Page 1

HEMMA Ett magasin från Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek

i STOCKHOLM

KRIG OCH KÄRLEK I TVÄTTSTUGAN BOKHYLLAN – VAD SÄGER DEN OM DIG? SINGEL I STAN FÖR 200 ÅR SEN

Så bor stadens författare

LYHÖRT:

HEMMA BÄST – ELLER? Stockholmarna berättar om hemlängtan, hemmafix, hemlöshet och bostadskarriär


hemmet.stockholm.se hemmet.stockholm.se Sedan Sedanhösten hösten2011 2011har hardrygt drygt400 400stockholmare stockholmaresvarat svaratpåpåStockholms Stockholmsstadsbiblioteks stadsbiblioteks och ochStockholms Stockholmsstadsmuseums stadsmuseumsfrågelista frågelistapåpåtemat tematHemmet. Hemmet. Insamlingen Insamlingenavavberättelser berättelserger gerperspektiv perspektivpåpåvad vaddet detinnebär innebäratt attbo. bo.Någon Någonberättar berättaratt att hemma hemmaärärenenplats platsatt attstänga stängaute uteden denhårda hårdaverkligheten verklighetenpå, på,någon någonannan annanatt atthon hontrivs trivsbättre bättrepåpågymmet gymmet änänhemma. hemma.Några Någrahar harfotograferat fotograferatsina sinahem hemoch ochandra andrahar harblivit blivitfilmade. filmade.Utifrån Utifrånde deskriftliga skriftligasvaren svarenfick fick nya nyaberättelser berättelserliv.liv.Mycket Mycketavavdetta dettakan kandu dutatadel delavavpåpåHemsidan, Hemsidan,enenvirtuell virtuellutställning utställningom omatt attbo. bo. PåPåHemsidan Hemsidanfinns finnsutdrag utdragururberättelser berättelsersom somhar harsamlats samlatsinini projektet i projektetLyhört:Hemmet. Lyhört:Hemmet.Genom Genomtexter, texter, fotografier, fotografier,ljudberättelser ljudberättelseroch ochenendokumentärfilm dokumentärfilmfårfårvivikika kikainini hundratals i hundratalsStockholmshem. Stockholmshem.Hur Hurhar har stockholmarna stockholmarnadet detdär därhemma? hemma?Och Ochhur hurskulle skullede deallra allrahelst helstvilja viljabo? bo?Vad Vadtycker tyckerde deom omsina sinagrannar? grannar? I kalendariet I kalendarietpåpåHemsidan Hemsidankan kandu dusesevad vadsom somhänder händeri projektet i projektet Lyhört:Hemmet Lyhört:Hemmetruntom runtomi staden i stadenunder underoktober. oktober.Nätutställningen Nätutställningenpågår pågår aktivt aktivtunder underoktober oktobermånad, månad,men mendu dukan kanbesöka besökaden denfram framtilltillårsskiftet. årsskiftet. Stockholmskällan Stockholmskällanärärenendatabas databasfylld fylldmed medStockholmskunskap Stockholmskunskapom om staden stadenidag idagoch ochlångt långttillbaka tillbakai tiden. i tiden.Där Därfinns finnsstockholmarnas stockholmarnas berättelser berättelseri sin i sinhelhet helhetför förden densom somärärnyfiken! nyfiken! Kom Komgärna gärnatillbaka tillbakamånga mångagånger, gånger,stockholmarna stockholmarnahar harmycket mycketatt att berätta berättaom omatt attbo! bo! Hemsidan: Hemsidan:hemmet.stockholm.se hemmet.stockholm.se stockholmskallan.se stockholmskallan.se REDAKTÖR: Mary Örnborg, mary.ornborg@metro.se Erika Jonés SKRIBENTER: Karolina Skoglund, Rickard Lindholm, Måns Nilsson, Minja Hjorth, Elin Franzén, Karin Runevad, Lena Karlsson REDAKTÖR: Mary Örnborg, mary.ornborg@metro.seFORM: FORM: Erika Jonés SKRIBENTER: Karolina Skoglund, Rickard Lindholm, Måns Nilsson, Minja Hjorth, Elin Franzén, Karin Runevad, Lena Karlsson PRODUCENT/HEMMET: Cecilia Åkerdahl REDAKTIONSRÅD: Anna Wåglund Söderström, Birgitta Widlund, Anna Ulfstrand, Minja Hjorth, Elin Franzén, Johanna Karlsson OMSLAGSFOTO: Klara Leo PRODUCENT/HEMMET: Cecilia Åkerdahl REDAKTIONSRÅD: Anna Wåglund Söderström, Birgitta Widlund, Anna Ulfstrand, Minja Hjorth, Elin Franzén, Johanna Karlsson OMSLAGSFOTO: Klara Leo MODELL: Andrea S S HEMMET-ILLUSTRATIONER: Amanda Bigrell PROJEKTLEDARE: Philip Grip och John Wahlund REPRO: Heartland Graphic Studio ABAB MODELL: Andrea HEMMET-ILLUSTRATIONER: Amanda Bigrell PROJEKTLEDARE: Philip Grip och John Wahlund REPRO: Heartland Graphic Studio TRYCKERI: Printall ASAS PRODUKTION: Denna tidning är är producerad av av Metro Custom Publishing i samarbete med Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek. TRYCKERI: Printall PRODUKTION: Denna tidning producerad Metro Custom Publishing i samarbete med Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek. FörFör mer information omom Metros kundtidningar, kontakta Katharina Kuylenstierna: katharina.kuylenstierna@metro.se, 08-402 9999 5151 mer information Metros kundtidningar, kontakta Katharina Kuylenstierna: katharina.kuylenstierna@metro.se, 08-402

custom custom publishing publishing

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK!

Sälja?

www.facebook.com/bostadsrattsspecialisten

Låt oss titta förbi och värdera din bostadsrätt.

Vi bjuder på vår kunskap och erfarenhet, helt kostnadsfritt. Har du sedan planer på att sälja så har vi många heta spekulanter i våra upparbetade spekulantregister. Bostadsrättsspecialisten är en fastighetsbyrå som i över 40 år förmedlat boenden i Stockholms innerstad. Anlita en specialist, låt oss visa att vi är vad vi heter.

2

Östermalmsgatan 1

|

08-300 305

|

www.brspec.se


SWEDISH E-FURNITURE

BJÖRNEN - BÄDDSOFFA DIVAN

GETEN - SOFFA DIVAN

STOL I POLYKARBONAT

750:-

LEVERANS INOM 1 VECKA

8 000:-

4 000:-

FÅTÖLJ

PANTERN - BÄDDSOFFA

2 500:-

4 000:-

KATTEN - BÄDDSOFFA DIVAN

PROVA PÅ CAFÉER I STHLM

4 500:-

KÖP PÅ SWEEF.SE 3


Inneh책ll: H채r bor jag!

40

18

42

46

31

35 32 44

4


26

Välkommen in 

6

Hemma hos författaren 

8

Vi har fått komma hem till några författare i Stockholm.

Hemmet i oktober  Utställningsprogram

14

Bokhyllans betydelse 

18

En närmare titt på en av våra mest älskade möbler.

8

På bostadsresa genom Stockholm  Hemma hos stockholmarna 2012.

Min favoritpryl 

26

31

Några stockholmare berättar om vilket föremål de inte kan vara utan hemma.

Singel i stan för 200 år sen 

32

Lär känna Josabeth Sjöberg som målade av sina bostäder.

Utan adress men inte utan röst  Vilka tankar har en hemlös om hemmet?

Hemma i Rinkeby 

35

40

Barn ritar och berättar om sina hem.

Med bostaden som id-bricka  Adressen är din statusmarkör och identitet. Etnologen Anna Ulfstrand förklarar varför.

42

Luddiga vardagskonflikter och goda grannar  44

Den gemensamma tvättstugan är unik för Sverige – men skapar också konflikter grannar emellan.

Hemma då och nu – mycket är sig likt 

46

Hemma idag och för hundra år sedan – mycket är sig likt.

I drottningens fattigstuga 

48

En rundvandring i 1600-talets fattigstuga ”Drottninghuset” i Johannes församling.

Tiden som hemlös – ett helvete och en gåva 

49

Ulla Ekander var 80 år när hon ställdes på gatan. I dag ser hon på sin hemlöshetsperiod som en gåva. 5


Välkommen in

H

emmet väcker känslor. På ett eller annat sätt har vi alla en relation till hemmet. För några av oss är det en trygghet, för andra en osäkerhet. En del associerar till barndomshem, andra till fredagsmys och några till hemlöshet. För snart två år sedan beslöt Stockholms stadsbibliotek och Stockholms stadsmuseum att samarbeta kring en insamling av stockholmarnas berättelser om sina hem. Vi vände och vred på ämnet och tillsammans skrev vi en lista med frågor som publicerades på www.stockholms­ kallan.se. Stockholmskällan är en databas där man kan hitta material om Stockholm förr och nu. Bibliotekarier runt om i stan bjöd in besökare för att få så många som möjligt att bidra. Nu har det kommit in drygt tvåhundra digitala texter. Och inte nog med det. Ett stort antal handskrivna berättelser på svenska, arabiska, persiska, spanska och flera andra språk har stoppats ner i våra brevlådor. Berättelserna kan du läsa på Stockholmskällan. Men vi vill sprida dem på många olika sätt. Det magasin du nu håller i din hand är ett av dem och innehåller många tankar om hem. Under oktober kommer dessutom en mängd program och evenemang att äga rum. Allt från språk­caféer om Hemmet till uppläsningar av berättelserna. Läs kalendariet noga! Biblioteket är en plats fylld av författare och berättelser men det är också en plats där stockholmarna möts i bokcirklar, debatter och samtal kring sina egna berättelser och erfarenheter. Stockholms stadsbibliotek finns där människor rör sig – från ytterområde till innerstad i 43 fysiska bibliotek och dygnet runt på det virtuella biblioteket. Stadsmuseets uppgift är att se till att stockholmarnas erfarenheter – vilka de än är – får plats i vårt gemensamma kultur­arv. Men vi vill inte bara samla in berättelser. Vi vill att så många som möjligt ska få lyssna på dem också. Vi har valt att kalla vårt samarbete för Lyhört och hoppas att du och många andra ska lägga örat mot samtiden och lyssna! Vi vill samtidigt passa på att ge alla er som bidragit med erfarenheter och berättelser ett varmt tack! Karin Runevad Stockholms stadsbibliotek Anna Ulfstrand Stockholms stadsmuseum

6

Vi har valt att kalla vårt samarbete för Lyhört och hoppas att du och många andra ska lägga örat mot samtiden och lyssna! Livstycket är ett kunskaps- och designcenter i Tensta som arbetar med svenskundervisning och skapande verksamhet som textiltryck och sömnad. Genom arbetet stärker deltagarna sin självkänsla och värde. Några kvinnor har genom Livstycket bidragit med berättelser om Hemmet, berättelserna visas på Tensta bibliotek under oktober. Onsdagen den 31 oktober kl 18.30 läser de upp sina berättelser i Tensta Konsthall.


2012: 2 109 202

Hemmaordet:

HEMMALIV

Hemmaliv, ja vad är de t? Om man googlar ”he mmaliv” får man 71.00 träffar, där ordet framf 0 örallt förekommer i blo ggar, inspirationssajte inredningsmagasin, me r och n även som en app frå n ett av våra större mö företag. I ne.se finns ord belet överhuvudtaget int e, närmast ligger hemm (gift kvinna som arbeta afru r oavlönat i hemmet och som försörjs av sin ma Andra som lever hemm ke). aliv t ex barnlediga för äldrar och pensionäre hemmaliv verkar oftast r. Ordet syfta på lugnt vardagsl iv knutet till hem och Litteraturtips: Sörj din trädgård. a träd av Walter Ljung quist (Bonniers, 1975) Från Hem met-bloggen på bibliot

eket.se

Hemma hos oss är det väldigt stökigt. Det är som att saker inte har någon given plats, allt blir provisoriskt. Högar.”

En röst ur insamlingen

Hemmet:

Vi bor så ”kompakt” att nafs städningen går på ett ca 1 ka vec per – kanske någon gång rde gjo n ge nin ed 1/2 timme går åt. Inr är t de som t de är nu vi första året så t. – mycket bra och trivsam

Om du knackar på hos din granne är det för att…

Stockholm i mitt

Amanuel Tesfay, 36, levande, Stockholm – Jag vill ha något. Det kan vara salt, vitlök eller tändare. Anja Fischer, 28, läkare, Stockholm – Fråga om de kan vattna mina blommor för att jag är bortrest. Eva Björklöf Nygren, 60, sjuksköterska, Visby – Hör hur hon mår om jag inte träffat henne på ett tag. Marine Sigot, 23, student, Frankrike – För mat eller hjälp. Om jag behöver bära något till exempel. I går bad jag en granne hjälpa mig att ta ut en garderob från vinden.

1915: 228 230 1749: 86 085

1815: 97 345

Så mycket har Stockholms befolkning ökat de senaste 264 åren.

Hemmaordet:

PLANLÖSNING En planlösning visar hur de olika utrymmena i ett hus eller en lägenhet är uppdelade och placerade i förhållande till varandra. En öppen planlösning innebär att boytan i mindre utsträckning är avdelad med mellanväggar, exempelvis är kök, matrum och vardagsrum är ett stort gemensamt utrymme. En sluten planlösning innebär att utrymmet är indelat i flera mindre enheter och skapar många olika rum. Öppna planlösningar ger ofta intryck av ljus och rymd, och är allt vanligare bland nyproducerade bostäder. Litteraturtips: Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne Näsling (2011) Från Hemmet-bloggen på biblioteket.se

7


Hemma hos Vintern 2011 besökte Stockholms stadsbibliotek tio författarhem i Stockholm tillsammans med fotograf Johan Annerfelt. Dokumentationen ingick i projektet Hemmet om stockholmarna och deras hem.

Daniel Boyacioglu, poet och estradör, är född 1981 och har även skrivit dramatik och spelat teater. Förutom fem utgivna böcker har Daniel gett ut tre musikalbum. Under 2010 gjorde han en roll i sin egen opera ”Triumf och tragedi” på Kungliga Operan.  Daniel är aktuell med läromedlet Poesi Direkt. Daniel bor i en bostadsrätt i en närförort. 8

Författarna som blev fotgraferade och intervjuade om sina hem var: Unni Drougge, Anders Författarporträtten hänger i caféet på Stadsbiblioteket och visas på Husby bibliotek under


författaren

– Jag har bott här i åtta år, jag började måla om i sovrummet för sju år sen och det är inte helt färdigt. Daniel Boyacioglu Fager, Carl Johan De Geer, Sara Kadefors, David Lagercrantz, Pernilla Stalfelt, Mats Jonsson, Mian Lodalen, Åsa Linderborg och Daniel Boyacioglu. oktober.  FOTO: JOHAN ANNERFELT 9


FOTO: JOHAN ANNERFELT

– Jag delar upp min vardag i olika pass, och då förvandlas min lägenhet till en oas när jag vill koppla av – eller så är det en arbetsplats. Unni Drougge

Unni Drougge är född 1956 och är verksam som författare, krönikör och journalist. Hon har skrivit en rad uppmärksammade böcker som ”Andra sidan Alex”, ”Heroine” och ”Boven i mitt drama kallas kärlek”. Är aktuell med boken ”Fällan”, tredje och avslutande delen i Berit Hård-serien. Unni bor i en hyresrätt i Stockholms innerstad.

Anders Fager är född 1964 och har varit verksam i både spel- och musikbranschen innan han gick vidare till att bli författare. Han debuterade 2009 med skräcknovellsamlingen ”Samlade svenska kulter” som kommer att filmatiseras 2014. Under hösten 2012 är han aktuell med nya boken ”Jag såg henne idag i receptionen”. Anders bor i en bostadsrätt i Stockholms innerstad.

10


Mian Lodalen är född 1962 och är verksam som journalist, krönikör och författare. Hon romandebuterade 2003 med boken ”Smulklubbens skamlösa systrar”. Därefter har hon medverkat i en rad antologier och utkommit med såväl barnböcker som romaner. Mian Lodalen är aktuell med en författarturné tillsammans med Felicia Feldt och med antologin ”Det heter feminism! 20 anspråksfulla förslag för att förändra världen.”

– Mitt hem kan beskrivas som det som uppstår när en man i medelåldern utan speciellt mycket smak inte riktigt har råd med designermöbler, utan får leva med det vrakgods som kommer i hans väg. Anders Fager

Mian Lodalen bor i en hyresrätt i Stockholms innerstad.

– Jag skriver mina romaner liggandes i en gammal soffa i rummet som dagtid är kontor och som kvällstid förvandlas till barnrum. Mina journa­ listiska alster och krönikor tillverkas vid köksbordet i strikt majestät. Den typen av texter kräver en mer uppsträckt hållning. Mian Lodalen 11


Vi förändrar världen bok för bok! Vulkans målsättning är att vara Sveriges bästa och billigaste plats för att skapa din

egen bok. Det har redan skapats ca 20.000 unika titlar genom Vulkan. Du kan beställa en stor eller liten upplaga, en e-bok eller en traditionell bok i det format du önskar. Du kan skapa din bok helt på egen hand eller ta hjälp av oss med formgivning, distribution och marknadsföring. Det är självklart för oss på Vulkan att du som författare behåller rättigheterna till ditt verk.

Några av våra publiceringstjänster Distributionspaketet För endast 888 kr får du ett komplett utgivningspaket. Du blir distribuerad och utgiven på samma villkor som etablerade författare. Din bok finns tillgänglig hos samtliga svenska bokhandlare och givetvis hittar dina läsare dig på de stora boksajterna som Adlibris, Bokus samt CDON med flera. Mot ett tillägg blir du även publicerad internationellt på exempelvis Amazon.

Författarpaketet, från 39 kr per bok Paketet är till för dig som vill ha minst 100 exemplar av din egen bok samt distribution till bokhandlare. Många av Vulkans författare säljer sina verk via egna kanaler, parallellt med försäljningen i bokhandeln. Då är det praktiskt med en upplaga i eget lager. Du tjänar bäst på att sälja själv! Beställer du 300 exemplar kostar din bok från 39 kr st och då får dessutom hela tre månaders betalningstid.

e-bok Gör din bok till e-bok för läsplatta och smartphone. I dag är en e-bok ett måste som komplement till din traditionella bok. Från 1.498 kr

www.vulkan.se 12

Vulkan

www.vulkanmedia.se

info@vulkan.se

0736-894122


FOTO: JOHAN ANNERFELT

Pernilla Stalfelt är född 1962 och är – förutom illustratör och författare – verksam som museipedagog på Moderna Museet i Stockholm. Pernilla har skrivit en mängd faktaböcker med humor för barn, som ”Hårboken”, ”Bajsboken” och ”Dödenboken”. Är nu aktuell med boken ”Vem är du? – en bok om tolerans”. Pernilla bor i en bostadsrätt i Stockholms innerstad.

– Vi bor i en trea uppe på ett berg så vi har utsikt över hela stan från många av våra fönster – och även från balkongen. Det är fantastiskt att komma ut på morgomorgo­ nen och se staden ligga framför ens fötter. Pernilla Stalfelt fötter.

Vi hjälper dig välja rätt

GLOBEN, Globen shopping, 08-640 42 01 JÄRNHÖRNAN, Södermannag. 46, 08-640 42 01 KARLAPLAN, Karlaplan 7, 08-662 07 20

KUNGSHOLMEN, Fleming. 75, 08-785 07 20 MÄRSTA, Västrabangatan 2, 08-59 11 63 50 SICKLA, Sickla köpkvarter, 08-400 157 11

SOLNA, Solna Centrum, 08-735 82 50 SÖDER, Hornsgatan 69, 08-669 03 30 VALLENTUNA, Tuna Torg 1A, 08-511 743 20

UPPLANDS VÄSBY, Väsby Centrum, 08- 59 032 390 TUMBA, Olvonvägen 4 08-530 310 00 TYRESÖ, Vendelsövägen 29 08-712 25 10 13 ÅKERSBERGA, Margretelund Centrum 08-540 601 50


Hemmet i oktober Program pü biblioteken och Stadsmuseet Tisdag 2 oktober ‡SprükcafÊSnU\VNDRP

Tisdag 9 oktober ‡Film: Fantomen, grytlappar och

+HPPHW.O6NlUKROPHQV vikta trosor – om tre hem i StockELEOLRWHN holm..O)DUVWDELEOLRWHN ‡En audiell upplevelse²7UHJH QHUDWLRQHUVHJQDEHUlWWHOVHURP Onsdag 10 oktober KHPPHW8SSOlVDUHAnna Pet‡SprĂĽkcafĂŠSnVYHQVNDRP+HP terssonPHGOHPPDUXUTensta PHW.O)DUVWDELEOLRWHN Gospel Choir DFNRPSDQMHUDU ‡Film: Fantomen, grytlappar och vik.O5RWXQGDQ6WDGVELEOLRWHNHW ta trosor – om tre hem i Stockholm. Programmet teckentolkas .O6NlUKROPHQVELEOLRWHN ‡ADA FTW(WWGLJLWDOWGUDPDL Onsdag 3 oktober UHDOWLGGlUGXVMlOYNDQGHOWDYLD ‡SprĂĽkcafĂŠSnVYHQVNDRP VPVWZLWWHU ZHEE +HPPHW.O)DUVWD ‡.O6NlUKROPHQV ELEOLRWHN  ELEOLRWHN ‡BerättarcafĂŠRP+HPPHWPHG ‡.O7HQVWDELEOLRWHN )DEXOD6WRU\WHOOLQJ.O ‡.O+XVE\ELEOLRWHN +XVE\ELEOLRWHN ‡.O$XODQ2GHQJ'   6WDGVELEOLRWHNHW

Torsdag 4 oktober ‡Filmpremiärmed bubbel

och mingel: Fantomen, grytlappar och vikta trosor – om tre hem i Stockholm.O/LOOD%LRJUDIHQ 6WDGVPXVHHW

Fredag 5 oktober ‡SprükcafÊSnVYHQVNDRP+HP

PHW.O+XVE\ELEOLRWHN

‡TeckensprĂĽkscafĂŠRP+HPPHW Ă€OPYLVQLQJRFKHIWHUI|OMDQGH GLVNXVVLRQSnWHFNHQVSUnN.O 3URJUDPK|UQDQ6WDGV ELEOLRWHNHW

LÜrdag 6 oktober ‡Film: Fantomen, grytlappar och

vikta trosor – om tre hem i Stockholm..O+XVE\ELEOLRWHN

Mündag 8 oktober ‡Film: Fantomen, grytlappar och

vikta trosor – om tre hem i Stockholm.)UnQNO3URJUDPK|UQDQ 6WDGVELEOLRWHNHW

Fritt inträde till samtliga program!

Onsdag 17 oktober Torsdag 25 oktober ‡Film: Fantomen, grytlappar och vik- ‡Film: Fantomen, grytlappar ta trosor – om tre hem i Stockholm. .O6NlUKROPHQVELEOLRWHN ‡SprĂĽkcafĂŠSnVYHQVNDRP+HP PHW.O)DUVWDELEOLRWHN

Torsdag 18 oktober ‡Film: Fantomen, grytlappar och

vikta trosor – om tre hem i Stockholm. ‡.O7HQVWDELEOLRWHN ‡.O/LOOD%LRJUDIHQ6WDGV PXVHHW ‡Panelsamtal RP+HPPHW WU\JJKHWRFKKHPOlQJWDQ 0HGOHPPDUXUTensta Gospel ChoirDFNRPSDQMHUDU.O 6NlUKROPHQVELEOLRWHN

och vikta trosor – om tre hem i Stockholm. ‡.O7HQVWDELEOLRWHN ‡.O/LOOD%LRJUDIHQ6WDGV PXVHHW

Fredag 26 oktober ‡SprükcafÊSnVYHQVNDRP

+HPPHW.O+XVE\ ELEOLRWHN

LÜrdag 27 oktober ‡Kulturskolans eleverWRO

NDUEHUlWWHOVHURP+HPPHW 6NnGHVSHODUQDUlf Drakenberg, Camilla JanzonRFKEllen Fosti OlVHU+HPPHWEHUlWWHOVHU DFNRPSDQMHUDGHDYPHGOHPPDU Fredag 19 oktober XU Tensta Gospel Choir. .O Torsdag 11 oktober ‡SprĂĽkcafĂŠSnVYHQVNDRP+HP )DUVWDELEOLRWHN ‡Film: Fantomen, grytlappar och PHW.O²+XVE\ELEOLRWHN ‡Film: Fantomen, grytlappar vikta trosor – om tre hem i Stockoch vikta trosor – om tre hem i holm. .O7HQVWDELEOLRWHN Stockholm..O+XVE\ELEOLRWHN LĂśrdag 20 oktober ‡ADA FTW(WWGLJLWDOWGUDPDL ‡Film: Fantomen, grytlappar och UHDOWLGGlUGXVMlOYNDQGHOWDYLD vikta trosor – om tre hem i StockSĂśndag 28 oktober VPVWZLWWHU ZHEE ‡QuizRPKHPRFKERVWDG.O holm..O+XVE\ELEOLRWHN ‡.O)DUVWDELEOLRWHN 3URJUDPK|UQDQ6WDGVELEOLRWHNHW ‡Vox PacisSUHVHQWHUDUUHDJJH ‡.O$XODQ2GHQJ' VnQJN|UUDSSUHFLWDWLRQRFKPX 6WDGVELEOLRWHNHW VLNLQVSLUHUDWDY6NlUKROPVERUQDV MĂĽndag 29 oktober ‡.O6WDGVPXVHHW HJQDEHUlWWHOVHURP+HPPHW ‡Film: Fantomen, grytlappar 6NnGHVSHODUQDUlf Drakenberg, och vikta trosor – om tre Fredag 12 oktober Camilla JanzonRFKEllen hem i Stockholm.)UnQNO ‡Film: Fantomen, grytlappar och vik- FostiOlVHUXSS+HPPHWEHUlWWHO 3URJUDPK|UQDQ6WDGVELEOLRWHNHW ta trosor – om tre hem i Stockholm. VHU.O6NlUKROPHQVELEOLRWHN .O²+XVE\ELEOLRWHN Tisdag 30 oktober MĂĽndag 22 oktober ‡Film: Fantomen, grytlappar LĂśrdag 13 oktober ‡Film: Fantomen, grytlappar och och vikta trosor – om tre hem i ‡Film: Fantomen, grytlappar och vikta trosor – om tre hem i StockStockholm..O)DUVWDELEOLRWHN vikta trosor – om tre hem i Stockholm.)UnQNO3URJUDPK|UQDQ holm..O+XVE\ELEOLRWHN 6WDGVELEOLRWHNHW Onsdag 31 oktober ‡Film: Fantomen, grytlappar och vikMĂĽndag 15 oktober Tisdag 23 oktober ta trosor – om tre hem i Stockholm. ‡Film: Fantomen, grytlappar och ‡Film: Fantomen, grytlappar och .O6NlUKROPHQVELEOLRWHN vikta trosor – om tre hem i Stockvikta trosor – om tre hem i Stock‡SprĂĽkcafĂŠSnVYHQVNDRP+HP holm. )UnQNO3URJUDPK|UQDQ holm..O)DUVWDELEOLRWHN PHW.O)DUVWDELEOLRWHN 6WDGVELEOLRWHNHW ‡.YLQQRUIUnQLivstycketOlVHU VLQDHJQDEHUlWWHOVHURP+HP Onsdag 24 oktober Tisdag 16 oktober ‡Film: Fantomen, grytlappar och vik- PHW6NnGHVSHODUQDUlf Dra‡Film: Fantomen, grytlappar och ta trosor – om tre hem i Stockholm. kenberg, Camilla JanzonRFK Ellen FostiOlVHU+HPPHWEH .O6NlUKROPHQVELEOLRWHN vikta trosor – om tre hem i StockUlWWHOVHUDFNRPSDQMHUDGHDY ‡SprĂĽkcafĂŠ SnVYHQVNDRP holm. .O)DUVWDELEOLRWHN PHGOHPPDUXUTensta Gospel +HPPHW Choir..O7HQVWD.RQVWKDOO ‡.O)DUVWDELEOLRWHN ‡.O7HQVWDELEOLRWHN

/lVJlUQDPHURPSURJUDPPHQSnhemmet.stockholm.se


= Bibliotek = Utställningar och program pü tema Hemmet

Här finns vi!



Vi har alla en relation till hemmet. Ta del av stockholmarnas berättelser! 6HGDQK|VWHQKDUStockholms stadsmuseumRFK Stockholms stadsbibliotekVDPODWLQVWRFNKROPDUQDV EHUlWWHOVHURPKHPPHW8QGHURNWREHUPnQDGSUHVHQWHUDV EHUlWWHOVHUQDSnELEOLRWHNHQL)DUVWD6NlUKROPHQ+XVE\ RFK7HQVWDVDPW6WRFNKROPVVWDGVPXVHXPRFK6WRFNKROPV VWDGVELEOLRWHN

)|UPHULQIRUPDWLRQRP6WRFNKROPV VWDGVELEOLRWHNV|SSHWWLGHUSURJUDPRFK YHUNVDPKHWVHbiblioteket.stockholm.se HOOHUNRQWDNWDKundtjänst 08-508 30 900

7LWWDRFNVnSnGHQGLJLWDODXWVWlOOQLQJHQRP +HPPHWSnhemmet.stockholm.se 0HULQIRUPDWLRQRP6WRFNKROPV VWDGVPXVHXPV|SSHWWLGHUSURJUDPRFK ERNQLQJVHstadsmuseum.stockholm.se HOOHUULQJ08-508 31 620


En liten utställning om att bo Stockholmarnas berättelser om att bo dyker upp på många ställen runtom i staden i oktober. Är det verkligen så ljust och fräscht hemma hos dem? Känner de sig hemma? Vem städar? Det kan du få veta under ditt nästa toalettbesök på utvalda bibliotek i staden eller på Stadsmuseet.

r berättelser, holmare själva erättelser, en mycket mer.

Mats Lindgren blåser såpbubblor i köket på Oppundavägen 6 i Enskede, 1960.  FOTOGRAF: HERBERT LINDGREN.

et.stockholm.se

Lukten av hemmet, då får man ro.” Om hemlängtan, en röst ur insamlingen

Hemmet:

n har Hemma betyder att ma av en giv om är och sitt revir or. lleg ko och r ne vän a sin familj, sin har sina vaMan utför sina sysslor, saker just nor och kan göra roliga t. sat bo i den miljö man är

H em m et : Jag har aldrig varit bostadslös men däremot hängde jag så att säga i luften efter min and ra skilsmässa i början av 80-talet då bostaden var min dåvarande mak es. Några jobbiga månader bodde jag kvar hos honom i väntan på ege n liten hyreslägenhet som jag sen fick via s.k. förtur, då jag i praktiken fungerad e som mamma till hans son, som seda n under några år bodde hos mig på helger i den lilla lägenheten på Södermalm.

Hemmet – hur låter det? Pettersson tackade ja till att medverka som uppläsare i Hemmet-utställningen, föreslog hon samtidigt att uppläsningen skulle ske tillsammans med en ljuddesigner. NÄR SKÅDESPELAREN ANNA

Cecilia Åkerdahl, producent för Hemmet, gillade idén och lade till att delar av Tensta gospel skulle kunna delta vid en liveläsning. – Jag har aldrig läst texter tillsammans med en gospelkör förut. Det ska bli spännande att se hur vi kan väva samman ljudslingor, deras röster och min läsning, säger Anna Pettersson. berättelser gjorde Minja Hjorth från Stockholms Stadsmuseum en första sortering. Målsättningen var en så stor mångfald som möjligt med berättelser från personer med olika erfarenheter av att I URVALET AV

16

bo. När det var gjort tog Anna Pettersson vid. – Jag valde att ta med texter som kvinnor från Klaragården i Stockholm bloggat. Klaragården är en dagverksamhet för hemlösa kvinnor som drivs av Stadsmissionen. Texterna var så brutala och samtidigt så poetiska. Ω Den 2 oktober kl.18:00 läser Anna Pettersson tillsammans med ljuddesignern Gustave Lund och delar av Tensta gospelkör, berättelser live på rotundan i Stadsbiblioteket. Ljudlådorna med hörspelen finns på Stadsmuseum, Stadsbiblioteket och på biblioteken i Farsta, Skärholmen, Tensta och Husby. MÅNS NILSSON

Hör berättelserna live Kom och lyssna när skådespelarna Ellen Fosti, Camilla Janzon och Ulf Drakenberg läser stockholmarnas berättelser: 20/10: Skärholmens bibliotek 27/10: Farsta bibliotek 31/10: Tensta Konsthall Lyssna på en ny varje dag. Under oktober månad publicerar Metro varje dag ett nytt utdrag ur stockholmarnas berättelser. I Metro kommer man också kunna lyssna på berättelserna via en särskild app.


Välkommen hem till tre Stockholmare

I

filmen Fantomen, grytlappar och vikta trosor – en film om tre hem i Stockholm, får vi träffa tre av de

stockholmare som skrivit in och berättat om sitt hem. Det är etnologerna Elin Franzén och Minja Hjorth som tillsammans med fotografen Johan Stigholt filmat och intervjuat brevskrivarna på plats i hemmet. Först ut är Monica som bor tillsammans med ett femtiotal sambos i kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm. Monica var med och grundade huset som öppnade för inflyttning 1993. I filmen berättar hon om hur hela livet varit ett långt sammanboende.

Hemmaordet:

LÄNGTAnN HEängM skonar varken tan kan drabba alla, de

Heml ängtan handlar om barn eller vuxen. Heml t. r hemorten/hemlande elle längtan till hemmet, av v ho be e ett starkt inr Att längta är att känna n en tid. uta it var n ma något som rens visor Litteraturtips: Kolvakta 15). av Dan Andersson (19

punkt i tillvaron började Vayas väg tillbaka; hon fick bo hos en vän och senare i en försökslägenhet. Sist ut är litteraturintresserade Ulf på i Vasastan. I hans hem ryms ett helt Från Hemmet-bloggen bibliotek. Ulf berättar om hur han biblioteket.se som 13-åring började läsa Fantomen och idag äger en komplett samling svenska och amerikanska Fantomentidningar.

er på Stadsmuseet för några år sedan”. Så inleds Vayas brev. Under en period av hemlöshet och missbruk använde hon museets förvaringsskåp till att förvara sina ägodelar. Efter Från vänster, Minja, Elin och Johan. några år utan en fast ”JAG BODDE HOS

Författarhem Stockholm i Husby

Vintern 2011 besökte Cecilia Åkerdahl på Stadsbiblioteket tio författarhem i Stockholm tillsammans med fotograf Johan Annerfelt (se även sidorna 8–13). Förutom bilder på författarnas hem tog Annerfelt också porträtt av författarna. När det inte pågår någon annan utställning finns den till allmän beskådan på Stadsbibliotekets entréplan. Bilderna av författarhemmen visas – förutom på Stockholmskällan och på Hemsidan – på Husby bibliotek under oktober.

Carl Johan De Geer är en av författarna som visar sitt hem i utställningen.

Ada drömde det digitala rummet

Ω Filmen Fantomen, grytlappar och vikta trosor visas på biblioteken i Farsta, Skärholmen, Tensta och Husby samt på Stadsmuseet, där den har premiär den 4 oktober. MÅNS NILSSON

I Kista teaters trilogi ”Women in Science” har nu turen kommit till matematikern och datapionjären Ada Lovelace, världens första programmerare. I förarbetet till pjäsen fick manusförfattaren och regissören Rebecca Forsberg ta del av de berättelser stockholmare skrivit om sina hem, och som Stadsmuseum samlat in. – I berättelserna fann jag att olika former av uppbrott var ett återkommande tema. En flytt, en förändring i familjesammansättningen eller arbetssituationen är uppbrott som ofta haft stor betydelse för människors liv, säger hon. Rebecca förklarar att tankarna i berättelserna och den längtan stockholmarna gett uttryck för använts metaforiskt och på så vis tagit plats i manus. Likheterna med Ada Lovelaces liv var tydliga. Pjäsen om Ada handlar om uppbrott, och om att hitta hem.   När Ada Lovlace i unga år visade anlag för matematiskt tänkande kom hon snart att drillas av dåtidens främsta matematiker. I arbetet gjorde hon upptäckter vars effekter vi idag lever med, men som på den tiden var ren science fiction. Rebecca Forsberg berättar att Ada Lovelace skapade det digitala rummet, långt innan dessa möjligheter fanns. – Det digitala rummet som vi idag tar för givet har vi vävt in i pjäsen. Via grafiska skyltar ställs frågor som publiken får besvara via sms, ett twitterflöde är en del i scenografin och svaren från tittarna dyker upp i bilden som text eller replik, säger hon. Ω ADA FTW visas den 10 och 11 okt på Stadsmuseet, Stadsbiblioteket och på biblioteken i Farsta, Skärholmen, Husby och Tensta. MÅNS NILSSON 17


FRÅN EN HÖG MED BÖCKER VIA BILLY TILL PLATSBYGGT BIBLIOTEK:

FOTO: PHOTOS.COM

BOKHYL BETYDE 18


LLANS DELSE 立 19


– Om du ska fånga en akademiker måste du ha en brun bokhylla, sa min vän Andreas. – Å nej, sa jag, måste jag byta ut den vita jag har nu då? – Nej nej, sa han, du kan klara dig utan att köpa en ny genom att visa att du är medveten om problemet, men inte vill vara en sån som byter ut saker i onödan eller bryr dig för mycket om hur det ser ut hemma hos dig.

B

okhyllan förväntas uppenbarligen säga något om vem jag är eller vill vara. I alla fall bland människor som värderar böcker. Jag har en vit Billy. När jag tittar i den får jag för mig att det finns något där som jag inte har sett förut. Ungefär som när jag gång på gång öppnar kylskåpet hemma för att se om det sedan sist finns något nytt, trots att jag vet att jag inte har handlat eller lagt in något. Bokhyllan är för mig en möbel vars böcker med sina olika färger, former och texter, förvånar mig gång på gång.

stockholmarnas berättelser om att bo, märkte jag att många berättade om samlingar av böcker. Ofta omtalades bokhyllan med den flera hundraåriga historien i förbifarten eller som en självklar del i inredningen. Någon berättar att det i två av hennes tre drömhem finns bokhyllor. Den andra lägenheten skulle ligga på Fjällgatan. Den skulle vara liten, varm, låg i tak och ha en massa böcker i en bokhylla. Den tredje skulle vara ett litet hus på landet med öppen spis, också massa bokhyllor. NÄR JAG LÄSTE

i att skapa hemkänsla. Den rektangulära öppna möbeln fanns redan på 1500-talet. Både då och samtidigt som de öppna hyllorna utvecklades, fanns bokkistor. Eftersom de inbundna skrifterna var dyra var kistorna ofta försedda med lås. Idag har nästan alla bokhyllor, oavsett om de har den klassiska rektangulära formen som är vanligast eller är konstnärligt utformade som träd eller armstöd i en fåtölj, det gemensamt att böckerna är synliga. Även när ett hem saknar bokhylla syns BOKHYLLOR ÄR DEL

20

ofta böcker, de bildar kanske en hög på golvet eller på nattduksbordet. I boken Bokhyllor av Alex Johnson går författaren så långt att han beskriver bokhyllorna som skådeplatser där böckerna är utställningsföremål. Jag funderar vidare på det där med att böcker och bokhyllor är smycken i hemmen. Vad betyder de för dem som har mycket böcker eller bokhyllor? bokhyllor och böcker med vänner, kollegor och bokfantaster den senaste tiden. Jag har rört mig i hem där det finns böcker. Bland personer som har mycket böcker och värdesätter dem. En av bokfantasterna jag har träffat heter Ulf. Han har läst Fantomen sedan tonåren. Nu har han ett platsbyggt bibliotek fyllt av olika sorters böcker i våningen i Vasastan. Han har kategoriserat böckerna i biblioteket både i alfabetisk ordning och inom ämnesområden. Serierna har en särskild sektion. Där samlas förstås alla svenska Fantomen som har getts ut sedan 1950, då han först såg den maskerade mannen utkämpa ett stjärnslagsmål, på en affisch vid tobaksaffären. Ω JAG HAR SNACKAT


FOTO: JOHAN STIGHOLT

I Ulfs bibliotek samsas Fantomen och gamla brev. 21


FOTO: JOHAN ANNERFELT

Ω

Bokhylla hemma hos författaren Mian Lodalen. Bilden är hämtad från reportaget om författarhem, se också sidorna 10–15.

– Jag skulle aldrig ha en bok som jag inte har läst eller som jag inte snart ska läsa, berättar han. – Böckerna läses och läses om ibland, fortsätter Ulf. Boksamlandet är kopplat till läsande, men hyllan kan förutom förvaringsmöbel för böcker vara plats att samla viktiga föremål på. – En kvinna jag träffade för länge sedan sa att jag hade lovat att gifta mig med henne, sådana viktiga saker ville jag ha skriftligt, så jag började spara alla brev jag har fått. Hans bruna bokhylla tar plats över en hel vägg. Samlingen består till stor del av ärvda böcker, men även nya FOTO: JOHAN ANNERFELT

TILLBAKA TILL ANDREAS.

och begagnade som han har köpt själv eller fått. Bokhyllan och sammansättningen i den vill han ska vittna om att han är en intressant, bildad person. – Även om jag knappt läst en femtedel av böckerna har bokhyllan ett stort affektionsvärde för mig. Den speglar dessutom ett socialt arv som säger att böcker är viktigt. EN ANNAN VÄN, Ola,

berättar att han inte tänker så mycket på ifall någon han är hemma hos, har bokhyllor eller böcker. – Men om man kommer hem till någon som bara har Dostojevskij och Strindberg känns det ju som att personen är en posör. Ulf skulle ju aldrig äga böcker han inte Ännu en författarbokhylla. Denna står hemma hos Åsa Linderborg.

Även om jag knappt läst en femtedel av böckerna har bokhyllan ett stort affektionsvärde för mig. Den speglar dessutom ett socialt arv som säger att böcker är viktigt. har läst eller snart ska läsa medan det för Andreas kanske just är glappet mellan det lästa och det han önskar läsa, som gör att han fortsätter samla. För Ola är det aningen misstänkt att ha för många klassiker. ger sig in i bokhyllediskussionen. – Egentligen borde man ha en rullgardin framför bokhyllan, så att man slipper se allt man inte har läst. Det tycks finnas en laddning i att inte ha läst alla böcker som bokhyllan visar upp. Vad som finns i den verkar också beröra. I berättelserna om hem berättar människor om sina bokhyllor men framför allt berättar de om böckerna och läsningen. Kanske blir samlingen av böcker till viktiga fragment av liv, att förvånas eller bildas av i vardagen. Oavsett om allt i bokhyllan blir läst eller inte. MIN KOLLEGA LEIF

MINJA HJORTH STOCKHOLMS STADSMUSEUM 22


Hemma på biblioteket Hem, hemlöshet och hemkänsla är vanliga teman i litteraturen, både för barn och vuxna. Och hemkänslan kan på ett ögonblick försvinna när något oförutsägbart händer.

På biblioteket hittar du litteratur – samtida och äldre – som beskriver detta. Du kan följa hur författare och idéer samverkar och påverkar varandra över tid. Men biblioteket är också en plats där vi möts kring egna berättelser och erfarenheter – som i detta projekt då vi samlar in och förmedlar stockholmarnas berättelser om sina hem. Astrid Lindgrens berättelse om Lotta på Bråkmakargatan som blir arg och flyttar hemifrån kan man läsa som en ganska söt och harmlös historia. Den slutar ju också lyckligt när pappa kommer och bär hem Lotta till det trygga gula huset där mamma väntar. Visst är det en idyll, nästan bräkande. Men den rymmer mer än så – det är också en berättelse om tvång, stark konflikt och skräck, som när det otäcka mörkret faller och förvandlar möbler och prydnadssaker till något annat – ger dem ett inre ondskefullt liv. I ena stunden går Lotta glad och gnolande och donar och möblerar och skapar sig ett alldeles eget hem för att i nästa sekund ligga skräckslagen i sängen utan tillstymmelse till hemkänsla. Sådär oförutsägbart kan livet vara – man bäddar och skrattar med sin kompis som man ska sova över hos för att bara en kort stund senare ringa hem och be om att bli hämtad. Att det kan vara en tunn gräns mellan trygghet och otrygghet har vi nog alla erfarit. Nästan 50 år efter Astrid Lindgrens Lotta på Bråkmakargatan skriver Pia Lindenbaum bilderboken Siv sover vilse. För Siv förvandlas kompisens lägenhet till rena skräckkabinettet när natten faller – att sova över blir inte som hon hade tänkt sig och istället för att ligga nära varandra och prata och skratta så somnar kompisen omedelbart och lämnar Siv ensam i ett främmande land. Henning i Per-Anders Fogelströms romansvit flyttar till Stockholm i mitten av 1800 talet, han har klippt banden bakåt och försöker skapa sig ett liv i staden, det är allt annat än enkelt och han får slita ont. Några av de berättelser vi fått in kring Hemmet handlar om samma erfarenhet – men nu är det 2000-tal och bardomshemmet kanske ligger på en annan kontinent. PÅ BIBLIOTEKEN FINNS samtida

berättelser bokstavligen sida vid sida med röster från förr. Du kan följa hur olika tiders författare och idéer följer varandra, påverkar och utmanar. Synen på ex. hem och heminredning har förändrats och utvecklats över tid – från Fredrika Bremers ”Tidskrift för hemmet” som kom ut under 1800-talet till VI;s temanummer om hemmet från 1988 och den högst aktuella tidskriften Kloka Hem som har ett tydligt eko-fokus. Under hösten lyfter vi fram stockholmarnas egna berättelser i form av uppläsningar, teater och utställningar. Fastän varje berättelse är unik så hör de också samman.

FOTO: PHOTOS.COM

KARIN RUNEVAD, STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK

bokhylla VAD HAR DU I DIN

Vide Nygren, 71, pensionär, Visby – Det är lite blandat med böcker faktiskt. Det är inte så mycket mina utan mer min frus. Den står faktiskt inne i en garderob.

Bella Ekström, 29, butikssäljare, Stockholm – Böcker skivspelare och lite allt möjligt. Den står i vardagsrummet.

Hjördis Ehllin, 89, pensionär, Stockholm – Jag har nästan bara böcker i den. Vi har en i sovrummet och en i hallen. Det var bäst plats där.

BOKTIPS: Svenska hem – En bok om hur vi bor och varför Per Svensson Bonnier Fakta ISBN 978-9-1850-1502-3 Andra stockholm Liv, plats och identitet i storstaden Bo Larsson och Birgitta Svensson (red.) Stockholmia Förlag ISBN 978-9-1703-1235-9

The comfort of things Daniel Miller Polity Press ISBN 978-0-7456-4403-5

25


Sedan hösten 2011 har jag i mitt jobb som etnolog på Stockholms stadsmuseum läst alla de berättelser om hemmet som strömmat in. Stockholmarna skrev om sig själva, sina intressen, var de bor någonstans, vad de brukar göra hemma, om sina rädslor och framtidsdrömmar. Vi läste och läste och fick liksom kika in i främlingarnas liv. Plötsligt kändes det annorlunda att gå och åka omkring i staden. Inifrån en lägenhet hördes ljudet av en saxofon, det ekade ut över gatan och påminde om ett av breven; var det kanske hon som skrev om de snälla grannarna som inte tröttnar fast hon övar hela fredagarna? Och barnet som dinglar med benen från tunnelbanesätet mittemot, kanske är det han som drömmer om att få bo med styvfarfar Sven som har blivit en ängel?

N

FOTO: ELIN FRANZÉN

ästan ett år har gått sedan vi i projektet Lyhört: Hemmet uppmanade stockholmare att berätta om sina hem. Vi har läst omkring fyra hundra berättelser. Du kanske är en av dem som har berättat? Eller din granne, frisör, mamma, chef, gamla lärare eller pojkvän… Vad är det då vi har fått veta? Vad har stockholmarna för tankar om att bo? I berättelserna får vi följa med på en bostadsresa, eller flera hundra rättare sagt. Där finns minnena från det första hemmet – barndomshemmet – hur det var att flytta hemifrån, hur stockholmarna har köat, letat, bytt, sparat, lånat och liksom tråcklat sig fram för att hitta ett hem – och för att hitta hem. En plats som känns hemma. Bostadsresorna fortsätter in i framtiden med drömmar om en herrgård på landet eller om en något större lägenhet, bara ett rum till. Drömhemmet kan se ut på många sätt. Många vill bo precis som de bor idag, på samma plats och med samma saker som de

haft sedan länge. En del påstår att de inte bryr sig om hur det ser ut, inredning och sådant, medan andra ägnar mycket tid åt att få det som de vill. Vad är hemkänsla? Är hemmet en plats att vara för sig själv på eller en plats för sällskapsliv? Och hur är det att bo granne med en stockholmare? Vi tittar närmare på några av de många teman som dyker upp bland berättelserna. BORTOM INREDNINGSHETSEN

Hur viktiga är sakerna och inredningen i hemmet? Ganska oviktiga, tycker många. ”Jag vill inte ha det ljust och fräscht!”, återkommer i berättelserna. Det är tydligt att det finns en föreställning om hur ett hem ska se ut idag, men att många inte känner igen sig i tidningarnas bostadsreportage, och inte heller vill ha det så.

H em m et :

Det viktigaste är att bo nära sina vänner och att ha ett sama manhang där man bor. Att inte känn ar spel ars Ann m. ensa sig isolerad och Jag storlek och utseende mindre roll. att blir stressad av all inredningshets, rna. sake passa in och ha de rätta

Samtidigt verkar det som att många saker som finns i stockholmshemmen har en alldeles speciell betydelse. Föremålen är förknippade med särskilda personer, ibland någon som inte längre finns. Ett gammalt slitet bord är därför mer än bara ett gammalt slitet bord, det är fyllt med minnen. Sådana saker får följa med i flytt efter flytt. 26

FOTO: JOHAN STIGHOLT

På bostadsresa ge

En kvinna skriver att hon har för mycket grejer och skulle vilja rensa men det går inte eftersom hon inte vill göra sig av med sakerna som påminner om generationerna före henne. En annan kvinna beslöt sig för att faktiskt kasta en gammal möbel. Men att den betydde så mycket för henne trodde hon nog inte:

He mm et: Ångrar att jag lät slänga min stora, nötta soffa när jag fick ommålat. Den var en skön famn att ligga i och nu när den är borta är jag lite «famnlös». Ingen annan soffa kan mäta sig med den.

När vi läser berättelserna får vi intrycket av att många hem i stort sett har sett likadana ut under en ganska lång tid, stockholmarna trivs med sina saker.  Ω


FOTO: JOHAN STIGHOLT

nom Stockholm

27


28

FOTO: ELIN FRANZÉN

FOTO: JOHAN STIGHOLT


Men det finns förstås exempel på hur det är att inte ha ett eget hem med saker och inredning att bestämma över. Som tillfälligt inneboende kan föremålen i hemmet i stället förstärka känslan av att bo i någon annans hem. Längtan efter en egen plats att bo in sig på kan tolkas som att sakerna, det materiella, har en ganska stor betydelse för hemkänslan.

FOTO: JOHAN STIGHOLT

Ω

FOTO: JOHAN STIGHOLT

Idag är vi fyra grannar på min våning som käkar frukost ihop, hjälper varandra och träffas ibland. Vi pratar alltid i trapphuset och kan ringa på hos varann när som helst. Det är härligt! Några grannar har haft ett störande sexliv, jag hade gärna hållit mig utanför men den dåliga ljudisoleringen gjorde det omöjligt. Det är sånt man får ta när man bor i flerfamiljshus. En annan gång hörde jag grannar bråka, befarade kvinnomisshandel och sprang ner och ringde på. Det verkade snarare vara hon som slog honom, kastade stolar etc.

EN TRYGG BUBBLA?

He mm et: Hemmet är min borg. Som ensamstående förälder behöver både jag och min dotter en trygg, varm punkt att utgå ifrån, varför vårt hem för tillfället är av större vikt än vad något hem tidigare varit för mig. Tidigare har jag uppskattat att inte vara alltför materiellt ”fast” i en miljö utan att fritt kunna resa och leva på andra platser i och utanför Sverige. Men idag, så innebär hemmet en möjlighet att rota sig, landa (och ja, bli medelålders).

Så skriver en man om sitt hem och han är långtifrån ensam om att kalla hemmet för ”sin borg”. Är stockholmarna ensamvargar? Nja, några sådana finns det väl, men däremot är det för många viktigt att kunna dra sig undan och vara ifred. Ensam eller tillsammans med de närmaste. Några beskriver hemmet som en möjlighet att stänga ute verkligheten. Hemmet blir som en bubbla och en liten, liten del av staden att själv ha kontroll över.

Ett önskemål som dyker upp i flera berättelser är att som äldre få bo kollektivt, att ingå i en gemenskap och slippa känna sig isolerad. Några andra har funnit sin trygghet i skogen, bortom bostadsköpoäng och räntemardrömmar. Det trygga hemmet kan verkligen se ut på olika vis. Och berättelserna om otrygghet – studenten som pluggar för att få bo, den blivande mamman utan hem, den inneboende kvinnan som inte får använda köket – kommer att dröja kvar i minnet särskilt länge. STOCKHOLM ÄR FULLT AV GRANNAR

Gemensamt för de flesta av oss stockholmare är att vi är någons granne. Hemmet vill vi själva bestämma över, men det finns alltid människor runt omkring bostaden; på andra sidan sovrumsväggen, i köksfönstret mittemot. Ofta är det en främling vi hör genom väggen, någon vi nöjer oss med att artighetshälsa på i trapphuset. Men även om grannarna är främlingar har de betydelse för hur det egna hemmet upp-

H em m et :

Ett hem för mig är en bubbla dit inget kan tränga in. Jag hör mina grannar men det är oftast bara trivsamt, en liten påminnelse om att man inte är allt. ensam på planeten Jorden trots

levs, och det finns många exempel bland stockholmarnas berättelser. ”En liten påminnelse om att man inte är ensam” – att höra ett dammsugarmunstycke skrapa mot golvet på våningen ovanför eller ett jubel från grannarna som tittar på tv-fotboll med balkongdörren på glänt. Sådant som skvallrar om att andras liv pågår alldeles intill. Det kan kännas tryggt. Men relationerna grannar emellan kan förstås variera, ibland är ljuden som tränger in i hemmet en stor källa till irritation, eller till och med rädsla. Högst upp på sidan berättar en kvinna som bor på Södermalm Ω 29


FOTO: JOHAN STIGHOLT

Ί om sina bra och düliga erfarenheter av grannar genom üren. Stockholmarnas berättelser om livet kring det egna hemmet, med alla mÜjliga och omÜjliga sorters grannar, blir en püminnelse om hur vi som bor i staden lever parallellt med varandra, sida vid sida, och om hur vüra liv pü olika sätt flätas samman. Vare sig vi vill det eller ej. Berättelserna om att bo blev berättelser om hela liv. Och det är fascinerande läsning – plÜtsligt känns Stockholm lite mer hemma. Vi hoppas att münga tar chansen att kika in i stockholmshemmen! ELIN FRANZÉN

Vi som har arbetat med berättelserna om stockholmshemmen är Elin FranzÊn och Minja Hjorth, etnologer pü Stockholms stadsmuseum.

H em m et : er berättelser pü: fler Läs fl hemmet.stockholm.se

VA LK OM ME N IN!

HELT NYTT KĂ–K ELLER UPPFRĂ„SCHNING MED NYA MĂ…TTANPASSADE LUCKOR! KAMPANJERBJUDANDE!

Ta med annonsen sĂĽ bjuder vi pĂĽ

K AMPANJstP-hRällIS pü bäst-i-te 4P Husqvarna QHI650

8 999 kr

ELECTRO HELIUS ROSTFRIA HÄLL OCH UGN när du kÜper ett komplett kÜk av oss! Minst 50 000 kr

Kom till butiken och fĂĽ

VECKANS ERBJUDANDE Oslagbara priser!

Creative Design Luckor & KĂśk

½QQFOUJEFSNĂŒOUPStMĂšS Bergsundstrand 39 petterssonpeder@gmail.com XXXDELPLCBEOVt

30


Prylen hemma

Jag fick mjukis­ kaninen Nina när jag var bebis.

Vi bad tre stockholmare att berätta om något de håller extra kärt i sitt hem: Mina blommor gör lägenheten levande.

Petra Tungården, 24, moderedaktör, Stockholm Vilken är din favoritpryl och varför? – Jag fullkomligt älskar min Sarfattilampa från Flos. Jag såg den för flera år sedan på ett hotell och blev upp över öronen förälskad. Jag älskar det tidlösa över den och att den är gjord i mässing som är ett av mina favoritmaterial. Är du inredningsintresserad? – Inredning är det bästa jag vet. Och antagligen något jag kommer att jobba med i framtiden. Jag sitter gärna uppe hela nätterna och inredningsknarkar tidningar och bloggar.  Hur viktigt är ljussättningen för ett rum? – Jag skulle vilja säga att det är det viktigaste i ett rum. Utan rätt ljussättning spelar det ingen roll vad du har för möbler i övrigt. 

Victoria Gillberg, 26, journalist, Stockholm Vilken är den viktigaste prylen i ditt hem? – Det är mina blommor. Speciellt mina pelargoner för dem har jag odlat själv. De är det bästa sällskapet och det känns som att lägenheten är levande om man har levande blommor. När började du vara intresserad av växter? – Jag har nog alltid varit intresserad av växter, men mitt eget blomsterintresse började nog för ett och ett halvt år sedan när jag hade bott in mig här ett tag och jag fick dona själv i ett eget utrymme. Hur många växter har du nu? – 15 kanske? Och då har jag ändå lämnat bort tio.

Vilka likheter finns det mellan sättet du inrett och din modestil? – Den röda tråden är nog min kärlek för second hand och antikt. Jag älskar att blanda moderna snitt och möbler som Kartell med min farfars gamla slagbord eller loppisfyndade möbler. Kontrasterna är viktiga, men även personligheten. Tror du att du kommer att byta ut lampan i framtiden? – Det här kanske är en klyscha som varje shopaholic använder sig av, men jag tror att den kommer finnas med mig hela livet.

Jag fullkomligt älskar min lampa.

Hur många växter kan du få in i lägenheten? – Just nu har jag fått hejda mig lite. Jag var blomstervakt åt min kusins växter hela sommaren och då hade jag typ 40 växter. Då kändes det som jag hade fler växter än det var människa i den här lägenheten. Då fick jag stanna upp, men jag kommer nog att köra på. Det är som en liten blomsterodling nu. Jag odlar upp och sedan ger jag bort dem.

Pelle, 7 år, Sickla Vad är ditt favoritföremål hemma? – Min mjukiskanin. Hon heter Nina. Varför är mjukisdjuret Nina så speciell för dig? – För att hon ger mig tröst om jag är ledsen eller gör mig illa. Ibland får min storasyster låna henne om hon också har gjort sig illa. Hur länge har du haft Nina som favorit? – Hela mitt liv, tror jag. Jag fick henne när jag var en bebis. Tror du att ditt mjukisdjur kommer att vara en lika stor favoritgrej hemma om 10 år? – Nä, någon gång kommer jag nog tycka att jag inte kommer att behöva ha ett mjukisdjur lika ofta. Vad kommer att hända med mjukis­ kaninen Nina då? – Jag kommer inte att kasta bort henne utan lägger undan henne. Den dagen jag får barn så kommer jag att ge Nina till dem. Var i hemmet finns kaninen Nina? – I mitt rum. Men för det mesta i min säng.

31


Josabeth Sjöberg målade av hela bostadskarriären

Singel i stan för

För en ogift kvinna i 1800-talets Stockholm var den vanligaste boendeformen att vara inneboende. En av dem som under hela sitt vuxna liv bodde i ett, eller ibland två, rum hos andra var Josabeth Sjöberg (1812–1882). Hon hann bo på tolv olika adresser – alla på Södermalm. Varje bostadsrum Josabeth bodde i målade hon detaljerat av i akvarell. Genom hennes målningar får vi en unik inblick i en ensamståendes kvinnas boende men också hur hon upplevde sitt Södermalm före industrialiseringen. OVAN: Tavastgatan 13 blev den tredje adressen för Josabeth. Här blev hon inneboende i ett rum på nedre botten hos Mamsell Hallenqvist. Motivet är från den 12 april 1844 där Josabeth bjuder sin gäst herr F. Tollin på kaffe. Sorgdräkterna som båda bär är med anledning av H.M Konungens Carl den XlV Johans bortgång.

TILL VÄNSTER: Josabeth Sjöberg avbildar alla sina bostadsrum noggrant och detaljrikt. Genom hennes hem kan man följa hur hon inreder sina rum och skaffar sig nya saker. Josabeth har med sig egna möbler, gardiner, mattor med mera. Musikinstrumenten har en given plats i Josabeths rum eftersom hon försörjde sig som musiklärarinna. 32


200 år sen

Flyttlasset till Josabeths bostadsadress nummer två gick till St:Paulsgatan 28. Hos fru Jagare fick hon hyra in sig i ett rum på tredje våningen. Här sitter Josabeth och stickar samtidigt som hon tittar ut genom fönstret.

Josabeths stadsvyer visar en lugn och stillsam stad. Vi ser ett brokigt men prydligt folkliv och allt ser snyggt och rent ut – men så var det inte under industrialiseringen. Stockholm var då en mycket snuskig stad. Många industrier anlades under Josabeths livstid och fabriksarbetarna bosatte sig på malmarna som snabbt blev både överbefolkade och förslummade. Josabeth avbildar inte den tiden utan ett Söder som det såg ut innan industrialiseringen.

Se mer Josabeth Sjöbergs alla originalmålningar finns idag bevarade på Stockholms Stads­museum och akvarellerna går att se på stockholmskallan.se

33


34


paul pogi @paulpogi2 53m Seeing all these happy homeless couples when your single.. Makes you wonder why not me?#vihors paul pogi @paulpogi2 4h Yesternight was the longest ever since i became homeless.#vihors samuel @kahnabby0592 16h sitter med en vännina som är 58år men hemlös. jag har försökt att hjälpa henne på nåt sätt men hon ät högfärdig. vad gör man då?#vihors Sven @dendu2011 1 Feb Gud va kallt det är nu värsta minusen. Sov på toan brommaplan inatt som var. Plus 10 grader. Uschiandmej. #vihors samuel @kahnabby0592 18 Jan det är skönt att sitta inomhus och värma sig och kolla på tv och softa lite. min kompis har lagat middag så vi bara njuter. #vihors

Genom bloggar och Twitter spred hemlösa i Stockholm sina tankar och känslor kring hemmet. Projektet Vi hörs i Sthlm gav röst till dem som vanligtvis kan hamna i skymundan. Ω

Sven @dendu2011 18 Jan Kan inte få ut mina pengar från mitt konto eftersom min plånbok blev stulen 22dec nytt bankort finns hos ica brommaplan men dom kräver leg. samuel @kahnabby0592 17 Jan som jag sa för nåra dar sen, jag måste se till att jag komma ut ur det här träsket. det är inte roligt alls.#vihors paul pogi @paulpogi2 14 Jan At the bus station chillaxing .#vihors samuel @kahnabby0592 14 Jan det är kallt och det är ont om ställen där man kan värma sig. ska försöka gå och hälsa på en kompis. hoppas han är hemma.#vihors paul pogi @paulpogi2 14 Jan If a turtle doesn’t have a shell, is he homeless or naked? Sven @dendu2011 14 Jan Jag blev bestulen på en bok med jens lapidus och min medicin 34 tabletter och lite ritmaterial. Då måste man börja på ruta ett igen. #vihors samuel @kahnabby0592 14 Jan politikerna lura oss om en garanterad plats på härbargen, men sånt är det bara på pappret. vi ff sover på gatan.#vihors samuel @kahnabby0592 13 Jan sitter här i kungsträn. tittar på folk som ska roar sig. en av de så att jag ska hålla på min sida av stan. sånt är livet.#vihors

35


”Vi hörs i Sthlm” drog igång i december förra året. Bakom projektet står Stockholms stadsbibliotek och Stockholmskällan i samarbete med Stockholms Stadsmission.

Utan adress men int har Stockholms alla bibliotek jobbat med tema Hemmet. – Vid sidan av den stora insamlingen av stockholmarnas Hemmet-berättelser som vi gjorde tillsammans med Stadsmuseet hade vi fokus på hemmet i våra program. Det var allt från föreläsningar om Feng Shui och ljussättning till litterära skildringar av hemmet och temakvällar om hemlöshet. Men så hörde jag talas om projektet ”Underheard in New York” och tyckte det var något som passade biblioteket under Hemmet-temat. Det här var ju ytterligare ett sätt att samla in berättelser om Hemmet, säger Cecilia Åkerdahl. Inspirerad av New York-projektet började hon leta efter hemlösa som skulle vilja berätta om sitt liv på Twitter. Genom Stadsmissionens Center kom hon i kontakt med fyra män som var intresserade. Efter att ha utbildat gruppen i hur man twittrar och även haft diskussioner om hur man bäst når ut med sitt budskap satte de igång att twittra under hashtagen #vihorsisthlm. Alla twittrarna var anonyma. – Tre av dem har familj så för oss var det självklart att de skulle vara anonyma, säger Cecilia Åkerdahl. SEDAN HÖSTEN 2011

Sthlm” fick en lysande start och twittrarna, som hade utrustats med enkla smart-telefoner, fick snabbt runt tusen följare. – Vi blev alla förvånade att det fungerade så bra från första början. Vi var lite oroliga för hur det skulle gå eftersom twittrarna lever i en hård och utsatt miljö. Det var så lärorikt att följa ViHörs-twittret. Och häftigt med allt stöd och nyfikna frågor som de fick från sina följare. Även twittrarna blev rörda över mottagandet och kontakten de fick med följarna, säger Cecilia Åkerdahl. Efter succén med twitter-projektet ville hon ta projektet vidare. Den här gången kontaktades Klaragårdens skrivargrupp och i våras bloggade kvinnorna om sina tankar av Hemmet på biblioteket.se. – Skrivargruppen träffas en gång i veckan på Klaragården under ledning av författaren Jan Henrik Swahn och utvecklar ständigt sitt skrivande. Och texterna var jättefina, säger Cecilia Åkerdahl. ”VI HÖRS I

36


Sven @dendu2011 13 Jan Sitter och gör INGENTING faktiskt. Väntar på portföljen med dom två miljonerna i ska dimpa ner i palema på en. #vihors

te utan röst

Sven @dendu2011 12 Jan Jag vill också ha NÅGON #vihors samuel @kahnabby0592 12 Jan tänker stannar inomhus tills det slutar regnar. finns inte mycket att göra. bara väntar ut regnet.#vihors paul pogi @paulpogi2 11 Jan At stadsmission just had breakfast, nice pple here treats everybody equally.meeting them makes me forget the stress of the night#vihors Marco @Soleamaro 11 Jan I’m not ’happy I’m alive and you ? Sven @dendu2011 11 Jan Ska nu till statsmissionen för att försöka få mat. Deras kösystem brukar sätta stopp för det. #vihors samuel @kahnabby0592 10 Jan mår inte så bra ida. det är bara att sätta sig nånstans och ta det lugnt. hoppas det går över.#vihors samuel @kahnabby0592 9 Jan imorgon ska det serveras middag på citykyrka. ska vara där för att hälsa på nåra av mina polare i min krets.#vihors samuel @kahnabby0592 9 Jan är i stan o sitter på bibliotek. en variant av lyx med en bok i handen. vad skulle man göra utan sådana ställen? tänk på det.#vihors Sven @dendu2011 9 Jan god morgon alla empatifulla personer. #vihors samuel @kahnabby0592 8 Jan efter att ha läst dagens DN om haiti tycker jag att mina problem är små potatis jämfört med deras. på nåt sätt är jag tacksam.#vihors

FOTO: GÖRAN FREDRIKSSON

paul pogi @paulpogi2 7 Jan I am open to the idea that anyone can be fair and just, no matter what religion, or lack of belief in such a structure.#vihors have fun. Marco @Soleamaro 7 Jan God morron både till överklass o under 37


Blogginlägg från de hemlösa kvinnorna: Ingmarie För fem år sedan så hade jag börjat bygga mitt eget hus under Skanstullsbron. Jag släpade på bräder och övergivna pallar, allt möjligt, och spik som jag hittade. Jag lånade en hammare av Finn-Jerka. Jag spikade och mätte, jag ville undvika att såga för det var så jobbigt. Direkt när golvet var klart började jag med två väggar. Nu kände jag mig verkligen nöjd. Jag ville bli klar så fort som möjligt, för tunnelbanan gick precis ovanför så alla såg mina förehavanden. Jag hade hängt upp en presenning provisoriskt över den andra delen så att jag på så sätt kunde sova där. Min granne Sammi bodde femtio meter bort, han är en riktig gottegris så jag öppnade inte ens ögonen när han prasslade i mitt kakpaket. Att han aldrig kan låta bli, tänkte jag. Men det var en stor råtta som försvann med en kaka i högsta hugg. Nää här hade jag jobbat en hel sommar och nu kan jag absolut inte fortsätta bygga. För jag vill inte ha en råtta i mitt hus. Det var bara för mig att överge allting. Men vad vemodigt det kändes. Jag var där förra året och tittade och bakom en av väggarena låg en herre och sov. Jag ska bara se om jag har några skor kvar här sa jag till honom när han vaknade. Okey.

Ulla E ATT BO I EN BIL Efter att ha blivit av med mitt fasta boende. Jag har prövat att åka tunnelbana, bussar, suttit på caféer och fördrivit tiden på bibliotek. Så fann jag en gammal Volvo som jag brukar säga är myndig. Att bereda boende i bilen. Täcke, kuddar. Att parkera på lämpligt ställe, helst under en gatlykta så jag kan läsa mina medhavda böcker. Jag täcker över huvudet så att nyfikna inte skall se mig. En natt ställde jag mig på en plats ödsligt. Då kom en nattvaktsbil och sade åt mig att lämna platsen. EKEN Eken var ihålig, cirka tusen år gammal, så den passade bra att flytta in i. Tänk vilken frihet, bara naturen som granne. Fåglarna sjunger och allt står i blom, det är härligt. Hösten kommer och en vacker dag tittar jag ut och hela världen är klädd i bruddräkt, allt är ljuvligt vitt. Buskar och träd lyser i solen, tänk att det kan vara så vackert. Lite kallt om nosen är det ju men det gör inget och jag har en härlig fäll att svepa in mig i.

Erna FOTO: GÖRAN FREDRIKSSON

38

HEMMET Hemmet skall finnas för alla som behöver ett hem, att vara i och sköta om. Hemlös ska man ej vara utan alla skall ha en bostad, och en trädgårdstäppa att sköta om med blommor och så vidare. Det finns mycket att ordna med i ett hem och trädgård med fruktträd.


samuel @kahnabby0592 6 Jan socialen hänvissar oss tii härbergen, när man kommer finns det inga sängar. vilken dubbelmoral de spelar med. tänk på det.#vihors Marco @Soleamaro 6 Jan Mm trött har inte lust med nånting ska ut o köpa cigg samuel @kahnabby0592 5 Jan hade en bra dag igår och var också på bio. hela avslutades med att ligga på soffan på arlanda. nu är jag här i stan o softa lite.#vihors Marco @Soleamaro 5 Jan Trött på falska människor jag har nog med mig själv nej tack Fuck off allihopa stick paul pogi @paulpogi2 5 Jan am thirsty but no water am just cracking down my throught and lips.#vihors FOTO: LEIF CLAESSON

Utanförskap som konst Han har hela sitt liv brunnit för att utforska platser som många av oss aldrig skulle besöka. I tunnlar, hålor och skog hittar konstnären Leif Claesson allt från människors hem till ravepartyn. – Att folk inte har rätt till en bostad är för jävligt, säger han.

Har du varit ute och lyssnat på musik i närheten av Skanstullsbron, har du säkert sett Leif Claessons konst. Han började med att ställa ut på klubben Trädgården och fortsatte med att visa sin utställning på festivalen Popaganda. om utanförskap där vissa kan ha valt att göra något utanför samhället, som ett rave eller en religiös ritual. Andra är tvingade att leva utanför samhället. Allt utspelar sig runt Årstaviken. – Det är ett område man kan bli utkastad till. Stänger man alla mentalsjukhus kommer många människor hamna här. De är inga goda grannar som betalar hyran eller HANS KONST HANDLAR

sköter medicineringen. Jag såg skillnaden när man släppte ut de här och området plötsligt fick helt nya människor som inte klarade sig. Många av dem tog livet av sig, säger Leif Claesson. människorna utan det de lämnat efter sig eller där de bor. – Jag har hela tiden jobbat med att göra reportage. Man blir proffs på att skildra människor och förstår att det går att få en människa att göra nästan vad som helst. Jag vänder istället på det och fotograferar saker som skett och låter betraktaren själv bygga sina egna berättelser, säger Leif Claesson. Han har också gjort ett dataspel som utgår från hans konst. Det finns att ladda ner under namnet Parken 2.0. Trots formatet så är budskapet detsamma. – I grund och botten är målet med min konst att ändra på skiten. Jag vill starta diskussioner som kan bygga en värld där människor får existera och inte bara inom de ramar vi tror är rätt, säger han.

Marco @Soleamaro 4 Jan Önskar alla en bra kväll hoppas verkligen att alla hemlösa en varm ställe att sova #vihors Marco @Soleamaro 4 Jan Alla ska ha rätt att sova i en förbannad säng och tre måltid om dagen eller? Marco @Soleamaro 4 Jan Tack till alla det värmer rakt inne i hjärta kampen är hårt och långt tack er det blir möjligt #vihors samuel @kahnabby0592 4 Jan var regnigt nästan hela natten men man lära sig att överleva sånt. annars det har varit lugngt och hade ett ställe jag gömde mig. #vihors

HAN PORTRÄTTERAR INTE

paul pogi @paulpogi2 2 Jan Taking a nap in the bus always make me feel better.#vihors paul pogi @paulpogi2 13 Dec Just had a thought, Saw a calender never seen for so long.damn.being homeless u miss simple things!!! Sven @dendu2011 3 Dec Om väderleken är oss nådig i storhelg dagarna så blir ensamheten rejält reducerad. Saknar egen familj nu när julen gör sig påmindd usch.... hemlös människa .god jul

39


Under ett helt år har barn mellan 7 och 12 år på Kvarnbyskolan i Rinkeby dokumenterat sin hembygd. De har tecknat, fotograferat och skrivit. De har gjort häften och utställningar på Rinkeby bibliotek tillsammans med sina lärare och författaren Gunilla Lundgren som är 2012 års Nelson Mandela-pristagare i Stockholm. Boken, ”Rinkeby 163 – världens by”, kommer ut i oktober på Bokförlaget Tranan. 163 är de första siffrorna i barnens postnummer.

Hemma i Rinkeby Maryan Jag har fem syskon. Fyra är killar och två är tjejer. Jag är 10 år och sover med min mamma och min lillesyster. Min mamma skall köpa en våningssäng YeY! Men glöm inte min pappa. Men i alla fall så har vi två toaletter och tre sovrum. Vi har också en garderob till alla. Jag har två datorer eller faktiskt tre, en är sönder. Jag brukar titta på TV och spela data. Jag har ett kök såklart! Jag har också 4 tv-apparater. En är i köket, en annan i köket och två som är sönder. Två av mina bröder sover i mitt rum och jag i deras. Hehe. Jag har fått nya saker på mina båda toaletter. YeY! Jag har fem mattor i hela mitt rum och två små. Mitt kök har 15 skåp. Jag har tio blommor i mitt rum och en som är som ett träd. Trädet är mitt och är 15cm högt bara för att jag klippte det, oops! Mitt rum är det bästa jag vet i lägenheten och jag gillar också mitt träd.

Lul Jag heter Lul och det här är min gård. På min gård finns gungor, rutschkanor och massor med andra roliga grejor som man kan leka med. På gården finns röda hus och i ett av dem bor lilla jag. Jag bor i det sista huset och där bor mamma, pappa och min lillebror. Min familj och jag bor på våning 2. Nästan alla som bor där kommer från olika länder. På vintern ser det fint ut med all vit snö. På sommaren är det kul för då har alla sommarlov. På min gård finns det jättebra gömställen, så att man kan leka kurragömma.

40


Hibo

Avan

Jag har tre bröder och fyra systrar. Jag gillar att spela data och att kolla på TV. När jag är inne på datorn brukar jag gå in på GSM. Där kan man designa kläder och där finns spel som t.ex. garderobsutmaning, danstävling och spel om smink, hår och kläder. I mitt rum har vi fyra sängar. Vi har en TV och en lång matta som är röd och har blommor. Vi har blommiga gardiner. Vi har ett fönster i vårt rum. Det jag tycker bäst om i mitt rum är TV:n och jag tycker att det är bra att sova med mina systrar. Jag städar bara några gånger men mest gör mina systrar det.

Mitt hus är grönt. Jag trivs mycket bra i mitt hus för att min ena vän Nora bor i 2:an och min andra vän Zeynep bor i 4:an. Mina grannar är jättesnälla. Mitt hus har 7 våningar. Det bor väldigt mycket turkar i mitt hus. Men inte bara turkar, utan det bor också somalier, greker, romer och många andra. Jag bor i Svenska bostäder. Nu har jag berättat om mitt hus.

Abdi-Aziz Jag är nästan 10 år. Jag har också en syster och fem bröder. Jag bor i port 28. Min lägenhet har två rum och ett vardagsrum. Och vi har två datorer. En bärbar dator och en stol som står bredvid bokhyllan. Vi har två soffor. Garderoben är tre meter lång. Och mattan i vardagsrummet har en ritad boll. Jag har PS2 och spelet Fifa 10, det är ganska roligt. Hallen är ganska liten och vi har 10 fönster. Jag har en skateboard hemma och jag har också tre bollar. Bokhyllan är lång och hög. Jag gillar fotboll, det är min favoritsport. Jag skall kanske bli ingenjör och bygga hus eller fotbollspelare.

41


FOTO: PHOTOS.COM

Här bor jag!

Här bor jag!

Här bor jag!

Här bor vi!

Med bostaden som id-bricka Ett hem är inte bara en plats att bo på, utan även en identitet. Och om adressen berättar vem vi vill vara visar interiören hur bra vi lyckats med det.

i

Stockholm pratar vi gärna om hur vi bor och hur vi skaffat oss vårt boende. Något som inte är så konstigt, enligt Anna Ulfstrand, etnolog och chef på Stockholms stadsmuseums dokumentationsenhet. – Självklart är det så att bostadsbristen i Stockholm gör det till ett återkommande samtalsämne, men identifikationen med bostaden är också väldigt stark i Norden. Vi umgås mycket hemma och genom hemmet visar man vem man är, säger hon. SOM EXEMPEL TAR hon

upp köket. – Att visa att man är intresserade av matlagning och har de rätta sakerna i köket innebär status i dag och då berättar man det gärna med ett snyggt och personligt inrett kök. 42

Men även om bostaden i sig är viktig för att visa både status och identifikation, är området minst lika starkt förknippat med vem vi är – eller vill vara.

tus i sekler finns det ett flertal som pendlar upp och ned på stegen, enligt Anna Ulfstrand på stadsmuseet. – Studenter och konstnärer söker sig exempelvis ofta till platser med billig hyra. Sedan öppnas ett galleri eller häftiga butiker i området. Då höjs statusen. Men efter ett tag blir det som en gång var spännande och nytt vanligt och tråkigt.

i mäklarsam- FÖR EN DEL människor blir det ett självändafundet och mäklare sedan 30 år tillbaka, mål att sträva efter något mer och bättre. menar att önskan om en viss identifikation – Se bara på begreppet bostadskarriär. Det till och med kan skilja sig mellan två olika innebär att det alltid finns ett snäpp högre gator inom samma kommun. att nå. Men människors drömmar är ofta – Inom vissa områden är inte så vidlyftiga. man beredd att betala mer Ibland nöjer man Områden som för ett hus även om det bara sig med hemmaklättrat i status: ligger ett par hundra meter fixande och att »» Gamla stan från ett likadant som är bilbläddra i inred»» ”Knivsöder” (västra Södermalm) ligare, säger han. ningskataloger. »» ”Sibirien” (delar av Vasastaden) Även om vissa områden »» Gröndal varit förknippade med staGUY WALLSTER, ORDFÖRANDE

»» Aspudden


Några röster från insamlingen:

H em m et : Området man bor i är identitetsbärande på så många fler sätt här än i någon annan stad jag bott i. Folk verkar tro att de automatiskt blir Hemma kan man pusta ut och hippa och intresvara sig själv. Förut kunde jag santa om de säger var bli mer stressad för att det inte att de bor på söder jag ntar stru nu men at, stajl och at städ till exempel. iljen fam av i det. Faktum är att resten städa har blivit mer intresserad av att mig så bryr inte jag när nu fint och hålla re. läng ket myc

H em m et :

H em m et : Att flytta hemifrån var ett äventyr som jag behövde göra, och gjorde tidigt. Med stränga förhållningsregler släppte mina föräldrar iväg mig redan när jag var 16, och deras förtroende för mig då, har gjort mig till den jag är idag.

H em m et :

Jag kommer nog aldrig få in i min småstadshjärna att det ska vara så vansinnigt dyrt att bo här.

43


Otömda luddfilter, arga lappar och tvättider som inte respekteras. Tvättstugan är en klassisk arena för grannkonflikter. Men den gemensamma tvättstugan är också uppskattad och värdefull. Här uppstår spontana möten och samtal mellan grannar och här finns möjlighet att tvätta miljövänligt och effektivt.

Luddiga vardagskonflik

TVÄTTSTUGAN SKULLE FRIGÖRA tid

för kvinnan och blev en symbol för det rationella hemarbetet. I folkhemmets Sverige skulle alla ha rätt till en god bostad med möjlighet att tvätta sig själva och sina kläder. Det handlade om demokrati och tillgänglighet. En ny syn på hygien växte fram. Utbyggnaden gick snabbt och på 1970-talet hade nästan alla flerfamiljshus tillgång till en gemensam tvättstuga. Idag finns gemensamma tvättstugor i de flesta flerfamiljshus, både i hyresrätter och bostadsrätter, även om många har egen tvättmaskin. Tvättstugan är en plats där många vistas, anonymitet och otydliga gränser för eget och

andras ansvar gör tvättstugan till en känslig plats för konflikter. Även om det finns både skrivna och oskrivna regler som alla måste förhålla sig till. Att dela smuts med andra är inte enkelt. Grannar har olika syn på smuts och hygien och krockar uppstår. Att vårda sina ytliga grannkontakter är viktigare än man kan tro enligt forskaren Cecilia Henning. Att säga hej kan vara en enkel start.

Tvättstugekonflikternas topplista: FOTO JESSIKA WALLIN © NORDISKA MUSEET

D

en gemensamma tvättstugan finns nästan bara i Sverige. I många andra länder är egen tvättmaskin i bostaden eller gemensamma tvättinrättningar utanför hemmet det vanliga. Tvättstugan är ett folkhemsprojekt som startade på 1930-talet då Sverige skulle moderniseras och då alla skulle få det så bra som möjligt materiellt. En av de första gemensamma tvättstugorna i modern tappning byggdes i Stockholm redan på 1920-talet, under 1930- och 40-talen blev tvättstugor allt vanligare när nya hus byggdes. På 1950-talet kom den verkliga tvättstugeexplosionen och tvättmaskiner började användas i hemmen.

1. Tvätt- och torktider 2. Städning 3. Bokningssystemet 4. Ludd i torktumlaren 5. Hot och påhopp 6. Andra skäl 7. Stulen tvätt

KÄLLA: HYRESGÄST­FÖRENINGENS TIDNING HEM & HYRA 2007

goda tanken med gemensam tvättstuga handlade om ekonomi och gemenskap är det idag andra frågor som ska lösas. De största utmaningarna är att göra tvättstugan miljövänligare och att hindra grannar från att hamna i konflikt med varandra. Vissa bostadsbolag installerar tvättmaskin och torktumlare i varje lägenhet istället för en gemensam tvättstuga vilket ger färre konflikter men också färre tillfällen till goda grannmöten. OM DEN URSPRUNGLIGA

KRISTINA LUND, NORDISKA MUSEET

Texten bygger på boken Tvättstugan. En svensk historia (2009) som är en del i Nordiska museets bokserie Folkhemmets rum. Övriga böcker handlar om badrummet, vardagsrummet, köket och sovrummet. Utställningen Tvättstugan visades på Nordiska museet 2009.

Tvättrevolution 1900-1930: Handtvätt är det vanliga. Tvättstugor i källaren med torkmöjligheter på vinden förekommer i vissa hus men maskiner saknas. 1925: HSB bygger den första maskinella tvättstugan i Röda Bergen i Stockholm. 1940: Gemensamma tvättstugor planeras in när nya bostadshus byggs med hjälp av statliga lån. 1950: Endast 8 procent av samtliga hushåll i Sverige har tillgång till kollektiv tvättanläggning, 12 procent har privat tvättmaskin. 70 procent av hushållens textilier handtvättas fortfarande. Några år senare slår tvättstugan igenom på allvar, tvättstugeexplosionen. Tvättmaskinen för hemmabruk lanseras och har ansetts revolutionera tvättarbetet. 80 procent av alla hushåll i flerbostadshus har nu 44

tvättmöjligheter. Den nya tekniken gör tvätten till något som alla kan sköta själva. 1965: 90 procent av alla hushåll i flerbostadshus har tillgång till tvättstuga. 1970: Andelen har ökat till 94 procent. 1980: Torktumlarens skadeverkningar diskuteras. Låscylindrar installeras för att reglera tvättiderna. 1990: Bråken i tvättstugorna blir fler och några stängs på grund av konflikter bland boende. 2000: Tvättstugorna blir både större och mindre. Tvättmaskiner i lägenheterna ersätter eller kompletterar tvättstuga. Digitala bokningssystem, datoriserade tvättmaskiner och andra it-lösningar blir vanliga.


FOTO KARL ERIK GRANATH © NORDISKA MUSEET

ter och goda grannar Tvättstugan i Sverige

Så typiskt Hjördis att lämna kvar sina lakan på min tvättid.

Tvättstugan är en svensk institution med rötter i folkhemmets idé om ett rättvist och jämställt Sverige där alla skulle kunna tvätta och hålla sig rena. Folkhemmet var en vision om ett samhälle som byggde på solidaritet, jämlikhet, trygghet och rättvisa. Att alla skulle ha möjlighet att tvätta var en fråga om demokrati och tillgänglighet. Sverige har en lång tradition av lägenhetsboende med gemensamma utrymmen som gårdar, cykelrum, soprum, träfflokaler, lekplatser och tvättstugor. Knappt hälften av Sveriges befolkning bor i flerfamiljshus och de flesta har tillgång till en gemensam tvättstuga. UR BOKEN TVÄTTSTUGAN. EN SVENSK HISTORIA (2009)

Tre av fyra hyresgäster använder tvättstugan. 71 procent av hyresgästerna anser att tvättstugan är tillräckligt städad och ren. Var femte hyresgäst har hamnat i bråk i tvättstugan. Bråk om tvättider, städning och ludd som lämnats kvar i torktumlarens filter är vanligaste orsaken till konflikt.

He mm et: Matlagningen är det min man som brukar sköta och jag tvättar och stryker. Jag tycker att det är underbart att vi har tvätt­ maskin och torktumlare hemma!

Ett svenskt hushåll ägnar i snitt två och en halv timme i veckan åt att tvätta. Män tvättar en halv timme per vecka och kvinnor två timmar. UR HYRESGÄSTFÖRENINGENS TIDNING, HEM & HYRA 2007/2009 OCH SCB 2000

45


Bostadsbrist, hemmet som HEMMA 1961 kontor och möbler betingade med status. Dagens hem skiljer sig inte allt för mycket från hur de såg ut vid sekelskiftet. Det visar de 400 berättelser som Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek samlat in från stockholmare.

Bergsingenjör C. J. Kjellbergs sovrum från 1961.

Hemma då och nu – är passé. Nu vill stockholmarna blanda gammalt och nytt i sina hem. Men ofta består hemmet inte av en fast punkt. Det menar etnologen Minja Hjorth – Hemlängtan i dag innebär inte nödvändigtvis att få vara på en viss plats. Hemma är där man sist satte sig och där rutinerna finns, säger hon. I de insamlade berättelserna finns många exempel på stockholmare som har upp till tre olika hem. – Vissa bor som särbo och kompletterar det med ”LJUST OCH FRÄSCHT”

ett sommarhus. Andra har barn som bor växelvis. bild är att det finns många som inte har ett hem. De är nödvändigtvis inte bostadslösa, men bor i andrahand, hyr in sig i ett rum eller har en ovisshet om hur de ska bo framöver. En bild av bostadssituationen som är allt annat än modern, enligt etnologen Piamaria Hallberg. – Det har alltid varit ont om bostäder, med miljonprogrammen på 70-talet som undantag. I skiftet mellan 18- och 1900-talet var en tredjedel av dem som brukade komma till en predikning i Katarina församling utan eldstad, eftersom de hyrde in sig i en del av någon annans boende. Man glömmer lätt den dimensionen. EN ANNAN TYDLIG

Då som nu är hemmet också arbetsplats för många, enligt Piamaria Hallberg. – När symaskinen kom blev hemmet en möjlig arbetsplats för framförallt kvinnor, vilket var revolutionerande. Plötsligt kunde de försörja sig själva. Motsvarigheten idag är datorn som gör att många arbetar hemifrån. det fler likheter mellan våra nutida och dåtida hem än vad vi kan tro. Den stora skillnaden är att vi inte längre bor trångt och att vi nu har en mängd tekniska hjälpmedel. – Man tryckte ihop sig en hel familj i en etta och radade upp sängarna. En annan olikhet är det tunga arbetet, som att bära upp vatten till hemmet, en stor skillnad jämfört med i dag. Nu är det rent fysiskt mycket lättare att bo. ENLIGT PIAMARIA FINNS

Under rubriken Lyhört: Hemmet har Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek samlat in berättelser om hemmet. Syfte är att vår tids berättelser ska vara tillgängliga för framtidens stockholmare. Omkring 400 stockholmare har delat med sig av sina erfarenheter och funderingar. Nu finns de tillgängliga på den virtuella utställningen hemmet.stockholm.se och på stockholmskallan.se Välkommen hem! 46


FOTO: PHOTOS.COM

FOTO: LENNART AF PETERSENS

Jobba hemma vid loppisfyndad arbetsplats – så 2012.

HEMMA 2012

mycket är sig likt FOTO: PHOTOS.COM

Så har hemmet förändrats de senaste årtiondena

50-tal: Vardagsrumsrevolutionen. I stället för det tidigare finrummet lanserades nu vardagsrummet som sällskapsrum. 60-tal: Tv:n som möbel. Tv:ns ankomst förde in världen i vardagsrummet och ändrade samtidigt hemmets planering. Den blev inte bara hemmets centrala mötesplats utan påverkade också möbleringen och inredningen i hemmet. 70-tal: Det funktionella hemmet. Man möblerade gärna med ölbackar och tog hjälp av spånskivor. Möblerna var inte gjorda för att hålla i en evighet. Bostaden var praktiskt funktionell. 80-tal: Dallas-eran. Man skämdes inte för att tjäna pengar, och spenderade dem gärna på ett vackert hem med kristall­kronor och skinnsoffor. 90-tal: Timell-revolutionen. Med internet kom hela världen in i hemmet. Samtidigt fick program som ”Äntligen Hemma” stockholmarna att börja pyssla och snickra själva hemma. 00-tal: Mäklarannonsen. Hemmet ska vara ljust och fräscht, väggarna slås ut och de som blir kvar är vitmålade. Köket är gärna gigantiskt. 10-tal: Shabby chic. Idealet är ”en blandning av loppisfynd, designklassiker och IKEA”. Våra hem ska vara personliga igen. KÄLLA: SAMMANSTÄLLNING AV METRO

47


I drottningens fattigstuga Till vänster en interiör från Drottninghuset, målad av Josabeth Sjöberg. Ovan en bild från kvarteret 1951.

I skuggan av Johannes kyrka, i en lugn idyll mitt i stadens brus, ligger en vacker byggnad med anor, Drottninghuset. Det byggdes 1689 som ett hospital för fattiga. Ordet hospital för tankarna till sjukhus, men det kan mer liknas vid en fattigstuga eller ålderdomshem. Läget var akut för de behövande i Johannes församling eftersom de gamla fattighusen förstörts i den stora Norrmalmsbranden några år tidigare. Drottning Ulrika Eleonora var en av bidragsgivarna till nybygget och därmed var huset döpt.

T

rots att Drottninghuset byggts om vid flera tillfällen är det lätt att känna igen från de första avbildningarna. Ytterväggarna är i princip intakta men interiören är helt omgjord. Den norra flygeln tillkom på 1730-talet och användes då som bad- och bagarstuga och senare som bostad till den egna prästen. Huvudbyggnaden byggdes på under ett större renoveringsarbete på 1770-talet. Den södra flygeln har bara ett drygt halvsekel på nacken. Drottninghuset fick förutom husrum också ekonomiskt understöd. De var från början i alla åldrar, både män, kvinnor och ibland hela familjer. Från 1720-talet ändrades intagningsbestämmelserna till att gälla kvinnor som var ”pauvres honteux” – tidigare välbeställda som hamnat på obestånd. Ulrika Eleonora själv ska ha stått bakom det beslutet. DE BOENDE PÅ

48

Levnadsförhållandena på Drottninghuset var enkla men varje kvinna hade sin egen vrå. Sovsalarna var uppdelade i bås som skildes åt med tygskynken eller senare enklare väggar. Man fick ta med sig personliga ägodelar och det gick att få plats med säng, en stol och ett litet bord eller byrå. Självhushållning gällde och det fanns ett gemensamt kök. Maten var antagligen ganska torftig, vid något tillfälle nämns sill och potatis samt kaffe och skorpor. Ibland kom något bidrag utifrån som kunde användas till finare förplägnad. Många av kvinnorna skaffade sig extrainkomster genom att t.ex. sy, spinna eller knyppla. På Josabeth Sjöbergs naivistiska bilder kan man se ett myller av ivrigt sysselsatta gummor. Någon stickar, någon stryker, en annan mal kaffe. Bara någon enstaka skröplig dam ligger till sängs. Sjöberg besökte ofta sin mormor som var en av de intagna på Drottninghuset under 1820-talet.

En målande beskrivning i skrift ges i Richert von Kochs Drottninghusgumman från 1879. En besökare träder in i en av salarna: ”I de första ögonblicken tyckte han sig aldrig hafva sett en sådan otrolig hopgyttring af menniskor och ting på ett ställe. Det var så fullt af husgeråd, att hela rummet liknade ett stort klädstånd, der knappast en tumsbredd fanns att röra sig på. Det tycktes honom i början ett chaos. Men vid han bättre såg, märkte han att ett visst system rådde i detta chaos.” Och när han kikade in i de små båsen upptäckte han att ”hvar och en af dessa små fyrkanter var en liten bostad för sig och att i hvar och en af dem satt en liten gumma.” Drottninghuset är idag ett seniorboende med moderna lägenheter. De gamla sovsalarna är sedan länge borta. LENA KARLSSON STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK


Tiden som hemlös – ett helvete och en gåva Ulla Ekander, 81, är en av kvinnorna som bloggade om hemmet på Vi Hörs i Sthlm-bloggen på biblioteket.se. Hon hamnade på gatan för fyra år sedan när hyresvärden upptäckte att hon inte stod på lägenhetskontraktet.

en glad Ulla Ekander som möter oss på Klaragården, en dagverksamhet för kvinnor som lever i hemlöshet. För en vecka sedan fick hon egen lägenhet och trots att den ”kostar mer än jag har råd med” så är hon lycklig över att ha en egen nyckel. Annat var det för fyra år sedan när hon plötsligt stod på gatan efter att Stockholmshem sagt upp hennes kontrakt. – Min dotter stod på kontraktet till lägenheten men hade flyttat till Australien. Jag skulle passa hennes och barnens saker. Det gjorde jag i 14 år, säger Ulla Ekander. Trots överklagande hos hyresnämnden åkte hon ut och befann sig plötsligt i en helt ny situation. – Det var så fruktansvärt att jag funderade på att ta livet av mig. Men då tänkte jag på att jag inte kan hänga mig för att de stackare som hittar mig skulle få ta hand om en döing, säger hon. I DAG ÄR DET

I STÄLLET BÖRJADE ett liv på ständigt resande

fot. I bland kunde hon bo hos en vän, andra gånger blev det att sova i tunnelbanan och under en längre period bodde hon i en bil som hon köpt. Förändringen kom när hon fick kontakt med Klara­gården. – Jag träffade en flicka som sålde Situation Stockholm och då sa jag till henne att jag beklagar men jag kan inte köpa tidningen för jag är själv i samma situation. Hon introducerade mig för Klaragården och det är jag oändligt tacksam för, säger Ulla Ekander. Här fick hon hjälp att skaffa ett rum på Vilan, ett härbärge för kvinnor. Senare lyckades hon hitta ett rum som inneboende, och efter tre år fick hon till slut en egen lägenhet. Klaragården innebar också att hon kom i kontakt med skrivargruppen och bloggen på biblioteket.se. I höst berättas hennes historia på Folkoperan i uppsättningen av Carmina Burana. I dag kan Ulla Ekander glädjas över alla vänner hon träffat bland de hemlösa och vad hon upplevt. – Hade jag suttit kvar i min dotters lägenhet hade jag nog aldrig kommit ut på sådana här saker och lärt känna alla de här människorna – så det är en gåva. I dag känns det som en gåva, säger hon.

Ulla Ekander är lycklig över att ha ett eget hem igen efter de hemlösa åren. Läs utdrag ur Ullas blogg på sidan 38.

Hemmaordet:

HEMMAKÄR Hemmakär är en person som tycker om att spendera sin lediga tid i hemmet. Litteraturtips: Kungsgatan av Ivar LoJohansson (1935) ”Hemkär som en gammal människa förstod han helt plötsligt de gamla människornas vanor, där de satt väntande på ingenting i sina undantagna vrår, lyssnande och tänkande på ingenting, möjligen på dagens gång eller på dödens steg på trappan. Han började älska sömnen över allting. Sömnen och ensamheten blev hans enda vänner.” Från Hemmet-bloggen på biblioteket.se

Bostadsbyggandet i Stockholm

8149 Så många bostäder började byggas förra året.

H em m et : Att bara kunna få ha ett hem, en egen lya, att näst intill kunna göra vad man vill i, ger mig en trygghet. Jag bara älskar att bo här och känna att det enda krav et är att inte förstöra för grannar och betala hyra och lån. Däremot had e jag kanske varit lite mer rädd att bo på bottenvåningen om jag hade bott själv. Som tur var har jag en part ner som försvarar mig från allt ont.

KÄLLA: SCB, LÄNSSTYRELSEN

49


Hemma kan jag känna mig på många platser. Känslan är att känna att jag hör till och kan delta som den person jag är – utan förställning.”

Vad är egentligen hemma? En röst ur insamlingen

17729 personer ökade Stockholms läns befolkning med under de första 6 månaderna 2012.

Hemmet:

a, Vänner är alltid välkomn kver ar att psk up men jag ten och ligen den egna integrite hemma hos lst he å änd ske kan s umgå publika d me andra eller i samband mst mitt frä är et mm He sammanhang. och min dotters.

Konstnären Arvid Fougstedts målning från 1946 visar en scen ur hemmalivet från den tiden. En man och en kvinna sitter och kopplar av i ett ombonat inrett rum i ett typiskt medelklasshem. På bordet står tre kaffekoppar framdukade. Kanske väntar de besök eller så har deras gäst redan druckit sitt kaffe och gått hem till sig? KÄLLA: STOCKHOLMS STADSMUSEUM

Vilken är din favoritpryl i hemmet? Li Björnberg, 23, journalist, Stockholm – Min telefon. Jag kan inte leva utan den. Jag använder den hela tiden, som internetuppkoppling och till att spela på.

Efter middagen vilar Bertil i hängmattan i sin studentlägenhet. Midsommar­ kransen, 2012.

Marie Sundlöf, 34, barnmorska, Stockholm – Min favoritpryl hemma måste vara TVn. För att det är skönt att kolla på tv. Det är avslappnande.

FOTO: MINJA HJORTH

Hemmaordet: Emily Webb, 14, studerar, Stockholm – Datorn tror jag. Jag vet inte varför men det är kul att hålla på med den typ. Martina Gill, 16, studerar, Stockholm. – Min säng. Det är där jag spenderar dagarna. Jag sover mycket när jag inte är i skolan.

50

HEMFÖRSÄKRING En hemförsäkring är viktig att ha. Den gäller för hem och familj och skyddar individen, dess saker och bostad. Om ens tillhörigheter blir stulna eller förstörda kan man få ersättning. Oavsett om det är saker man äger, hyr eller lånar. Omfattning och försäkringsvillkor kan dock i viss utsträckning variera mellan de olika bolagen. Litteraturtips: Det hemliga namnet av Inger Edelfeldt (Norstedts, 1999) Från Hemmet-bloggen på biblioteket.se

H em m et : Hemlängtan – det är väl tillbaks till rutiner så att säga. Jag längtar till det som är inrutat i mig, till det som jag känner väl.


Sedan 1965 har vi, frün vürt kontor pü Kungsholmen, sült hem Üver hela Stockholm. Vi verkar Üver hela länet och när du anlitar oss kan du vara säker pü att du für en sann Stockholmsmäklare som vet vad som krävs fÜr att du ska bli 100% nÜjd. Välkommen till Hans GÜthe Stockholmsmäklaren!

iPAD 3 TILL ALLA! Sälj med oss och fü en iPad 3 kostnadsfritt! Ring eller maila oss redan idag! Gilla oss pü facebook och vinn en iPad 3! www.hansgothe.se FÜr vidare information gü in pü vür hemsida www.hansgothe.se tNBJM!IBOTHPUIFTF

Riddarholmen är en Ăś i Mälaren och till ytan Stockholms minsta stadsdel. Här ďŹ nns idag inga bostäder, utan endast kontor.

Hemmet