Page 1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

SIDA 15

Bokhandeln i Ludvika lockar landets största författare

Amanda Matti

“Gällivare är vår hembygd och vårt ansvar” SIDA 11-13

SIDA 21

Sommarens skoningslösa skogsbränder

SIDA 6

Vad krävs för att Sverige ska bli ett land i balans? NR 1

MAJ 2019


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

De viktigaste människorna ska ha de bästa fastigheterna

Som eleverna på Internationella engelska skolan i Sundsvall Här började resan med en för liten gymnastiksal och rektor Pascal Brissons tydliga vision. Idag har tegelskalet från ett gammalt sjukhus vuxit samman med hus från 1970-talet och helt nybyggda undervisningslokaler. Tillsammans har vi skapat en modern och hållbar skola där varje elev ska känna sig trygg och viktig. Som hyresvärd spelar vi en

2

viktig roll för att verksamheten som finns i fastigheten ska kunna utvecklas. När vi tar det ansvaret, förvaltar vi något mer och större än byggnaderna vi äger. Genom att kombinera Pascals starka engagemang med kompetens och handlingskraft har vi fått möjligheten att förverkliga både små och stora drömmar. Läs mer om samarbetet på hemfosa.se.


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

15

21

6 11

8

18

Innehåll 6

HELA SVERIGE SKA LEVA

11

Organisationen arbetar för att Sverige ska bli ett land i balans. Vad krävs för att lyckas med det?

8

SJU PÄRLOR I SVERIGE En Greta Garbo-staty i Härjedalen djupt in i skogen, ett hotellrum som ser ut som ett fågelbo i Norrbotten eller en fartfylld cykeltur nedför Klas-Göran i Järvsö? Vi tipsar om sju svenska pärlor.

AMANDA MATTI

18

Amanda Matti, 29, är egenföretagare och stolt Gällivarebo. Hennes mission är att skapa ett kollektivt självförtroende för orten.

15

GLOBE BOKHANDEL Sveriges mest välsorterade bokhandel hittar du i Ludvika. Anders Källgren trotsar butiksdöden – och har inga planer på att sluta.

UPPKOPPLING – INGEN SJÄLVKLARHET Många svenskar har fortfarande bristfällig uppkoppling, trots att internetbehovet växer.

21

SKOGSBRÄNDERNA 2018 Snart har det gått ett år sedan de vildsinta skogsbränderna skövlade allt i sin väg. Läs Björn Brinks berättelse om hur ett livsverk gick upp i rök.

3


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

FRÅN REDAKTIONEN

Om jag säger landsbygd – vad tänker du på då?

H

ar fortfarande svårt att hantera när nån går runt och skryter Om att dom aldrig varit längre norrut än till Uppsala? Aldrig varit längre norrut än till Gävle? Det är fan inget att skryta om! Aldrig varit längre norrut än till Gävle? Nästa steg är att du ber mig säga “sju” Jag känner igen mig i textraderna från Frida

Hyvönens låt Min stad. Visserligen är jag inte uppvuxen i Västerbotten som Frida, utan i Hälsingland. Men visst har folk fnissat till när jag uttalar ”Stockholm” eller ”dator” på hälsingemål – ”gud vad kul det låter!” Frida Hyvönen har själv sagt i en intervju i

SvD att ”… det är en kommentar till folk som tycker att det är gulligt med norrlänningar vilket, om man analyserar det ur ett klassperspektiv, är en ganska nedsättande klapp på huvudet.” Många tenderar att exotifiera Norrland. Men lika fel som att sätta likhetstecken mellan stockholmare och snobbar, är att se alla norrlänningar som tystlåtna skogsmullar, vars liv kretsar kring skotrar och renar. Och är det egentligen något att skryta om,

landsbygden som grundar sig i okunskap. Att ställa stad mot land har sedan länge varit en klassisk konfliktyta där staden får representera förändring och öppenhet och landet tradition och inskränkthet. Men det är knappast så enkelt.

Tips från redaktör en!

Nyhetsrapporteringen rörande den svenska

landsbygden, från Kiruna i norr till Smygehuk i söder, ter sig dessutom rätt ensidig. Vi får ofta läsa om en landsbygd i förfall där unga väljer storstaden framför mindre samhällen. Det talas om en urban norm, där det normala är att bo i städer och att bo på landsbygden är avvikande – att det inte skulle vara en del av det moderna livet. Det är en orättvis och skev beskrivning av verkligheten. Det är just därför vi gör Norr till söder, som

är en ny bilaga till Dagens Samhälle. Vi vill arbeta för att ändra den uppfattningen. Vi vill kasta ljus på de aktörer och personer som bygger framtidens samhälle och som arbetar för att det ska finnas lika goda utvecklingsmöjligheter på landsbygden som i storstaden. Det är inget som görs i en handvändning och det krävs ett jävlar anamma – människor som tror, hoppas och vill få till en förändring.

att man aldrig varit längre norrut än till Gävle? Jag blir fortfarande lika förvånad när jag möter människor som är monumentalt ointresserade av allt som sker utanför storstäderna. Det finns fördomar om ett liv på

OM LIVET UTANFÖR STORSTAN The Hives – Ett rockdrama i svart och vitt Hur gick det egentligen till när fem killar från industriorten Fagersta blev ett av världens bästa liveband? Hur lyckades de välta en hel värld, smula sönder och samman jantelagen och få stående ovationer från den notoriska tjurskallen David Letterman? Det och mycket mer berättas det om i P3-dokumentären The Hives – Ett rockdrama i svart och vitt.

Nya Norrland Mats Johansson är de självbiografiska seriernas mästare – född och uppvuxen i Bollstabruk. I Nya Norrland berättar han, med både humor och svärta, om resan mellan Norrland och hipsterlivet i Stockholm. Det är en bred samtidsskildring som försöker svara på frågan var Sveriges välstånd uppstår, och vart det tar vägen.

Farväl Falkenberg ANNA BJUR Redaktör Norr till söder

“Det finns fördomar om ett liv på landsbygden som grundar sig i okunskap.”

Fem unga män spenderar sin sista sommar i Falkenberg. De är barndomskompisar, han med de stora planerna, han som längtar bort, han som ständigt återvänder och han som aldrig någonsin vill lämna. Det här är en varm och samtidigt hjärtskärande film som skildrar vänskap, barndom, minnen och ett sista avsked till den lilla staden vid havet.

Bli som folk Författaren Stina Stoor är född och uppvuxen i Västerbottens inland, i byn Balåliden, där hennes första novellsamling Bli som folk också utspelar sig. Novellerna, som delvis är skrivna på dialekt, handlar om ett Västerbotten som håller på att förändras. Bli som folk nominerades till Augustpriset 2015.

Vad anser du är viktigt för att lyckas skapa en balans mellan stad och land? BILDER: PRESSBILD SVENSKA FILMINSTITUTET (VÄNSTER), PRESSBILD GALAGO FÖRLAG (HÖGER)

Maila gärna redaktionen på redaktion@norrtillsoder.se för att dela med dig av dina tankar!

redaktion@norrtillsoder.se Det redaktionella innehållet i bilagan är partipolitiskt obundet.

4

Projektledare Fredrik Björnback fredrik.bjornback@borgowilli.se 070 754 16 01

Produktionsledare Paulina Lamberg paulina.lamberg@borgowilli.se 076 038 01 06

Redaktör Anna Bjur anna@borgowilli.se 072 078 32 74

Grafisk designer Elin Nilsson Angelstedt elin.angelstedt@borgowilli.se 076 801 88 24

Tryck Pressgrannar AB Norr till Söder medföljer som bilaga i Dagens Samhälle, maj 2019. Foto omslag: Amanda Matti

Borg & Owilli Stureplan 2, 114 35 Stockholm Org.nr: 559016-5535 redaktion@borgowilli.se Växel: 08 525 239 70


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Framgången står på tre ben i Hallsberg skolor ANNONS

Struktur, kultur och ledarskap. Tre grundbultar för framgången i Hallsbergs skolor. Utvecklingen ligger bakom elevernas höjda resultat och får medarbetare att trivas. TEXT: EVA RYDINGER

FOTO: HALLSBERGS KOMMUN

Struktur, kultur och ledarskap får lärarna

att välja Hallsbergs skolor. Carina Koutakis, utvecklingssamordnare, vill jämföra bygget med en stadig pall på tre ben och utvecklingsarbetet med kommunens skolor har pågått målmedvetet under fem år och gett tydliga effekter på alla nivåer. – Alla tre ben är lika viktiga. Om ett ben sviker riskerar resultaten att falla. – Alla ska ha ett inflytande på den nivå man är, utifrån roll och ansvar. I många kommuner fokuserar skolledare för mycket på budget – vi har skapat ett stabilt resurssystem för att slippa detta, säger Fredrik Nordvall, förvaltningschef och skolchef. En viktig del har varit att skapa långsiktig-

het för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Personalomsättningen är liten och gymnasiebehörig-

heten har ökat. – Vi bygger strukturer för varje nivå och roll. Vi månar om ordning, trygghet och tillit, från nämnden ända in i klassrummet. Det finns rum att utvecklas och tänka fritt utifrån roll och ansvar, säger Fredrik. – Jag ser att de allra flesta eleverna är trygga och trivs i skolan. Vi ser också att vårdnadshavare är nöjda och har inflytande. Till och med elevrådet har stärkts, säger Carina.

“Alla tre ben är lika viktiga.” Carina Koutakis En annan viktig del har varit att kartlägga

och utveckla kulturer som bygger på sam-

Fredrik Nordvall, förvaltningschef och skolchef och Carina Koutakis, utvecklingssamordnare.

arbete, förändringsvilja och framförhållning. – Kulturer är trögflytande och det finns en stark kraft att falla tillbaka. Därför gäller det att hålla våra värderingar högt och balansera med strukturbygge och ledarskap, säger Carina. Ledarskapet är det tredje benet. Utgångs-

punkten har varit att stärka det nära ledarskapet. Skolornas arbetslag har utvecklingsledare som tillsammans med rektor bildar skolans ledningsgrupp och har ansvar för att få medarbetarna kan växa som ledare och lärare. – Det är viktigt att allt vi gör kommer eleverna tillgodo. Också ett stärkt ledarskap måste ske för elevernas skull, avslutar Fredrik.

HALLSBERG KOMMUN Hallsberg ligger mitt i Närke. Kommunen består av sex tätorter och tillsammans är vi cirka 16 000 invånare. Som Sveriges demografiska mittpunkt är Hallsberg den naturliga knutpunkten för resande och transporter på väg och järnväg.

Läs mer på: www.hallsberg.se

TRYGGHET GÖR LIVET LITE ENKLARE

3ÅNFAÖDRESRTANA

IS GRAT

M

Det vet vi. Som medlem i Fackförbundet ST får du därför det stöd du behöver för att vara trygg, både på och utanför jobbet. Till exempel om du behöver råd inför lönesamtalet eller förlorar ditt jobb. Vi är det självklara facket för dig som jobbar i staten*. Tillsammans är vi 95 000 människor som ställer krav och påverkar för att du ska få ett bättre arbetsliv. Vi är det enda förbundet som organiserar alla på statligt uppdrag, oavsett utbildning och tjänst.

Ta ett beslut som gör livet lite enklare: gå med i Fackförbundet ST idag! Läs mer på st.org/medlemskap

*Med staten menar vi alla som arbetar på statligt uppdrag och med samhällsbyggande infrastruktur. Med andra ord alla som arbetar på myndigheter, verk, bolag på statligt uppdrag, universitet och högskola.

FACKFÖRBUNDET ST

5


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Målet: ett land i balans Hela Sverige ska leva är organisationen vars mål är att skapa ett Sverige i balans. Organisationen arbetar bland annat med att stötta lokala engagemang och synliggöra hur landsbygd många gånger missgynnas. FRÅN REDAKTIONEN

TEXT: TOBIAS BÅTH

Hela Sverige ska leva är en partipolitiskt

FOTO: ISTOCK / HELA SVERIGE SKA LEVA

Service

obunden riksorganisation som föddes ur en kampanj på 1980-talet. Organisationen arbetar med att på olika sätt skapa förutsättningar för att alla ska kunna bo och verka i Sverige, vare sig det är på landsbygden eller i storstaden. – Det är viktigt att alla ska känna sig inkluderade i samhället. Mitt och organisationens främsta uppdrag är att stötta lokala engagemang, säger Åse Classon, ordförande på Hela Sverige ska leva. Enligt Hela Sverige ska leva Åse Cla sso n,

6

a ka lev . es rig

finns det fem frågor som är extra viktiga när det gäller landsbygdsutvecklingen: service, lokalt inflytande, digitalisering, infrastruktur, och kultur. Åse Classon förklarar varför organisationen tycker att dessa är särskilt viktiga.

– Jag tror att anledningen till att vi har hittat så få lösningar är att politiker har försökt att hitta en lösning som passar alla, men det krävs olika lösningar i olika landsbygder. Vi måste istället ställa frågan: vad behöver just den här orten? Bodens kommun är ett exempel på några som har lyckats bra, där man bland annat har etablerat servicepunkter i Harads och Gunnarsbyn. I Boden har man också vågat att testa så kallade skafferiavtal, där lanthandlare får möjlighet att e på He förse kommunal verksamhet d n a la ör Sv df med livsmedel. e or Lokalt inflytande

– I en tid då tilltron till politiker minskar måste lokalsamhällen bli mer inkluderade i samhällsutvecklingen. Och vårt arbete har gett resultat, vi börjar bjudas in till sakråd och diskussioner i

större utsträckning än tidigare. Överlag har intresset från politiken ökat, oavsett partitillhörighet, och de har en vilja att skapa ett land i balans. Men tyvärr kommer de inte med några konkreta lösningar.

överkörda av beslut som bland annat fattats nationellt av riksdag och statliga verk. Så länge det inte finns en väl fungerande infrastruktur i hela landet, så kommer vi att fortsätta driva frågan.

Digitalisering

“Det är en skev fördelning.”

– Med digitaliseringen kommer kravet på bra uppkopplingsmöjligheter. Detta är något vi driver genom projektet Byanätsforum där vi supportar lokala fiberföreningar. De som bor på landsbygden måste ha uppkoppling för att kunna arbeta på distans, träffa läkare på nätet och driva företag på ett nytt och modernt sätt. Infrastruktur

– Det är grundläggande att hela landet har en fungerande infrastruktur, oavsett om vi pratar om uppkoppling, framkomliga vägar, vatten- och avloppssystem eller broar. Här är lokala entreprenörer en enorm tillgång, men vi har sett tendenser att de ibland blir

Åse Classon Kultur

– När det gäller kultur arbetar vi med att synliggöra hur balansen ser ut och hur man fördelar offentliga medel. År 2016 gick till exempel 44 procent av statens kulturutgifter till Stockholm. Detta sker samtidigt som fattiga landsbygdskommuner lägger en stor del av sin lilla budget på kultur eftersom det är långt till storstädernas utbud. Det är en skev fördelning och något som måste åtgärdas.


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Kommunen som har valt genusmedveten styrning ANNONS

Katrineholms kommun har länge arbetat med genusmedveten styrning över hela organisationen. Det har bidragit till medvetandegörande inom flera väsentliga delar av kommunens verksamhet. TEXT: ANNA BJUR

FOTO: KATRINEHOLMS KOMMUN

Henrik Skogberg arbetar som kommun-

strateg på Katrineholms kommun. Tillsammans med processledare på kommunens samtliga förvaltningar ser han till att de framtagna handlingsplanerna som rör jämställdhet också genomförs och analyseras. – I vårt jämställdhetsarbete utgår vi från den europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR. Det är ett viktigt redskap med konkreta exempel på prioriterade områden som vi har valt att arbeta med, säger Henrik Skogberg. Jämställdhetsarbetet har gjort och fortsätter

att göra Katrineholms kommun medvetna om mycket som de tidigare inte tänkt på, till exempel bilder som används i deras kommunikationskanaler. Tack vare normkritiskt tänkande ser man nu till att alla kommunens invånare finns representerade.

– Ett strålande exempel på det är vår kommunplan. I stycket där vi pratar om boende och trygghet så har vi en familj med två mammor representerad. Det är ett viktigt signalvärde – att så här kan en familj se ut i våra boendeområden, säger Maria Evald, processledare i jämställdhet och handläggare på bildningsförvaltningen i Katrineholm. I samarbete med RFSL har kommunen

genomfört en utbildningsinsats som erbjuds till samtlig personal och folkvalda politiker. Syftet är att öka kunskapen om HBTpersoners situation. – Utbildning har tagits emot mycket positivt. Våra 100 platser i den årligt återkommande påfyllningen gick åt fort och det har varit en oerhört populär utbildning, säger Henrik Skogberg.

Det normkritiska arbetet gör att elever väljer studie- och yrkesbana efter intresse, inte efter kön.

Med en genusmedveten studie- och yrkes-

vägledning inom grund- och gymnasieskolan arbetar Katrineholm för att tjejer och killar ska välja studie- och yrkesbana efter intresse, inte efter kön. – Vi har ett bra samarbete med branschorganisationer. När man tar in personer som ska berätta om ett yrke tar man in normbrytare, till exempel män som arbetar som undersköterskor. Vi ser tydligt att det har bidragit till att fler killar valt vårdprogrammet, avslutar Maria Evald.

KATRINEHOLMS JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Katrineholms kommun har sedan 2010 systematiskt arbetat med jämställdhetsintegrering, vilket medfört att ett normkritiskt tänkande genomsyrar kommunens organisation samt att jämställdhetsperspektivet alltid ska beaktas.

Läs mer på: www.katrineholm.se

VR som verktyg för utbildning i våldshantering ANNONS

Med en svenskutvecklad Virtual Reality-simulator kan du numera träna på att hantera hotfulla och potentiellt våldsamma situationer i en trygg miljö. TEXT & FOTO: FRAMVIK PRODUKTION

Under sin karriär har Maria Bauer utbildat

cirka 150 000 människor i hur man hanterar hotfulla situationer och våldsamma personer. Hon är Sveriges främsta expert på våld i offentliga miljöer och har i snart trettio år handlett, föreläst och skrivit om strategier för bemötande i sådana situationer. Maria Bauer driver dels företaget som bär

hennes eget namn, dels Framvik Produktion tillsammans med socionomen och kriminologen Axel Fors. Framvik Produktion utvecklar och producerar utbildningsmaterial för framför allt rättsväsendet, socialt arbete och psykiatrin. Deras senaste satsning, D-escalator, är en banbrytande produkt som har fått uppmärksamhet världen över – såväl medarbetare från FBI som FN har visat intresse. – D-escalator är en VR-simulator där man kan träna på bemötande i hotfulla och våldsamma situationer. Styrkan med VR är att det går att träna så verklighetsnära som det

Maria Bauer är Sveriges främsta expert på våld i offentliga miljöer.

Hur fungerar det?

bara går. Man upplever samma stress i VRmiljön som i en verklig situation och kan därför lära sig att hantera den, säger Maria Bauer. Hon förklarar det som att poletten trillade

ner när idén om att inkludera VR i Framviks arbete dök upp. – Jag har jobbat med det här väldigt länge och äntligen tog jag mig förbi det här hindret om hur man lär ut själva stresshanteringen! Stressen som vi upplever i sådana här situationer är helt avgörande. Vi slutar resonera och reagerar bara. Då spelar det ganska liten roll vad man lärt sig innan, säger Maria Bauer. Polisyrket är ett exempel där man behöver

ta livsavgörande beslut på bara sekunder. – Jag har träffat poliser som sagt att om de kunnat öva med vårt verktyg hade de inte behövt jobba i trettio år för att bli riktigt bra på det här.

– Vi skräddarsyr scenarier med våra kunder för att passa just deras verksamhet. Tillsammans med Mölndals stad, som är ett av tre pilotprojekt, har vi byggt upp receptionen på deras socialförvaltning som VR-miljö och sedan tagit fram ett antal olika scenarier som brukar uppstå i verkligheten. Sedan kan medarbetarna träna på situationerna i sin egen arbetsmiljö om och om igen, vilket leder till stressreducering och ett effektivare bemötande. De andra två pilotprojekten görs med Sunds-

valls kommun och Sahlgrenska universitetssjukhuset och fler är på gång: – Vi har kopplat på ytterligare ett par stycken nu och bara häromdagen hörde ett universitet av sig som vill komma hit och veta mer, säger Maria Bauer och tillägger: – Det känns otroligt roligt och hedersamt att mitt långa arbete med de här frågorna har lett hit. Jag blir väldigt glad över att så många vill vara med.

FRAMVIK PRODUKTION & MARIA BAUER Framvik Produktion utvecklar bland annat material och metoder för hur man bemöter hotfulla och våldsamma personer, tillsammans med experter såsom rättspsykiatrikern Marianne Kristiansson. Marianne Kristiansson har tillsammans med Maria Bauer skrivit boken “Hot och våld på jobbet” som kom ut i ny upplaga i februari 2019 och med ett nytt kapitel – Stressreducerande metoder – som är baserat på arbetet med VR-verktyget D-escalator. Missa inte Maria Bauer i Almedalen.

7


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

FRÅN REDAKTIONEN

Sju pärlor i Sverige

Fäviken Magasinet

E PR

SS

/ FÄVIKEN

M

A NET

BILD

SI

ER

:

AS BÅTH TEXT: TOBI

GA

Fäviken Magasinet – restaurangen som tycks utslängd i natursköna Jämtland – har två Michelinstjärnor. Fäviken är den enda svenska restaurang som förevigats i Netflix-serien ”Chef’s Table” där man får en inblick i köksmästare Magnus Nilssons livsfilosofi och hantverk.

Greta Garbo

Treehotel

Utanför Lillhärdal i Härjedalen, djupt inne i skogen, står en staty av filmikonen Greta Garbo och har så gjort sedan 2016. Statyn sänktes ner med helikopter och valet av plats hör ihop med Garbos skygga personlighet. Platsen är svåråtkomlig, särskilt under vintern, och många har gett upp sina försök att lokalisera monumentet.

Mellan Boden och Luleå, i tät och för Norrbotten signifikativ barrskog, ligger Treehotel – det spektakulära hotellet som lockat till sig världskända celebriteter. Här kan du bland annat bo i ett ufo, ett fågelbo och en spegelkub.

Carl Larsson-gården I år är det 100 år sedan Carl Larsson dog. I Sundborn utanför Falun ligger Carl Larsson-gården där konstnären bodde med sin fru, konstnären Karin Larsson. Gården – som minst sagt fungerade som inspiration för parets respektive konstnärskap – är öppen för allmänheten.

Järvsö bergscykel park Släng dig ut på din cykel och blicka ut över vackra Järvsö i Hälsingland – men se till att först och främst ha koll på styret och vägen. Downhillparken JBP erbjuder 21 leder med olika svårighetsgrad. Alla leder heter något som har med musikikonen Lill-Babs, som växte upp och bodde i Järvsö, att göra. Några exempel är En tuff brud, Itzy bitzy och Klas-Göran. Lunch äter du givetvis på Järvsö Crêperie.

Omberg R

LU NDGREN

BIL

S / F L I CKO

A

8

P

S RE

N

Kaféet Flickorna Lundgren i skånska Höganäs öppnade 1938 och drevs då av sju systrar vars efternamn föga förvånande var Lundgren. Idag drivs stället av en son till en av systrarna. När du ändå är där och njuter av ett nybakat vaniljhjärta kan du passa på att besöka Kullabergs naturreservat som ligger cirka en mil därifrån. I naturreservatet finns det kontroversiella konstverket Nimis av den än mer kontroversiella upphovspersonen Lars Vilks.

D:

Flickorna Lundgren

Längs med Vätterns strand utanför Ödeshög och Vadstena ligger Omberg – ett berg med varierande och stundtals dramatisk natur. Här kan du vandra, cykla, klättra, paddla, fågelskåda, ja lite allt möjligt. Omberg är en av Sveriges mest artrika skogslandskap och här finns bland annat cirka 400 jätteekar. Bokskogen på sluttningen ner mot Vättern är väl värd ett besök.


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Hantera vattenbristen med hjälp av smarta ledningsnät Kommuner behöver inte acceptera okontrollerat läckage i dricksvattennätet eller oroa sig över långvariga vattenföroreningar. Ny teknik möjliggör både att jobba förebyggande och att hitta problemen snabbare när de uppstår.

ANNONS

TEXT & FOTO: UPONOR

hos kommunen kan vi anpassa systemet – man behöver till exempel inte ha sensorer i hela ledningsnätet, det kan räcka med några väl valda ställen. Vid ett läckage kan det göra stor skillnad att kunna utesluta en större del av ledningsnätet, säger Magnus Lundin.

“Finns det något i vattnet som inte ska vara där upptäcker systemet det.” Kim Bärlund För att verkligen kunna anpassa lösningen

för varje kommuns behov erbjuder Uponor Infra olika betalningsupplägg för sin tjänst. De har två olika upplägg där det ena går ut på att kunden köper tjänsten direkt och får tillhörande drift. Med det andra upplägget betalar kunden istället i form av en avbetalningsplan. Oavsett vilket val kunden gör, så levererar Uponor en skräddarsydd tjänst. – Vi tar vatten för givet i samhället i dag och det är en samhällsbärande funktion som bara måste fungera. Det vill vi hjälpa kommunerna med, säger Magnus Lundin. En del av vattenbristen kan åtgärdas genom att hantera läckaget. I Sverige beräknas utläckaget av rent dricksvatten vara ungefär 20 % – eller 170 miljoner m³ årligen.

Vatten är en grundläggande samhälls-

bärande funktion som vi tar för givet och märker först när det uppstår problem. De senaste åren har rapporteringen om förorenat dricksvatten blivit alltmer frekvent och runt om i Sverige har tusentals invånare fått koka sitt vatten i perioder.

“Vi tar vatten för givet i samhället i dag.” Magnus Lundin

Vattenläckage från ledningar orsakar även sekundära problem. I genomsnitt försvinner 20 till 25 procent av det drickbara vattnet, vilket är extra oroväckande i tider med

vattenbrist. Urbanisering och avfolkning av landsbygden medför ytterligare påfrestningar för underhåll. – Vatten i sig kostar inte speciellt mycket men att rena och pumpa vattnet till slutkonsumenten är dyrt. De pengarna rinner rätt ut i marken, säger Magnus Lundin på systemleverantören Uponor Infra som erbjuder lösningar för att undvika detta.

tar vi ett litet sidoflöde från ledningen som sedan genomlyses med en laser och en kameraanordning. Då ser man alla partiklar i vattnet, och om sammansättningen avviker från normalläget larmar systemet om det, förklarar Kim Bärlund på Uponor Infra, och tillägger: – Finns det något i vattnet som inte ska vara där upptäcker systemet det helt enkelt.

I dagsläget accepterar kommuner ett högt

Magnus Lundin och Kim Bärlund arbetar

vattensvinn, men så måste det inte vara. Ny teknik gör det möjligt att upptäcka både läckage och föroreningar snabbare än tidigare och att hitta var i infrastrukturen problemet finns. Internet of Things, IoT, är teknologi som möjliggör att man kan koppla upp sitt rörsystem genom att sensorer sätts ut på strategiska ställen i systemet och dessa sensorer larmar sedan om något händer. – För att exempelvis mäta vattenkvalitet

på Uponor Infra Water Monitoring Services (WMS) som utvecklar och erbjuder just sådana här tjänster. Förutom att upptäcka läckage och föroreningar kan vattenövervakning med IoT även bli del av kommunens förebyggande arbete. Datan från sensorerna kan användas för att optimera drift och underhåll vilket leder till ökad kontroll över ledningsnätet. – Beroende på ambitionen och resurserna

UPONOR Uponor är en internationellt ledande leverantör av system och lösningar för fastigheter och infrastruktur. Uponor Infra Water Monitoring Services är ett koncept för övervakning av kommunala dricksvattennät. Systemet får information från sensorer i nätet och möjliggör en omfattande kontroll av vattendistributionen – dygnet runt.

Läs mer på: www.uponor.se/ infra/kundtjanst/water-monitoring-services

9


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Älvsbyn har ett framtidsrikt företagsklimat ANNONS

Älvsbyn har återigen förbättrat sitt näringslivsklimat enligt Svenskt Näringsliv. Dessutom kommer Älvsbyn i Norrbottens läns topp inom nyföretagande och i Sverigetoppen när det gäller kvinnligt företagande. TEXT: TONY BERGLUND FOTO: MARCEL KÖPPE, PETER LUNDBERG, ULRIK BYLANDER

Ett bidragande skäl till Älvsbyns växande

näringsliv är en gemensam arbetsmarknad med de närliggande städerna Luleå, Boden och Piteå. Ett annat är att det i Älvsbyn finns en lång tradition av entreprenörskap, där idéer förvandlats till blomstrande företag som i dag är ledande inom respektive bransch. – Två bra exempel på vad entreprenörsanda och långsiktigt förtagande kan betyda är Älvsbyföretagen Polarbröd och Älvsbyhus. Familjeföretag som har utvecklats generation efter generation i Älvsbyn, berättar Tomas Egmark, kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i Älvsbyns kommun. Parallellt med de gamla företagen växer nya

fram. Näringslivets struktur i Älvsbyn är variationsrikt från det småskaliga till stora

företag, inom allt från klassisk tillverkningsindustri till högteknologisk forskning. – Det senare kan exemplifieras med Vidsel Test Range där Försvarsmakten och FMV samverkar om bland annat robottestning och obemannade rymdfarkoster. Ett annat exempel är Arctic Falls, ett världs-

ledande centrum för biltester med betoning på vinterdäck i arktiskt klimat. Boliden AB har också långt framskridna planer på att öppna en ny gruva i kommunen där det redan på 1940-talet bröts kopparmalm. – Inledningsvis kommer den nya gruvan, som är en investering på runt 10 miljarder kronor, att sysselsätta drygt 500 personer. Med all kringverksamhet kommer gruvan att ge arbete till mellan 1 500 och 2 000 personer, säger Tomas Egmark.

Polarbröd, Älvsbyhus och Arctic Falls är några av Älvsbyns företag som finns vid det nya 19,6 hektar stora industriområdet.

Nyckelbryggerier som investerat i en helt ny anläggning för produktion av dryck är ett annat exempel. För drygt ett år sedan blev det också klart med Älvsbyns första datacenter. Förhoppningen är att fler tillverkningsindustrier, IT- och tjänsteföretag ska välja att etablera sig i Älvsbyn. – Tillsammans med våra företag har vi stakat ut en näringslivsstrategi med fokus på tillväxtfrågor. Och förutsättningar finns. Vi har god infrastruktur med järnvägen

Norra stambanan som passerar kommunen, samt en internationell flygplats bara 45 min från centrala Älvsbyn. Läs mer på: www.alvsbyn.se

Offentliga sektorns managementprogram – För dig som är högre chef inom offentlig sektor

1

#

I NORDEN & BALTIKUM

2 018 Financial Times Ranking

Nästa start 16 oktober Läs mer och ansök på exedsse.se

SSE Executive Education är en del av Handelshögskolan i Stockholm. SSE Executive Education utvecklar ledare med fokus på spetsområden som innovation & entreprenörskap, hållbar tillväxt och finansiell ekonomi, samt ökar konkurrenskraften hos företag, organisationer och offentlig sektor genom kraftfull transformation. SSE Executive Education är Nordeuropas ledande partner för executive education och rankade som bäst i Norden inom ledarskap och affärsutveckling enligt Financial Times. www.exedsse.se

10


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Fem minuter till lyckan LÄS REPORTAGET MED AMANDA MATTI PÅ NÄSTA UPPSLAG

11


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

FRÅN REDAKTIONEN

Efter studenten ville Amanda Matti bara bort från Gällivare. Hon reste månader i sträck, flera år på rad, till Asien, Nordamerika och Europa. Men ju längre bort Amanda åkte, desto mer längtade hon hem. Ju mer hon försökte hitta ett annat ställe att slå rot på förstod hon att det var i Gällivare, i midnattssolens land, som hon ville bo. Här berättar hon om hur det är att leva fem minuter till lyckan, hur man gör skillnad som ung i en ort tio mil norr om polcirkeln och om Team Gällivare – ett försök att skapa ett kollektivt självförtroende för kommunen. TEXT: ANNA BJUR

FOTO: AMANDA MATTI

är Amanda Matti sitter i bilen på väg tillbaka

till Gällivare efter en föreläsning i Piteå är det Dundret hon först möter, ett över 800 meter högt fjäll. Ett fjäll som betyder mycket för både orten och Amanda. Som för henne står för frihet, egentid och kärleken till naturen – allt det vackra, oändliga och orörda. – När jag ser Dundret får jag verkligen känslan av att komma hem – jag älskar det! På somrarna brukar jag ofta promenera med mina hundar till toppen av fjället, helst på kvällarna när det är midnattssol och när allt annat har tystnat. Då känns det som att jag befinner mig på en helt egen planet. Jag har många gånger funderat på hur man ens kan bo på en plats där det inte finns ett fjäll, säger Amanda med ett skratt. Amanda, som är 29 år gammal, är född och

uppvuxen i Gällivare. I dag bor hon här tillsammans med sin sambo Markus, sonen Erik på fyra år och de två hundarna Skir och Sky. Sedan två år tillbaka är hon egenföretagare och arbetar bland annat med kommunikation och fotografering. – För mig är hela poängen med att vara egenföretagare att jag kan göra det jag brinner för och som jag får energi av. Jag utgår alltid från den premissen och sedan får det mynna ut i olika saker. En del tycker att det verkar rörigt, men jag tycker att det är precis som det ska vara. Hur var det att flytta hem till Gällivare igen, efter jordenruntresor och en tillvaro långt bort från norra Norrlands inland?

– För mig tog det ett tag att själv känna mig bekväm med det, att det verkligen var det här jag ville. För även om jag kände det från början så tog det tid innan jag vågade stå för det – att helt enkelt inte göra som många andra. Nu har allt fler kompisar börjat komma tillbaka hem igen och väljer att bo här. Det är inte lika konstigt längre. Tillsammans med vännen Alice Wikner

startade Amanda Lev Podcast. En podcast som handlar om livet i Gällivare, fördelar med att bo på landsbygden och hur viktigt det är att man gör just det – lever. – Alice hittade kärleken här i Gällivare och valde att flytta hit. Många reagerade på det och tyckte att ”varför ska du flytta till Gälli-

12


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

vare när du kan göra något annat vettigt?” Jag får också ofta den frågan, varför jag har valt att bo här, när jag kan bo var jag vill. Vi blev så trötta på det. Vad fan tror folk? Att vi ska flytta härifrån så fort vi får chansen? Vi har valt att bo här och tycker att det är fantastiskt – det är den bästa platsen på jorden. Det var egentligen då idén föddes, att vi borde podda om det här! Amanda och Alice vill ge en annan bild av

hur det är att bo i Gällivare och på landsbygden, men också prata om sådant som kan bli bättre. Att på ett konstruktivt sätt lyfta det som känns stagnerat, som har potential att utvecklas och blomstra i kommunen. – Vi var less på att de som oftast får föra sin talan sitter i kommunstyrelsen eller är politiskt engagerade. Det är ofta äldre män som pratar om hur det är och vad man ska göra. I podden kan ingen censurera vad vi ska säga eller tycka om den plats som vi själva har valt att bo på. Jag tror det är skitbra, desto fler som pratar om landsbygd, desto svårare blir det att ignorera oss. För att kunna skapa lika bra utvecklings-

möjligheter på landsbygden som i städerna krävs service – som att ha nära till mataffären och apoteket, att det finns skola och sjukvård på nära håll och att ambulans och polis kommer när man ringer. Men det är också viktigt att få bukt med det dåliga självförtroendet, som Amanda beskriver alltid har funnits i Gällivare. – Man snackar gärna skit om Gällivare, att här kan man inte bo, det är så dåligt när kommunen gör si eller så. Man indoktrineras av det och till slut vet man inte om man själv tycker att det är så, eller om den generella inställningen är så. Min mission är att skapa ett bättre, kollektivt självförtroende för orten. Vi ska stå upp för Gällivare! Hur stor betydelse har media, när vi formar vår bild av landsbygden?

Med Lev Podcast hyllar Amanda Matti livet i norr och på landsbygden. Hon delar med sig av sin stora kärlek för Gällivare, Norrland, människor och livet. “Jag vill sprida positiva tankar och samtidigt våga prata om sånt som skaver.”

och stressigt”. Det blir en skev beskrivning av verkligheten. I podden pratar ni ofta om Team Gällivare. Hur myntades det uttrycket?

– Gällivarebor som har flyttat härifrån berättar stolt att de kommer från Gällivare, men vi vill också att de som bor här ska känna sig stolta. När min son Erik växer upp så ska han inte känna att Gällivare är en håla och att han vill härifrån – han ska känna att han kan åka härifrån om han vill men att det också är ett bra ställe att bo på. Vi märkte när vi poddade att fler kände som vi, att man vill vara stolt över Gällivare, så därför myntade vi begreppet Team Gällivare. – Ett samhälle mår bra av att ha en positiv syn på den egna platsen, där man bor och verkar. Det finns självklart saker vi behöver förbättra men vi kan göra det tillsammans. Alla kan bidra till Gällivares utveckling, inte enbart kommunen. Gällivare är vår hembygd och vårt ansvar.

“Man snackar gärna skit om Gällivare.” Amanda Matti

– Jag tror att media gärna vill framställa landsbygden på ett visst sätt. Man hittar stereotyper och visar när något går dåligt. Det är ju så det fungerar, att dramatik och negativa saker skapar större rubriker och säljer mer. Men det formar oss som bor på landsbygden väldigt mycket. För ett år sedan gjorde SVT ett reportage

om Lev Podcast för Aktuellt. Ett team var på plats i Gällivare under en heldag och filmade. Amanda berättar att hon hade en skön magkänsla efteråt, att både hon och Alice kände sig nöjda med vad de hade pratat om, vilka frågor som hade ställts. Men när inslaget väl visades på tv förstärktes bara gamla stereotyper: män på skotrar, häng vid korvkiosken och uttråkade tonåringar. Det kändes mossigt, och framförallt vinklat ur ett Stockholmsperspektiv. – Vi kände oss besvikna men valde ändå att utåt vara nöjda. Gällivare fick fem minuter på bästa sändningstid. Hade jag och Alice blivit irriterade hade den känslan också förstärkts hos andra. Vi fick synas och det var bra! – Men det visar samtidigt att man ofta kommer till landsbygden och gör reportage ur ett Stockholmsperspektiv. Det går inte att göra rättvisa för landsbygden då. Det är som om vi skulle åka till Stockholm och göra ett inslag i samma anda: ”här finns folk som sover på gatan, det är nerskräpat

Lev Podcast har fått

stor uppmärksamhet och antalet lyssnare ökar stadigt varje månad. Amanda beskriver det som roligt men också förvånande. Är det ett så ovanligt fenomen, att unga ställer sig upp och berättar att de trivs på landsbygden? – Jag var till exempel i Piteå och föreläste i februari och då kom flera unga tjejer fram till mig efteråt. De tyckte att det både är viktigt och roligt att jag pratar om att göra ett aktivt val att stanna. Det finns annars en bild av att man är den som blev kvar, att

man inte har lika höga ambitioner som de som valt att flytta till storstan. Jag tror att det är många som inte alls vill till stan. Jag känner att om jag kan göra skillnad för de som kommer efter mig, så vill jag hemskt gärna göra det. Om jag vågar så kanske fler gör det. Man kan välja att leva livet på olika sätt.

Karriär, framgång och full fart framåt eller att prioritera och trappa ner, leva livet lugnare, här och nu. Amanda har valt det sistnämnda. Hon hämtar energi från naturen som bara är fem minuter bort – liksom umgänge med familj och vänner – i Gällivare. – Här har vi nära till allt. Vi brukar prata om fem minuter till lyckan. Vad man än behöver för stunden, om man till exempel har haft en skitdag på jobbet och behöver tid med familj, vill träffa kompisar eller grilla korv med barnen, vad som helst, så är lyckan aldrig mer än fem minuter bort. Det låter klyschigt men det är samtidigt väldigt sant.

syns. Gruvan är ju så påtaglig, den vet alla om. Andra företag på orten hamnar lätt i skymundan. – I ett av våra poddavsnitt pratar vi om vilka jobb som finns i Gällivare. Det var väldigt populärt och det finns önskemål om att vi ska göra fler sådana avsnitt. Det finns så mycket mer yrken än vad man kan tro och vi har fantastiska företag här. Men Gällivarebor, eller norrlänningar generellt, snackar inte så mycket. Jag jobbar med företag som är högteknologiska och ledande inom sitt område, men som är lågmälda, tänker att ”inte ska väl vi”. Man tycker att det man gör inte är så märkvärdigt, säger hon och avslutar: – Entreprenörskap i Gällivare tar sig i uttryck på många sätt. Vi har till exempel ett fantastiskt bra föreningsliv med en stark entreprenörsanda. Vi är inte vana vid att folk fixar allt åt oss och vi vet att ingenting kommer gratis. Här finns en enorm drivkraft, som det kommer så himla mycket bra ur. Det är något som jag älskar med landsbygden – vi tar saken i egna händer!

Hur ser en helg i maj ut i Gällivare?

– Folk är jämt ute i den fantastiska naturen som finns här men i maj brukar det vara rätt svårt att hitta på saker. Det är fortfarande lite snö kvar, men inte så mycket så att du kan nyttja den och det är rätt så blött ute i skogen. Vägrenen är det ställe som först blir torrt, så kommer man körandes till Gällivare vid den tiden på året så brukar man se folk sitta och grilla längs med E10:an. Det är en härlig syn.

“Här finns en enorm drivkraft, som det kommer så himla mycket bra ur.”

Som tonåring hade Aman-

da en bild av att man behövde jobba inom vården eller gruvan, och att man annars skulle vara tvungen att flytta från Gällivare. Hon beskriver att det är en vanlig bild, mycket på grund av att många yrkesgrupper inte riktigt

HUR SKA MINDRE ORTER MOTIVERA UNGA ATT BO KVAR? “Jag tror att kommuner behöver bli bättre på att ge en röst åt de som är där de vill vara. Till stor del handlar det om att våga ta in nya perspektiv från människor. Det betyder inte att man måste hålla med, men man måste kunna vidga sina vyer. Det är också det som gör ungdomar mest irriterade, när de känner att det inte är någon som lyssnar, när alla andra ska diktera villkoren åt en. Vi behöver skapa rörliga system, våga testa nya saker och inte ge upp på en gång. Man måste prova, utvärdera, göra om och göra nytt och framförallt bli bättre på att lyssna på vad unga har att säga.” - Amanda Matti

13


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

”Lärande är en urkraft som inte går att stoppa” Kristian Lindhes uppdrag är att styra lärandets urkraft mot positiva resultat. Som utbildad specialpedagog har han fått en teoretisk verktygslåda. Utbildningen har också gett honom en plattform för reflektion. ANNONS

TEXT: EVA RYDINGER

Att Kristian Lindhe hamnade som special-

pedagog på Rytmus var egentligen mest en slump. Och så är det väl ofta i livet? Så var det dock inte med hans yrkesval. Kristian växte upp i en familj där vårdande och lärande var en självklarhet och redan i unga år jobbade han som assistent till barn och ungdomar. – Jag lärde mig tidigt att livet kan vara väldigt olika. Vi var en så kallad jourfamilj och tog ofta emot barn som behövde hjälp, säger Kristian. När Kristian Lindhe bestämde sig för att gå

en påbyggnadsutbildning med specialpedagogik var han redan utbildad fritidspedagog, hade lärarutbildning och hade arbetat som lekterapeut på en barnklinik. Men nyfikenhet och kunskapstörst drev på – hur mycket han än hade pluggat har han saknat något: – Jag fick ofta höra att det jag gjorde var bra men jag kunde inte svara på varför. Det gjorde mig otillfredsställd, jag ville veta teoretiskt varför det var bra att jag arbetade som jag gjorde, säger Kristian. Utbildningen till specialpedagog har för-

ändrat och påverkat Kristians sätt att tänka och att se på lärandet: – Som utbildad specialpedagog har jag hittat en plattform för vidareutbildning och

14

FOTO: MICHAELA FORNESTEN, MATILDA EKBERG OCH ALVA TENGNÉR, RYTMUS

för reflektion. Jag kan omvärdera det jag gör – eller utveckla det jag gör. Att veta varför man tycker på ett visst sätt gör det enklare att styra sina handlingar. Jag brukar säga att man har en fot i historien, en fot i framtiden, men förhoppningsvis huvudet i nuet, säger Kristian.

“Lärande är en urkraft som kan vara explosiv och vårt jobb är att rikta den kraften till att bli något fantastiskt och positivt.” Kristian Lindhe

Utbildningen har också gett honom trygg-

het och mod. Han törs var självkritisk och kan se problemen ur flera perspektiv: – I skolans värld förväntas man att fixa allt på ett enkelt sätt, men med min utbildning vågar jag vara okunnig. Saker måste få ta sin tid och jag känner att jag vågar gå in i situationer mer förutsättningslös, utan färdiga svar. Det är en trygghet som gör att jag kan släppa och fokusera helt på eleven, menar Kristian. Att jobba med lärande och utveckling är

hans inre drivkraft och han menar att allas egen lust till lärande inte går att stoppa. – Lärande är en urkraft som kan vara explosiv och vårt jobb är att rikta den kraften till att bli något fantastiskt och positivt. Samtidigt är skolan också en komplex verksamhet som kan riskera att kväsa den kraften – det gör området oerhört spännande! säger Kristian. Med utbildningen tycker Kristian Lindhe

att han fått en teoretisk verktygslåda som ger honom kunskap och vägledning för att försöka tillgodose olika individuella behov. – Alla elever omfamnas av skolans styrdokument, det kan vara utmanande då alla accelererar olika fort i sin utveckling och kan

ha väldigt olika förutsättningar. Mitt jobb är att orientera sig i detta. Många ger upp och kastar in handduken. Då handlar det om att hitta andra vägar i systemet. Och det finns alltid flera sätt att lösa problem på, avslutar Kristian.

SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET Utbildning i specialpedagogik har som mål att utveckla förmågan att arbeta med barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd och skapa förutsättningar för lärande och god utveckling för alla. Specialpedagogprogrammet riktar sig till lärare som vill arbeta med specialpedagogiska frågor tillsammans med kollegiet och ledning och bidra till utveckling av den pedagogiska verksamheten.

Läs mer på: www.specped.su.se


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Sveriges mest välsorterade bokhandel finns i Ludvika Det började som en frimärksfirma för att i början av åttiotalet bli en liten missionsbokhandel. Åren har gått, verksamheten har utvidgats. I dag driver Anders Källgren Globe Bokhandel, Sveriges mest välsorterade bokhandel.

FRÅN REDAKTIONEN

nders Källgren var ung när han

Längs vägen breddade bokhandeln sin

verksamhet och började syssla med bland annat radio och tv. 2002 flyttade butiken in i grannlokalen och förvandlades till en fullsortimentsbokhandel, och när den tidigare lokalen blev tom såg Anders Källgren sin chans och slog upp väggarna. 2008 blev ännu en grannlokal ledig. I dag är Globe Bokhandel 350 kvadratmeter stor och har Sveriges största sortiment av nya böcker med 30 000 olika titlar i lager. – Min affärsidé är att ha så mycket som möjligt. Om någon frågar om böcker om knopar, så ska det finnas mer än en bok om det, säger Anders Källgren. Anders Källgren är på jobbet varje dag och

vandrar runt bland de tiotusentals titlarna som består av skönlitteratur, facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur. På frågan om hur bokhandeln kan fortsätta att gå med vinst i Ludvika – en ort med cirka 27 000 invånare i kommunen – svarar Anders Källgren: – Jag tror att Ludvika är en lagom stor stad. Vi har ingen fysisk konkurrent i form av andra bokhandlare eller Ica Maxi. Hit kommer man om man vill ha en bok direkt. Det är också en styrka att vi har böckerna på lager. Har man på lager, så säljer man. Ludvikaborna utgör merparten av Globes

kundkrets, men då bokhandeln har skapat sig ett rykte med sitt breda sortiment kommer även många externa kunder. Särskilt på sommaren, eftersom det finns mycket sommarstugor i området. Bokhandeln har också lockat till sig några av Sveriges största författare. Förra året kom bland annat Sara Stridsberg, Lars Lerin och Jonas Hassen Khemiri för att medverka på ”Bokens afton”, ett evenemang som Globe Bokhandel arrangerar med kommunen och två studieförbund. – Vi sålde alla 400 biljetter på drygt en timme. Det var en lång kö ute på gatan, säger Anders Källgren. Men Globe tappar också – som alla fysiska

bokhandlar – någon procent i omsättning

e av Globe Bo gar kh ,ä an n re

a. dvik Lu

att prata frimärken med inbitna samlare som ringde firman. Anders Källgren skiftade fokus och ville istället – som många unga – förändra världen och öppnade därför en missionsbokhandel.

li de

förstod att han gillade att göra affärer och började som åttaåring att sälja DN och dela ut reklam. Senare i livet blev frimärken hans passion, och han närde en dröm att bli frimärkshandlare. 1979 blev drömmen verklighet, då han köpte frimärksfirman Globe. Drömmen levde dock inte upp till förväntningarna – det var inte särskilt kul

FOTO: ISTOCK / GLOBE BOKHANDEL

Ande rs Kä llg

TEXT: TOBIAS BÅTH

varje år till andra aktörer, som streamingtjänster. För att skapa större trygghet för fysiska butiker har de två bokhandlarkedjorna Ugglan och JB-gruppen gått ihop i en kedja, som nu består av 87 butiker, varav en är Globe Bokhandel. – Det är en bra lösning, nu kan vi hjälpas åt med marknadsföring och inköp. Vi håller också på att skapa webbutiker. På Globe ska du både kunna reservera en bok på webben och hämta den i butiken eller beställa den och så skickar vi den till dig. Vi fysiska butiker måste vara synliga på nätet också, säger Anders Källgren.

“Vi i branschen kan inte bara vara bokälskare, vi måste vara bokhandlare också.” Anders Källgren Anders Källgren läser Michelle Obamas

biografi för tillfället, men poängterar att han främst är en bokhandlare som köper och säljer. – Vi i branschen kan inte bara vara bokälskare, vi måste vara bokhandlare också för att få ekonomi i det hela. Lönsamheten är ju svår i branschen.

15


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Videofilmer från offentlig sektor görs tillgängliga för alla ANNONS

För Malmö stad är video är ett utmärkt sätt att sprida information till Malmöbor och medarbetare. Det är ett snabbt och lätt kommunikationsverktyg för att visa Malmö stads uppdrag och verksamhet, men också för att skapa insyn och transparens i det vardagliga arbetet. TEXT: MALMÖ STAD

FOTO: ERIKA WEILAND, APELÖGA

Malmö stad var tidigt ute med att använda

video som kommunikationskanal, redan 2009. Sedan dess har video blivit ett naturligt inslag på internet och något som ökat enormt mycket i användning. Idag används video på en mängd olika platser, både som inspelade videofilmer men även direktsändningar. – Stadens kommunikation ska vara öppen och tydlig och video kan hjälpa oss att sprida information på ett effektivt sätt, säger Mikael Hellman, som driver och utvecklar Malmö stads arbete med video. Med video kan Malmö stad berätta om sitt

uppdrag och dagliga arbete för Malmöborna. Man kan visa hur stadens tjänster och samhällsservice fungerar, visualisera kommunövergripande satsningar, planer, beslut,

pågående projekt, kampanjer, evenemang m.m. Men video är även viktigt för Malmö stad i det interna arbetet och en del i att utveckla organisationen. – Video kommer att fortsätta utvecklas och bli viktigare framöver, så att satsa på kommunikation med video är en självklarhet, förklarar Mikael. Allt behöver inte vara video, men man måste ställa sig frågan om när och var video kan skapa mervärde och generera nytta. Den 1 januari 2019 fick Sverige en ny lag:

”Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”. Den är till för att öka den digitala tillgängligheten för alla användare, inklusive personer med funktiosnedsättning. – Lagen innebär bland annat att alla videofilmer som offentlig sektor publicerar på sina

Mikael Hellman arbetar med video på Malmö stad och hjälper och stödjer organisationen i videofrågor samt driver det övergripande utvecklingsarbetet.

webbsidor, från och med den 23 september 2020, ska ha undertexter och syntolkning, samt i vissa fall teckenspråkstolkning, förklarar Mikael. Den nya lagen kommer att påverka hur vi som arbetar med kommunikation i offentlig sektor planerar och producerar videofilmer, men också vilken typ av teknik vi använder när vi sprider filmerna. För att kunna leva upp till offentlig sektors

framtida behov så kommer den nya lagen också att påverka videoproduktionsbolag och byråer som arbetar med videouppdrag till offentlig sektor. – Ja, de måste skaffa sig kompetens inom tillgänglighetsområdet för att kunna göra bra, tillgängliga videofilmer, men de behöver också knyta till sig undertextare, syntolkar

och teckenspråkstolkar, påpekar Mikael. Det kräver mer resurser för att tillgänglighetsanpassa den offentliga informationen, till exempel videofilmer, men den demokratiska aspekten är viktig. – Lagen ligger helt i linje med vårt uppdrag att informera och kommunicera tydligt och begripligt, på ett sätt som alla kan ta del av – oavsett vilket behov man har som individ, avslutar Mikael Hellman. Läs mer om Tillgänglig video på: www.webbriktlinjer.se

Moderna modulbyggnader löser förskole- och skolkriser ANNONS

Lokalbrist bland förskolor och skolor är vanligt och kan påverkas av varierande barnkullar, vid renovering, oönskade vattenskador eller omdisposition av lokaler. Dagens moderna och tillfälliga förskole- och skolmoduler löser problemet – och utmanar gårdagens baracker. – Det är inte ovanligt att de som flyttar in upplever en förbättrad miljö jämfört med de permanenta lokaler de kommer från, säger Nina Flood, Sverigechef på Temporary Space Nordics. TEXT & FOTO: TEMPORARY SPACE NORDICS

På mindre än två månader kan en skol-

verksamhet gå från beslut till inflyttning i modulbyggnader. Det görs ofta som komplement till nybyggnation, vid tillfälligt ökat behov av platser, när det brådskar eller är svårt att få fram större investeringsmedel. Temporary Space Nordics (TSN), tidigare i år avknoppat från maskinuthyrningsbolaget Ramirent, skapar varje år hundratals tillfälliga skol- och förskoleplatser. Modulerna uppfyller boverkets byggregler, har en triv-

16

sam touch, 270 cm i takhöjd och inomhusmiljön motsvarar i princip en permanent lokal – anpassad efter verksamheten. – Projekteringen lägger grunden för upplevelsen av lokalerna, därför är allt vårt utvecklingsarbete fokuserat på människan – medarbetaren, kunden och de dagliga användarna. Det är genom dem vi kommer göra skillnad, berättar Nina Flood, Sverigechef på Temporary Space Nordics.

Styrkan med just TSNs produkter är att de

alltid är utrustade med centraliserad ventilation, med värmeåtervinning och möjlighet till komfortkyla. – God luftkvalitet är avgörande för inomhusmiljön och med vår lösning är det enkelt att justera luftflödena efter varje specifik verksamhet. På så sätt kan vi hålla nere ljudnivåer och sparar dessutom yta inne i klassrummen som bättre används till fördel för lärare och elever, säger Nina Flood. Vidare beskriver hon modulerna som en

hållbar lokallösning sett till modulernas långa livstid. – Modulerna kanske behövs i tre år i en kommun och fem i en annan. Sen flyttar vi dem från plats till plats – vi återanvänder lokaler helt enkelt. Det är något av det mest miljövänliga man kan göra, avslutar Nina Flood.

TEMPORARY SPACE NORDICS • Omsätter 250 MSEK • 30 medarbetare • Levererar temporära lokaler avsedda för skola, förskola, kontor och boende • Verksamma i hela Norden

Läs mer på: www.temporaryspace.se Kontakta oss på: info@temporaryspace.se


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

”Nu växlar vi upp och bygger staden genom det gröna” Boråsarna har nära till det mesta – natur, kultur, arbete och rekreation. Här har näringslivet möjlighet att växa, samtidigt som staden och miljön utvecklas hållbart. Nu finns planer på en ny park som kommer att sträcka sig genom hela Borås.

ANNONS

TEXT: ANNA BJUR

FOTO: BORÅS STAD

När textil- och konfektionsindustrin (teko-

industrin) flyttade ut för 45 år sedan följde tuffa år för Borås – runt 15 000 jobbtillfällen försvann och antalet invånare minskade från 102 000 (1970) till 92 000 (1984). Richard Mattsson, Borås stads stadsarkitekt, berättar att det blev brytpunkten för de näringsidkare och fastighetsägare som fanns kvar i staden – man började samarbeta tight med kommunen för att åstadkomma en förändring: – Det är ett samarbete som vi har bibehållit och utvecklat sedan dess. Nu kan vi blicka tillbaka och se hur Borås har gjort en fantastisk förvandlingsresa – från ett dött centrum nere på botten till en stad som i dag sjuder av liv och som är fylld av unik, offentlig konst med ett hundratal skulpturer, installationer och gigantiska målningar. Staden har kommit på fötter igen – minst

sagt. Framtiden ser ljus ut och fram till 2035 räknar man med 30 000 fler boråsare. Det kräver 700 nya bostäder om året i kommunen, nya områden för handel, arbetsplatser, fritid och rekreation. – Allt fler väljer att bo i Borås, som jag brukar beskriva är som den busiga lillasystern öster om Göteborg. Borås–Göteborg är det tredje största pendlingsstråket i Sverige och härifrån går fullsatta dubbeldäckarbussar var sjätte minut, säger Richard Mattsson och tillägger: – Nu inväntar vi att arbetet med Götalandsbanan ska sättas igång. Det är en höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås och vidare österut mot Jönköping och Stockholm, som kommer att bli en förutsättning för lokal och regional tillväxt. Borås har länge haft som målsättning att

staden ska växa genom och tillsammans med Viskan. I samarbete med Borås stadsträdgårdsmästare, Anton Spets, har Richard Mattsson arbetat fram en skiss över hur detta skulle kunna se ut: ett fem kilometer långt parkstråk genom hela Borås från rekreationsområdet Rya Åsar i norr till rekreationsområdena strax söder om Gässlösa. Parkstråket löper nästan hela sin väg parallellt med Viskan och de båda stråken förstärker varandra och platserna de passerar. – År 2021 fyller vi 400 år och det är då som vi på allvar låter innerstaden ta ett kliv över Viskan. Parken kommer mjukt hoppa över såren från tekoindustrin och ska utgöra ett skelett att fortsätta bygga staden utifrån, säger Richard Mattsson.

Manhattan ett bra exempel på. Det är en park som är anlagd på en nedlagd järnväg, en bra bit över gatunivå. – Parken sköts delvis ideellt av New Yorks invånare, som sätter en stolthet i att ”det här är min bit”. Ser man till exempel på stadsdelar där ungdomar varit med vid plantering av växter kan man koppla det till mindre skadegörelse. Vi sneglar mycket på hur andra har gått tillväga och är öppna för alla typer av idéer, säger Richard Mattsson.

“År 2021 fyller vi 400 år och det är då som vi på allvar låter innerstaden ta ett kliv över Viskan.” Richard Mattsson Planerna på ett gigantiskt parkstråk star-

tades för några år sedan på en workshop mellan näringslivet, akademin och staden. Richard Mattsson berättar att de först bara såg det som en rolig idé: – Det har varit en blank canvas och det som vi från början trodde skulle vara omöjligt känns högst görbart i dag med ett flertal projekt på den tänkta parklinjen. Det är väldigt roligt och vi har fått mycket positiva reaktioner från flera håll. Vi har bara skissat på hur parken skulle kunna se ut – nu ser vi fram emot att kroka arm med boråsarna och tillsammans bygga staden genom det gröna!

BORÅS STAD • Borås Stad växer med cirka 1 500 nya invånare varje år. • I Borås planläggs cirka 1 100 möjliga bostäder i detaljplaner/år. • Cirka 50 procent av byggloven behandlas på mindre än 2,5 veckor. • Samhällsbyggnadsförvaltningen har cirka 70 medarbetare fördelat på avdelningarna: plan, bygglov, inspektion, kart/GIS, Lantmäteri samt administration.

Läs mer på: www.boras.se

Att skapa tillgänglig grönska i en redan för-

tätad stadskultur är High Line Park på västra

17


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

De byggde eget fibernät för att säkra sin uppkoppling 2018 var det bara Singapore som hade snabbare bredband än Sverige visar en mätning från Worldwide Broadband Speed League. En OECD-rapport visade också att bland deras medlemsländer var bara Sydkorea mer uppkopplat än Sverige. Sverige ligger alltså i topp, men många svenskar står fortfarande utan ordentlig uppkoppling – trots att internetbehovet växer.

FRÅN REDAKTIONEN

FOTO: ISTOCK / KARIN WENSTRÖM

Med fler invånare blir det mer kostnads-

effektivt att installera och underhålla ett fibernät i större samhällen där bostäder och fastigheter ligger tätt. Behovet av ett snabbt och stabilt internet minskar dock inte bara för att bebyggelsen blir glesare. Faktum är att desto längre ut på landsbygden man kommer, desto svårare blir det att få en stabil bredbandsuppkoppling. – Det är minst lika viktigt för landsbygden som det är för städerna att det finns snabb uppkoppling. Kanske ännu viktigare med tanke på att många samhällstjänster i högre utsträckning kommer att läggas på digitala lösningar. Larmövervakning i hemtjänsten kan vara en sådan tjänst, men då krävs det att landsbygden är uppkopplad för att det ska fungera, säger Tommy Nilsson, projektledare på Byanätsforum. Byanätsforum är en stödorganisation för

lokala bredbandsföreningar där boende på landsbygden går samman och anlägger ett eget fibernät. Framför allt på platser där kommersiella aktörer inte ser en ekono-

18

misk vinning att göra det. Silpinge, utanför Ronneby i Blekinge, är ett sådant område.

“Det är minst lika viktigt för landsbygden som det är för städerna att det finns snabb uppkoppling.” Tommy Nilsson I Silpinge är avstånden mellan bostads-

husen långa och det är sällan mer än ett tjugotal hus på samma plats. I slutet av 2010-talet började de boende få stora pro-

blem med det gamla kopparnätet. Nätet hade svårt att hantera väder och vind och det blev ofta avbrott vilket innebar att de boende stod utan internet. 2015 gick runt 140 stycken av dem i området samman och skapade ett eget byanät. En nödvändighet menar Börje Green som bor i Silpinge och var med och drev projektet: – Fiber är den enda lösningen som jag ser det. Bankerna har till exempel aviserat att de kommer lägga ned mindre kontor. Många äldre personer kan få svårt att ta sig till bankkontor som ligger längre bort. När banken då föreslår att man kan utföra tjänster på nätet tänker de äldre ”jaha, vilket nät då?” eftersom de kanske inte har någon uppkoppling, säger han. Han ser det som ett stort problem att lands-

bygden lämnas utanför den digitalisering som sker. – Vilka är det som drabbas? Jo de som bor där det inte är utbyggt – och det är landsbygden eftersom det inte är lönsamt för varken kommersiella eller kommunala aktörer

ktledare roje för ,p B n o

rum. sfo ät yn

Tommy Ni ls s

TEXT: JACOB LARSSON

att bygga ute på landet. Det blir tätorterna och städerna som ingår i det kluster som ska forma vilka digitala tjänster som ska ingå i de här näten. Och landsbygden sitter där och väntar och ingenting händer. Följden blir att mindre samhällen avfolkas eftersom det inte går att jobba vidare här. Särskilt inte om man är småföretagare, säger Börje Green. Problemet är dock inte helt förbisett och

regeringens målsättning är att Sverige ska vara helt uppkopplat till 2025. Staten finansierar genom Vinnova projektet #fulltäckning där man undersöker möjligheten till internetuppkoppling via mobilnätet. – En del i vårt projekt är att man som privatperson, eller som förening, ska kunna bygga upp en egen basstation med nationell roaming, men på en lokal licens. Då skulle man kunna använda sitt vanliga SIM-kort för att gå ut på internet – även på de platser där kommersiella aktörer har valt att inte bygga ut sitt eget nät, säger Karl Andersson, projektledare för #fulltäckning.


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Sollentuna vill bryta tvåkönsnormen med HBTQ-certifiering ANNONS

De vill signalera att ett inkluderande synsätt är viktigt. Därför är utbildningskontoret i Sollentuna kommun sedan 2018 HBTQ-certifierat. “Vårt kontor är det kontor i kommunen som flest medborgare möter och vi måste kunna bemöta alla på ett välkomnande sätt”, säger Cornelia Schroeder Lundberg, utbildningskontorets ekonomichef. TEXT & FOTO: SOLLENTUNA KOMMUN

Beslutet att HBTQ-certifiera utbildnings-

kontoret togs under hösten 2017. Det var när skolchefen höll dialog med elevråden i kommunens skolor med fokus på Metoodebatten, som frågan aktualiserades.

“Vi ville göra skillnad.” Linda Ekstrand

– Vi i ledningsgruppen har alltid tyckt att normkritiskt arbete varit viktigt, men nu kändes frågan än mer angelägen och vi ville göra skillnad, säger Linda Ekstrand,

Utbildningskontorets förvaltningschef och fortsätter: – Vi ville stärka vår kompetens inom normkritiskt förhållningssätt så att vi kan bemöta alla typer av människor inkluderande. Genom att vi som kontor certifierar oss signalerar det att detta är ett prioriterat arbete gentemot de vi samverkar med, elever, vårdnadshavare och medarbetare. För att få certifieringen har utbildnings-

kontoret genomgått en utbildning hos RFSL, fyra gånger under ett år. Där har de fått lära sig om aktuell lagstiftning, normkritiskt arbetssätt, diskuterat fördomar, och ökat sin kunskap kring HBTQ-frågor. De har även tagit fram en handlingsplan för det

framtida arbetet. – Vi ser till exempel över våra styrdokument och vår interna och externa kommunikation. Vi vill även få in HBTQ-perspektiv i vår arbetsmiljö för att säkerställa att alla känner sig inkluderade. Vid nyrekrytering ska HBTQ-tänket finnas med, både för att skapa kontinuitet men även för att kunna göra bättre rekryteringar där fler känner sig välkomna, säger Cornelia Schroeder Lundberg. I ett samhälle uppbyggt runt tvåkönsnormen

hoppas Utbildningskontoret kunna göra skillnad. – Genom ett normkritiskt förhållningssätt vill vi arbeta för mångfald och tolerans. Vi vill signalera att vi alla är lika mycket värda oavsett hur vi identifierar oss eller vem vi älskar, avslutar Linda Ekstrand.

Det viktigaste för ett lyckat utvecklings-

arbete enligt Maria är att ledningen, skolornas rektorer och lärarna känner tillit till varandra och har samma mål; att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. – Vi har utvecklat en modig arbetsplats där våra lärare, med ledningens stöttning, vågar titta på hur de jobbar, vad som behöver ändras och att prova nytt, berättar Maria.

Carina Carlander, förstelärare på Kunskapsförbundet Väst.

Här får lärare chans att växa ANNONS

För Kunskapsförbundet Väst är det viktigt att utvecklingsarbetet drivs av lärarna och att eleverna står i centrum. På deras skolor är det försteläraren som tillsammans med rektorn tar fram strategier och involverar hela kollegiet. Det viktigaste är tillit menar Maria Hildefors, utvecklingschef på Kunskapsförbundet Väst. TEXT & FOTO: KUNSKAPSFÖRBUNDET VÄST

“Att ledningen stöttar och uppmuntrar oss till att prova nytt gör oss modiga och vi vågar utmana varandra.” Carina Carlander Att lärarna ska vara kugghjulen i utvecklings-

arbetet är en självklarhet för Kunskapsförbundet Väst. För att stötta dem anordnar ledningen regelbundna träffar för skolorna, och varje termin har de kompetensutvecklingsdagar där lärare träffas och diskuterar problem de stöter på i sin undervisning. – Jag leder även ett nätverk för våra förstelärare som står i förbindelse med universitet och forskning. Våra lärare kan därmed fortsätta att utvecklas även efter sin examen

UTBILDNINGSKONTORETS MÅL MED HBTQ-CERTIFIERING • Alla medarbetare och besökare känner sig inkluderade utifrån könsidentitet, könsuttryck och sexualitet • All kommunikation genomsyras av neutrala formuleringar och uttryck • All personal bemöter alla utifrån ett normkritiskt förhållningssätt

Läs mer på: www.sollentuna.se

och ta in forskningsresultat i klassrummen, förklarar Maria. Carina Carlander är förstelärare i matematik

och geografi på Nils Ericsonsgymnasiet. Hon håller i en utvecklingsgrupp för matematik med träffar varannan vecka. Tillsammans upptäckte de att deras elever gärna arbetar vid whiteboards. De testade därför att sätta upp whiteboards på samtliga väggar i matematiksalarna och såg ett ökat intresse och lärande bland eleverna. – Tillsammans provar vi olika tankar och diskuterar resultaten. Att ledningen stöttar och uppmuntrar oss till att prova nytt gör oss modiga och vi vågar utmana varandra, säger Carina och avslutar: – Chansen att få lära av och med varandra i en tillåtande miljö gör att vi ständigt kan utvecklas, vilket är väldigt spännande.

KUNSKAPSFÖRBUNDET VÄST Kunskapsförbundet finns i Trollhättan och Vänersborg och driver de kommunala skolorna Birger Sjöberggymnasiet, Magnus Åbergsgymnasiet, Nils Ericsonsgymnasiet samt Vuxenutbildningen. I Kunskapsförbundet finns 750 medarbetare och 6000 elever.

Läs mer på: www.kunskapsforbundet.se

19


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

Kompetensutveckling med ”flipped classroom” och normkritik ANNONS

Genom nya metoder för utbildning och ett aktivt arbete med normer skapar funktionsstödsförvaltningen en mer inkluderande organisation som ännu bättre möter brukarnas behov. TEXT & FOTO: MALMÖ STAD

Åsa Qvarsebo, avdelningschef LSS bostäder.

Funktionsstödsförvaltningen har fått pen-

gar från europeiska socialfonden för att under två år utveckla nya former för lärande i förvaltningen. I projektet ingår medarbetare och ledare i avdelningen LSS bostäder, där Åsa Qvarsebo är chef: – Vi arbetar just nu med att definiera och skapa en samriktning inom avdelningen. Det handlar om allt från vilka arbetssätt och metoder vi använder till vilken kompetens vi har på våra LSS-boenden. Genom projektet får vi möjlighet att kartlägga vårt kompetensbehov i relation till olika medarbetares förutsättningar och förkunskaper. Projektet ska använda nya former för ut-

bildning, så att de kan anpassas efter medarbetares olika sätt att lära sig. Bland annat ska metoden ”flipped classroom” användas. Den innebär att deltagare förbereder sig inför en utbildning med hjälp av digitala verktyg – till exempel en webbutbildning. Sedan träffas alla deltagare fysiskt tillsammans med en utbildare, för att gemensamt reflektera kring innehållet. – Jag hoppas och tror att projektet leder till att medarbetarna i avdelningens LSSboenden får likartade förutsättningar att möta brukarnas behov. I projektet ingår också att arbeta aktivt med normer och bemötande på arbetsplatserna. – I vårt arbete med brukarna och det nära samarbetet medarbetare emellan är det viktigt att förstå och synliggöra vilka normer vi själva är bärare av och reflektera över hur de påverkar vårt arbete. Jag tror att vi därigenom kan skapa en mer inkluderande miljö och ännu bättre möta brukares behov, säger Åsa Qvarsebo.

NR. 1 / MAJ 2019

“Det är viktigt att förstå och synliggöra vilka normer vi själva är bärare av och reflektera över hur de påverkar vårt arbete.” Åsa Qvarsebo FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Funktionsstödsförvaltningen ansvarar för Malmö stads insatser inom LSS och socialpsykiatri. Bland annat ingår LSS-boenden, daglig verksamhet, personlig assistans, hälso- och sjukvårdsinsatser och anhörigstöd. Förvaltningen arbetar för ett meningsfullt och gott liv för personer med psykisk, intellektuell eller fysisk funktionsnedsättning.

Läs mer på: www.malmo.se/fsf

Hässleholms kommun Hässleholm är nära. Här har du hela Öresundsregionen inom pendlingsavstånd. Och med höghastighetsjärnvägen blir det ännu när­ mare. När järnvägen utvecklas växer Hässleholm. 7 000 bostäder ska byggas tillsammans med grannen Kristianstad. Närheten till både natur och storstadsliv ger plats för livskvalitet och en fungerande vardag. Kom närmare, du också. 20

Illustration: Kreera/Mandaworks

Hässleholm nästa.


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

I sviterna av sommarens skogsbränder i Hälsingland När Björn Brink tänker tillbaka på sommaren 2018 beskriver han den som fin och trevlig, fram till den dag då de skoningslösa bränderna tog över hans skog. Snabbt och ursinnigt skövlade de allt i sin väg. Men lika stark som röksmogen var över Ljusnan, lika stark var Hälsingeandan – en solidaritet mitt i krisen. FRÅN REDAKTIONEN

TEXT: ANNA BJUR

FOTO: BJÖRN BRINK

15:30

15:34

Bilden till vänster är tagen 15.30 den 16 juli. Bilden till höger är tagen fyra minuter senare och visar hur snabbt elden rör sig. “Det dånade från elden likt ett reaplan”, berättar Björn Brink.

För Björn Brink, 73 år och bofast i Färila,

Hälsingland, är det inte första gången som han berättar om den vackra och samtidigt fasansfulla sommaren 2018. – Det kom journalister från Tyskland, Norge och Frankrike som ville intervjua mig och jag har varit med i schweizisk tidning och på finsk tv. Men det här är ju såklart inget man vill bli känd för. Det var i en tall i Ängraskogen i Ljusdal som

branden startade, efter ett blixtnedslag lördagen den 14 juli. Björn Brink hörde hur åskan, som han beskriver det, verkligen hade dragit igång och det dröjde inte länge tills sirener från en brandbil skar genom den ljusa sommarkvällen. – På måndagen var släckningsarbetet i full gång, så jag sa till min till fru att vi skulle åka upp till Ängra för att se hur det såg ut. Jag tänkte att jag kanske kunde vara till någon hjälp. I närheten av Laforsen, som ligger mellan

Färila och Kårböle, upptäckte de en stor rökpelare och svängde av för att hjälpa brandkåren som precis anlänt till platsen. – Jag började dra slang och vi fick igång motorsprutan. Samtidigt började det blåsa något så in i helsike. Det var 30 plusgrader och elden flög upp i topparna och kastade sig fram. Vi var tvungna att snabbt ge oss av. Hur gick dina tankar den natten?

– Jag tänkte att det borde ha lugnat ner sig,

att man skulle få hejd på elden med de resurser som man hade. Men det visade sig att det inte gick. Det var bränder överallt. Den brand som var i Björn Brinks skog

kunde begränsas, men inte stoppas. Han berättar att han på avstånd kunde betrakta hur hans livsverk på 330 hektar slukades av eldens lågor. – Allt kändes hopplöst. När Länsstyrelsen tog över och började få in resurser via MSB var de lokala styrkorna helt slutkörda. Räddningstjänsten gjorde vad de kunde, men de överskattade sin egen förmåga. Man skulle mycket tidigare ha satt in resurser från andra håll.

“Det var 30 plusgrader och elden flög upp i topparna och kastade sig fram.” Björn Brink

– Jag har i olika sammanhang efterlyst att det borde finnas en befälsorganisation som,

om de lokala resurserna inte kan hantera det, kan ta över, sätta in folk och skicka brandbilar från hela Sverige. En sådan massiv insats behöver ske fort och det är det första dygnet som är viktigast.

Brink, skogsäg ar örn j e. B

Jag fick en bild av att man hjälptes åt och tog hand om varandra när bränderna rasade fram i Hälsingland. Kan du beskriva den gemenskapen?

– På måndagen märkte man att de som arbetade med släckningsarbetet i hettan var helt slut och när allt fler insåg att det här inte kommer bli något bra sattes frivilliginsatserna igång. Det var fantastiskt! Frivilliga samlade ihop kalsonger, nya

undertröjor och tandkräm. Basala nödvändigheter, så att man fungerar och inte får skavsår överallt. – Bland det första som hände var att man samlade ihop några hundra pizzor som man åkte upp med. Folk i trakten bidrog verkligen med det som de hade möjlighet att bidra med. Hemma hos Björn Brink samlades ett tjugo-

tal skogsägare i området för att var tredje dag prata om allt som hände, hur man hade det och vad nästa steg skulle bli. – Det var mycket grejer att ta hand om och när det är så här stora områden så måste man hjälpas åt. Det var värdefullt att träffas och prata om det här. Jag vet väl vad folk tycker och många av de andra skogsägarna,

med mig, hade många åsikter om insatserna – vi tyckte det var väldigt märkligt att man lät det bära iväg på det där viset. Vad är dina bestående minnen från sommaren 2018?

– När jag tänker tillbaka så var det en fin och trevlig sommar, ända fram till den där dagen då allt började. Sedan är mitt bestående intryck av att jag satt här i trädgården och att det kom folk från alla håll och kanter. Jag blev väldigt trött och bedrövad av alltihopa. Det var påfrestande. Hur har det gått med försäkringsbolaget?

– Jag har fått ut en fullvärdesersättning med 70–75 procent i värde. Vi har tagit bort det mesta av det som var kvar under vintern. Med det virke som blir kvar kanske vi kan komma upp i 80 procent om det går bra. Men det hade självklart varit bättre om skogen hade fått stå kvar, som jag hade tänkt att familjen skulle ärva.

21


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NTA ger skolsverige en kompetenshöjning – på lärar- och elevsidan ANNONS

19 300 förskolebarn och 205 600 grundskoleelever – 2 800 pedagoger och 9 400 lärare. Så många undervisades och undervisade under 2018 med stöd från NTA Skolutveckling. TEXT & FOTO: NTA SKOLUTVECKLING

NTA Skolutveckling ger pedagoger och

lärare handledning och elevmaterial med didaktiskt stöd för att genomföra ett laborativt arbetssätt i NO och teknik. Det ska stärka lärare och pedagoger i sin roll och längre; ge barn och elever en möjlighet att möta de naturvetenskapliga ämnena och tekniken, i en undervisning som inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. – Arbetssättet liknar det man använder inom forskning. Man sätter upp en hypotes, gör en laboration och analyserar resultatet. Många elever får en ”aha-upplevelse” och lär sig använda ett kritiskt tänkande, säger Bengt Nilsson, vd NTA. Materialet är uppdelat utifrån olika teman

och granskat av experter från Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Kungl. Ingen-

“Många elever får en ”ahaupplevelse” och lär sig använda ett kritiskt tänkande.” Bengt Nilsson

jörsvetenskapsakademien (IVA). I dag är 135 kommuner och ett 30-tal fristående skolhuvudmän medlemmar i NTA – och

man siktar längre än så. – Jag tror att vi i framtiden kommer se så gott som alla kommuner som medlemmar, avslutar Bengt Nilsson. Läs mer på: www.ntaskolutveckling.nu

Vi är stolta över vår klimatsmarta uppfödning av grisar. Vi har ett högt djurskydd, friska grisar med knorr, vilket gör att vi har en av världens lägsta förbrukning av antibiotika.

www.sverigesgrisforetagare.se

22

NR. 1 / MAJ 2019


NORR TILL SÖDER

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

NR. 1 / MAJ 2019

Tryggare yrkesförare med simulatorer från Skillster ANNONS

Tid bakom ratten är avgörande när man lär sig köra – men hur ger man tillgång till tunga fordon då lärarens tid är begränsad? Det har Skillster löst med sin realistiska simulator. TEXT & FOTO: SKILLSTER

Lärarna är skolans viktigaste resurs.

För oss har drivkraften ända från start varit att de yrkesproffs som utbildar blivande yrkesförare ska få lägga tiden där deras

“Om digitala verktyg används på rätt sätt skapas verkliga färdigheter som fungerar i praktiken.”

kompetens verkligen kommer till sin rätt. Med Skillsters digitala förarträning kan skolan erbjuda eleverna effektiv grundoch mängdträning i simulatormiljö och höja kvaliteten på tiden med lärare i riktigt fordon. Digitaliseringen ger möjligheter.

Vi ser att digital träning bygger riktiga färdigheter och genom att lyssna på lärarna och anpassa vår mjukvara efter utbildningarna så skapar vi en arbetsmiljö som gör skillnad både för lärare och elever. Tid bakom ratten eller styrspakarna gör skillnad och när varje elev individuellt kan mängdträna utan att låsa upp lärarens resurser så höjer vi kvaliteten i förarutbildningen.

Allt fler gymnasieskolor och komvux ser fördelar med förarträning i simulator. Här på YrkesAkademin i Umeå.

skapas verkliga färdigheter som fungerar i praktiken. Genom ett starkt fokus på realism och hög kvalitet återspeglar de digitala fordonen riktiga maskiner och vi får löpande kvitton på att tiden i simulatormiljö ger effekt i form av riktiga färdigheter. Simulatorer gör steget från teori till praktik kortare vilket ger bättre studieresultat och tryggare chaufförer.

SKILLSTER Baserad i Umeå. Skillster erbjuder simulatorer för förarutbildningar med inriktning mot lastbil, buss, personbil och anläggningsfordon. 70 skolor i Sverige använder Skillster redan idag. 15 varv runt jorden eller 600 000 km, så långt körde alla elever i Skillsters simulatormiljö förra året.

Läs mer på: skillster.se

Det fungerar i verkligheten.

Om digitala verktyg används på rätt sätt

FLER HYRESGÄSTER PÅ DANVIKSHEM Stiftelsen Danviks hospital är Sveriges äldsta nu verksamma stiftelse, här har vård- och omsorgsverksamhet bedrivits sedan 1500-talet. Till hösten 2019 invigs två nya hus med drygt 60 nya lägenheter. Målet för Danvikshem är att kommande århundrande fortsätta kunna erbjuda vård och omsorg av god kvalitet i ett ändamålsenligt boende till äldre personer. Danvikshem har idag 206 vårdplatser och under hösten 2019 kommer boenden med rum som är i behov av renovering få flytta till de nybyggda husen. De nya husen kommer utrustas med modern teknik för att möta individuella behov av integritet och trygghet. - Vi vill kunna erbjuda fler hyresgäster att bo här, säger verksamhetschef Carina Mattsson. Nybyggnationen samt renovering av befintliga våtrum är en förutsättning för detta, fortsätter hon. Vi är väldigt stolta över vår verksamhet och ser framemot år 2022 då allt kommer stå klart. Danvikshem ingår som ett alternativ i Nacka och Stockholm kommuns beslut om valfrihet för äldreboenden. - Många tror att det krävs något speciellt för att bo här men så är det inte alls, hit är alla välkomna som har ett beviljat biståndsbeslut, säger kurator Carmen Sanchez. På Danvikshem lagas all mat i eget kök. Vid varje måltid finns tre menyalternativ att välja mellan.

- Vi jobbar 365 dagar om året och jobbar dagligen med god kvalitet och fina råvaror, säger köksmästare Frida Bergström. Vi lägger stora resurser på att jobba med närproducerat och ur klimatsynpunkt hållbara livsmedel, minska svinn och självklart laga god mat. Måltiden fyller en viktig social funktion och det ordnas olika aktiviteter runt mat och måltider, tillägger Frida. Danvikshem har en aktiv rehabiliteringsenhet med sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De erbjuder dagligen våra boende flera aktiviteter såsom qigong, sittgymnastik, korsordsgrupp, dans och mycket mer. Omtanke, yrkesskicklighet och livskvalitet är Danvikshems värdeord. De speglar verksamheten och vid en anställning är det viktigt att dessa ord känns självklara för våra anställda. De goda mötena mellan hyresgäster och personal är avgörande för trivseln och kvalitetsupplevelsen. Vi har idag ca 250 anställda och i och med de nya vårdplatserna kommer det år 2022 behöva anställas mer personal.

Vill du veta mer om Danvikshem? Kontakta oss på tel. 08-452 92 00 eller besök vår hemsida www.danvikshem.se

23


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BORG&OWILLI

På Presto utbildar vi människor, installerar system, analyserar risker och utvecklar nya sätt och lösningar som skapar trygghet och värden i vardagen. Vi stöttar, diskuterar och ger råd. Vi servar, upptäcker och hör av oss. Vi ligger steget före. För oss är varje timme viktig. Med Presto Fire Risk ManagementTM får du ett arbetssätt och en kontinuerligt pågående process som minimerar brandrisk och konsekvenserna av den utifrån din verksamhets förutsättningar. Genom systematik, genomlysning och förebyggande åtgärder säkrar du en trygg arbetsmiljö där människor, resurser och intäkter skyddas. Gör Presto FRM till en naturlig del av din verksamhets riskhantering och kontinuitetsplanering. För ingen och inget skall skadas av bränder på arbetsplatser.

Vill du veta mer om Presto Fire Risk ManagementTM ? Hör av dig via www.presto.se

Create value out of risk

Profile for Borg&Owilli

Norr till Söder  

Norr till söder är en ny bilaga till Dagens Samhälle, där vi vill kasta ljus på de aktörer och personer som bygger framtidens samhälle och s...

Norr till Söder  

Norr till söder är en ny bilaga till Dagens Samhälle, där vi vill kasta ljus på de aktörer och personer som bygger framtidens samhälle och s...

Advertisement