glesbygdskommuner. Här blir engagemanget särdeles stort när de medelstora sjukhusen i närområdet hotas av nedläggning.

BB-ockupationen i Sollefteå är ett väldigt talande exempel på detta. En ockupation som fortfarande är igång snart två år senare.

– Det är inte bara en fråga om närheten till sjukhusen.

Det är också en symbolisk fråga. Ett sjukhus bidrar i stor utsträckning till sysselsättningen på en sådan ort och är en viktig arbetsfråga, säger Anders Lidström och fortsätter: – Det finns en allmän uppfattning i många politiska läger om att man ska satsa på primärvård och högspecialiserad vård, så mellannivån hamnar ofta i skymundan. I orter med en stark koppling till de medelstora sjukhusen är det svårt att ha den diskussionen, och det är den konflikten som ligger till grund för att sjukvårdspartierna gått framåt.

ANDERS LIDSTRÖM HAR forskat om förklaringar till Social-

demokraternas tillbakagång de senaste decennierna – det vill säga i vilken utsträckning man kan förstå nedgången utifrån samhällets strukturförändringar.

– Samhällsförändringar kan förklara 75 procent av nedgången under de senaste 45 åren, säger han och tillägger: – Det kan ju mycket väl vara så att med en annan politik hade det gått bättre eller sämre, men det kan vi aldrig veta.

Säkert är att det finns underliggande strukturförändringar som förklarar nedgången, och att det är huvudanledningen.

DET ÄR FORTFARANDE lite tidigt för att veta, eller ens uttala sig

NÄR SOCIALDEMOKRATIN KOM till var det som ett svar på för-

» Vi måste gå tillbaka till demokratins genombrott i Sverige för att komma ner i lika låga nivåer «

utsättningarna, och kanske främst problemen, i industrisamhället. I dag finns inte industrisamhället på samma sätt – i alla fall inte dess betydelse för sysselsättningen. Anders Lidström berättar att det är detta, i kombination med andra samhällsförändringar, som gjort att det blivit svårare för Socialdemokraterna att räkna hem röster på samma sätt som tidigare.

Finns det fler exempel på sådana förändringar?

– Man kan se ett starkt empiriskt samband mellan ökningen av högutbildade inom en kommun och att stödet för Socialdemokraterna minskar, exempelvis.

SAMTIDIGT SOM STÖDET för Socialdemokraterna minskar ute i

landet, ökar stödet för lokala och regionala partier – framför allt för partier med sjukvården som huvudfråga. I sju landsting har renodlade sjukvårdspartier kommit in och i fem av dem är dessa partier också del av det politiska styret.

Region Norrbotten är ett av dessa. Där resulterade valet i ett historiskt skifte när Socialdemokraterna förlorade makten

om, hur valet 2018 formade sjukvårdspolitiken i Sverige. Det vi trots allt vet är att sjukvården engagerar mer än någonsin, vilket bland annat speglas i sjukvårdspartiernas framgång.

Att deras framfart i mångt och mycket är på bekostnad av Socialdemokraterna kan vi också konstatera. Hur detta sedan faller ut – ja, vi får helt enkelt vänta och se.

– ANDERS LIDSTRÖM

DE NYA SJUKVÅRDSPARTIERNA I sju landsting har sjukvårdspartier fått mandat.

Vissa av dessa partier finns även representerade på kommunnivå. Flera av sjukvårdspartierna styr nu också flera landsting och regioner efter valet. De ingår i koalitioner som antingen är borgerliga eller blocköverskridande. Följande sjukvårdspartier styr sina respektive landsting: • Region Norrbotten: Sjukvårdspartiet (styr tillsammans med M & C i majoritet) • Landstinget Dalarna: Dalarnas sjukvårdsparti (styr tillsammans med M, KD, C, L & MP i majoritet) • Landstinget i Värmland: Sjukvårdspartiet i Värmland (styr tillsammans med M, KD, C, L & MP i minoritet) • Landstinget Sörmland: Vård för pengarna (styr tillsammans med S & C i majoritet) • Region Jönköping: Bevara akutsjukhusen (styr tillsammans med S, C, L, KD & MP i majoritet)

70 % - så stor andel av rösterna i Kiruna kommun fick Sjukvårdspartiet i Region Norrbotten.

2014

2018

I valet 2018 fick S 35 % av rösterna i Region Norrbotten – att jämföra med 48 % i valet 2014.

• Lägst valdeltagande till landstingsfullmäktige i Stockholms län: 82,41 % • Högst valdeltagande till landstingsfullmäktige i Hallands län: 86,25 % I 7 landsting kom regionala sjukvårdspartier in i landstingsfullmäktige: Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna, Värmland, Sörmland och Jönköping. I 5 av dem är de också med och styr (se ovan i faktarutan).

17

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

S

OCIONOMPROGRAMMET VID Uppsala

universitet firar tio år och vid årsskiftet 2017/18 infördes den nya centrumbildningen CESAR. Centrumet tar över ansvaret för socionomprogrammet och är ett led i en satsning från Uppsala universitet på socionomutbildningen och forskning i socialt arbete.

– Med en forskningsanknuten undervisning kan vi göra vår utbildning ännu bättre och även utveckla metoder för att hantera samhälleliga problem som socionomer har en viktig roll i, säger Siv-Britt Björktomta, socionom, fil.dr. i socialt arbete och föreståndare för CESAR. EN AV DE första åtgärderna har varit att ut-

Vid CESARs invigning knöt Uppsala universitets rektor Eva Åkesson band med Uppsala kommuns socialdirektör Kaisa Björnström för att symbolisera CESARs höga ambitioner för samverkan mellan forskning, utbildning och praktiskt socialt arbete. Övre bild till höger: Siv-Britt Björktomta.

Nedre bild till höger: Stefan Sjöström.

Spännande nystart för Uppsalas socionomprogram Nyligen inrättades CESAR, ett nytt centrum för socialt arbete vid Uppsala universitet. Det ska förstärka socionomutbildningen och forskning i socialt arbete. Bemötandet har varit positivt och planerna för satsningen är stora.

ANNONS

TEXT & BILD: UPPSALA UNIVERSITET

veckla undervisningen kring studenternas personliga professionsutveckling. Syftet är att hjälpa socionomstudenter att forma en egen yrkesidentitet och att i ett kommande yrkesliv bli tryggare i att hjälpa utsatta människor.

– Vi har anställt yrkesverksamma socionomer som ska förstärka vår lärargrupp.

Vi arbetar bland annat med olika typer av värderingsövningar där studenterna får arbeta med sin egen förståelse av olika etiska dilemman samtidigt som de lär sig metoder som de kan ta med ut i yrkeslivet, förklarar Siv-Britt Björktomta och fortsätter: – På samma sätt pågår nu ett arbete för att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningsdelen som ingår i socionomprogrammet i dag.

December 2018 verktyg för att fortlöpande utvärdera sina insatser, säger Stefan Sjöström, den första professorn i Socialt arbete vid Uppsala universitet, också ordförande i CESARs styrelse.

I TAKT MED att antalet lektorer ökar stärks

forskningsmiljön och redan under hösten har en forskarutbildning i socialt arbete startat vid Cesar.

– Vi har anställt två doktorander som kommer att arbeta i ett nära samarbete med doktorander från den sociologiska institutionen. Framöver planerar vi att antagningen av doktorander kommer att ske vartannat år, nästa gång redan till våren, avslutar Stefan Sjöström.

CESAR • 1 januari - CESAR (Centrum för socialt arbete) bildas, leds av föreståndare.

• 1 mars - professor i socialt arbete anställs.

• Fem lektorer i socialt arbete, varav två docenter, två biträdande lektorer i socialt arbete.

• 1 oktober - forskarutbildningen startar, två doktorander.

• 17 oktober - Invigningssymposium.

• 4 december - 10 års-jubileum för socionomprogrammet.

LÄS MER PÅ: SOC.UU.SE/CESAR

FLERA FORSKANDE LÄRARE har anställts för att profilera utbildningen i Uppsala som forskningsanknuten.

– Det är viktigt att socionomer får redskap att ta till sig och värdera forskning för att utveckla sin praktik. Dessutom behöver de

Så försöker Botkyrka få fler att ta cykeln

Kristen Hope, utbildningskoordinator på Cykelfrämjandet och Pamuk Eker, deltagare på cykelkursen som Botkyrka kommun arrangerade i samarbete med Pedalista och Cykelfrämjandet.

Många i Sverige cyklar och stora satsningar görs för att utveckla cyklandet – men hur får man de som aldrig cyklar att börja? Botkyrka kommun tog hjälp av projektet Pedalista som kom med nya kreativa idéer.

ANNONS

TEXT: BOTKYRKA KOMMUN FOTO: PEDALISTA

S

VENSKARNA BLIR ALLT mer miljömedvetna och många

ställer nu bilen och tar i stället cykeln för sina vardagstransporter. Men trots att infrastrukturen för att cykla på många håll blir allt bättre, finns grupper som aldrig sätter sig på en cykel. Det ville man ändra på i Botkyrka kommun.

– 80 procent av koldioxidutsläppen i Botkyrka kommer från transporter. Därför ville vi i kommunen få fler att cykla.

Vi ville få de som aldrig cyklar att börja, säger Jessica Nyberg, miljöutredare i Botkyrka kommun.

» Vi ville få de som aldrig cyklar att börja « – JESSICA NYBERG

18

TILL HJÄLP TOG man Pedalista, som arbetar för att öka mång-

falden inom cyklandet. En undersökning som genomfördes visade att många i Botkyrka som inte cyklar avstår därför att cykeln är trasig. Det fick Pedalista att anordna en introduktionskurs i grundläggande cykelunderhåll. Fem ungdomar från Botkyrkaområdena Norsborg och Alby fick under våren lära sig hur man fixar enklare cykelproblem. Ungdomarnas kunskaper testades under kommunens invigning av Blåklintsparken i Hallunda i juni, då boende kunde komma förbi Pedalistas tält och få hjälp av ungdomarna att laga sina cyklar.

PEDALISTAS UNDERSÖKNING VISADE också att en del kommun-

invånare inte kunde cykla. Särskilt vanligt var det bland kvinnor över 35. Det ledde till kommunen under hösten erbjöd kvinnor att gå en kurs i att cykla. Kursen anordnades i samarbete med Cykelfrämjandets projekt Frihet på cykel.

– Vi använde mindre cyklar, skruvade av pedalerna och började som barn brukar göra, genom att gå fram med cykeln, säger Jennie Björstad på Pedalista.

Snart sattes pedalerna tillbaka och flera av kvinnorna blev senare duktiga cyklister. Jessica Nyberg säger att kommunens satsning på cyklandet är en viktig del i Botkyrkas klimatarbete – men att det inte bara handlar om klimatet.

– Satsningen är också kopplad till ambitionen att skapa levande stadsdelar där trivsel och livskvalitet råder. Vi hoppas att våra initiativ, vare sig det är en cykelkurs eller en cykelutflykt till Slagstabadet, kommer att göra stadsmiljön än mer levande i framtiden.

LÄS MER PÅ: BOTKYRKA.SE

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

Kristian Lindhe, specialpedagog på Rytmus.

”Lärande är en urkraft som inte går att stoppa” Kristian Lindhes uppdrag är att styra lärandets urkraft mot positiva resultat.

Som utbildad specialpedagog har han fått en teoretisk verktygslåda. Utbildningen har också gett honom en plattform för reflektion.

ANNONS

TEXT: EVA RYDINGER FOTO: MICHAELA FORNESTEN, MATILDA EKBERG OCH ALVA TENGNÉR, RYTMUS

A

TT KRISTIAN LINDHE hamnade som specialpedagog

på Rytmus var egentligen mest en slump. Och så är det väl ofta i livet? Så var det dock inte med hans yrkesval. Kristian växte upp i en familj där vårdande och lärande var en självklarhet och redan i unga år jobbade han som assistent till barn och ungdomar.

– Jag lärde mig tidigt att livet kan vara väldigt olika. Vi var en så kallad jourfamilj och tog ofta emot barn som behövde hjälp, säger Kristian.

» Jag fick ofta höra att det jag gjorde var bra men jag kunde inte svara på varför « – KRISTIAN LINDHE

– Jag fick ofta höra att det jag gjorde var bra men jag kunde inte svara på varför. Det gjorde mig otillfredsställd, jag ville veta teoretiskt varför det var bra att jag arbetade som jag gjorde, säger Kristian.

UTBILDNINGEN TILL SPECIALPEDAGOG har förändrat och påverkat

Kristians sätt att tänka och att se på lärandet: – Som utbildad specialpedagog har jag hittat en plattform för vidareutbildning och för reflektion. Jag kan omvärdera det jag gör – eller utveckla det jag gör. Att veta varför man tycker på ett visst sätt gör det enklare att styra sina handlingar. Jag brukar säga att man har en fot i historien, en fot i framtiden, men förhoppningsvis huvudet i nuet, säger Kristian.

UTBILDNINGEN HAR OCKSÅ gett honom trygghet och mod. Han

törs var självkritisk och kan se problemen ur flera perspektiv: – I skolans värld förväntas man att fixa allt på ett enkelt sätt, men med min utbildning vågar jag vara okunnig. Saker måste få ta sin tid och jag känner att jag vågar gå in i situationer mer förutsättningslös, utan färdiga svar. Det är en trygghet som gör att jag kan släppa och fokusera helt på eleven, menar Kristian.

NÄR KRISTIAN LINDHE bestämde sig för att gå en påbyggnads-

utbildning med specialpedagogik var han redan utbildad fritidspedagog, hade lärarutbildning och hade arbetat som lekterapeut på en barnklinik. Men nyfikenhet och kunskapstörst drev på – hur mycket han än hade pluggat har han saknat något:

ATT JOBBA MED lärande och utveckling är hans inre drivkraft och

han menar att allas egen lust till lärande inte går att stoppa.

– Lärande är en urkraft som kan vara explosiv och vårt jobb är att rikta den kraften till att bli något fantastiskt och positivt. Samtidigt är skolan också en komplex verksamhet DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN STOCKHOLMS UNIVERSITET

som kan riskera att kväsa den kraften – det gör området oerhört spännande! säger Kristian.

MED UTBILDNINGEN TYCKER Kristian Lindhe att han fått en teo-

retisk verktygslåda som ger honom kunskap och vägledning för att försöka tillgodose olika individuella behov.

– Alla elever omfamnas av skolans styrdokument, det kan vara utmanande då alla accelererar olika fort i sin utveckling och kan ha väldigt olika förutsättningar. Mitt jobb är att orientera sig i detta. Många ger upp och kastar in handduken.

Då handlar det om att hitta andra vägar i systemet. Och det finns alltid flera sätt att lösa problem på, avslutar Kristian.

SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET Utbildning i specialpedagogik har som mål att utveckla förmågan att arbeta med barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd och skapa förutsättningar för lärande och god utveckling för alla.

Specialpedagogprogrammet riktar sig till lärare som vill arbeta med specialpedagogiska frågor tillsammans med kollegiet och ledning och bidra till utveckling av den pedagogiska verksamheten.

LÄS MER PÅ: WWW.SPECPED.SU.SE

19

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

De återinvesterar i verksamheten Dormsjöskolan i södra Dalarna har funnits sedan 1958. Här får pojkar med neuropsykiatriska funktionshinder och psykosociala svårigheter anpassad skolgång och boende med stöd. Det ger trygghet i tillvaron.

ANNONS

TEXT: LOVISA OLAI FOTO: HANS BRÄNNHOLM

D

E POJKAR SOM kommer till Dormsjöskolan i Dalarna

har stora svårigheter. Vissa har till exempel inte varit i skolan på två år – men här är boende och skola integrerat och samtliga trivs.

– Det är pojkar med diagnoser som ofta är utagerande.

Vi ger dem trygghet och lugn, berättar Rutger Zachau, vd på Dormsjöskolan.

DET FINNS ETT stort fokus på individen på Dormsjöskolan.

Ambitionen är att varje barn ska ha minst en vuxen med sig varje dag – en del har två.

– Alla barn är olika och därför har vi ingen generell metod, men vi satsar mycket på vuxen närvaro. Flera elever har på grund av sina diagnoser bristande trygghet, så att skapa tillit är väldigt viktigt. Trygga barn utvecklas, säger Rutger Zachau.

» Vi har fått väldigt fin respons « – RUTGER ZACHAU

NÅGOT SOM GÖR att Dormsjöskolan sticker ut i sammanhanget

är att de är helt stiftelseägda och att de bedriver så kallad idéburen välfärd. Det finns ett grundvärde, en idé, bakom allt de gör. Att Dormsjöskolan är stiftelseägd innebär att det inte finns något vinstuttag, vilket är en av anledningarna till deras höga personaltäthet.

– Pedagogiskt tänker vi annorlunda och vi har ett helhetstänk där vi involverar allt från utbildning till kost och motion.

Eftersom vi inte tar ut vinst kan vi också satsa mer på vår personal, säger Rutger Zachau.

EN SÅDAN PERSONALSATSNING går i detta nu mot sitt slut. För

två år sedan köpte nämligen Dormsjöskolan in en uppdragsutbildning för sina anställda. Elva av dem blir nu i december färdigutbildade behandlingspedagoger på yrkeshögskolenivå.

– Vi har fått väldigt fin respons, och det har även ett mervärde för verksamheten eftersom deras uppsatser tar upp frågor som aktualiseras här hos oss, säger Rutger Zachau och avslutar: – På lång sikt ser vi fram emot ett större samarbete med Hedemora kommun som under förra året startade en liknande utbildning. Det blir en bra rekryteringsbas för oss.

DORMSJÖSKOLAN Dormsjöskolan är ett hem för vård och boende (HVB) med integrerad friskola. Målgruppen är pojkar i åldern sju år och uppåt med neuropsykiatriska funktionshinder och psykosociala svårigheter. Dormsjöskolan är en del av Famna, riksorganisationen för idéburen välfärd.

LÄS MER PÅ: DORMSJOSKOLAN.COM

Lär dig mer om hedersrelaterat förtryck och våld!

Linnamottagningens webbutbildning ger praktisk, yrkesanpassad kunskap för socialtjänst och skola i arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld.

Deltagaren får ta del av filmade föreläsningar och intervjuer med experter, yrkesverksamma och målgruppen själva, med tillhörande övningsuppgifter.

Läs mer på kvinnonet.net/utbildning eller kontakta utbildning@kvinnonet.net.

Billigt och bra?

Detfinns finnsröster röster ii Europa Europa som som tycker tycker att att vivi ska ska bygga bygga ut ut Det höghastighetsbanorna stegvis, stegvis,under under kanske kanske 70 70 -- 80 80 år. år. höghastighetsbanorna

Detlåter låterkanske kanskeklokt. klokt.Vi Vikan kanbygga byggabanorna banornabit bitför förbit bitunder under många många Det år,men mendå dåfår fårviviockså ocksåvänta väntalänge längepå pånyttorna. nyttorna.Vi Vibetalar betalar under under lång lång år, tid, men får inte mycket för pengarna. tid, men får inte mycket för pengarna.

Alternativetär ären ensnabb snabbutbyggnad. utbyggnad.För Fördet detkrävs krävsbeslutsamhet beslutsamhet från från Alternativet modiga politiker som inser att bara ett fullt utbyggt trafiksystem ger modiga politiker som inser att bara ett fullt utbyggt trafiksystem ger allanyttor nyttor––och ochdirekt direktbörjar börjarge getillbaka tillbakapå påinvesteringen. investeringen. alla Europakorridoren vill ha en samlad utbyggnad av höghastighetsbanor – Europakorridoren vill ha samlad att utbyggnad av ett höghastighetsbanor nya stambanor – nu.

Detenkommer ge Sverige nytt och modernt – nya stambanor – nu.

Det kommer att ge och Sverige ett nytt och modernt trafiksystem som gynnar både storstad landsbygd, enskilda trafiksystem som som gynnar bådeoch storstad och landsbygd, enskilda människor såväl företag samhälle. människor såväl som företag och samhälle.

Läs mer mer på på Läs europakorridoren.se europakorridoren.se 20

Linnamottagningen, som drivs av den ideella föreningen Kvinnors Nätverk (grundad 1994), är en verksamhet för barn och unga vuxna utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld och/ eller som blivit eller riskerar att bli gifta mot sin vilja. Utbildningen har möjliggjorts med medel från Arvsfonden.

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

December 2018

Stor chans att göra skillnad för barn och ungdomar ANNONS

I Ekerö kommun finns en stark samsyn om att den sociala barn- och ungdomsvården ska prioriteras och hålla en hög kvalitet.

TEXT & BILD: EKERÖ KOMMUN

Hanna Zetterman, familjebehandlare och samordnare för familjeteamet (vänster) och Louise Dagerholm, biträdande enhetschef på barn- och ungdomsenheten (höger).

M

YNDIGHETSUTÖVNING OCH öppen-

vård är samorganiserade inom barn- och ungdomsenheten som har cirka 25 medarbetare.

– Med den här organisationen och arbetsmodellen kan vi följa varje ärende från start till mål. Det finns en röd tråd hela vägen från förebyggande arbete, anmälan/ansökan och

utredning till behandling och andra insatser.

Vi har ett nära samarbete inom enheten och hela personalgruppen träffas regelbundet.

Det är korta beslutsvägar och vi har ett starkt stöd från kommunledningen som ser till att vi får de resurser som krävs för att göra ett bra arbete, säger Louise Dagerholm, biträdande enhetschef på barn- och ungdomsenheten.

» Vi ska stärka det som fungerar bra i familjen samt hjälpa till att lösa problem och konflikter «

ÖPPENVÅRDEN SKÖTS AV ett familjeteam med

– HANNA ZETTERMAN

möjligt ge stöd till barn, ungdomar och deras

familjebehandlare, ungdomsbehandlare, fältassistenter och kurator.

– Vi har ett bra samarbete inom familjeteamet. Det är ett roligt arbete med stora möjligheter att vara med och påverka. Det är en rimlig arbetsbelastning så vi kan lägga mycket energi på de familjer som behöver stöd och vi ser goda resultat av vårt arbete, säger Hanna Zetterman, familjebehandlare och samordnare för familjeteamet.

EKERÖ HAR EN uttalad strategi att så långt som

föräldrar på hemmaplan.

– Vi fokuserar på tidiga och kvalificerade insatser i hemmet istället för institutionsplaceringar. Vi ska stärka det som fungerar bra i familjen samt hjälpa till att lösa problem och konflikter för att skapa en trygg hemmiljö. Vi lyssnar på barnen och arbetar för att de ska vara delaktiga i sina utredningar och insatser, berättar Hanna Zetterman.

– Ett aktuellt projekt är att inkludera barnets nätverk såsom nära vänner, släktingar och skola i behandlingen så att alla jobbar åt samma håll. Det är viktigt att alla nyckelpersoner i barnets närhet är engagerade för att åstadkomma en långsiktig, positiv förändring, säger Louise Dagerholm.

introduktion av nyanställda. Hos oss finns det goda karriärmöjligheter för den som vill växa och utvecklas i sin yrkesroll, avslutar Louise Dagerholm.

JOBBA I EKERÖ KOMMUN Vi söker nu nya kollegor. Vill du jobba med oss? Välkommen med din ansökan.

LÄS MER PÅ: EKERO.SE

EKERÖ SATSAR NU vidare genom att anställa

fler medarbetare för att ytterligare stärka barn- och ungdomsenheten: – Vi söker personer som vill jobba med utvecklings- och förändringsarbete i familjer.

Vi har metodstödjare som hjälper till med

21

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

F Tryggare yrkesförare med Skillster

December 2018

ÖR OSS HAR drivkraften ända från start

varit att de yrkesproffs som utbildar blivande yrkesförare ska få lägga tiden där deras kompetens verkligen kommer till sin rätt. Med Skillsters digitala förarträning kan skolan erbjuda eleverna effektiv grundoch mängdträning i simulatormiljö och höja kvaliteten på tiden med lärare i riktigt fordon.

VI SER ATT digital träning bygger riktiga färdig-

Tid bakom ratten är avgörande när man lär sig köra – men hur ger man tillgång till tunga fordon då lärarens tid är begränsad? Det har Skillster löst med sin realistiska simulator.

ANNONS

TEXT & BILD: SKILLSTER

heter och genom att lyssna på lärarna och anpassa vår mjukvara efter utbildningarna så skapar vi en arbetsmiljö som gör skillnad både för lärare och elever. Tid bakom ratten eller styrspakarna gör skillnad och när varje elev individuellt kan mängdträna utan att låsa upp lärarens resurser så höjer vi kvaliteten i förarutbildningen.

OM DIGITALA VERKTYG används på rätt sätt

skapas verkliga färdigheter som fungerar i praktiken. Genom ett starkt fokus på realism och hög kvalitet återspeglar de digitala fordonen riktiga maskiner och vi får löpande kvitton på att tiden i simulatormiljö ger effekt i form av riktiga färdigheter. Simulatorer gör steget från teori till praktik kortare vilket ger bättre studieresultat och tryggare chaufförer.

» Digital träning bygger riktiga färdigheter « SKILLSTER • Baserad i Umeå.

• Skillster erbjuder simulatorer för förarutbildningar med inriktning mot lastbil, buss, personbil och anläggningsfordon.

• 70 skolor i Sverige använder Skillster redan idag.

• 15 varv runt jorden eller 600 000 km, så långt körde alla elever i Skillsters simulatormiljö förra året.

LÄS MER PÅ: SKILLSTER.SE

Foto: InPhokus by Funke

Allt fler gymnasieskolor och komvux ser fördelar med förarträning i simulator.

Här på YrkesAkademin i Umeå.

Hässleholm är nära.

Här har du hela Öresundsregionen inom pendlingsavstånd. Närheten till både natur och storstadsliv ger plats för livskvalitet och en fungerande vardag. Kom närmare, du också.

www.hassleholm.se 22

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

Myndigheten som motverkar segregation Delegationen mot segregation ska genom att stimulera samverkan och kunskapsutbyte, både mellan aktörer och olika samhällssektorer, bidra till att motverka orsakerna till och minska effekterna av segregation.

ANNONS

TEXT: ANNA BJUR FOTO: ULRIKA PUDAS

» Det är inte ett bostadsområde, en stadsdel eller en skola som är segregerad, utan hela kommuner och regioner « – CHARLOTTE JOHANSSON

Charlotte Johansson, verksamhetschef på Delegationen mot segregation.

D

ET VAR DEN 1 januari i år som myndigheten Delega-

tionen mot segregation bildades för att ta ett helhetsgrepp på arbetet mot segregation. Myndigheten har två huvuduppdrag: att främja samverkan och att sprida kunskap.

– Segregation är en samhällsövergripande utmaning. Det är därför viktigt att involvera alla sektorer i samhället på olika sätt. Alltifrån utbildning till civilsamhället, demokrati, trygghet och hälsa, säger Charlotte Johansson, verksamhetschef på Delegationen mot segregation.

TIDIGARE HAR DET inte funnits någon aktör på nationell nivå

som sammanfört de olika insatser som gjorts för att motverka segregation. Satsningarna har också varit kortsiktiga, ofta i projektform och inte alltid förankrade i löpande verksamhet.

– Just nu utvecklar vi ett uppföljningssystem för att få en tydlig bild av segregationsmönster nationellt. Vi ser att det finns ett stort behov av att mäta effekterna av det arbete som görs för att få en bredare bild av hur det ser ut, säger Charlotte Johansson.

SEGREGATION ÄR EN åtskillnad av människor. Denna åtskillnad

innebär att det blir koncentrationer av människor med liknande bakgrund på till exempel arbetsmarknaden, i bostadsområden och i skolor. Ofta brukar man prata om tre olika former av segregation: socioekonomisk, etnisk och demografisk.

– Vi arbetar framför allt med att motverka socioekonomisk segregation, eftersom det bäst anses förklara uppkomsten av segregationsmönster i Sverige. Även segregation utifrån till exempel etnicitet, ålder och kön har ofta socioekonomiska orsaker. Socioekonomisk segregation innebär att människor som tillhör olika social- , inkomst- och yrkesgrupper lever åtskilda från varandra, säger Charlotte Johansson och tillägger: – Segregation likställs ofta i media med vissa områden som har socioekonomiska utmaningar. Men det är inte ett bostadsområde, en stadsdel eller en skola som är segregerad, utan hela kommuner och regioner. Segregation är en fråga som påverkar hela samhället.

exempel socialtjänsten, skola eller med bostadsfrågor, liksom från medborgarna är lika viktig.

– Vi väger samman kunskapen från olika aktörer. Just nu genomför 150 kommuner och landsting samt ideella föreningar och stiftelser kartläggningar och behovsanalyser med stöd av oss. Utifrån dessa kommer vi bland annat att kunna analysera vilka utmaningar samhället står inför och vad de olika aktörerna kan göra för att motverka segregation, avslutar hon.

FÖR ATT MOTVERKA och minska segregation krävs också

Delegationen mot segregation har till uppgift att främja samverkan, bygga och sprida kunskap och ge ekonomiskt stöd, så att insatserna mot segregation får bättre effekt.

Det långsiktiga målet är att förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar och motverka strukturella orsaker till segregation.

att samverkan sker mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

– Samverkan är ett centralt begrepp i vårt arbete. Boendesegregationen påverkar skolsegregationen som i sin tur påverkar segregationen på arbetsmarknaden. En kommun eller ett landsting behöver därför se till helheten och arbeta sektorsövergripande med civilsamhället, forskare och näringslivet för att jämna ut klyftorna, säger Charlotte Johansson.

DELEGATIONEN MOT SEGREGATION

LÄS MER PÅ: DELMOS.SE

MYNDIGHETEN SKA OCKSÅ sprida kunskap om segregation.

Enligt Charlotte Johansson är det inte bara forskning som är viktig kunskap. Erfarenheten från de som arbetar inom till

23

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

December 2018

Malmö utvecklar stödet till personer med utmanande beteende Funktionsstödsförvaltningen i Malmö stad storsatsar genom att dels rusta medarbetarna att förebygga och möta utmanande beteende och dels forska om organisatoriska faktorer som har betydelse för det planerade förändringsarbetet.

ANNONS

TEXT: ANNA SNELLMAN FOTO: ANDREAS LARSSON

F

UNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN i Malmö stad ansvarar

för personer med insatser inom LSS och socialpsykiatrin. Pionjärprojektet genomförs i två delar. Den ena delen är en långsiktig utveckling i funktionsstödsförvaltningen inom olika områden som synliggörs i en strategisk handlingsplan och flera konkreta aktiviteter för medarbetare. Den andra delen är forskning för evidensbaserad praktik.

ledarskap för utvecklingen av stödet till brukare.

– Vi hoppas att medarbetarna i LSS-verksamheterna ska få bättre stöd att möta behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi tittar på vilka faktorer som påverkar positiva förändringar, säger Petra Björne, FoU-koordinator i funktionsstödsförvaltningen.

FORSKNING FÖR EVIDENSBASERAD praktik: parallellt med funk-

ETT EXEMPEL PÅ KONKRETA aktiviteter: studiecirklar för med-

arbetare inom LSS bidrar till ett strukturerat, verksamhetsnära stöd som ger redskap att arbeta med sitt eget bemötande i arbetet med brukarna. Det bygger också upp en gemensam kompetens som ger stöd till brukare för att förebygga utmanande beteende. Funktionsstödsförvaltningens satsning innehåller även bland annat stärkt samverkan inom och mellan enheter för ett sammanhållet stöd till brukare. Denna 250 x183 =görs Dagens förstärkning även i samälle chefsledet. Det innebär ett aktivt

tionsstödsförvaltningens arbete bedriver Petra Björne, FoU koordinator i funktionsstödsförvaltningen ett forskningsprojekt under tre år med finansiering från Forte. Forskningsprojektet är ett samarbete med Lunds universitet, Malmö universitet och Tizard Centre i Canterbury.

– Denna studie berör frågor som hur vi sprider kunskap, hur vi kan underlätta och implementera evidensbaserade metoder och utveckla en evidensbaserad praktik, säger Petra Björne.

Petra Björne, FoU-koordinator i funktionsstödsförvaltningen.

FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Funktionsförvaltningen samlar verksamheter inom socialpsykiatrin och LSS som myndighet, boenden, personlig assistans, daglig verksamhet och hälso- och sjukvårdsinsatser. Förvaltningen arbetar för ett meningsfullt och gott liv för personer med intellektuell, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning med målet en god hälsa, möjlighet till arbete och sysselsättning och att kunna delta i samhället utifrån sina förutsättningar.

LÄS MER PÅ: MALMO.SE/FSF WWW.FACEBOOK.COM/ FUNKTIONSSTOD

Är du orolig för en anhörig eller vän som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp?

Ring oss på 020-50 50 50 eller besök oss på www.kvinnofridslinjen.se Du som möter våldsutsatta kvinnor i ditt arbete är också välkommen att ringa.

Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset på regeringens uppdrag.

Dagens Samhälle december 2018.indd 1

24

2018-12-06 17:48:30

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

December 2018

Vård av ätstörningar skiljer sig åt mellan kommuner Vården för personer som drabbats av ätstörningar kan skilja sig åt mellan olika platser i landet.

– Det skulle behövas nationella resurser, berättar Andreas Birgegård, forskarledare vid Kunskapscentrum för ätstörningar (Käts).

FRÅN REDAKTIONEN

TEXT: JOAKIM JOHANSSON FOTO: KÄTS

Ä

TSTÖRNINGAR PÅVERKAR MÅNGA personers vardag, såväl

unga som äldre, män som kvinnor. Men det är inte alltid lätt att få vård i tid: – Det är kö överallt inom vården och psykiatrin. Folk får inte hjälp fullt så fort som man skulle önska. Samtidigt är det svårt att matcha antalet vårdplatser mot antalet personer i behov av vård då många inte söker eller vill ha hjälp. Men, eftersom det är köer överallt så vore det ju bra om antalet vårdplatser byggdes ut lite mer, säger Andreas Birgegård.

I KÄTS UPPDRAG ingår att kvalitetssäkra vården genom att hålla

i kvalitetsregister. Det innebär att de kan jämföra vården på olika platser i landet.

– Det finns regionala olikheter. Vi ser skillnader i väntetider, vilken behandling som man erbjuds och vilken diagnos man får. Han fortsätter: – Nyligen tittade jag på Socialstyrelsens data över antalet patienter per 100 000 innevånare och där kan man konstatera att det i vissa regioner har gått upp, i andra har det gått ned.

På de platser där antalet patienter har ökat har man varit duktiga på att hitta fler av de fall som finns. En nationell trend är att man har blivit bättre på att hitta unga personer med ätstörningar, men i andra åldersgrupper är trenden inte lika tydlig.

Vad skulle ni önska för ökade insatser när det gäller vård av patienter med ätstörningar?

– Det görs mycket bra saker på enheter och i regioner, folk är duktiga och engagerade och många som behandlas får ett bra resultat. Det som saknas är, förutom att bygga ut med fler vårdplatser, en bättre nationell samanordning av vård och utbildning av behandlare, säger Andreas Birgegård och avslutar: – Ätstörningar är en så pass liten sjukdom och kräver specialiserade vårdenheter, vilket leder till att det på mindre orter kan handla om 1 till 1,5 tjänster som har behandlingsansvar. Det skulle behövas nationella resurser för att hjälpa de små verksamheterna på mindre orter att utföra sitt jobb, ge möjlighet till fortbildning, verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring.

Andreas Birgegård, forskarledare vid Käts.

HÅBO KOMMUN VÄLKOMNAR DIG TILL:

UPPSALA

80KM 60KM 40KM ARLANDA VÄSTERÅS

BÅLSTA

MÄLAREN STOCKHOLM

Bålsta mitt i händelsernas centrum

Bålsta i Håbo kommun ligger centralt i Mälardalsregionen.

Nära till både storstäder, kommunikationer och natur.

Perfekt distributionsläge för framtidens e-handel. Härligt läge att bygga bo för familjen.

Just nu byggs framtidens Bålsta centrum med stort antal nya bostäder. Vid E18 anläggs nya verksamhetsområden med skyltläge.

Bålsta - Här bygger vi för framtiden!

Fakta om Håbo kommun Antal invånare 21.300 Antal förvärvsarbetande invånare 10.400 Arbetslöshet 3,2% Medelålder 39,7 år Antal företag 1.987 Antal föreningar 126

FÖR MER INFO KONTAKTA › Håbo Marknads AB • www.habo.se/marknad • marknad@habo.se • 0171-525 00 25

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

December 2018

Mer tid för eleverna med hjälp av edtech I Uppsala utvecklas just nu framtidens skola på ett påtagligt sätt. Det görs tillsammans med edtech-företaget IST, som tillsammans med kommunen vill visa potentialen i en verklig digitalisering av skolan.

ANNONS

TEXT & BILD: IST

U

PPSALA KOMMUNS AMBITION är att få bättre dialog med

vårdnadshavare och elever, en ökad öppenhet och minskad administration. Vi har ett långsiktigt partnerskap med Uppsala vilket innebär att vi har möjlighet att utveckla den absolut bästa lösningen för alla roller i skolan, säger Björn Andersson, vd på IST Sverige.

» Vår position på marknaden är unik « – TOMMY EKLUND TILLSAMMANS MED PARTNERN Nova Software ska IST imple-

mentera ett nytt skoladminstrativt system med stöd för allt från årsplanering och daglig administration till digital kommunikation mellan skola, elever och vårdnadshavare.

Målet är att frigöra resurser för kvalificerade arbetsuppgifter.

Systemet ska kunna integreras på olika sätt mot kommunens specifikationer och särskilda önskemål – och mot andra sys-

tem som Googles och Microsofts breda plattformar.

– Skolan står inför stora utmaningar i och med digitaliseringen och det har Uppsala tagit fasta på. Med rätt verktyg finns det goda möjligheter att frigöra tid för lärare och övrig skolpersonal, tid som istället kan läggas på eleverna och deras lärande, säger Björn Andersson.

DIGITALISERINGEN ÄR EN viktig faktor inom alla delar av samhällsutvecklingen och för IST handlar det om att inte bara hitta lösningar som fungerar idag – utan som kan lyfta skolsektorn på lång sikt. Därför tog IST för ett par år sedan bland annat initiativ till Swedish Edtech Industry, en branschorganisation vars syfte är att bidra till en effektiv digitalisering av skolsystemet.

– Vi har inte bara en möjlighet att påverka och utbilda i den här frågan – vi har en skyldighet att göra det, konstaterar Tommy Eklund, som avslutar: – Vår position på marknaden med större räckvidd än de flesta, är unik. Det är med ödmjukhet och ansvarskänsla som vi tar oss an uppdraget att använda denna styrka till att skapa värde för dem som behöver det mest – barnen.

Björn Andersson, vice vd (vänster) och Tommy Eklund, vd (höger) på IST.

IST IST är Skandinaviens ledande edtech-företag. De erbjuder produkter, tjänster och lösningar som effektiviserar lärandet för både elever, föräldrar, lärare och skolledare. Nu lanserar de den nya generationen av molnbaserade administrationsoch lärandelösningar och ska ansvara för digitaliseringen av Uppsalas skolor och förskolor.

LÄS MER PÅ: IST.COM

SBU ger kunskap för bättre vård och omsorg Ett urval av våra publikationer inom området psykisk ohälsa: ` Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser, www.sbu.se/294

` Arbetsfrämjande åtgärder för personer med funktionsnedsättning som söker arbete, www.sbu.se/2018_06

` Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse, www.sbu.se/280

` tInterpersonell terapi (IPT), kognitiv beteendeterapi (KBT) och tidsbegränsad psykodynamisk terapi (tidsbegränsad PDT) vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna, www.sbu.se/2018_05

` Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon, www.sbu.se/279 ` Samverkan vid psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt socialförsäkring, www.sbu.se/273 ` Välfärdsteknik – digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa, www.sbu.se/268 ` Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn, www.sbu.se/265

` Insatser för att minska hemlöshet för personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa, www.sbu.se/2018_04 Kommande rapporter • Metoder för risk- och behovsbedömning vid kriminellt beteende hos unga • Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott

statens beredning för medicinsk och social utvärdering Läs mer på www.sbu.se

26

Samhället ger stöd på olika sätt genom till exempel sjukvård, omsorg, hjälp vid funktionsnedsättning eller vid beroende.

• Är alla insatser bra?

• Vilken forskning kan vi lita på?

• Vilken evidens finns för omsorg och stöd?

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

N

Ulrika Westergren, Arbetsförmedlingschef Södra Lappland och Johan Bålhammar, vd på ACON.

Gemensamt fokus när Lycksele tar vara på tillväxten Lycksele kommun växer efter 40 år av krympande befolkning. Nu går flera aktörer inom privat och offentlig sektor samman för att rusta upp tillväxten – särskilt fokus ligger på kompetensförsörjning.

ANNONS

TEXT & BILD: LYCKSELE KOMMUN

YA VINDAR BLÅSER i Lycksele och till-

växten har skapat en utmaning att möta kraven på kompetensförsörjning som är ett av tio insatsområden man identifierat för ett attraktivt Lycksele. Ulrika Westergren leder Arbetsförmedlingens initiativ, samordnad rekrytering för utveckling, där man i samarbete med offentliga och privata näringslivet satsar på parrekrytering för att lättare hitta och samordna kompetens.

– Vi administrerar gruppen som är öppen för alla aktörer i kommunen. Det är det lilla samhällets fördel att vi kan hjälpa varandra att utvecklas både i näringsliv och offentlig verksamhet. Syftet med parrekryteringen är att enklare kunna hitta nyckelkompetenser genom att kandidater tar med sig en person med en annan kompetens till oss. Vi kan då snabbt skicka ut frågan om någon har behov av den typen av person och förhoppningsvis få napp, säger Ulrika.

LYCKSELEBASERADE IT-FÖRETAGET ACON ligger

också i tillväxt och har löst sitt behov av kompetens genom att samarbeta med teknikprogrammet på Lyckseles gymnasieskola.

Med inställningen att man lär sig genom att faktiskt arbeta tog företaget in två praktikanter som sedan fick sommarvikariat och slutligen fast anställning.

– Tekniksektorn är en av de som har störst brist på arbetskraft och därför ville vi vara kreativa i sättet vi letade kompetens och samtidigt sänka ribban för ungdomar som vill börja jobba i branschen. Vi vill skapa en ACON-skola där en tydlig karriärväg finns för ungdomarna och själva utveckla våra medarbetare, säger Johan Bålhammar, vd på ACON.

December 2018 tillsammans med kommunen är en strategi som gynnar både företaget och hela Lycksele, menar Johan.

– Är man ett litet samhälle måste man våga tänka nytt och ta hjälp av varandra. Däri ligger vår styrka och jag tror att de gemensamma initiativen kommer att fortsätta att stärka både kommunen och näringslivet.

» Är man ett litet samhälle måste man våga tänka nytt och ta hjälp av varandra « – JOHAN BÅLHAMMAR LYCKSELE KOMMUN Lycksele – Staden i Lappland – navet i Västerbottens län. Stadsrättigheter sedan 1946 - Lapplands första stad. Här bor cirka 12 300 invånare på en yta av 5 636 km2.

Lycksele är en samisk förvaltningskommun som gränsar till nio kommuner.

LÄS MER PÅ: LYCKSELE.SE

PLANEN ÄR ATT fortsätta initiativet och hämta

kompetens från gymnasieskolan. Att arbeta

LÄS MER PÅ: BALANSBEHANDLING.SE

27

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

T De hjälper Öresundsregionen » Anläggningarna att växa ILLVÄXTVERKET, EN MYNDIGHET som

ligger under Näringsdepartementet, har i uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt. Vissa insatser är riktade direkt till företag eller blivande företagare. Andra syftar till att utveckla förutsättningar och villkor som påverkar företagandet, som till exempel den regionala miljön.

Tillväxtverket vill ge bättre förutsättningar för företagande och skapa attraktiva regionala miljöer där företag kan utvecklas. Flera projekt pågår för att stärka Öresundsregionen – en tillväxt som hela Sverige kan dra nytta av.

ANNONS

TEXT & BILD: TILLVÄXTVERKET

kommer att locka forskare från hela världen när de står klara «

December 2018 och fortsätter: – För att verkligen ta tillvara på möjligheterna som nu öppnar sig krävs att vi satsar långsiktigt och målmedvetet på kompetensförsörjning och samarbeten mellan många olika aktörer.

DEN 6 NOVEMBER arrangerade därför Tillväxt-

verket Stora Tillväxtdagen i Malmö, med representanter från näringslivet, myndigheter och forskarvärlden. Temat var ”Skåne – en allt starkare tillväxtmotor”.

– Ett syfte var att utbyta kunskap för hur vi tillsammans ska kunna dra nytta av den tillväxt som nu sker i Skåne, så att även andra delar av Öresundsregionen och på sikt hela Sverige ska utvecklas och dra nytta av att helt unika forskningsanläggningar byggs i Lund. Det hoppas vi på Tillväxtverket kunna hjälpa till med, säger Magnus Schönning.

– MAGNUS SCHÖNNING TILLVÄXTVERKET

TILLVÄXTVERKET HAR OCKSÅ ansvar för att

fördela EU-medel och förvaltar därför tio EU-program i Sverige. Ett av dem är ett interregionalt program för Öresund-KattegattSkagerrak, ÖKS. Magnus Schönning är enhetschef för ÖKS. Han berättar att Tillväxtverket har investerat i ett flertal satsningar på hur näringsliv och allmänhet i Öresundsregionen och Sverige som helhet ska kunna dra maximal nytta av anläggningarna ESS och MAX IV i Lund: – Det handlar om mycket viktiga etableringar för Skåne, men också för Sverige.

De kommer att bidra till ökad tillväxt och attraktion i hela regionen. Anläggningarna kommer att bilda ett nav i den europeiska forskningsinfrastrukturen och locka forskare från hela världen när de står klara, säger han

äxa

att v g i d ör

ån f

Tierp

rdm ed jo

m

Tillväxtverket har cirka 430 anställda och finns på nio orter i Sverige, med huvudkontor i Stockholm. Tillväxtverkets vision är ett Sverige med fler företag som vill, kan och vågar – kunskap, nätverk och finansiering är Tillväxtverkets viktigaste erbjudanden.

Följ oss i sociala medier!

LÄS MER PÅ: TILLVAXTVERKET.SE

Tierps kommun har god jordmån för tillväxt. Vår vision visar vägen: ”en grön och harmonisk oas för hela livet”.

I Siggbo trädgårdsstad byggs 500 bostäder i låghus mellan grönska och vattenspeglar, enligt en mer än hundraårig planidé.

Tillväxtkommunen Tierp har platser för människor att växa genom hela livet. Våra cirka 1 600 medarbetare behöver ständigt nya arbetskamrater. Världsledande företag som Atlas Copco, Erasteel och Munters söker ofta ny spetskompetens.

Tierp ligger strategiskt i en av landets starkaste tillväxt­ regioner. Till Uppsala, Norrland eller Arlanda och resten av världen är resvägarna korta med bil och tåg. Inom bekvämt räckhåll finns jobb, universitet, kultur och nöjen i Gävle, Uppsala och Stockholm.

Läs mer om oss på tierp.se

Här Här rullar rullar tillväxt, tillväxt, jobb jobb och och framtidstro. framtidstro.

28

Infram Inframärären enpåverkansgrupp påverkansgruppför förstrategiska strategiska satsningar satsningarpå påvägväg-och ochjärnvägsnätet. järnvägsnätet.ViVivill villskapa skapa opinion opinioni frågor i frågorsom somrör rörinfrastrukturen infrastruktureni Bergslagsi Bergslagsregionen regionensamt samtstrategiskt strategisktviktiga viktigastråk stråkmed med koppling kopplingtill tillBergslagen.

Bergslagen.

Följ föratt atttatadel delavavidéer idéerom omhur hur Följoss osspå på för Bergslagsregionens Bergslagsregionensinfrastruktur infrastrukturkan kanförbättras. förbättras.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

Örnsköldsviks näringsliv kraftsamlar Trots att Örnsköldsvik bara utgör 0,5 procent av Sveriges befolkning har ungefär 3 procent av Sveriges totala nettoexport koppling till regionen. Samtidigt finns det utmaningar för näringslivet i regionen.

FRÅN REDAKTIONEN

TEXT: JOAKIM JOHANSSON FOTO: PER OLOF SEDIN

Fredrik Holmgren, näringslivschef, Örnsköldsvik.

Ö

RNSKÖLDSVIK HAR DE senaste 150

åren vuxit fram tillsammans med regionens näringsliv, mycket tack vare stadens placering mellan det södra och norra Sverige. I dag finns storföretag som BAE Hägglunds, Metsä Board och Bosch Rexroth i regionen.

– Historiskt har näringslivet betytt jättemycket för oss och så kommer det att vara även i framtiden. Basindustrin och processindustrin är en stor del av vårt välstånd.

Samtidigt är det inom små företag som vi växer i dag, och vi försöker att utveckla våra tjänster, besöksnäring och den skogliga industrin. Basindustrin är otroligt viktig men vi måste också hitta nya nischområden, berättar Fredrik Holmgren, näringslivschef.

BOTNIABANAN, SOM INVIGDES 2010, har betytt

mycket för regionen rent investeringsmässigt: – Den har inneburit både en framtidstro och en gemensam arbetsmarknadsregion

med Umeå, vilket är fördelaktigt då vi som städer kompletterar varandra. Även om den byggdes för gods är persontrafiken oerhört viktig för oss.

UNDER 2019 ARBETAR Örnsköldsvik med tydliga

målområden som ska leda till en gemensam vision för kommunens företagande: – Fokus är att vi ska ta fram en plan som leder till fler lönsamma företag, ett gemensamt företagarprogram, samt att renodla hur vi gemensamt kan förbättra servicen till våra bolag, utveckla företagslotsen och bli ännu tydligare i vår dialog med företagen.

NYLIGEN PRESENTERADE Svenskt näringsliv

sin rankning över de orter där näringslivet upplever bäst förutsättningar, och enligt den listan tappade Örnsköldsvik flera placeringar.

Fredrik Holmgren menar att bilden däremot inte är entydig: – Av tre undersökningar som har gjorts är

Svenskt näringsliv den som pekar ned men de två andra pekar uppåt. I Sveriges kommuner och landstings ranking över företagsklimat har vi klättrat tre år i rad och ligger nu på plats 10 av kommuner med över 40 000 innevånare. Vi gör också över 100 företagsbesök varje år där företagen får betygsätta oss och även där ser vi ett ökande betyg.

Samtidigt, menar Fredrik Holmgren, finns det nu en möjlighet att intensifiera arbetet med kommunens näringsliv: – Det finns aldrig något positivt med att tappa placeringar i en ranking men det ger också en gnista till att kraftsamla och lyfta frågor från olika håll och kanter. Ett företagsklimat handlar inte bara om företagande, det handlar exempelvis om närhet till sjukhus, förskola och flygplats. Det är en väldigt bred fråga som behöver ett brett angreppssätt. Jag tror också att ett viktigt uppdrag är att vi måste bli bättre på att berätta om det positiva som händer i regionen.

» Basindustrin är otroligt viktig men vi måste också hitta nya nischområden « – FREDRIK HOLMGREN

29

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kommun 2019

December 2018

Nu sätter de ljus på natten Det särskilda boendet Östralycke i Karlshamn kan med hjälp av modern teknik och en ny arbetsmetod säkerställa en kvalitativ vård av de äldre som bor där. Nu sätts individens behov i centrum.

ANNONS

TEXT: ANNA BJUR FOTO: LEILA RUDELIUS

K

ARLSHAMNS KOMMUN HAR antagit

SKL:s rekommendation för arbetssätt med ökad kvalitet nattetid i särskilda boenden för äldre. Arbetssättet – som går under namnet ”Sätt ljus på natten”– syftar till att kommuner utifrån sina förutsättningar ansvarar för kvalitetsutveckling istället för att detaljstyra verksamheten.

NÄR LINDA WALLIN tillsattes som chef för

Östralyckes nattpersonal förra året, märkte hon snabbt att personalen kände sig stressade på morgonen: – De var inne hos alla brukare, 92 lägenheter, 3 gånger varje natt. Ofta för att titta till att de låg i sina sängar, eller för att se om de ville ha hjälp. Risken är att de väcks och de måste få möjligheten att sova sammanhängande.

GENOM ATT TILLSAMMANS, med både dag- och

nattpersonal, gå igenom samtliga brukare

I

» En aktiv vardag ger en god natts sömn « – LOUISE JOHANSSON – Det här har frigjort mycket tid. Istället för att hinna till alla lägenheter kan vi nu lägga fokus på mer kvalitet för de som vill sitta uppe på kvällarna. Vi har också lagt till fler aktiviteter dagtid. En aktiv vardag ger en god natts sömn, säger Louise Johansson, undersköterska på natten, på Östralycke.

Den nya arbetsmetoden har frigjort mycket tid för Östralyckes personal. Bland annat har fler aktiviteter lagts till dagtid, både utomhus och inne i samlingslokalen för brukarna.

TEKNIKEN ÄR EN viktig hörnsten i arbetet och

bidrar enligt Linda Wallin till att skapa trygghet och självständighet för individen och samtidigt effektivisera arbetet för personalen: – Vi har nattillsyn med trygghetskamera förbered för hela Östralycke och larmade fönster i lägenheterna. Det finns wifi i hela byggnaden och vi har köpt in Ipads som går att använda på avdelningarna, säger hon och avslutar: – Jag vill lyfta nattpersonalen, som ofta är en bortglömd grupp. Sedan vi började arbeta med metoden ”Sätt ljus på natten”, har jag fått mycket positiv respons och de anställda känner sig sedda. Det skapar arbetsglädje som smittar av sig.

“SÄTT LJUS PÅ NATTEN” Förändringsarbetet utgår från den rekommendation som SKL har arbetat fram i uppdrag av regeringen – Kvalitet i särskilt boende ”Sätt ljus på natten”.

LÄS MER PÅ: KARLSHAMN.SE

TEXT & BILD: ERSTA SKÖNDAL BRÄCKE HÖGSKOLA

ANNONS

och deras behov kopplade till rutiner för natten blev det tydligt att alla inte önskade så mycket tillsyn.

Kompetensutveckling med högskolepoäng

DRYGT 30 ÅR har Ersta Sköndal Bräcke

högskola vidareutbildat socionomer och andra yrkesverksamma inom vård och omsorg. I dag är högskolan välkänd för den som vill förkovra sig. Kurserna ges på kvartsfart och i olika pedagogiska former, vilket gör det enkelt att kombinera utbildningen med sin yrkesutövning. Det har en rad fördelar, menar Anette Mimer Sjöblom, enhetschef.

ges vid campus Sköndal och Ersta i Stockholm, samt vid campus Bräcke i Göteborg.

– Utbildningar arrangeras även runtom i landet hos de som är i behov av kompetensutveckling. Det är även vanligt att myndigheter, kommuner och andra organisationer köper hela utbildningar för att vidareutbilda personal, berättar Ulf Hammare, fil. dr. och biträdande enhetschef.

KURSERNA GER INSPI­R ATION och teoretisk kun-

NYLIGEN ETABLERADE uppdragsutbildningen

skap som kan prövas direkt i yrkesverksamheten. Även i ett långsiktigt yrkesperspektiv är det meriterande och en kvalitetsmarkör att gå kurser som ger högskolepoäng. Kurserna

vid högskolan även en FoU-verksamhet.

– Det är en verksamhet som ges i nära samarbete med uppdragsgivaren. Vi genomför bland annat förstudier, utvärderingar och

Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet.

följeforskning, men bistår även med stöd vid upprättande av forskningsansökningar, avslutar Anette Mimer Sjöblom.

ERSTA SKÖNDAL BRÄCKE HÖGSKOLA Kontakta Ersta Sköndal Bräcke Högskola på: 08-555 051 19

LÄS MER PÅ: WWW.ESH.SE/UPPDRAG

Lunds kommun

Anette Mimer Sjöblom, enhetschef och Ulf Hammare fil. dr. och biträdande enhetschef.

Läs mer om att jobba hos oss på www.lund.se

Att skapa framtid är en del av Lunds kommuns vision, och det är socialförvaltningens vardag.

Vi skapar framtiden varje dag genom vårt arbete för barnets bästa.

30

Kommun 2019

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

December 2018

Nationell standard viktig i digital samhällsbyggnad ANNONS

Lantmäteriet är den aktör som fått ansvaret att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Nu arbetar myndigheten för att säkerställa en digitalt obruten samhällsbyggnadsprocess. I fokus ligger standardiserade modeller.

Först ut är detaljplaner och informationen i grundkartan.

TEXT & BILD: LANTMÄTERIET

L

ANTMÄTERIET ARBETAR PÅ regeringens uppdrag med en

förstudie för att ta fram en ny plattform för en digital informationsinfrastruktur för all geodata i processen.

Tanken är att man långsiktigt ska kunna bygga vidare på plattformen, för att möta den omfattande digitaliseringen av samhällets olika funktioner.

ANDERS SANDIN SOM är divisionschef på Lantmäteriet, han

berättar att anledningen bakom utvecklingen av den nya plattformen är att alla aktörer ska ha nationell tillgång till senast uppdaterad information, direkt från källan.

– Efterfrågan på nationellt standardiserade lösningar är stor, från informationsmodeller till färdiga tjänster, här måste myndigheter, i samverkan, ta ett större ansvar i utformningen av lösningarna som ska möta medborgarnas ökade krav och underlätta i arbetet med våra samhällsutmaningar.

– Det förutsätter att informationen är öppen och tillgänglig för alla, att den har god kvalitet och versionshantering. Detta kräver också ett juridiskt ramverk som är anpassat efter den nya tekniken – något som inte är på plats i Sverige än. Tills vidare sker arbetet i samverkan och återigen blir det tydligt hur viktigt det är att det finns en samverkan och konsensus hos de olika aktörerna.

» De ekonomiska modellerna, som mycket i vårt samhälle vilar på, kommer inte att fungera i morgondagens digitaliserade samhälle «

Anders Sandin, divisionschef på Lantmäteriet.

– ANDERS SANDIN LANTMÄTERIET HAR OCKSÅ ett regeringsuppdrag för kompetens-

utveckling på digitaliseringsområdet, med fokus på samhällsbyggnadsprocessen. Ledare, politiker och tjänstemän ska känna att man kan anamma de möjligheter som den nya tekniken medför.

– Digitaliseringen gör att arbetssätten förändras i grunden – för alla inblandade. Det blir därför viktigt att inte bara implementera till exempel automatiserade system utan att också se över arbetssätten. Först då kan man verkligen dra nytta av teknikens möjligheter, säger Anders Sandin.

DIGITALISERINGENS STÖRSTA FÖRDEL är att handläggningstiderna

kan kortas avsevärt vilket efterfrågas av medborgarna. Samtidigt får handläggarna bättre stöd eftersom de har tillgång

till mer användbar information.

– Det blir lättare att göra mer avancerade analyser och att presentera dem på ett lättbegripligt sätt för allmänheten. Det kan vara analyser om till exempel översvämningar och skred och hur det påverkar planeringen, säger Anders Sandin.

MEN, DET ÄR inte bara möjligheter som kommer med den nya

tekniken – utmaningarna är lika viktiga att bemöta.

– De ekonomiska modellerna, som mycket i vårt samhälle vilar på, kommer inte att fungera i morgondagens digitaliserade samhälle. Att förändra dem och att förbereda myndigheter och andra aktörer på den förändringen är väldigt viktigt, säger Anders Sandin.

LANTMÄTERIET Lantmäteriet är den myndighet som kartlägger Sverige. Till deras uppdrag hör också att registrera och säkra ägandet av alla fastigheter samt hantera fastigheternas gränser.

Lantmäteriet tillhör Näringsdepartementet.

LÄS MER PÅ: LANTMATERIET.SE

31

FOTO: HENRIK TRYGG

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

ÅRETS SUPERKOMMUN

”

Med ena foten mot Stockholm och den andra utsträckt mot skärgården har Nacka mycket att locka såväl folk som företag med. Och med nya Nacka stad är fokus tydligt satt på framtiden: 14 000 nya bostäder och tunnelbana är på väg.

Goda skolresultat och en välutbildad befolkning ger kommunen en extra skjuts i undersökningen.

Kommunen har heller inga problem att få ekonomin att gå ihop.”

Dagens Samhälles motivering till vinsten som Årets superkommun i klassen storstadskommuner.

www.nacka.se