Hemmet

Page 1

HEMMA Ett magasin frÄn Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek

i STOCKHOLM

KRIG OCH KÄRLEK I TVÄTTSTUGAN BOKHYLLAN – VAD SÄGER DEN OM DIG? SINGEL I STAN FÖR 200 ÅR SEN

SÄ bor stadens författare

LYHÖRT:

HEMMA BÄST – ELLER? Stockholmarna berĂ€ttar om hemlĂ€ngtan, hemmafix, hemlöshet och bostadskarriĂ€r

hemmet.stockholm.se hemmet.stockholm.se Sedan Sedanhösten hösten2011 2011har hardrygt drygt400 400stockholmare stockholmaresvarat svaratpĂ„pĂ„Stockholms Stockholmsstadsbiblioteks stadsbiblioteks och ochStockholms Stockholmsstadsmuseums stadsmuseumsfrĂ„gelista frĂ„gelistapĂ„pĂ„temat tematHemmet. Hemmet. Insamlingen InsamlingenavavberĂ€ttelser berĂ€ttelserger gerperspektiv perspektivpĂ„pĂ„vad vaddet detinnebĂ€r innebĂ€ratt attbo. bo.NĂ„gon NĂ„gonberĂ€ttar berĂ€ttaratt att hemma hemmaĂ€rĂ€renenplats platsatt attstĂ€nga stĂ€ngaute uteden denhĂ„rda hĂ„rdaverkligheten verklighetenpĂ„, pĂ„,nĂ„gon nĂ„gonannan annanatt atthon hontrivs trivsbĂ€ttre bĂ€ttrepĂ„pĂ„gymmet gymmet Ă€nĂ€nhemma. hemma.NĂ„gra NĂ„grahar harfotograferat fotograferatsina sinahem hemoch ochandra andrahar harblivit blivitfilmade. filmade.UtifrĂ„n UtifrĂ„nde deskriftliga skriftligasvaren svarenfick fick nya nyaberĂ€ttelser berĂ€ttelserliv.liv.Mycket Mycketavavdetta dettakan kandu dutatadel delavavpĂ„pĂ„Hemsidan, Hemsidan,enenvirtuell virtuellutstĂ€llning utstĂ€llningom omatt attbo. bo. PĂ„PĂ„Hemsidan Hemsidanfinns finnsutdrag utdragururberĂ€ttelser berĂ€ttelsersom somhar harsamlats samlatsinini projektet i projektetLyhört:Hemmet. Lyhört:Hemmet.Genom Genomtexter, texter, fotografier, fotografier,ljudberĂ€ttelser ljudberĂ€ttelseroch ochenendokumentĂ€rfilm dokumentĂ€rfilmfĂ„rfĂ„rvivikika kikainini hundratals i hundratalsStockholmshem. Stockholmshem.Hur Hurhar har stockholmarna stockholmarnadet detdĂ€r dĂ€rhemma? hemma?Och Ochhur hurskulle skullede deallra allrahelst helstvilja viljabo? bo?Vad Vadtycker tyckerde deom omsina sinagrannar? grannar? I kalendariet I kalendarietpĂ„pĂ„Hemsidan Hemsidankan kandu dusesevad vadsom somhĂ€nder hĂ€nderi projektet i projektet Lyhört:Hemmet Lyhört:Hemmetruntom runtomi staden i stadenunder underoktober. oktober.NĂ€tutstĂ€llningen NĂ€tutstĂ€llningenpĂ„gĂ„r pĂ„gĂ„r aktivt aktivtunder underoktober oktobermĂ„nad, mĂ„nad,men mendu dukan kanbesöka besökaden denfram framtilltillĂ„rsskiftet. Ă„rsskiftet. StockholmskĂ€llan StockholmskĂ€llanĂ€rĂ€renendatabas databasfylld fylldmed medStockholmskunskap Stockholmskunskapom om staden stadenidag idagoch ochlĂ„ngt lĂ„ngttillbaka tillbakai tiden. i tiden.DĂ€r DĂ€rfinns finnsstockholmarnas stockholmarnas berĂ€ttelser berĂ€ttelseri sin i sinhelhet helhetför förden densom somĂ€rĂ€rnyfiken! nyfiken! Kom KomgĂ€rna gĂ€rnatillbaka tillbakamĂ„nga mĂ„ngagĂ„nger, gĂ„nger,stockholmarna stockholmarnahar harmycket mycketatt att berĂ€tta berĂ€ttaom omatt attbo! bo! Hemsidan: Hemsidan:hemmet.stockholm.se hemmet.stockholm.se stockholmskallan.se stockholmskallan.se REDAKTÖR: Mary Örnborg, mary.ornborg@metro.se Erika JonĂ©s SKRIBENTER: Karolina Skoglund, Rickard Lindholm, MĂ„ns Nilsson, Minja Hjorth, Elin FranzĂ©n, Karin Runevad, Lena Karlsson REDAKTÖR: Mary Örnborg, mary.ornborg@metro.seFORM: FORM: Erika JonĂ©s SKRIBENTER: Karolina Skoglund, Rickard Lindholm, MĂ„ns Nilsson, Minja Hjorth, Elin FranzĂ©n, Karin Runevad, Lena Karlsson PRODUCENT/HEMMET: Cecilia Åkerdahl REDAKTIONSRÅD: Anna WĂ„glund Söderström, Birgitta Widlund, Anna Ulfstrand, Minja Hjorth, Elin FranzĂ©n, Johanna Karlsson OMSLAGSFOTO: Klara Leo PRODUCENT/HEMMET: Cecilia Åkerdahl REDAKTIONSRÅD: Anna WĂ„glund Söderström, Birgitta Widlund, Anna Ulfstrand, Minja Hjorth, Elin FranzĂ©n, Johanna Karlsson OMSLAGSFOTO: Klara Leo MODELL: Andrea S S HEMMET-ILLUSTRATIONER: Amanda Bigrell PROJEKTLEDARE: Philip Grip och John Wahlund REPRO: Heartland Graphic Studio ABAB MODELL: Andrea HEMMET-ILLUSTRATIONER: Amanda Bigrell PROJEKTLEDARE: Philip Grip och John Wahlund REPRO: Heartland Graphic Studio TRYCKERI: Printall ASAS PRODUKTION: Denna tidning Ă€r Ă€r producerad av av Metro Custom Publishing i samarbete med Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek. TRYCKERI: Printall PRODUKTION: Denna tidning producerad Metro Custom Publishing i samarbete med Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek. FörFör mer information omom Metros kundtidningar, kontakta Katharina Kuylenstierna: katharina.kuylenstierna@metro.se, 08-402 9999 5151 mer information Metros kundtidningar, kontakta Katharina Kuylenstierna: katharina.kuylenstierna@metro.se, 08-402

custom custom publishing publishing

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK!

SĂ€lja?

www.facebook.com/bostadsrattsspecialisten

LÄt oss titta förbi och vÀrdera din bostadsrÀtt.

Vi bjuder pÄ vÄr kunskap och erfarenhet, helt kostnadsfritt. Har du sedan planer pÄ att sÀlja sÄ har vi mÄnga heta spekulanter i vÄra upparbetade spekulantregister. BostadsrÀttsspecialisten Àr en fastighetsbyrÄ som i över 40 Är förmedlat boenden i Stockholms innerstad. Anlita en specialist, lÄt oss visa att vi Àr vad vi heter.

2

Östermalmsgatan 1

|

08-300 305

|

www.brspec.se

SWEDISH E-FURNITURE

BJÖRNEN - BÄDDSOFFA DIVAN

GETEN - SOFFA DIVAN

STOL I POLYKARBONAT

750:-

LEVERANS INOM 1 VECKA

8 000:-

4 000:-

FÅTÖLJ

PANTERN - BÄDDSOFFA

2 500:-

4 000:-

KATTEN - BÄDDSOFFA DIVAN

PROVA PÅ CAFÉER I STHLM

4 500:-

KÖP PÅ SWEEF.SE 3

Inneh책ll: H채r bor jag!

40

18

42

46

31

35 32 44

4

26

VĂ€lkommen in

6

Hemma hos författaren

8

Vi har fÄtt komma hem till nÄgra författare i Stockholm.

Hemmet i oktober  UtstĂ€llningsprogram

14

Bokhyllans betydelse

18

En nÀrmare titt pÄ en av vÄra mest Àlskade möbler.

8

PĂ„ bostadsresa genom Stockholm  Hemma hos stockholmarna 2012.

Min favoritpryl

26

31

NÄgra stockholmare berÀttar om vilket föremÄl de inte kan vara utan hemma.

Singel i stan för 200 Är sen

32

LÀr kÀnna Josabeth Sjöberg som mÄlade av sina bostÀder.

Utan adress men inte utan röst  Vilka tankar har en hemlös om hemmet?

Hemma i Rinkeby

35

40

Barn ritar och berÀttar om sina hem.

Med bostaden som id-bricka  Adressen Ă€r din statusmarkör och identitet. Etnologen Anna Ulfstrand förklarar varför.

42

Luddiga vardagskonflikter och goda grannar  44

Den gemensamma tvĂ€ttstugan Ă€r unik för Sverige – men skapar ocksĂ„ konflikter grannar emellan.

Hemma dĂ„ och nu – mycket Ă€r sig likt

46

Hemma idag och för hundra Ă„r sedan – mycket Ă€r sig likt.

I drottningens fattigstuga

48

En rundvandring i 1600-talets fattigstuga ”Drottninghuset” i Johannes församling.

Tiden som hemlös – ett helvete och en gĂ„va

49

Ulla Ekander var 80 Är nÀr hon stÀlldes pÄ gatan. I dag ser hon pÄ sin hemlöshetsperiod som en gÄva. 5

VĂ€lkommen in

H

emmet vĂ€cker kĂ€nslor. PĂ„ ett eller annat sĂ€tt har vi alla en relation till hemmet. För nĂ„gra av oss Ă€r det en trygghet, för andra en osĂ€kerhet. En del associerar till barndomshem, andra till fredagsmys och nĂ„gra till hemlöshet. För snart tvĂ„ Ă„r sedan beslöt Stockholms stadsbibliotek och Stockholms stadsmuseum att samarbeta kring en insamling av stockholmarnas berĂ€ttelser om sina hem. Vi vĂ€nde och vred pĂ„ Ă€mnet och tillsammans skrev vi en lista med frĂ„gor som publicerades pĂ„ www.stockholms­ kallan.se. StockholmskĂ€llan Ă€r en databas dĂ€r man kan hitta material om Stockholm förr och nu. Bibliotekarier runt om i stan bjöd in besökare för att fĂ„ sĂ„ mĂ„nga som möjligt att bidra. Nu har det kommit in drygt tvĂ„hundra digitala texter. Och inte nog med det. Ett stort antal handskrivna berĂ€ttelser pĂ„ svenska, arabiska, persiska, spanska och flera andra sprĂ„k har stoppats ner i vĂ„ra brevlĂ„dor. BerĂ€ttelserna kan du lĂ€sa pĂ„ StockholmskĂ€llan. Men vi vill sprida dem pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Det magasin du nu hĂ„ller i din hand Ă€r ett av dem och innehĂ„ller mĂ„nga tankar om hem. Under oktober kommer dessutom en mĂ€ngd program och evenemang att Ă€ga rum. Allt frĂ„n sprĂ„k­cafĂ©er om Hemmet till upplĂ€sningar av berĂ€ttelserna. LĂ€s kalendariet noga! Biblioteket Ă€r en plats fylld av författare och berĂ€ttelser men det Ă€r ocksĂ„ en plats dĂ€r stockholmarna möts i bokcirklar, debatter och samtal kring sina egna berĂ€ttelser och erfarenheter. Stockholms stadsbibliotek finns dĂ€r mĂ€nniskor rör sig – frĂ„n ytteromrĂ„de till innerstad i 43 fysiska bibliotek och dygnet runt pĂ„ det virtuella biblioteket. Stadsmuseets uppgift Ă€r att se till att stockholmarnas erfarenheter – vilka de Ă€n Ă€r – fĂ„r plats i vĂ„rt gemensamma kultur­arv. Men vi vill inte bara samla in berĂ€ttelser. Vi vill att sĂ„ mĂ„nga som möjligt ska fĂ„ lyssna pĂ„ dem ocksĂ„. Vi har valt att kalla vĂ„rt samarbete för Lyhört och hoppas att du och mĂ„nga andra ska lĂ€gga örat mot samtiden och lyssna! Vi vill samtidigt passa pĂ„ att ge alla er som bidragit med erfarenheter och berĂ€ttelser ett varmt tack! Karin Runevad Stockholms stadsbibliotek Anna Ulfstrand Stockholms stadsmuseum

6

Vi har valt att kalla vÄrt samarbete för Lyhört och hoppas att du och mÄnga andra ska lÀgga örat mot samtiden och lyssna! Livstycket Àr ett kunskaps- och designcenter i Tensta som arbetar med svenskundervisning och skapande verksamhet som textiltryck och sömnad. Genom arbetet stÀrker deltagarna sin sjÀlvkÀnsla och vÀrde. NÄgra kvinnor har genom Livstycket bidragit med berÀttelser om Hemmet, berÀttelserna visas pÄ Tensta bibliotek under oktober. Onsdagen den 31 oktober kl 18.30 lÀser de upp sina berÀttelser i Tensta Konsthall.

2012: 2 109 202

Hemmaordet:

HEMMALIV

Hemmaliv, ja vad Ă€r de t? Om man googlar ”he mmaliv” fĂ„r man 71.00 trĂ€ffar, dĂ€r ordet framf 0 örallt förekommer i blo ggar, inspirationssajte inredningsmagasin, me r och n Ă€ven som en app frĂ„ n ett av vĂ„ra större mö företag. I ne.se finns ord belet överhuvudtaget int e, nĂ€rmast ligger hemm (gift kvinna som arbeta afru r oavlönat i hemmet och som försörjs av sin ma Andra som lever hemm ke). aliv t ex barnlediga för Ă€ldrar och pensionĂ€re hemmaliv verkar oftast r. Ordet syfta pĂ„ lugnt vardagsl iv knutet till hem och Litteraturtips: Sörj din trĂ€dgĂ„rd. a trĂ€d av Walter Ljung quist (Bonniers, 1975) FrĂ„n Hem met-bloggen pĂ„ bibliot

eket.se

Hemma hos oss Ă€r det vĂ€ldigt stökigt. Det Ă€r som att saker inte har nĂ„gon given plats, allt blir provisoriskt. Högar.”

En röst ur insamlingen

Hemmet:

Vi bor sĂ„ ”kompakt” att nafs stĂ€dningen gĂ„r pĂ„ ett ca 1 ka vec per – kanske nĂ„gon gĂ„ng rde gjo n ge nin ed 1/2 timme gĂ„r Ă„t. Inr Ă€r t de som t de Ă€r nu vi första Ă„ret sĂ„ t. – mycket bra och trivsam

Om du knackar pĂ„ hos din granne Ă€r det för att


Stockholm i mitt

❀

Amanuel Tesfay, 36, levande, Stockholm – Jag vill ha nĂ„got. Det kan vara salt, vitlök eller tĂ€ndare. Anja Fischer, 28, lĂ€kare, Stockholm – FrĂ„ga om de kan vattna mina blommor för att jag Ă€r bortrest. Eva Björklöf Nygren, 60, sjuksköterska, Visby – Hör hur hon mĂ„r om jag inte trĂ€ffat henne pĂ„ ett tag. Marine Sigot, 23, student, Frankrike – För mat eller hjĂ€lp. Om jag behöver bĂ€ra nĂ„got till exempel. I gĂ„r bad jag en granne hjĂ€lpa mig att ta ut en garderob frĂ„n vinden.

1915: 228 230 1749: 86 085

1815: 97 345

SÄ mycket har Stockholms befolkning ökat de senaste 264 Ären.

Hemmaordet:

PLANLÖSNING En planlösning visar hur de olika utrymmena i ett hus eller en lĂ€genhet Ă€r uppdelade och placerade i förhĂ„llande till varandra. En öppen planlösning innebĂ€r att boytan i mindre utstrĂ€ckning Ă€r avdelad med mellanvĂ€ggar, exempelvis Ă€r kök, matrum och vardagsrum Ă€r ett stort gemensamt utrymme. En sluten planlösning innebĂ€r att utrymmet Ă€r indelat i flera mindre enheter och skapar mĂ„nga olika rum. Öppna planlösningar ger ofta intryck av ljus och rymd, och Ă€r allt vanligare bland nyproducerade bostĂ€der. Litteraturtips: Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne NĂ€sling (2011) FrĂ„n Hemmet-bloggen pĂ„ biblioteket.se

7

Hemma hos Vintern 2011 besökte Stockholms stadsbibliotek tio författarhem i Stockholm tillsammans med fotograf Johan Annerfelt. Dokumentationen ingick i projektet Hemmet om stockholmarna och deras hem.

Daniel Boyacioglu, poet och estradör, Ă€r född 1981 och har Ă€ven skrivit dramatik och spelat teater. Förutom fem utgivna böcker har Daniel gett ut tre musikalbum. Under 2010 gjorde han en roll i sin egen opera ”Triumf och tragedi” pĂ„ Kungliga Operan. Daniel Ă€r aktuell med lĂ€romedlet Poesi Direkt. Daniel bor i en bostadsrĂ€tt i en nĂ€rförort. 8

Författarna som blev fotgraferade och intervjuade om sina hem var: Unni Drougge, Anders FörfattarportrÀtten hÀnger i caféet pÄ Stadsbiblioteket och visas pÄ Husby bibliotek under

författaren

– Jag har bott hĂ€r i Ă„tta Ă„r, jag började mĂ„la om i sovrummet för sju Ă„r sen och det Ă€r inte helt fĂ€rdigt. Daniel Boyacioglu Fager, Carl Johan De Geer, Sara Kadefors, David Lagercrantz, Pernilla Stalfelt, Mats Jonsson, Mian Lodalen, Åsa Linderborg och Daniel Boyacioglu. oktober. FOTO: JOHAN ANNERFELT 9

FOTO: JOHAN ANNERFELT

– Jag delar upp min vardag i olika pass, och dĂ„ förvandlas min lĂ€genhet till en oas nĂ€r jag vill koppla av – eller sĂ„ Ă€r det en arbetsplats. Unni Drougge

Unni Drougge Ă€r född 1956 och Ă€r verksam som författare, krönikör och journalist. Hon har skrivit en rad uppmĂ€rksammade böcker som ”Andra sidan Alex”, ”Heroine” och ”Boven i mitt drama kallas kĂ€rlek”. Är aktuell med boken ”FĂ€llan”, tredje och avslutande delen i Berit HĂ„rd-serien. Unni bor i en hyresrĂ€tt i Stockholms innerstad.

Anders Fager Ă€r född 1964 och har varit verksam i bĂ„de spel- och musikbranschen innan han gick vidare till att bli författare. Han debuterade 2009 med skrĂ€cknovellsamlingen ”Samlade svenska kulter” som kommer att filmatiseras 2014. Under hösten 2012 Ă€r han aktuell med nya boken ”Jag sĂ„g henne idag i receptionen”. Anders bor i en bostadsrĂ€tt i Stockholms innerstad.

10

Mian Lodalen Ă€r född 1962 och Ă€r verksam som journalist, krönikör och författare. Hon romandebuterade 2003 med boken ”Smulklubbens skamlösa systrar”. DĂ€refter har hon medverkat i en rad antologier och utkommit med sĂ„vĂ€l barnböcker som romaner. Mian Lodalen Ă€r aktuell med en författarturnĂ© tillsammans med Felicia Feldt och med antologin ”Det heter feminism! 20 ansprĂ„ksfulla förslag för att förĂ€ndra vĂ€rlden.”

– Mitt hem kan beskrivas som det som uppstĂ„r nĂ€r en man i medelĂ„ldern utan speciellt mycket smak inte riktigt har rĂ„d med designermöbler, utan fĂ„r leva med det vrakgods som kommer i hans vĂ€g. Anders Fager

Mian Lodalen bor i en hyresrÀtt i Stockholms innerstad.

– Jag skriver mina romaner liggandes i en gammal soffa i rummet som dagtid Ă€r kontor och som kvĂ€llstid förvandlas till barnrum. Mina journa­ listiska alster och krönikor tillverkas vid köksbordet i strikt majestĂ€t. Den typen av texter krĂ€ver en mer uppstrĂ€ckt hĂ„llning. Mian Lodalen 11

Vi förÀndrar vÀrlden bok för bok! Vulkans mÄlsÀttning Àr att vara Sveriges bÀsta och billigaste plats för att skapa din

egen bok. Det har redan skapats ca 20.000 unika titlar genom Vulkan. Du kan bestÀlla en stor eller liten upplaga, en e-bok eller en traditionell bok i det format du önskar. Du kan skapa din bok helt pÄ egen hand eller ta hjÀlp av oss med formgivning, distribution och marknadsföring. Det Àr sjÀlvklart för oss pÄ Vulkan att du som författare behÄller rÀttigheterna till ditt verk.

NÄgra av vÄra publiceringstjÀnster Distributionspaketet För endast 888 kr fÄr du ett komplett utgivningspaket. Du blir distribuerad och utgiven pÄ samma villkor som etablerade författare. Din bok finns tillgÀnglig hos samtliga svenska bokhandlare och givetvis hittar dina lÀsare dig pÄ de stora boksajterna som Adlibris, Bokus samt CDON med flera. Mot ett tillÀgg blir du Àven publicerad internationellt pÄ exempelvis Amazon.

Författarpaketet, frÄn 39 kr per bok Paketet Àr till för dig som vill ha minst 100 exemplar av din egen bok samt distribution till bokhandlare. MÄnga av Vulkans författare sÀljer sina verk via egna kanaler, parallellt med försÀljningen i bokhandeln. DÄ Àr det praktiskt med en upplaga i eget lager. Du tjÀnar bÀst pÄ att sÀlja sjÀlv! BestÀller du 300 exemplar kostar din bok frÄn 39 kr st och dÄ fÄr dessutom hela tre mÄnaders betalningstid.

e-bok Gör din bok till e-bok för lÀsplatta och smartphone. I dag Àr en e-bok ett mÄste som komplement till din traditionella bok. FrÄn 1.498 kr

www.vulkan.se 12

Vulkan

www.vulkanmedia.se

info@vulkan.se

0736-894122

FOTO: JOHAN ANNERFELT

Pernilla Stalfelt Ă€r född 1962 och Ă€r – förutom illustratör och författare – verksam som museipedagog pĂ„ Moderna Museet i Stockholm. Pernilla har skrivit en mĂ€ngd faktaböcker med humor för barn, som ”HĂ„rboken”, ”Bajsboken” och ”Dödenboken”. Är nu aktuell med boken ”Vem Ă€r du? – en bok om tolerans”. Pernilla bor i en bostadsrĂ€tt i Stockholms innerstad.

– Vi bor i en trea uppe pĂ„ ett berg sĂ„ vi har utsikt över hela stan frĂ„n mĂ„nga av vĂ„ra fönster – och Ă€ven frĂ„n balkongen. Det Ă€r fantastiskt att komma ut pĂ„ morgomorgo­ nen och se staden ligga framför ens fötter. Pernilla Stalfelt fötter.

Vi hjÀlper dig vÀlja rÀtt

GLOBEN, Globen shopping, 08-640 42 01 JÄRNHÖRNAN, Södermannag. 46, 08-640 42 01 KARLAPLAN, Karlaplan 7, 08-662 07 20

KUNGSHOLMEN, Fleming. 75, 08-785 07 20 MÄRSTA, VĂ€strabangatan 2, 08-59 11 63 50 SICKLA, Sickla köpkvarter, 08-400 157 11

SOLNA, Solna Centrum, 08-735 82 50 SÖDER, Hornsgatan 69, 08-669 03 30 VALLENTUNA, Tuna Torg 1A, 08-511 743 20

UPPLANDS VÄSBY, VĂ€sby Centrum, 08- 59 032 390 TUMBA, OlvonvĂ€gen 4 08-530 310 00 TYRESÖ, VendelsövĂ€gen 29 08-712 25 10 13 ÅKERSBERGA, Margretelund Centrum 08-540 601 50

Hemmet i oktober Program pÄ‚Äœ biblioteken och Stadsmuseet Tisdag 2 oktober ‡ SprÄ‚ÄœkcafĂƠ Sn U\VND RP

Tisdag 9 oktober ‡ Film: Fantomen, grytlappar och

+HPPHW .O 6NlUKROPHQV vikta trosor Ăą€“ om tre hem i StockELEOLRWHN holm. .O )DUVWD ELEOLRWHN ‡ En audiell upplevelse ² 7UH JH QHUDWLRQHUV HJQD EHUlWWHOVHU RP Onsdag 10 oktober KHPPHW 8SSOlVDUH Anna Pet‡ SprÄ‚ÄœkcafĂƠ Sn VYHQVND RP +HP tersson PHGOHPPDU XU Tensta PHW .O )DUVWD ELEOLRWHN Gospel Choir DFNRPSDQMHUDU ‡ Film: Fantomen, grytlappar och vik.O 5RWXQGDQ 6WDGVELEOLRWHNHW ta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockholm. Programmet teckentolkas .O 6NlUKROPHQV ELEOLRWHN ‡ ADA FTW (WW GLJLWDOW GUDPD L Onsdag 3 oktober UHDOWLG GlU GX VMlOY NDQ GHOWD YLD ‡ SprÄ‚ÄœkcafĂƠ Sn VYHQVND RP VPV WZLWWHU ZHEE +HPPHW .O )DUVWD ‡ .O 6NlUKROPHQV ELEOLRWHN ELEOLRWHN ‡ BerÀttarcafĂƠ RP +HPPHW PHG ‡ .O 7HQVWD ELEOLRWHN )DEXOD 6WRU\WHOOLQJ .O ‡ .O +XVE\ ELEOLRWHN +XVE\ ELEOLRWHN ‡ .O $XODQ 2GHQJ ' 6WDGVELEOLRWHNHW

Torsdag 4 oktober ‡ FilmpremiÀr med bubbel

och mingel: Fantomen, grytlappar och vikta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockholm .O /LOOD %LRJUDIHQ 6WDGVPXVHHW

Fredag 5 oktober ‡ SprÄ‚ÄœkcafĂƠ Sn VYHQVND RP +HP

PHW .O +XVE\ ELEOLRWHN

‡ TeckensprÄ‚ÄœkscafĂƠ RP +HPPHW Ă€OPYLVQLQJ RFK HIWHUI|OMDQGH GLVNXVVLRQ Sn WHFNHQVSUnN .O 3URJUDP K|UQDQ 6WDGV ELEOLRWHNHW

LĂƛrdag 6 oktober ‡ Film: Fantomen, grytlappar och

vikta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockholm. .O +XVE\ ELEOLRWHN

MĂĜndag 8 oktober ‡ Film: Fantomen, grytlappar och

vikta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockholm. )UnQ NO 3URJUDPK|UQDQ 6WDGVELEOLRWHNHW

Fritt intrÀde till samtliga program!

Onsdag 17 oktober Torsdag 25 oktober ‡ Film: Fantomen, grytlappar och vik- ‡ Film: Fantomen, grytlappar ta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockholm. .O 6NlUKROPHQV ELEOLRWHN ‡ SprÄ‚ÄœkcafĂƠ Sn VYHQVND RP +HP PHW .O )DUVWD ELEOLRWHN

Torsdag 18 oktober ‡ Film: Fantomen, grytlappar och

vikta trosor ñ€“ om tre hem i Stockholm. ‡ .O 7HQVWD ELEOLRWHN ‡ .O /LOOD %LRJUDIHQ 6WDGV PXVHHW ‡ Panelsamtal RP +HPPHW WU\JJKHW RFK KHPOlQJWDQ 0HGOHPPDU XU Tensta Gospel Choir DFNRPSDQMHUDU .O 6NlUKROPHQV ELEOLRWHN

och vikta trosor ñ€“ om tre hem i Stockholm. ‡ .O 7HQVWD ELEOLRWHN ‡ .O /LOOD %LRJUDIHQ 6WDGV PXVHHW

Fredag 26 oktober ‡ SprÄ‚ÄœkcafĂƠ Sn VYHQVND RP

+HPPHW .O +XVE\ ELEOLRWHN

LĂƛrdag 27 oktober ‡ Kulturskolans elever WRO

NDU EHUlWWHOVHU RP +HPPHW 6NnGHVSHODUQD Ulf Drakenberg, Camilla Janzon RFK Ellen Fosti OlVHU +HPPHWEHUlWWHOVHU DFNRPSDQMHUDGH DY PHGOHPPDU Fredag 19 oktober XU Tensta Gospel Choir. .O Torsdag 11 oktober ‡ SprÄ‚ÄœkcafĂƠ Sn VYHQVND RP +HP )DUVWD ELEOLRWHN ‡ Film: Fantomen, grytlappar och PHW .O ² +XVE\ ELEOLRWHN ‡ Film: Fantomen, grytlappar vikta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockoch vikta trosor Ăą€“ om tre hem i holm. .O 7HQVWD ELEOLRWHN Stockholm. .O +XVE\ ELEOLRWHN LĂƛrdag 20 oktober ‡ ADA FTW (WW GLJLWDOW GUDPD L ‡ Film: Fantomen, grytlappar och UHDOWLG GlU GX VMlOY NDQ GHOWD YLD vikta trosor Ăą€“ om tre hem i StockSĂƛndag 28 oktober VPV WZLWWHU ZHEE ‡ Quiz RP KHP RFK ERVWDG .O holm. .O +XVE\ ELEOLRWHN ‡ .O )DUVWD ELEOLRWHN 3URJUDPK|UQDQ 6WDGVELEOLRWHNHW ‡ Vox Pacis SUHVHQWHUDU UHDJJH ‡ .O $XODQ 2GHQJ ' VnQJ N|U UDSS UHFLWDWLRQ RFK PX 6WDGVELEOLRWHNHW VLN LQVSLUHUDW DY 6NlUKROPVERUQDV MÄ‚Äœndag 29 oktober ‡ .O 6WDGVPXVHHW HJQD EHUlWWHOVHU RP +HPPHW ‡ Film: Fantomen, grytlappar 6NnGHVSHODUQD Ulf Drakenberg, och vikta trosor Ăą€“ om tre Fredag 12 oktober Camilla Janzon RFK Ellen hem i Stockholm. )UnQ NO ‡ Film: Fantomen, grytlappar och vik- Fosti OlVHU XSS +HPPHWEHUlWWHO 3URJUDPK|UQDQ 6WDGVELEOLRWHNHW ta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockholm. VHU .O 6NlUKROPHQV ELEOLRWHN .O ² +XVE\ ELEOLRWHN Tisdag 30 oktober MÄ‚Äœndag 22 oktober ‡ Film: Fantomen, grytlappar LĂƛrdag 13 oktober ‡ Film: Fantomen, grytlappar och och vikta trosor Ăą€“ om tre hem i ‡ Film: Fantomen, grytlappar och vikta trosor Ăą€“ om tre hem i StockStockholm. .O )DUVWD ELEOLRWHN vikta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockholm. )UnQ NO 3URJUDPK|UQDQ holm. .O +XVE\ ELEOLRWHN 6WDGVELEOLRWHNHW Onsdag 31 oktober ‡ Film: Fantomen, grytlappar och vikMÄ‚Äœndag 15 oktober Tisdag 23 oktober ta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockholm. ‡ Film: Fantomen, grytlappar och ‡ Film: Fantomen, grytlappar och .O 6NlUKROPHQV ELEOLRWHN vikta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockvikta trosor Ăą€“ om tre hem i Stock‡ SprÄ‚ÄœkcafĂƠ Sn VYHQVND RP +HP holm. )UnQ NO 3URJUDPK|UQDQ holm. .O )DUVWD ELEOLRWHN PHW .O )DUVWD ELEOLRWHN 6WDGVELEOLRWHNHW ‡ .YLQQRU IUnQ Livstycket OlVHU VLQD HJQD EHUlWWHOVHU RP +HP Onsdag 24 oktober Tisdag 16 oktober ‡ Film: Fantomen, grytlappar och vik- PHW 6NnGHVSHODUQD Ulf Dra‡ Film: Fantomen, grytlappar och ta trosor Ăą€“ om tre hem i Stockholm. kenberg, Camilla Janzon RFK Ellen Fosti OlVHU +HPPHWEH .O 6NlUKROPHQV ELEOLRWHN vikta trosor Ăą€“ om tre hem i StockUlWWHOVHU DFNRPSDQMHUDGH DY ‡ SprÄ‚ÄœkcafĂƠ Sn VYHQVND RP holm. .O )DUVWD ELEOLRWHN PHGOHPPDU XU Tensta Gospel +HPPHW Choir. .O 7HQVWD .RQVWKDOO ‡ .O )DUVWD ELEOLRWHN ‡ .O 7HQVWD ELEOLRWHN

/lV JlUQD PHU RP SURJUDPPHQ Sn hemmet.stockholm.se

= Bibliotek = UtstÀllningar och program pÄ‚Äœ tema Hemmet

HÀr finns vi!

Vi har alla en relation till hemmet. Ta del av stockholmarnas berÀttelser! 6HGDQ K|VWHQ KDU Stockholms stadsmuseum RFK Stockholms stadsbibliotek VDPODW LQ VWRFNKROPDUQDV EHUlWWHOVHU RP KHPPHW 8QGHU RNWREHU PnQDG SUHVHQWHUDV EHUlWWHOVHUQD Sn ELEOLRWHNHQ L )DUVWD 6NlUKROPHQ +XVE\ RFK 7HQVWD VDPW 6WRFNKROPV VWDGVPXVHXP RFK 6WRFNKROPV VWDGVELEOLRWHN

)|U PHU LQIRUPDWLRQ RP 6WRFNKROPV VWDGVELEOLRWHNV |SSHWWLGHU SURJUDP RFK YHUNVDPKHW VH biblioteket.stockholm.se HOOHU NRQWDNWD KundtjÀnst 08-508 30 900

7LWWD RFNVn Sn GHQ GLJLWDOD XWVWlOOQLQJHQ RP +HPPHW Sn hemmet.stockholm.se 0HU LQIRUPDWLRQ RP 6WRFNKROPV VWDGVPXVHXPV |SSHWWLGHU SURJUDP RFK ERNQLQJ VH stadsmuseum.stockholm.se HOOHU ULQJ 08-508 31 620

En liten utstĂ€llning om att bo Stockholmarnas berĂ€ttelser om att bo dyker upp pĂ„ mĂ„nga stĂ€llen runtom i staden i oktober. Är det verkligen sĂ„ ljust och frĂ€scht hemma hos dem? KĂ€nner de sig hemma? Vem stĂ€dar? Det kan du fĂ„ veta under ditt nĂ€sta toalettbesök pĂ„ utvalda bibliotek i staden eller pĂ„ Stadsmuseet.

r berÀttelser, holmare sjÀlva erÀttelser, en mycket mer.

Mats Lindgren blÄser sÄpbubblor i köket pÄ OppundavÀgen 6 i Enskede, 1960. FOTOGRAF: HERBERT LINDGREN.

et.stockholm.se

Lukten av hemmet, dĂ„ fĂ„r man ro.” Om hemlĂ€ngtan, en röst ur insamlingen

Hemmet:

n har Hemma betyder att ma av en giv om Àr och sitt revir or. lleg ko och r ne vÀn a sin familj, sin har sina vaMan utför sina sysslor, saker just nor och kan göra roliga t. sat bo i den miljö man Àr

H em m et : Jag har aldrig varit bostadslös men dÀremot hÀngde jag sÄ att sÀga i luften efter min and ra skilsmÀssa i början av 80-talet dÄ bostaden var min dÄvarande mak es. NÄgra jobbiga mÄnader bodde jag kvar hos honom i vÀntan pÄ ege n liten hyreslÀgenhet som jag sen fick via s.k. förtur, dÄ jag i praktiken fungerad e som mamma till hans son, som seda n under nÄgra Är bodde hos mig pÄ helger i den lilla lÀgenheten pÄ Södermalm.

Hemmet – hur lĂ„ter det? Pettersson tackade ja till att medverka som upplĂ€sare i Hemmet-utstĂ€llningen, föreslog hon samtidigt att upplĂ€sningen skulle ske tillsammans med en ljuddesigner. NÄR SKÅDESPELAREN ANNA

Cecilia Åkerdahl, producent för Hemmet, gillade idĂ©n och lade till att delar av Tensta gospel skulle kunna delta vid en livelĂ€sning. – Jag har aldrig lĂ€st texter tillsammans med en gospelkör förut. Det ska bli spĂ€nnande att se hur vi kan vĂ€va samman ljudslingor, deras röster och min lĂ€sning, sĂ€ger Anna Pettersson. berĂ€ttelser gjorde Minja Hjorth frĂ„n Stockholms Stadsmuseum en första sortering. MĂ„lsĂ€ttningen var en sĂ„ stor mĂ„ngfald som möjligt med berĂ€ttelser frĂ„n personer med olika erfarenheter av att I URVALET AV

16

bo. NĂ€r det var gjort tog Anna Pettersson vid. – Jag valde att ta med texter som kvinnor frĂ„n KlaragĂ„rden i Stockholm bloggat. KlaragĂ„rden Ă€r en dagverksamhet för hemlösa kvinnor som drivs av Stadsmissionen. Texterna var sĂ„ brutala och samtidigt sĂ„ poetiska. Ω Den 2 oktober kl.18:00 lĂ€ser Anna Pettersson tillsammans med ljuddesignern Gustave Lund och delar av Tensta gospelkör, berĂ€ttelser live pĂ„ rotundan i Stadsbiblioteket. LjudlĂ„dorna med hörspelen finns pĂ„ Stadsmuseum, Stadsbiblioteket och pĂ„ biblioteken i Farsta, SkĂ€rholmen, Tensta och Husby. MÅNS NILSSON

Hör berÀttelserna live Kom och lyssna nÀr skÄdespelarna Ellen Fosti, Camilla Janzon och Ulf Drakenberg lÀser stockholmarnas berÀttelser: 20/10: SkÀrholmens bibliotek 27/10: Farsta bibliotek 31/10: Tensta Konsthall Lyssna pÄ en ny varje dag. Under oktober mÄnad publicerar Metro varje dag ett nytt utdrag ur stockholmarnas berÀttelser. I Metro kommer man ocksÄ kunna lyssna pÄ berÀttelserna via en sÀrskild app.

VĂ€lkommen hem till tre Stockholmare

I

filmen Fantomen, grytlappar och vikta trosor – en film om tre hem i Stockholm, fĂ„r vi trĂ€ffa tre av de

stockholmare som skrivit in och berÀttat om sitt hem. Det Àr etnologerna Elin Franzén och Minja Hjorth som tillsammans med fotografen Johan Stigholt filmat och intervjuat brevskrivarna pÄ plats i hemmet. Först ut Àr Monica som bor tillsammans med ett femtiotal sambos i kollektivhuset FÀrdknÀppen pÄ Södermalm. Monica var med och grundade huset som öppnade för inflyttning 1993. I filmen berÀttar hon om hur hela livet varit ett lÄngt sammanboende.

Hemmaordet:

LÄNGTAnN HEĂ€ngM skonar varken tan kan drabba alla, de

Heml Àngtan handlar om barn eller vuxen. Heml t. r hemorten/hemlande elle lÀngtan till hemmet, av v ho be e ett starkt inr Att lÀngta Àr att kÀnna n en tid. uta it var n ma nÄgot som rens visor Litteraturtips: Kolvakta 15). av Dan Andersson (19

punkt i tillvaron började Vayas vÀg tillbaka; hon fick bo hos en vÀn och senare i en försökslÀgenhet. Sist ut Àr litteraturintresserade Ulf pÄ i Vasastan. I hans hem ryms ett helt FrÄn Hemmet-bloggen bibliotek. Ulf berÀttar om hur han biblioteket.se som 13-Äring började lÀsa Fantomen och idag Àger en komplett samling svenska och amerikanska Fantomentidningar.

er pĂ„ Stadsmuseet för nĂ„gra Ă„r sedan”. SĂ„ inleds Vayas brev. Under en period av hemlöshet och missbruk anvĂ€nde hon museets förvaringsskĂ„p till att förvara sina Ă€godelar. Efter FrĂ„n vĂ€nster, Minja, Elin och Johan. nĂ„gra Ă„r utan en fast ”JAG BODDE HOS

Författarhem Stockholm i Husby

Vintern 2011 besökte Cecilia Åkerdahl pĂ„ Stadsbiblioteket tio författarhem i Stockholm tillsammans med fotograf Johan Annerfelt (se Ă€ven sidorna 8–13). Förutom bilder pĂ„ författarnas hem tog Annerfelt ocksĂ„ portrĂ€tt av författarna. NĂ€r det inte pĂ„gĂ„r nĂ„gon annan utstĂ€llning finns den till allmĂ€n beskĂ„dan pĂ„ Stadsbibliotekets entrĂ©plan. Bilderna av författarhemmen visas – förutom pĂ„ StockholmskĂ€llan och pĂ„ Hemsidan – pĂ„ Husby bibliotek under oktober.

Carl Johan De Geer Àr en av författarna som visar sitt hem i utstÀllningen.

Ada drömde det digitala rummet

Ω Filmen Fantomen, grytlappar och vikta trosor visas pĂ„ biblioteken i Farsta, SkĂ€rholmen, Tensta och Husby samt pĂ„ Stadsmuseet, dĂ€r den har premiĂ€r den 4 oktober. MÅNS NILSSON

I Kista teaters trilogi ”Women in Science” har nu turen kommit till matematikern och datapionjĂ€ren Ada Lovelace, vĂ€rldens första programmerare. I förarbetet till pjĂ€sen fick manusförfattaren och regissören Rebecca Forsberg ta del av de berĂ€ttelser stockholmare skrivit om sina hem, och som Stadsmuseum samlat in. – I berĂ€ttelserna fann jag att olika former av uppbrott var ett Ă„terkommande tema. En flytt, en förĂ€ndring i familjesammansĂ€ttningen eller arbetssituationen Ă€r uppbrott som ofta haft stor betydelse för mĂ€nniskors liv, sĂ€ger hon. Rebecca förklarar att tankarna i berĂ€ttelserna och den lĂ€ngtan stockholmarna gett uttryck för anvĂ€nts metaforiskt och pĂ„ sĂ„ vis tagit plats i manus. Likheterna med Ada Lovelaces liv var tydliga. PjĂ€sen om Ada handlar om uppbrott, och om att hitta hem. NĂ€r Ada Lovlace i unga Ă„r visade anlag för matematiskt tĂ€nkande kom hon snart att drillas av dĂ„tidens frĂ€msta matematiker. I arbetet gjorde hon upptĂ€ckter vars effekter vi idag lever med, men som pĂ„ den tiden var ren science fiction. Rebecca Forsberg berĂ€ttar att Ada Lovelace skapade det digitala rummet, lĂ„ngt innan dessa möjligheter fanns. – Det digitala rummet som vi idag tar för givet har vi vĂ€vt in i pjĂ€sen. Via grafiska skyltar stĂ€lls frĂ„gor som publiken fĂ„r besvara via sms, ett twitterflöde Ă€r en del i scenografin och svaren frĂ„n tittarna dyker upp i bilden som text eller replik, sĂ€ger hon. Ω ADA FTW visas den 10 och 11 okt pĂ„ Stadsmuseet, Stadsbiblioteket och pĂ„ biblioteken i Farsta, SkĂ€rholmen, Husby och Tensta. MÅNS NILSSON 17

FRÅN EN HÖG MED BÖCKER VIA BILLY TILL PLATSBYGGT BIBLIOTEK:

FOTO: PHOTOS.COM

BOKHYL BETYDE 18

LLANS DELSE 立 19

– Om du ska fĂ„nga en akademiker mĂ„ste du ha en brun bokhylla, sa min vĂ€n Andreas. – Å nej, sa jag, mĂ„ste jag byta ut den vita jag har nu dĂ„? – Nej nej, sa han, du kan klara dig utan att köpa en ny genom att visa att du Ă€r medveten om problemet, men inte vill vara en sĂ„n som byter ut saker i onödan eller bryr dig för mycket om hur det ser ut hemma hos dig.

B

okhyllan förvÀntas uppenbarligen sÀga nÄgot om vem jag Àr eller vill vara. I alla fall bland mÀnniskor som vÀrderar böcker. Jag har en vit Billy. NÀr jag tittar i den fÄr jag för mig att det finns nÄgot dÀr som jag inte har sett förut. UngefÀr som nÀr jag gÄng pÄ gÄng öppnar kylskÄpet hemma för att se om det sedan sist finns nÄgot nytt, trots att jag vet att jag inte har handlat eller lagt in nÄgot. Bokhyllan Àr för mig en möbel vars böcker med sina olika fÀrger, former och texter, förvÄnar mig gÄng pÄ gÄng.

stockholmarnas berĂ€ttelser om att bo, mĂ€rkte jag att mĂ„nga berĂ€ttade om samlingar av böcker. Ofta omtalades bokhyllan med den flera hundraĂ„riga historien i förbifarten eller som en sjĂ€lvklar del i inredningen. NĂ„gon berĂ€ttar att det i tvĂ„ av hennes tre drömhem finns bokhyllor. Den andra lĂ€genheten skulle ligga pĂ„ FjĂ€llgatan. Den skulle vara liten, varm, lĂ„g i tak och ha en massa böcker i en bokhylla. Den tredje skulle vara ett litet hus pĂ„ landet med öppen spis, ocksĂ„ massa bokhyllor. NÄR JAG LÄSTE

i att skapa hemkĂ€nsla. Den rektangulĂ€ra öppna möbeln fanns redan pĂ„ 1500-talet. BĂ„de dĂ„ och samtidigt som de öppna hyllorna utvecklades, fanns bokkistor. Eftersom de inbundna skrifterna var dyra var kistorna ofta försedda med lĂ„s. Idag har nĂ€stan alla bokhyllor, oavsett om de har den klassiska rektangulĂ€ra formen som Ă€r vanligast eller Ă€r konstnĂ€rligt utformade som trĂ€d eller armstöd i en fĂ„tölj, det gemensamt att böckerna Ă€r synliga. Även nĂ€r ett hem saknar bokhylla syns BOKHYLLOR ÄR DEL

20

ofta böcker, de bildar kanske en hög pÄ golvet eller pÄ nattduksbordet. I boken Bokhyllor av Alex Johnson gÄr författaren sÄ lÄngt att han beskriver bokhyllorna som skÄdeplatser dÀr böckerna Àr utstÀllningsföremÄl. Jag funderar vidare pÄ det dÀr med att böcker och bokhyllor Àr smycken i hemmen. Vad betyder de för dem som har mycket böcker eller bokhyllor? bokhyllor och böcker med vÀnner, kollegor och bokfantaster den senaste tiden. Jag har rört mig i hem dÀr det finns böcker. Bland personer som har mycket böcker och vÀrdesÀtter dem. En av bokfantasterna jag har trÀffat heter Ulf. Han har lÀst Fantomen sedan tonÄren. Nu har han ett platsbyggt bibliotek fyllt av olika sorters böcker i vÄningen i Vasastan. Han har kategoriserat böckerna i biblioteket bÄde i alfabetisk ordning och inom ÀmnesomrÄden. Serierna har en sÀrskild sektion. DÀr samlas förstÄs alla svenska Fantomen som har getts ut sedan 1950, dÄ han först sÄg den maskerade mannen utkÀmpa ett stjÀrnslagsmÄl, pÄ en affisch vid tobaksaffÀren. Ω JAG HAR SNACKAT

FOTO: JOHAN STIGHOLT

I Ulfs bibliotek samsas Fantomen och gamla brev. 21

FOTO: JOHAN ANNERFELT

Ω

Bokhylla hemma hos författaren Mian Lodalen. Bilden Ă€r hĂ€mtad frĂ„n reportaget om författarhem, se ocksĂ„ sidorna 10–15.

– Jag skulle aldrig ha en bok som jag inte har lĂ€st eller som jag inte snart ska lĂ€sa, berĂ€ttar han. – Böckerna lĂ€ses och lĂ€ses om ibland, fortsĂ€tter Ulf. Boksamlandet Ă€r kopplat till lĂ€sande, men hyllan kan förutom förvaringsmöbel för böcker vara plats att samla viktiga föremĂ„l pĂ„. – En kvinna jag trĂ€ffade för lĂ€nge sedan sa att jag hade lovat att gifta mig med henne, sĂ„dana viktiga saker ville jag ha skriftligt, sĂ„ jag började spara alla brev jag har fĂ„tt. Hans bruna bokhylla tar plats över en hel vĂ€gg. Samlingen bestĂ„r till stor del av Ă€rvda böcker, men Ă€ven nya FOTO: JOHAN ANNERFELT

TILLBAKA TILL ANDREAS.

och begagnade som han har köpt sjĂ€lv eller fĂ„tt. Bokhyllan och sammansĂ€ttningen i den vill han ska vittna om att han Ă€r en intressant, bildad person. – Även om jag knappt lĂ€st en femtedel av böckerna har bokhyllan ett stort affektionsvĂ€rde för mig. Den speglar dessutom ett socialt arv som sĂ€ger att böcker Ă€r viktigt. EN ANNAN VÄN, Ola,

berĂ€ttar att han inte tĂ€nker sĂ„ mycket pĂ„ ifall nĂ„gon han Ă€r hemma hos, har bokhyllor eller böcker. – Men om man kommer hem till nĂ„gon som bara har Dostojevskij och Strindberg kĂ€nns det ju som att personen Ă€r en posör. Ulf skulle ju aldrig Ă€ga böcker han inte Ännu en författarbokhylla. Denna stĂ„r hemma hos Åsa Linderborg.

Även om jag knappt lĂ€st en femtedel av böckerna har bokhyllan ett stort affektionsvĂ€rde för mig. Den speglar dessutom ett socialt arv som sĂ€ger att böcker Ă€r viktigt. har lĂ€st eller snart ska lĂ€sa medan det för Andreas kanske just Ă€r glappet mellan det lĂ€sta och det han önskar lĂ€sa, som gör att han fortsĂ€tter samla. För Ola Ă€r det aningen misstĂ€nkt att ha för mĂ„nga klassiker. ger sig in i bokhyllediskussionen. – Egentligen borde man ha en rullgardin framför bokhyllan, sĂ„ att man slipper se allt man inte har lĂ€st. Det tycks finnas en laddning i att inte ha lĂ€st alla böcker som bokhyllan visar upp. Vad som finns i den verkar ocksĂ„ beröra. I berĂ€ttelserna om hem berĂ€ttar mĂ€nniskor om sina bokhyllor men framför allt berĂ€ttar de om böckerna och lĂ€sningen. Kanske blir samlingen av böcker till viktiga fragment av liv, att förvĂ„nas eller bildas av i vardagen. Oavsett om allt i bokhyllan blir lĂ€st eller inte. MIN KOLLEGA LEIF

MINJA HJORTH STOCKHOLMS STADSMUSEUM 22

Hemma pÄ biblioteket Hem, hemlöshet och hemkÀnsla Àr vanliga teman i litteraturen, bÄde för barn och vuxna. Och hemkÀnslan kan pÄ ett ögonblick försvinna nÀr nÄgot oförutsÀgbart hÀnder.

PĂ„ biblioteket hittar du litteratur – samtida och Ă€ldre – som beskriver detta. Du kan följa hur författare och idĂ©er samverkar och pĂ„verkar varandra över tid. Men biblioteket Ă€r ocksĂ„ en plats dĂ€r vi möts kring egna berĂ€ttelser och erfarenheter – som i detta projekt dĂ„ vi samlar in och förmedlar stockholmarnas berĂ€ttelser om sina hem. Astrid Lindgrens berĂ€ttelse om Lotta pĂ„ BrĂ„kmakargatan som blir arg och flyttar hemifrĂ„n kan man lĂ€sa som en ganska söt och harmlös historia. Den slutar ju ocksĂ„ lyckligt nĂ€r pappa kommer och bĂ€r hem Lotta till det trygga gula huset dĂ€r mamma vĂ€ntar. Visst Ă€r det en idyll, nĂ€stan brĂ€kande. Men den rymmer mer Ă€n sĂ„ – det Ă€r ocksĂ„ en berĂ€ttelse om tvĂ„ng, stark konflikt och skrĂ€ck, som nĂ€r det otĂ€cka mörkret faller och förvandlar möbler och prydnadssaker till nĂ„got annat – ger dem ett inre ondskefullt liv. I ena stunden gĂ„r Lotta glad och gnolande och donar och möblerar och skapar sig ett alldeles eget hem för att i nĂ€sta sekund ligga skrĂ€ckslagen i sĂ€ngen utan tillstymmelse till hemkĂ€nsla. SĂ„dĂ€r oförutsĂ€gbart kan livet vara – man bĂ€ddar och skrattar med sin kompis som man ska sova över hos för att bara en kort stund senare ringa hem och be om att bli hĂ€mtad. Att det kan vara en tunn grĂ€ns mellan trygghet och otrygghet har vi nog alla erfarit. NĂ€stan 50 Ă„r efter Astrid Lindgrens Lotta pĂ„ BrĂ„kmakargatan skriver Pia Lindenbaum bilderboken Siv sover vilse. För Siv förvandlas kompisens lĂ€genhet till rena skrĂ€ckkabinettet nĂ€r natten faller – att sova över blir inte som hon hade tĂ€nkt sig och istĂ€llet för att ligga nĂ€ra varandra och prata och skratta sĂ„ somnar kompisen omedelbart och lĂ€mnar Siv ensam i ett frĂ€mmande land. Henning i Per-Anders Fogelströms romansvit flyttar till Stockholm i mitten av 1800 talet, han har klippt banden bakĂ„t och försöker skapa sig ett liv i staden, det Ă€r allt annat Ă€n enkelt och han fĂ„r slita ont. NĂ„gra av de berĂ€ttelser vi fĂ„tt in kring Hemmet handlar om samma erfarenhet – men nu Ă€r det 2000-tal och bardomshemmet kanske ligger pĂ„ en annan kontinent. PÅ BIBLIOTEKEN FINNS samtida

berĂ€ttelser bokstavligen sida vid sida med röster frĂ„n förr. Du kan följa hur olika tiders författare och idĂ©er följer varandra, pĂ„verkar och utmanar. Synen pĂ„ ex. hem och heminredning har förĂ€ndrats och utvecklats över tid – frĂ„n Fredrika Bremers ”Tidskrift för hemmet” som kom ut under 1800-talet till VI;s temanummer om hemmet frĂ„n 1988 och den högst aktuella tidskriften Kloka Hem som har ett tydligt eko-fokus. Under hösten lyfter vi fram stockholmarnas egna berĂ€ttelser i form av upplĂ€sningar, teater och utstĂ€llningar. FastĂ€n varje berĂ€ttelse Ă€r unik sĂ„ hör de ocksĂ„ samman.

FOTO: PHOTOS.COM

KARIN RUNEVAD, STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK

bokhylla VAD HAR DU I DIN

Vide Nygren, 71, pensionĂ€r, Visby – Det Ă€r lite blandat med böcker faktiskt. Det Ă€r inte sĂ„ mycket mina utan mer min frus. Den stĂ„r faktiskt inne i en garderob.

Bella Ekström, 29, butikssĂ€ljare, Stockholm – Böcker skivspelare och lite allt möjligt. Den stĂ„r i vardagsrummet.

Hjördis Ehllin, 89, pensionĂ€r, Stockholm – Jag har nĂ€stan bara böcker i den. Vi har en i sovrummet och en i hallen. Det var bĂ€st plats dĂ€r.

BOKTIPS: Svenska hem – En bok om hur vi bor och varför Per Svensson Bonnier Fakta ISBN 978-9-1850-1502-3 Andra stockholm Liv, plats och identitet i storstaden Bo Larsson och Birgitta Svensson (red.) Stockholmia Förlag ISBN 978-9-1703-1235-9

The comfort of things Daniel Miller Polity Press ISBN 978-0-7456-4403-5

25

Sedan hösten 2011 har jag i mitt jobb som etnolog pÄ Stockholms stadsmuseum lÀst alla de berÀttelser om hemmet som strömmat in. Stockholmarna skrev om sig sjÀlva, sina intressen, var de bor nÄgonstans, vad de brukar göra hemma, om sina rÀdslor och framtidsdrömmar. Vi lÀste och lÀste och fick liksom kika in i frÀmlingarnas liv. Plötsligt kÀndes det annorlunda att gÄ och Äka omkring i staden. InifrÄn en lÀgenhet hördes ljudet av en saxofon, det ekade ut över gatan och pÄminde om ett av breven; var det kanske hon som skrev om de snÀlla grannarna som inte tröttnar fast hon övar hela fredagarna? Och barnet som dinglar med benen frÄn tunnelbanesÀtet mittemot, kanske Àr det han som drömmer om att fÄ bo med styvfarfar Sven som har blivit en Àngel?

N

FOTO: ELIN FRANZÉN

Ă€stan ett Ă„r har gĂ„tt sedan vi i projektet Lyhört: Hemmet uppmanade stockholmare att berĂ€tta om sina hem. Vi har lĂ€st omkring fyra hundra berĂ€ttelser. Du kanske Ă€r en av dem som har berĂ€ttat? Eller din granne, frisör, mamma, chef, gamla lĂ€rare eller pojkvĂ€n
 Vad Ă€r det dĂ„ vi har fĂ„tt veta? Vad har stockholmarna för tankar om att bo? I berĂ€ttelserna fĂ„r vi följa med pĂ„ en bostadsresa, eller flera hundra rĂ€ttare sagt. DĂ€r finns minnena frĂ„n det första hemmet – barndomshemmet – hur det var att flytta hemifrĂ„n, hur stockholmarna har köat, letat, bytt, sparat, lĂ„nat och liksom trĂ„cklat sig fram för att hitta ett hem – och för att hitta hem. En plats som kĂ€nns hemma. Bostadsresorna fortsĂ€tter in i framtiden med drömmar om en herrgĂ„rd pĂ„ landet eller om en nĂ„got större lĂ€genhet, bara ett rum till. Drömhemmet kan se ut pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt. MĂ„nga vill bo precis som de bor idag, pĂ„ samma plats och med samma saker som de

haft sedan lĂ€nge. En del pĂ„stĂ„r att de inte bryr sig om hur det ser ut, inredning och sĂ„dant, medan andra Ă€gnar mycket tid Ă„t att fĂ„ det som de vill. Vad Ă€r hemkĂ€nsla? Är hemmet en plats att vara för sig sjĂ€lv pĂ„ eller en plats för sĂ€llskapsliv? Och hur Ă€r det att bo granne med en stockholmare? Vi tittar nĂ€rmare pĂ„ nĂ„gra av de mĂ„nga teman som dyker upp bland berĂ€ttelserna. BORTOM INREDNINGSHETSEN

Hur viktiga Ă€r sakerna och inredningen i hemmet? Ganska oviktiga, tycker mĂ„nga. ”Jag vill inte ha det ljust och frĂ€scht!”, Ă„terkommer i berĂ€ttelserna. Det Ă€r tydligt att det finns en förestĂ€llning om hur ett hem ska se ut idag, men att mĂ„nga inte kĂ€nner igen sig i tidningarnas bostadsreportage, och inte heller vill ha det sĂ„.

H em m et :

Det viktigaste Àr att bo nÀra sina vÀnner och att ha ett sama manhang dÀr man bor. Att inte kÀnn ar spel ars Ann m. ensa sig isolerad och Jag storlek och utseende mindre roll. att blir stressad av all inredningshets, rna. sake passa in och ha de rÀtta

Samtidigt verkar det som att mÄnga saker som finns i stockholmshemmen har en alldeles speciell betydelse. FöremÄlen Àr förknippade med sÀrskilda personer, ibland nÄgon som inte lÀngre finns. Ett gammalt slitet bord Àr dÀrför mer Àn bara ett gammalt slitet bord, det Àr fyllt med minnen. SÄdana saker fÄr följa med i flytt efter flytt. 26

FOTO: JOHAN STIGHOLT

PĂ„ bostadsresa ge

En kvinna skriver att hon har för mycket grejer och skulle vilja rensa men det gÄr inte eftersom hon inte vill göra sig av med sakerna som pÄminner om generationerna före henne. En annan kvinna beslöt sig för att faktiskt kasta en gammal möbel. Men att den betydde sÄ mycket för henne trodde hon nog inte:

He mm et: Ångrar att jag lĂ€t slĂ€nga min stora, nötta soffa nĂ€r jag fick ommĂ„lat. Den var en skön famn att ligga i och nu nĂ€r den Ă€r borta Ă€r jag lite «famnlös». Ingen annan soffa kan mĂ€ta sig med den.

NÀr vi lÀser berÀttelserna fÄr vi intrycket av att mÄnga hem i stort sett har sett likadana ut under en ganska lÄng tid, stockholmarna trivs med sina saker. Ω

FOTO: JOHAN STIGHOLT

nom Stockholm

27

28

FOTO: ELIN FRANZÉN

FOTO: JOHAN STIGHOLT

Men det finns förstÄs exempel pÄ hur det Àr att inte ha ett eget hem med saker och inredning att bestÀmma över. Som tillfÀlligt inneboende kan föremÄlen i hemmet i stÀllet förstÀrka kÀnslan av att bo i nÄgon annans hem. LÀngtan efter en egen plats att bo in sig pÄ kan tolkas som att sakerna, det materiella, har en ganska stor betydelse för hemkÀnslan.

FOTO: JOHAN STIGHOLT

Ω

FOTO: JOHAN STIGHOLT

Idag Àr vi fyra grannar pÄ min vÄning som kÀkar frukost ihop, hjÀlper varandra och trÀffas ibland. Vi pratar alltid i trapphuset och kan ringa pÄ hos varann nÀr som helst. Det Àr hÀrligt! NÄgra grannar har haft ett störande sexliv, jag hade gÀrna hÄllit mig utanför men den dÄliga ljudisoleringen gjorde det omöjligt. Det Àr sÄnt man fÄr ta nÀr man bor i flerfamiljshus. En annan gÄng hörde jag grannar brÄka, befarade kvinnomisshandel och sprang ner och ringde pÄ. Det verkade snarare vara hon som slog honom, kastade stolar etc.

EN TRYGG BUBBLA?

He mm et: Hemmet Ă€r min borg. Som ensamstĂ„ende förĂ€lder behöver bĂ„de jag och min dotter en trygg, varm punkt att utgĂ„ ifrĂ„n, varför vĂ„rt hem för tillfĂ€llet Ă€r av större vikt Ă€n vad nĂ„got hem tidigare varit för mig. Tidigare har jag uppskattat att inte vara alltför materiellt ”fast” i en miljö utan att fritt kunna resa och leva pĂ„ andra platser i och utanför Sverige. Men idag, sĂ„ innebĂ€r hemmet en möjlighet att rota sig, landa (och ja, bli medelĂ„lders).

SĂ„ skriver en man om sitt hem och han Ă€r lĂ„ngtifrĂ„n ensam om att kalla hemmet för ”sin borg”. Är stockholmarna ensamvargar? Nja, nĂ„gra sĂ„dana finns det vĂ€l, men dĂ€remot Ă€r det för mĂ„nga viktigt att kunna dra sig undan och vara ifred. Ensam eller tillsammans med de nĂ€rmaste. NĂ„gra beskriver hemmet som en möjlighet att stĂ€nga ute verkligheten. Hemmet blir som en bubbla och en liten, liten del av staden att sjĂ€lv ha kontroll över.

Ett önskemĂ„l som dyker upp i flera berĂ€ttelser Ă€r att som Ă€ldre fĂ„ bo kollektivt, att ingĂ„ i en gemenskap och slippa kĂ€nna sig isolerad. NĂ„gra andra har funnit sin trygghet i skogen, bortom bostadsköpoĂ€ng och rĂ€ntemardrömmar. Det trygga hemmet kan verkligen se ut pĂ„ olika vis. Och berĂ€ttelserna om otrygghet – studenten som pluggar för att fĂ„ bo, den blivande mamman utan hem, den inneboende kvinnan som inte fĂ„r anvĂ€nda köket – kommer att dröja kvar i minnet sĂ€rskilt lĂ€nge. STOCKHOLM ÄR FULLT AV GRANNAR

Gemensamt för de flesta av oss stockholmare Àr att vi Àr nÄgons granne. Hemmet vill vi sjÀlva bestÀmma över, men det finns alltid mÀnniskor runt omkring bostaden; pÄ andra sidan sovrumsvÀggen, i köksfönstret mittemot. Ofta Àr det en frÀmling vi hör genom vÀggen, nÄgon vi nöjer oss med att artighetshÀlsa pÄ i trapphuset. Men Àven om grannarna Àr frÀmlingar har de betydelse för hur det egna hemmet upp-

H em m et :

Ett hem för mig Àr en bubbla dit inget kan trÀnga in. Jag hör mina grannar men det Àr oftast bara trivsamt, en liten pÄminnelse om att man inte Àr allt. ensam pÄ planeten Jorden trots

levs, och det finns mĂ„nga exempel bland stockholmarnas berĂ€ttelser. ”En liten pĂ„minnelse om att man inte Ă€r ensam” – att höra ett dammsugarmunstycke skrapa mot golvet pĂ„ vĂ„ningen ovanför eller ett jubel frĂ„n grannarna som tittar pĂ„ tv-fotboll med balkongdörren pĂ„ glĂ€nt. SĂ„dant som skvallrar om att andras liv pĂ„gĂ„r alldeles intill. Det kan kĂ€nnas tryggt. Men relationerna grannar emellan kan förstĂ„s variera, ibland Ă€r ljuden som trĂ€nger in i hemmet en stor kĂ€lla till irritation, eller till och med rĂ€dsla. Högst upp pĂ„ sidan berĂ€ttar en kvinna som bor pĂ„ Södermalm Ω 29

FOTO: JOHAN STIGHOLT

ÎƠ om sina bra och dÄ‚Äœliga erfarenheter av grannar genom Ä‚Äœren. Stockholmarnas berÀttelser om livet kring det egna hemmet, med alla mĂƛjliga och omĂƛjliga sorters grannar, blir en pÄ‚Äœminnelse om hur vi som bor i staden lever parallellt med varandra, sida vid sida, och om hur vÄ‚Äœra liv pÄ‚Äœ olika sÀtt flÀtas samman. Vare sig vi vill det eller ej. BerÀttelserna om att bo blev berÀttelser om hela liv. Och det Àr fascinerande lÀsning Ăą€“ plĂƛtsligt kÀnns Stockholm lite mer hemma. Vi hoppas att mÄ‚Äœnga tar chansen att kika in i stockholmshemmen! ELIN FRANZÉN

Vi som har arbetat med berÀttelserna om stockholmshemmen Àr Elin FranzĂƠn och Minja Hjorth, etnologer pÄ‚Äœ Stockholms stadsmuseum.

H em m et : er berÀttelser pÄ‚Äœ: fler LÀs fl hemmet.stockholm.se

VA LK OM ME N IN!

HELT NYTT KĂ–K ELLER UPPFRĂ„SCHNING MED NYA MĂ…TTANPASSADE LUCKOR! KAMPANJERBJUDANDE!

Ta med annonsen sĂĜ bjuder vi pĂĜ

K AMPANJstP-hRÀllIS pÄ‚Äœ bÀst-i-te 4P Husqvarna QHI650

8 999 kr

ELECTRO HELIUS ROSTFRIA HĂ„LL OCH UGN nÀr du kĂƛper ett komplett kĂƛk av oss! Minst 50 000 kr

Kom till butiken och fĂĜ

VECKANS ERBJUDANDE Oslagbara priser!

Creative Design Luckor & KĂƛk

½QQFOUJEFS NĂŒO UPS t MĂšS Bergsundstrand 39 petterssonpeder@gmail.com XXX DELPLCBE OV t

30

Prylen hemma

Jag fick mjukis­ kaninen Nina nÀr jag var bebis.

Vi bad tre stockholmare att berÀtta om nÄgot de hÄller extra kÀrt i sitt hem: Mina blommor gör lÀgenheten levande.

Petra TungĂ„rden, 24, moderedaktör, Stockholm Vilken Ă€r din favoritpryl och varför? – Jag fullkomligt Ă€lskar min Sarfattilampa frĂ„n Flos. Jag sĂ„g den för flera Ă„r sedan pĂ„ ett hotell och blev upp över öronen förĂ€lskad. Jag Ă€lskar det tidlösa över den och att den Ă€r gjord i mĂ€ssing som Ă€r ett av mina favoritmaterial. Är du inredningsintresserad? – Inredning Ă€r det bĂ€sta jag vet. Och antagligen nĂ„got jag kommer att jobba med i framtiden. Jag sitter gĂ€rna uppe hela nĂ€tterna och inredningsknarkar tidningar och bloggar. Hur viktigt Ă€r ljussĂ€ttningen för ett rum? – Jag skulle vilja sĂ€ga att det Ă€r det viktigaste i ett rum. Utan rĂ€tt ljussĂ€ttning spelar det ingen roll vad du har för möbler i övrigt.

Victoria Gillberg, 26, journalist, Stockholm Vilken Ă€r den viktigaste prylen i ditt hem? – Det Ă€r mina blommor. Speciellt mina pelargoner för dem har jag odlat sjĂ€lv. De Ă€r det bĂ€sta sĂ€llskapet och det kĂ€nns som att lĂ€genheten Ă€r levande om man har levande blommor. NĂ€r började du vara intresserad av vĂ€xter? – Jag har nog alltid varit intresserad av vĂ€xter, men mitt eget blomsterintresse började nog för ett och ett halvt Ă„r sedan nĂ€r jag hade bott in mig hĂ€r ett tag och jag fick dona sjĂ€lv i ett eget utrymme. Hur mĂ„nga vĂ€xter har du nu? – 15 kanske? Och dĂ„ har jag Ă€ndĂ„ lĂ€mnat bort tio.

Vilka likheter finns det mellan sĂ€ttet du inrett och din modestil? – Den röda trĂ„den Ă€r nog min kĂ€rlek för second hand och antikt. Jag Ă€lskar att blanda moderna snitt och möbler som Kartell med min farfars gamla slagbord eller loppisfyndade möbler. Kontrasterna Ă€r viktiga, men Ă€ven personligheten. Tror du att du kommer att byta ut lampan i framtiden? – Det hĂ€r kanske Ă€r en klyscha som varje shopaholic anvĂ€nder sig av, men jag tror att den kommer finnas med mig hela livet.

Jag fullkomligt Àlskar min lampa.

Hur mĂ„nga vĂ€xter kan du fĂ„ in i lĂ€genheten? – Just nu har jag fĂ„tt hejda mig lite. Jag var blomstervakt Ă„t min kusins vĂ€xter hela sommaren och dĂ„ hade jag typ 40 vĂ€xter. DĂ„ kĂ€ndes det som jag hade fler vĂ€xter Ă€n det var mĂ€nniska i den hĂ€r lĂ€genheten. DĂ„ fick jag stanna upp, men jag kommer nog att köra pĂ„. Det Ă€r som en liten blomsterodling nu. Jag odlar upp och sedan ger jag bort dem.

Pelle, 7 Ă„r, Sickla Vad Ă€r ditt favoritföremĂ„l hemma? – Min mjukiskanin. Hon heter Nina. Varför Ă€r mjukisdjuret Nina sĂ„ speciell för dig? – För att hon ger mig tröst om jag Ă€r ledsen eller gör mig illa. Ibland fĂ„r min storasyster lĂ„na henne om hon ocksĂ„ har gjort sig illa. Hur lĂ€nge har du haft Nina som favorit? – Hela mitt liv, tror jag. Jag fick henne nĂ€r jag var en bebis. Tror du att ditt mjukisdjur kommer att vara en lika stor favoritgrej hemma om 10 Ă„r? – NĂ€, nĂ„gon gĂ„ng kommer jag nog tycka att jag inte kommer att behöva ha ett mjukisdjur lika ofta. Vad kommer att hĂ€nda med mjukis­ kaninen Nina dĂ„? – Jag kommer inte att kasta bort henne utan lĂ€gger undan henne. Den dagen jag fĂ„r barn sĂ„ kommer jag att ge Nina till dem. Var i hemmet finns kaninen Nina? – I mitt rum. Men för det mesta i min sĂ€ng.

31

Josabeth Sjöberg mÄlade av hela bostadskarriÀren

Singel i stan för

För en ogift kvinna i 1800-talets Stockholm var den vanligaste boendeformen att vara inneboende. En av dem som under hela sitt vuxna liv bodde i ett, eller ibland tvĂ„, rum hos andra var Josabeth Sjöberg (1812–1882). Hon hann bo pĂ„ tolv olika adresser – alla pĂ„ Södermalm. Varje bostadsrum Josabeth bodde i mĂ„lade hon detaljerat av i akvarell. Genom hennes mĂ„lningar fĂ„r vi en unik inblick i en ensamstĂ„endes kvinnas boende men ocksĂ„ hur hon upplevde sitt Södermalm före industrialiseringen. OVAN: Tavastgatan 13 blev den tredje adressen för Josabeth. HĂ€r blev hon inneboende i ett rum pĂ„ nedre botten hos Mamsell Hallenqvist. Motivet Ă€r frĂ„n den 12 april 1844 dĂ€r Josabeth bjuder sin gĂ€st herr F. Tollin pĂ„ kaffe. SorgdrĂ€kterna som bĂ„da bĂ€r Ă€r med anledning av H.M Konungens Carl den XlV Johans bortgĂ„ng.

TILL VÄNSTER: Josabeth Sjöberg avbildar alla sina bostadsrum noggrant och detaljrikt. Genom hennes hem kan man följa hur hon inreder sina rum och skaffar sig nya saker. Josabeth har med sig egna möbler, gardiner, mattor med mera. Musikinstrumenten har en given plats i Josabeths rum eftersom hon försörjde sig som musiklĂ€rarinna. 32

200 Ă„r sen

Flyttlasset till Josabeths bostadsadress nummer tvÄ gick till St:Paulsgatan 28. Hos fru Jagare fick hon hyra in sig i ett rum pÄ tredje vÄningen. HÀr sitter Josabeth och stickar samtidigt som hon tittar ut genom fönstret.

Josabeths stadsvyer visar en lugn och stillsam stad. Vi ser ett brokigt men prydligt folkliv och allt ser snyggt och rent ut – men sĂ„ var det inte under industrialiseringen. Stockholm var dĂ„ en mycket snuskig stad. MĂ„nga industrier anlades under Josabeths livstid och fabriksarbetarna bosatte sig pĂ„ malmarna som snabbt blev bĂ„de överbefolkade och förslummade. Josabeth avbildar inte den tiden utan ett Söder som det sĂ„g ut innan industrialiseringen.

Se mer Josabeth Sjöbergs alla originalmÄlningar finns idag bevarade pÄ Stockholms Stads­museum och akvarellerna gÄr att se pÄ stockholmskallan.se

33

34

paul pogi @paulpogi2 53m Seeing all these happy homeless couples when your single.. Makes you wonder why not me?#vihors paul pogi @paulpogi2 4h Yesternight was the longest ever since i became homeless.#vihors samuel @kahnabby0592 16h sitter med en vÀnnina som Àr 58Är men hemlös. jag har försökt att hjÀlpa henne pÄ nÄt sÀtt men hon Àt högfÀrdig. vad gör man dÄ?#vihors Sven @dendu2011 1 Feb Gud va kallt det Àr nu vÀrsta minusen. Sov pÄ toan brommaplan inatt som var. Plus 10 grader. Uschiandmej. #vihors samuel @kahnabby0592 18 Jan det Àr skönt att sitta inomhus och vÀrma sig och kolla pÄ tv och softa lite. min kompis har lagat middag sÄ vi bara njuter. #vihors

Genom bloggar och Twitter spred hemlösa i Stockholm sina tankar och kÀnslor kring hemmet. Projektet Vi hörs i Sthlm gav röst till dem som vanligtvis kan hamna i skymundan. Ω

Sven @dendu2011 18 Jan Kan inte fĂ„ ut mina pengar frĂ„n mitt konto eftersom min plĂ„nbok blev stulen 22dec nytt bankort finns hos ica brommaplan men dom krĂ€ver leg. samuel @kahnabby0592 17 Jan som jag sa för nĂ„ra dar sen, jag mĂ„ste se till att jag komma ut ur det hĂ€r trĂ€sket. det Ă€r inte roligt alls.#vihors paul pogi @paulpogi2 14 Jan At the bus station chillaxing .#vihors samuel @kahnabby0592 14 Jan det Ă€r kallt och det Ă€r ont om stĂ€llen dĂ€r man kan vĂ€rma sig. ska försöka gĂ„ och hĂ€lsa pĂ„ en kompis. hoppas han Ă€r hemma.#vihors paul pogi @paulpogi2 14 Jan If a turtle doesn’t have a shell, is he homeless or naked? Sven @dendu2011 14 Jan Jag blev bestulen pĂ„ en bok med jens lapidus och min medicin 34 tabletter och lite ritmaterial. DĂ„ mĂ„ste man börja pĂ„ ruta ett igen. #vihors samuel @kahnabby0592 14 Jan politikerna lura oss om en garanterad plats pĂ„ hĂ€rbargen, men sĂ„nt Ă€r det bara pĂ„ pappret. vi ff sover pĂ„ gatan.#vihors samuel @kahnabby0592 13 Jan sitter hĂ€r i kungstrĂ€n. tittar pĂ„ folk som ska roar sig. en av de sĂ„ att jag ska hĂ„lla pĂ„ min sida av stan. sĂ„nt Ă€r livet.#vihors

35

”Vi hörs i Sthlm” drog igĂ„ng i december förra Ă„ret. Bakom projektet stĂ„r Stockholms stadsbibliotek och StockholmskĂ€llan i samarbete med Stockholms Stadsmission.

Utan adress men int har Stockholms alla bibliotek jobbat med tema Hemmet. – Vid sidan av den stora insamlingen av stockholmarnas Hemmet-berĂ€ttelser som vi gjorde tillsammans med Stadsmuseet hade vi fokus pĂ„ hemmet i vĂ„ra program. Det var allt frĂ„n förelĂ€sningar om Feng Shui och ljussĂ€ttning till litterĂ€ra skildringar av hemmet och temakvĂ€llar om hemlöshet. Men sĂ„ hörde jag talas om projektet ”Underheard in New York” och tyckte det var nĂ„got som passade biblioteket under Hemmet-temat. Det hĂ€r var ju ytterligare ett sĂ€tt att samla in berĂ€ttelser om Hemmet, sĂ€ger Cecilia Åkerdahl. Inspirerad av New York-projektet började hon leta efter hemlösa som skulle vilja berĂ€tta om sitt liv pĂ„ Twitter. Genom Stadsmissionens Center kom hon i kontakt med fyra mĂ€n som var intresserade. Efter att ha utbildat gruppen i hur man twittrar och Ă€ven haft diskussioner om hur man bĂ€st nĂ„r ut med sitt budskap satte de igĂ„ng att twittra under hashtagen #vihorsisthlm. Alla twittrarna var anonyma. – Tre av dem har familj sĂ„ för oss var det sjĂ€lvklart att de skulle vara anonyma, sĂ€ger Cecilia Åkerdahl. SEDAN HÖSTEN 2011

Sthlm” fick en lysande start och twittrarna, som hade utrustats med enkla smart-telefoner, fick snabbt runt tusen följare. – Vi blev alla förvĂ„nade att det fungerade sĂ„ bra frĂ„n första början. Vi var lite oroliga för hur det skulle gĂ„ eftersom twittrarna lever i en hĂ„rd och utsatt miljö. Det var sĂ„ lĂ€rorikt att följa ViHörs-twittret. Och hĂ€ftigt med allt stöd och nyfikna frĂ„gor som de fick frĂ„n sina följare. Även twittrarna blev rörda över mottagandet och kontakten de fick med följarna, sĂ€ger Cecilia Åkerdahl. Efter succĂ©n med twitter-projektet ville hon ta projektet vidare. Den hĂ€r gĂ„ngen kontaktades KlaragĂ„rdens skrivargrupp och i vĂ„ras bloggade kvinnorna om sina tankar av Hemmet pĂ„ biblioteket.se. – Skrivargruppen trĂ€ffas en gĂ„ng i veckan pĂ„ KlaragĂ„rden under ledning av författaren Jan Henrik Swahn och utvecklar stĂ€ndigt sitt skrivande. Och texterna var jĂ€ttefina, sĂ€ger Cecilia Åkerdahl. ”VI HÖRS I

36

Sven @dendu2011 13 Jan Sitter och gör INGENTING faktiskt. VÀntar pÄ portföljen med dom tvÄ miljonerna i ska dimpa ner i palema pÄ en. #vihors

te utan röst

Sven @dendu2011 12 Jan Jag vill ocksĂ„ ha NÅGON #vihors samuel @kahnabby0592 12 Jan tĂ€nker stannar inomhus tills det slutar regnar. finns inte mycket att göra. bara vĂ€ntar ut regnet.#vihors paul pogi @paulpogi2 11 Jan At stadsmission just had breakfast, nice pple here treats everybody equally.meeting them makes me forget the stress of the night#vihors Marco @Soleamaro 11 Jan I’m not ’happy I’m alive and you ? Sven @dendu2011 11 Jan Ska nu till statsmissionen för att försöka fĂ„ mat. Deras kösystem brukar sĂ€tta stopp för det. #vihors samuel @kahnabby0592 10 Jan mĂ„r inte sĂ„ bra ida. det Ă€r bara att sĂ€tta sig nĂ„nstans och ta det lugnt. hoppas det gĂ„r över.#vihors samuel @kahnabby0592 9 Jan imorgon ska det serveras middag pĂ„ citykyrka. ska vara dĂ€r för att hĂ€lsa pĂ„ nĂ„ra av mina polare i min krets.#vihors samuel @kahnabby0592 9 Jan Ă€r i stan o sitter pĂ„ bibliotek. en variant av lyx med en bok i handen. vad skulle man göra utan sĂ„dana stĂ€llen? tĂ€nk pĂ„ det.#vihors Sven @dendu2011 9 Jan god morgon alla empatifulla personer. #vihors samuel @kahnabby0592 8 Jan efter att ha lĂ€st dagens DN om haiti tycker jag att mina problem Ă€r smĂ„ potatis jĂ€mfört med deras. pĂ„ nĂ„t sĂ€tt Ă€r jag tacksam.#vihors

FOTO: GÖRAN FREDRIKSSON

paul pogi @paulpogi2 7 Jan I am open to the idea that anyone can be fair and just, no matter what religion, or lack of belief in such a structure.#vihors have fun. Marco @Soleamaro 7 Jan God morron bÄde till överklass o under 37

BlogginlÀgg frÄn de hemlösa kvinnorna: Ingmarie För fem Är sedan sÄ hade jag börjat bygga mitt eget hus under Skanstullsbron. Jag slÀpade pÄ brÀder och övergivna pallar, allt möjligt, och spik som jag hittade. Jag lÄnade en hammare av Finn-Jerka. Jag spikade och mÀtte, jag ville undvika att sÄga för det var sÄ jobbigt. Direkt nÀr golvet var klart började jag med tvÄ vÀggar. Nu kÀnde jag mig verkligen nöjd. Jag ville bli klar sÄ fort som möjligt, för tunnelbanan gick precis ovanför sÄ alla sÄg mina förehavanden. Jag hade hÀngt upp en presenning provisoriskt över den andra delen sÄ att jag pÄ sÄ sÀtt kunde sova dÀr. Min granne Sammi bodde femtio meter bort, han Àr en riktig gottegris sÄ jag öppnade inte ens ögonen nÀr han prasslade i mitt kakpaket. Att han aldrig kan lÄta bli, tÀnkte jag. Men det var en stor rÄtta som försvann med en kaka i högsta hugg. NÀÀ hÀr hade jag jobbat en hel sommar och nu kan jag absolut inte fortsÀtta bygga. För jag vill inte ha en rÄtta i mitt hus. Det var bara för mig att överge allting. Men vad vemodigt det kÀndes. Jag var dÀr förra Äret och tittade och bakom en av vÀggarena lÄg en herre och sov. Jag ska bara se om jag har nÄgra skor kvar hÀr sa jag till honom nÀr han vaknade. Okey.

Ulla E ATT BO I EN BIL Efter att ha blivit av med mitt fasta boende. Jag har prövat att Äka tunnelbana, bussar, suttit pÄ caféer och fördrivit tiden pÄ bibliotek. SÄ fann jag en gammal Volvo som jag brukar sÀga Àr myndig. Att bereda boende i bilen. TÀcke, kuddar. Att parkera pÄ lÀmpligt stÀlle, helst under en gatlykta sÄ jag kan lÀsa mina medhavda böcker. Jag tÀcker över huvudet sÄ att nyfikna inte skall se mig. En natt stÀllde jag mig pÄ en plats ödsligt. DÄ kom en nattvaktsbil och sade Ät mig att lÀmna platsen. EKEN Eken var ihÄlig, cirka tusen Är gammal, sÄ den passade bra att flytta in i. TÀnk vilken frihet, bara naturen som granne. FÄglarna sjunger och allt stÄr i blom, det Àr hÀrligt. Hösten kommer och en vacker dag tittar jag ut och hela vÀrlden Àr klÀdd i bruddrÀkt, allt Àr ljuvligt vitt. Buskar och trÀd lyser i solen, tÀnk att det kan vara sÄ vackert. Lite kallt om nosen Àr det ju men det gör inget och jag har en hÀrlig fÀll att svepa in mig i.

Erna FOTO: GÖRAN FREDRIKSSON

38

HEMMET Hemmet skall finnas för alla som behöver ett hem, att vara i och sköta om. Hemlös ska man ej vara utan alla skall ha en bostad, och en trÀdgÄrdstÀppa att sköta om med blommor och sÄ vidare. Det finns mycket att ordna med i ett hem och trÀdgÄrd med frukttrÀd.

samuel @kahnabby0592 6 Jan socialen hÀnvissar oss tii hÀrbergen, nÀr man kommer finns det inga sÀngar. vilken dubbelmoral de spelar med. tÀnk pÄ det.#vihors Marco @Soleamaro 6 Jan Mm trött har inte lust med nÄnting ska ut o köpa cigg samuel @kahnabby0592 5 Jan hade en bra dag igÄr och var ocksÄ pÄ bio. hela avslutades med att ligga pÄ soffan pÄ arlanda. nu Àr jag hÀr i stan o softa lite.#vihors Marco @Soleamaro 5 Jan Trött pÄ falska mÀnniskor jag har nog med mig sjÀlv nej tack Fuck off allihopa stick paul pogi @paulpogi2 5 Jan am thirsty but no water am just cracking down my throught and lips.#vihors FOTO: LEIF CLAESSON

Utanförskap som konst Han har hela sitt liv brunnit för att utforska platser som mĂ„nga av oss aldrig skulle besöka. I tunnlar, hĂ„lor och skog hittar konstnĂ€ren Leif Claesson allt frĂ„n mĂ€nniskors hem till ravepartyn. – Att folk inte har rĂ€tt till en bostad Ă€r för jĂ€vligt, sĂ€ger han.

Har du varit ute och lyssnat pĂ„ musik i nĂ€rheten av Skanstullsbron, har du sĂ€kert sett Leif Claessons konst. Han började med att stĂ€lla ut pĂ„ klubben TrĂ€dgĂ„rden och fortsatte med att visa sin utstĂ€llning pĂ„ festivalen Popaganda. om utanförskap dĂ€r vissa kan ha valt att göra nĂ„got utanför samhĂ€llet, som ett rave eller en religiös ritual. Andra Ă€r tvingade att leva utanför samhĂ€llet. Allt utspelar sig runt Årstaviken. – Det Ă€r ett omrĂ„de man kan bli utkastad till. StĂ€nger man alla mentalsjukhus kommer mĂ„nga mĂ€nniskor hamna hĂ€r. De Ă€r inga goda grannar som betalar hyran eller HANS KONST HANDLAR

sköter medicineringen. Jag sĂ„g skillnaden nĂ€r man slĂ€ppte ut de hĂ€r och omrĂ„det plötsligt fick helt nya mĂ€nniskor som inte klarade sig. MĂ„nga av dem tog livet av sig, sĂ€ger Leif Claesson. mĂ€nniskorna utan det de lĂ€mnat efter sig eller dĂ€r de bor. – Jag har hela tiden jobbat med att göra reportage. Man blir proffs pĂ„ att skildra mĂ€nniskor och förstĂ„r att det gĂ„r att fĂ„ en mĂ€nniska att göra nĂ€stan vad som helst. Jag vĂ€nder istĂ€llet pĂ„ det och fotograferar saker som skett och lĂ„ter betraktaren sjĂ€lv bygga sina egna berĂ€ttelser, sĂ€ger Leif Claesson. Han har ocksĂ„ gjort ett dataspel som utgĂ„r frĂ„n hans konst. Det finns att ladda ner under namnet Parken 2.0. Trots formatet sĂ„ Ă€r budskapet detsamma. – I grund och botten Ă€r mĂ„let med min konst att Ă€ndra pĂ„ skiten. Jag vill starta diskussioner som kan bygga en vĂ€rld dĂ€r mĂ€nniskor fĂ„r existera och inte bara inom de ramar vi tror Ă€r rĂ€tt, sĂ€ger han.

Marco @Soleamaro 4 Jan Önskar alla en bra kvĂ€ll hoppas verkligen att alla hemlösa en varm stĂ€lle att sova #vihors Marco @Soleamaro 4 Jan Alla ska ha rĂ€tt att sova i en förbannad sĂ€ng och tre mĂ„ltid om dagen eller? Marco @Soleamaro 4 Jan Tack till alla det vĂ€rmer rakt inne i hjĂ€rta kampen Ă€r hĂ„rt och lĂ„ngt tack er det blir möjligt #vihors samuel @kahnabby0592 4 Jan var regnigt nĂ€stan hela natten men man lĂ€ra sig att överleva sĂ„nt. annars det har varit lugngt och hade ett stĂ€lle jag gömde mig. #vihors

HAN PORTRÄTTERAR INTE

paul pogi @paulpogi2 2 Jan Taking a nap in the bus always make me feel better.#vihors paul pogi @paulpogi2 13 Dec Just had a thought, Saw a calender never seen for so long.damn.being homeless u miss simple things!!! Sven @dendu2011 3 Dec Om vÀderleken Àr oss nÄdig i storhelg dagarna sÄ blir ensamheten rejÀlt reducerad. Saknar egen familj nu nÀr julen gör sig pÄmindd usch.... hemlös mÀnniska .god jul

39

Under ett helt Ă„r har barn mellan 7 och 12 Ă„r pĂ„ Kvarnbyskolan i Rinkeby dokumenterat sin hembygd. De har tecknat, fotograferat och skrivit. De har gjort hĂ€ften och utstĂ€llningar pĂ„ Rinkeby bibliotek tillsammans med sina lĂ€rare och författaren Gunilla Lundgren som Ă€r 2012 Ă„rs Nelson Mandela-pristagare i Stockholm. Boken, ”Rinkeby 163 – vĂ€rldens by”, kommer ut i oktober pĂ„ Bokförlaget Tranan. 163 Ă€r de första siffrorna i barnens postnummer.

Hemma i Rinkeby Maryan Jag har fem syskon. Fyra Àr killar och tvÄ Àr tjejer. Jag Àr 10 Är och sover med min mamma och min lillesyster. Min mamma skall köpa en vÄningssÀng YeY! Men glöm inte min pappa. Men i alla fall sÄ har vi tvÄ toaletter och tre sovrum. Vi har ocksÄ en garderob till alla. Jag har tvÄ datorer eller faktiskt tre, en Àr sönder. Jag brukar titta pÄ TV och spela data. Jag har ett kök sÄklart! Jag har ocksÄ 4 tv-apparater. En Àr i köket, en annan i köket och tvÄ som Àr sönder. TvÄ av mina bröder sover i mitt rum och jag i deras. Hehe. Jag har fÄtt nya saker pÄ mina bÄda toaletter. YeY! Jag har fem mattor i hela mitt rum och tvÄ smÄ. Mitt kök har 15 skÄp. Jag har tio blommor i mitt rum och en som Àr som ett trÀd. TrÀdet Àr mitt och Àr 15cm högt bara för att jag klippte det, oops! Mitt rum Àr det bÀsta jag vet i lÀgenheten och jag gillar ocksÄ mitt trÀd.

Lul Jag heter Lul och det hÀr Àr min gÄrd. PÄ min gÄrd finns gungor, rutschkanor och massor med andra roliga grejor som man kan leka med. PÄ gÄrden finns röda hus och i ett av dem bor lilla jag. Jag bor i det sista huset och dÀr bor mamma, pappa och min lillebror. Min familj och jag bor pÄ vÄning 2. NÀstan alla som bor dÀr kommer frÄn olika lÀnder. PÄ vintern ser det fint ut med all vit snö. PÄ sommaren Àr det kul för dÄ har alla sommarlov. PÄ min gÄrd finns det jÀttebra gömstÀllen, sÄ att man kan leka kurragömma.

40

Hibo

Avan

Jag har tre bröder och fyra systrar. Jag gillar att spela data och att kolla pÄ TV. NÀr jag Àr inne pÄ datorn brukar jag gÄ in pÄ GSM. DÀr kan man designa klÀder och dÀr finns spel som t.ex. garderobsutmaning, danstÀvling och spel om smink, hÄr och klÀder. I mitt rum har vi fyra sÀngar. Vi har en TV och en lÄng matta som Àr röd och har blommor. Vi har blommiga gardiner. Vi har ett fönster i vÄrt rum. Det jag tycker bÀst om i mitt rum Àr TV:n och jag tycker att det Àr bra att sova med mina systrar. Jag stÀdar bara nÄgra gÄnger men mest gör mina systrar det.

Mitt hus Àr grönt. Jag trivs mycket bra i mitt hus för att min ena vÀn Nora bor i 2:an och min andra vÀn Zeynep bor i 4:an. Mina grannar Àr jÀttesnÀlla. Mitt hus har 7 vÄningar. Det bor vÀldigt mycket turkar i mitt hus. Men inte bara turkar, utan det bor ocksÄ somalier, greker, romer och mÄnga andra. Jag bor i Svenska bostÀder. Nu har jag berÀttat om mitt hus.

Abdi-Aziz Jag Àr nÀstan 10 Är. Jag har ocksÄ en syster och fem bröder. Jag bor i port 28. Min lÀgenhet har tvÄ rum och ett vardagsrum. Och vi har tvÄ datorer. En bÀrbar dator och en stol som stÄr bredvid bokhyllan. Vi har tvÄ soffor. Garderoben Àr tre meter lÄng. Och mattan i vardagsrummet har en ritad boll. Jag har PS2 och spelet Fifa 10, det Àr ganska roligt. Hallen Àr ganska liten och vi har 10 fönster. Jag har en skateboard hemma och jag har ocksÄ tre bollar. Bokhyllan Àr lÄng och hög. Jag gillar fotboll, det Àr min favoritsport. Jag skall kanske bli ingenjör och bygga hus eller fotbollspelare.

41

FOTO: PHOTOS.COM

HĂ€r bor jag!

HĂ€r bor jag!

HĂ€r bor jag!

HĂ€r bor vi!

Med bostaden som id-bricka Ett hem Àr inte bara en plats att bo pÄ, utan Àven en identitet. Och om adressen berÀttar vem vi vill vara visar interiören hur bra vi lyckats med det.

i

Stockholm pratar vi gĂ€rna om hur vi bor och hur vi skaffat oss vĂ„rt boende. NĂ„got som inte Ă€r sĂ„ konstigt, enligt Anna Ulfstrand, etnolog och chef pĂ„ Stockholms stadsmuseums dokumentationsenhet. – SjĂ€lvklart Ă€r det sĂ„ att bostadsbristen i Stockholm gör det till ett Ă„terkommande samtalsĂ€mne, men identifikationen med bostaden Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt stark i Norden. Vi umgĂ„s mycket hemma och genom hemmet visar man vem man Ă€r, sĂ€ger hon. SOM EXEMPEL TAR hon

upp köket. – Att visa att man Ă€r intresserade av matlagning och har de rĂ€tta sakerna i köket innebĂ€r status i dag och dĂ„ berĂ€ttar man det gĂ€rna med ett snyggt och personligt inrett kök. 42

Men Ă€ven om bostaden i sig Ă€r viktig för att visa bĂ„de status och identifikation, Ă€r omrĂ„det minst lika starkt förknippat med vem vi Ă€r – eller vill vara.

tus i sekler finns det ett flertal som pendlar upp och ned pĂ„ stegen, enligt Anna Ulfstrand pĂ„ stadsmuseet. – Studenter och konstnĂ€rer söker sig exempelvis ofta till platser med billig hyra. Sedan öppnas ett galleri eller hĂ€ftiga butiker i omrĂ„det. DĂ„ höjs statusen. Men efter ett tag blir det som en gĂ„ng var spĂ€nnande och nytt vanligt och trĂ„kigt.

i mĂ€klarsam- FÖR EN DEL mĂ€nniskor blir det ett sjĂ€lvĂ€ndafundet och mĂ€klare sedan 30 Ă„r tillbaka, mĂ„l att strĂ€va efter nĂ„got mer och bĂ€ttre. menar att önskan om en viss identifikation – Se bara pĂ„ begreppet bostadskarriĂ€r. Det till och med kan skilja sig mellan tvĂ„ olika innebĂ€r att det alltid finns ett snĂ€pp högre gator inom samma kommun. att nĂ„. Men mĂ€nniskors drömmar Ă€r ofta – Inom vissa omrĂ„den Ă€r inte sĂ„ vidlyftiga. man beredd att betala mer Ibland nöjer man OmrĂ„den som för ett hus Ă€ven om det bara sig med hemmaklĂ€ttrat i status: ligger ett par hundra meter fixande och att »» Gamla stan frĂ„n ett likadant som Ă€r bilblĂ€ddra i inred»» ”Knivsöder” (vĂ€stra Södermalm) ligare, sĂ€ger han. ningskataloger. »» ”Sibirien” (delar av Vasastaden) Även om vissa omrĂ„den »» Gröndal varit förknippade med staGUY WALLSTER, ORDFÖRANDE

»» Aspudden

NÄgra röster frÄn insamlingen:

H em m et : OmrÄdet man bor i Àr identitetsbÀrande pÄ sÄ mÄnga fler sÀtt hÀr Àn i nÄgon annan stad jag bott i. Folk verkar tro att de automatiskt blir Hemma kan man pusta ut och hippa och intresvara sig sjÀlv. Förut kunde jag santa om de sÀger var bli mer stressad för att det inte att de bor pÄ söder jag ntar stru nu men at, stajl och at stÀd till exempel. iljen fam av i det. Faktum Àr att resten stÀda har blivit mer intresserad av att mig sÄ bryr inte jag nÀr nu fint och hÄlla re. lÀng ket myc

H em m et :

H em m et : Att flytta hemifrÄn var ett Àventyr som jag behövde göra, och gjorde tidigt. Med strÀnga förhÄllningsregler slÀppte mina förÀldrar ivÀg mig redan nÀr jag var 16, och deras förtroende för mig dÄ, har gjort mig till den jag Àr idag.

H em m et :

Jag kommer nog aldrig fÄ in i min smÄstadshjÀrna att det ska vara sÄ vansinnigt dyrt att bo hÀr.

43

Otömda luddfilter, arga lappar och tvÀttider som inte respekteras. TvÀttstugan Àr en klassisk arena för grannkonflikter. Men den gemensamma tvÀttstugan Àr ocksÄ uppskattad och vÀrdefull. HÀr uppstÄr spontana möten och samtal mellan grannar och hÀr finns möjlighet att tvÀtta miljövÀnligt och effektivt.

Luddiga vardagskonflik

TVÄTTSTUGAN SKULLE FRIGÖRA tid

för kvinnan och blev en symbol för det rationella hemarbetet. I folkhemmets Sverige skulle alla ha rÀtt till en god bostad med möjlighet att tvÀtta sig sjÀlva och sina klÀder. Det handlade om demokrati och tillgÀnglighet. En ny syn pÄ hygien vÀxte fram. Utbyggnaden gick snabbt och pÄ 1970-talet hade nÀstan alla flerfamiljshus tillgÄng till en gemensam tvÀttstuga. Idag finns gemensamma tvÀttstugor i de flesta flerfamiljshus, bÄde i hyresrÀtter och bostadsrÀtter, Àven om mÄnga har egen tvÀttmaskin. TvÀttstugan Àr en plats dÀr mÄnga vistas, anonymitet och otydliga grÀnser för eget och

andras ansvar gör tvĂ€ttstugan till en kĂ€nslig plats för konflikter. Även om det finns bĂ„de skrivna och oskrivna regler som alla mĂ„ste förhĂ„lla sig till. Att dela smuts med andra Ă€r inte enkelt. Grannar har olika syn pĂ„ smuts och hygien och krockar uppstĂ„r. Att vĂ„rda sina ytliga grannkontakter Ă€r viktigare Ă€n man kan tro enligt forskaren Cecilia Henning. Att sĂ€ga hej kan vara en enkel start.

TvÀttstugekonflikternas topplista: FOTO JESSIKA WALLIN © NORDISKA MUSEET

D

en gemensamma tvÀttstugan finns nÀstan bara i Sverige. I mÄnga andra lÀnder Àr egen tvÀttmaskin i bostaden eller gemensamma tvÀttinrÀttningar utanför hemmet det vanliga. TvÀttstugan Àr ett folkhemsprojekt som startade pÄ 1930-talet dÄ Sverige skulle moderniseras och dÄ alla skulle fÄ det sÄ bra som möjligt materiellt. En av de första gemensamma tvÀttstugorna i modern tappning byggdes i Stockholm redan pÄ 1920-talet, under 1930- och 40-talen blev tvÀttstugor allt vanligare nÀr nya hus byggdes. PÄ 1950-talet kom den verkliga tvÀttstugeexplosionen och tvÀttmaskiner började anvÀndas i hemmen.

1. TvÀtt- och torktider 2. StÀdning 3. Bokningssystemet 4. Ludd i torktumlaren 5. Hot och pÄhopp 6. Andra skÀl 7. Stulen tvÀtt

KÄLLA: HYRESGÄST­FÖRENINGENS TIDNING HEM & HYRA 2007

goda tanken med gemensam tvÀttstuga handlade om ekonomi och gemenskap Àr det idag andra frÄgor som ska lösas. De största utmaningarna Àr att göra tvÀttstugan miljövÀnligare och att hindra grannar frÄn att hamna i konflikt med varandra. Vissa bostadsbolag installerar tvÀttmaskin och torktumlare i varje lÀgenhet istÀllet för en gemensam tvÀttstuga vilket ger fÀrre konflikter men ocksÄ fÀrre tillfÀllen till goda grannmöten. OM DEN URSPRUNGLIGA

KRISTINA LUND, NORDISKA MUSEET

Texten bygger pĂ„ boken TvĂ€ttstugan. En svensk historia (2009) som Ă€r en del i Nordiska museets bokserie Folkhemmets rum. Övriga böcker handlar om badrummet, vardagsrummet, köket och sovrummet. UtstĂ€llningen TvĂ€ttstugan visades pĂ„ Nordiska museet 2009.

TvÀttrevolution 1900-1930: HandtvÀtt Àr det vanliga. TvÀttstugor i kÀllaren med torkmöjligheter pÄ vinden förekommer i vissa hus men maskiner saknas. 1925: HSB bygger den första maskinella tvÀttstugan i Röda Bergen i Stockholm. 1940: Gemensamma tvÀttstugor planeras in nÀr nya bostadshus byggs med hjÀlp av statliga lÄn. 1950: Endast 8 procent av samtliga hushÄll i Sverige har tillgÄng till kollektiv tvÀttanlÀggning, 12 procent har privat tvÀttmaskin. 70 procent av hushÄllens textilier handtvÀttas fortfarande. NÄgra Är senare slÄr tvÀttstugan igenom pÄ allvar, tvÀttstugeexplosionen. TvÀttmaskinen för hemmabruk lanseras och har ansetts revolutionera tvÀttarbetet. 80 procent av alla hushÄll i flerbostadshus har nu 44

tvÀttmöjligheter. Den nya tekniken gör tvÀtten till nÄgot som alla kan sköta sjÀlva. 1965: 90 procent av alla hushÄll i flerbostadshus har tillgÄng till tvÀttstuga. 1970: Andelen har ökat till 94 procent. 1980: Torktumlarens skadeverkningar diskuteras. LÄscylindrar installeras för att reglera tvÀttiderna. 1990: BrÄken i tvÀttstugorna blir fler och nÄgra stÀngs pÄ grund av konflikter bland boende. 2000: TvÀttstugorna blir bÄde större och mindre. TvÀttmaskiner i lÀgenheterna ersÀtter eller kompletterar tvÀttstuga. Digitala bokningssystem, datoriserade tvÀttmaskiner och andra it-lösningar blir vanliga.

FOTO KARL ERIK GRANATH © NORDISKA MUSEET

ter och goda grannar TvÀttstugan i Sverige

SÄ typiskt Hjördis att lÀmna kvar sina lakan pÄ min tvÀttid.

TvĂ€ttstugan Ă€r en svensk institution med rötter i folkhemmets idĂ© om ett rĂ€ttvist och jĂ€mstĂ€llt Sverige dĂ€r alla skulle kunna tvĂ€tta och hĂ„lla sig rena. Folkhemmet var en vision om ett samhĂ€lle som byggde pĂ„ solidaritet, jĂ€mlikhet, trygghet och rĂ€ttvisa. Att alla skulle ha möjlighet att tvĂ€tta var en frĂ„ga om demokrati och tillgĂ€nglighet. Sverige har en lĂ„ng tradition av lĂ€genhetsboende med gemensamma utrymmen som gĂ„rdar, cykelrum, soprum, trĂ€fflokaler, lekplatser och tvĂ€ttstugor. Knappt hĂ€lften av Sveriges befolkning bor i flerfamiljshus och de flesta har tillgĂ„ng till en gemensam tvĂ€ttstuga. UR BOKEN TVÄTTSTUGAN. EN SVENSK HISTORIA (2009)

Tre av fyra hyresgÀster anvÀnder tvÀttstugan. 71 procent av hyresgÀsterna anser att tvÀttstugan Àr tillrÀckligt stÀdad och ren. Var femte hyresgÀst har hamnat i brÄk i tvÀttstugan. BrÄk om tvÀttider, stÀdning och ludd som lÀmnats kvar i torktumlarens filter Àr vanligaste orsaken till konflikt.

He mm et: Matlagningen Àr det min man som brukar sköta och jag tvÀttar och stryker. Jag tycker att det Àr underbart att vi har tvÀtt­ maskin och torktumlare hemma!

Ett svenskt hushĂ„ll Ă€gnar i snitt tvĂ„ och en halv timme i veckan Ă„t att tvĂ€tta. MĂ€n tvĂ€ttar en halv timme per vecka och kvinnor tvĂ„ timmar. UR HYRESGÄSTFÖRENINGENS TIDNING, HEM & HYRA 2007/2009 OCH SCB 2000

45

Bostadsbrist, hemmet som HEMMA 1961 kontor och möbler betingade med status. Dagens hem skiljer sig inte allt för mycket frÄn hur de sÄg ut vid sekelskiftet. Det visar de 400 berÀttelser som Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek samlat in frÄn stockholmare.

Bergsingenjör C. J. Kjellbergs sovrum frÄn 1961.

Hemma dĂ„ och nu – Ă€r passĂ©. Nu vill stockholmarna blanda gammalt och nytt i sina hem. Men ofta bestĂ„r hemmet inte av en fast punkt. Det menar etnologen Minja Hjorth – HemlĂ€ngtan i dag innebĂ€r inte nödvĂ€ndigtvis att fĂ„ vara pĂ„ en viss plats. Hemma Ă€r dĂ€r man sist satte sig och dĂ€r rutinerna finns, sĂ€ger hon. I de insamlade berĂ€ttelserna finns mĂ„nga exempel pĂ„ stockholmare som har upp till tre olika hem. – Vissa bor som sĂ€rbo och kompletterar det med ”LJUST OCH FRÄSCHT”

ett sommarhus. Andra har barn som bor vĂ€xelvis. bild Ă€r att det finns mĂ„nga som inte har ett hem. De Ă€r nödvĂ€ndigtvis inte bostadslösa, men bor i andrahand, hyr in sig i ett rum eller har en ovisshet om hur de ska bo framöver. En bild av bostadssituationen som Ă€r allt annat Ă€n modern, enligt etnologen Piamaria Hallberg. – Det har alltid varit ont om bostĂ€der, med miljonprogrammen pĂ„ 70-talet som undantag. I skiftet mellan 18- och 1900-talet var en tredjedel av dem som brukade komma till en predikning i Katarina församling utan eldstad, eftersom de hyrde in sig i en del av nĂ„gon annans boende. Man glömmer lĂ€tt den dimensionen. EN ANNAN TYDLIG

DĂ„ som nu Ă€r hemmet ocksĂ„ arbetsplats för mĂ„nga, enligt Piamaria Hallberg. – NĂ€r symaskinen kom blev hemmet en möjlig arbetsplats för framförallt kvinnor, vilket var revolutionerande. Plötsligt kunde de försörja sig sjĂ€lva. Motsvarigheten idag Ă€r datorn som gör att mĂ„nga arbetar hemifrĂ„n. det fler likheter mellan vĂ„ra nutida och dĂ„tida hem Ă€n vad vi kan tro. Den stora skillnaden Ă€r att vi inte lĂ€ngre bor trĂ„ngt och att vi nu har en mĂ€ngd tekniska hjĂ€lpmedel. – Man tryckte ihop sig en hel familj i en etta och radade upp sĂ€ngarna. En annan olikhet Ă€r det tunga arbetet, som att bĂ€ra upp vatten till hemmet, en stor skillnad jĂ€mfört med i dag. Nu Ă€r det rent fysiskt mycket lĂ€ttare att bo. ENLIGT PIAMARIA FINNS

Under rubriken Lyhört: Hemmet har Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek samlat in berÀttelser om hemmet. Syfte Àr att vÄr tids berÀttelser ska vara tillgÀngliga för framtidens stockholmare. Omkring 400 stockholmare har delat med sig av sina erfarenheter och funderingar. Nu finns de tillgÀngliga pÄ den virtuella utstÀllningen hemmet.stockholm.se och pÄ stockholmskallan.se VÀlkommen hem! 46

FOTO: PHOTOS.COM

FOTO: LENNART AF PETERSENS

Jobba hemma vid loppisfyndad arbetsplats – sĂ„ 2012.

HEMMA 2012

mycket Àr sig likt FOTO: PHOTOS.COM

SÄ har hemmet förÀndrats de senaste Ärtiondena

50-tal: Vardagsrumsrevolutionen. I stĂ€llet för det tidigare finrummet lanserades nu vardagsrummet som sĂ€llskapsrum. 60-tal: Tv:n som möbel. Tv:ns ankomst förde in vĂ€rlden i vardagsrummet och Ă€ndrade samtidigt hemmets planering. Den blev inte bara hemmets centrala mötesplats utan pĂ„verkade ocksĂ„ möbleringen och inredningen i hemmet. 70-tal: Det funktionella hemmet. Man möblerade gĂ€rna med ölbackar och tog hjĂ€lp av spĂ„nskivor. Möblerna var inte gjorda för att hĂ„lla i en evighet. Bostaden var praktiskt funktionell. 80-tal: Dallas-eran. Man skĂ€mdes inte för att tjĂ€na pengar, och spenderade dem gĂ€rna pĂ„ ett vackert hem med kristall­kronor och skinnsoffor. 90-tal: Timell-revolutionen. Med internet kom hela vĂ€rlden in i hemmet. Samtidigt fick program som Ӏntligen Hemma” stockholmarna att börja pyssla och snickra sjĂ€lva hemma. 00-tal: MĂ€klarannonsen. Hemmet ska vara ljust och frĂ€scht, vĂ€ggarna slĂ„s ut och de som blir kvar Ă€r vitmĂ„lade. Köket Ă€r gĂ€rna gigantiskt. 10-tal: Shabby chic. Idealet Ă€r ”en blandning av loppisfynd, designklassiker och IKEA”. VĂ„ra hem ska vara personliga igen. KÄLLA: SAMMANSTÄLLNING AV METRO

47

I drottningens fattigstuga Till vÀnster en interiör frÄn Drottninghuset, mÄlad av Josabeth Sjöberg. Ovan en bild frÄn kvarteret 1951.

I skuggan av Johannes kyrka, i en lugn idyll mitt i stadens brus, ligger en vacker byggnad med anor, Drottninghuset. Det byggdes 1689 som ett hospital för fattiga. Ordet hospital för tankarna till sjukhus, men det kan mer liknas vid en fattigstuga eller Älderdomshem. LÀget var akut för de behövande i Johannes församling eftersom de gamla fattighusen förstörts i den stora Norrmalmsbranden nÄgra Är tidigare. Drottning Ulrika Eleonora var en av bidragsgivarna till nybygget och dÀrmed var huset döpt.

T

rots att Drottninghuset byggts om vid flera tillfĂ€llen Ă€r det lĂ€tt att kĂ€nna igen frĂ„n de första avbildningarna. YttervĂ€ggarna Ă€r i princip intakta men interiören Ă€r helt omgjord. Den norra flygeln tillkom pĂ„ 1730-talet och anvĂ€ndes dĂ„ som bad- och bagarstuga och senare som bostad till den egna prĂ€sten. Huvudbyggnaden byggdes pĂ„ under ett större renoveringsarbete pĂ„ 1770-talet. Den södra flygeln har bara ett drygt halvsekel pĂ„ nacken. Drottninghuset fick förutom husrum ocksĂ„ ekonomiskt understöd. De var frĂ„n början i alla Ă„ldrar, bĂ„de mĂ€n, kvinnor och ibland hela familjer. FrĂ„n 1720-talet Ă€ndrades intagningsbestĂ€mmelserna till att gĂ€lla kvinnor som var ”pauvres honteux” – tidigare vĂ€lbestĂ€llda som hamnat pĂ„ obestĂ„nd. Ulrika Eleonora sjĂ€lv ska ha stĂ„tt bakom det beslutet. DE BOENDE PÅ

48

LevnadsförhÄllandena pÄ Drottninghuset var enkla men varje kvinna hade sin egen vrÄ. Sovsalarna var uppdelade i bÄs som skildes Ät med tygskynken eller senare enklare vÀggar. Man fick ta med sig personliga Àgodelar och det gick att fÄ plats med sÀng, en stol och ett litet bord eller byrÄ. SjÀlvhushÄllning gÀllde och det fanns ett gemensamt kök. Maten var antagligen ganska torftig, vid nÄgot tillfÀlle nÀmns sill och potatis samt kaffe och skorpor. Ibland kom nÄgot bidrag utifrÄn som kunde anvÀndas till finare förplÀgnad. MÄnga av kvinnorna skaffade sig extrainkomster genom att t.ex. sy, spinna eller knyppla. PÄ Josabeth Sjöbergs naivistiska bilder kan man se ett myller av ivrigt sysselsatta gummor. NÄgon stickar, nÄgon stryker, en annan mal kaffe. Bara nÄgon enstaka skröplig dam ligger till sÀngs. Sjöberg besökte ofta sin mormor som var en av de intagna pÄ Drottninghuset under 1820-talet.

En mĂ„lande beskrivning i skrift ges i Richert von Kochs Drottninghusgumman frĂ„n 1879. En besökare trĂ€der in i en av salarna: ”I de första ögonblicken tyckte han sig aldrig hafva sett en sĂ„dan otrolig hopgyttring af menniskor och ting pĂ„ ett stĂ€lle. Det var sĂ„ fullt af husgerĂ„d, att hela rummet liknade ett stort klĂ€dstĂ„nd, der knappast en tumsbredd fanns att röra sig pĂ„. Det tycktes honom i början ett chaos. Men vid han bĂ€ttre sĂ„g, mĂ€rkte han att ett visst system rĂ„dde i detta chaos.” Och nĂ€r han kikade in i de smĂ„ bĂ„sen upptĂ€ckte han att ”hvar och en af dessa smĂ„ fyrkanter var en liten bostad för sig och att i hvar och en af dem satt en liten gumma.” Drottninghuset Ă€r idag ett seniorboende med moderna lĂ€genheter. De gamla sovsalarna Ă€r sedan lĂ€nge borta. LENA KARLSSON STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK

Tiden som hemlös – ett helvete och en gĂ„va Ulla Ekander, 81, Ă€r en av kvinnorna som bloggade om hemmet pĂ„ Vi Hörs i Sthlm-bloggen pĂ„ biblioteket.se. Hon hamnade pĂ„ gatan för fyra Ă„r sedan nĂ€r hyresvĂ€rden upptĂ€ckte att hon inte stod pĂ„ lĂ€genhetskontraktet.

en glad Ulla Ekander som möter oss pĂ„ KlaragĂ„rden, en dagverksamhet för kvinnor som lever i hemlöshet. För en vecka sedan fick hon egen lĂ€genhet och trots att den ”kostar mer Ă€n jag har rĂ„d med” sĂ„ Ă€r hon lycklig över att ha en egen nyckel. Annat var det för fyra Ă„r sedan nĂ€r hon plötsligt stod pĂ„ gatan efter att Stockholmshem sagt upp hennes kontrakt. – Min dotter stod pĂ„ kontraktet till lĂ€genheten men hade flyttat till Australien. Jag skulle passa hennes och barnens saker. Det gjorde jag i 14 Ă„r, sĂ€ger Ulla Ekander. Trots överklagande hos hyresnĂ€mnden Ă„kte hon ut och befann sig plötsligt i en helt ny situation. – Det var sĂ„ fruktansvĂ€rt att jag funderade pĂ„ att ta livet av mig. Men dĂ„ tĂ€nkte jag pĂ„ att jag inte kan hĂ€nga mig för att de stackare som hittar mig skulle fĂ„ ta hand om en döing, sĂ€ger hon. I DAG ÄR DET

I STÄLLET BÖRJADE ett liv pĂ„ stĂ€ndigt resande

fot. I bland kunde hon bo hos en vĂ€n, andra gĂ„nger blev det att sova i tunnelbanan och under en lĂ€ngre period bodde hon i en bil som hon köpt. FörĂ€ndringen kom nĂ€r hon fick kontakt med Klara­gĂ„rden. – Jag trĂ€ffade en flicka som sĂ„lde Situation Stockholm och dĂ„ sa jag till henne att jag beklagar men jag kan inte köpa tidningen för jag Ă€r sjĂ€lv i samma situation. Hon introducerade mig för KlaragĂ„rden och det Ă€r jag oĂ€ndligt tacksam för, sĂ€ger Ulla Ekander. HĂ€r fick hon hjĂ€lp att skaffa ett rum pĂ„ Vilan, ett hĂ€rbĂ€rge för kvinnor. Senare lyckades hon hitta ett rum som inneboende, och efter tre Ă„r fick hon till slut en egen lĂ€genhet. KlaragĂ„rden innebar ocksĂ„ att hon kom i kontakt med skrivargruppen och bloggen pĂ„ biblioteket.se. I höst berĂ€ttas hennes historia pĂ„ Folkoperan i uppsĂ€ttningen av Carmina Burana. I dag kan Ulla Ekander glĂ€djas över alla vĂ€nner hon trĂ€ffat bland de hemlösa och vad hon upplevt. – Hade jag suttit kvar i min dotters lĂ€genhet hade jag nog aldrig kommit ut pĂ„ sĂ„dana hĂ€r saker och lĂ€rt kĂ€nna alla de hĂ€r mĂ€nniskorna – sĂ„ det Ă€r en gĂ„va. I dag kĂ€nns det som en gĂ„va, sĂ€ger hon.

Ulla Ekander Àr lycklig över att ha ett eget hem igen efter de hemlösa Ären. LÀs utdrag ur Ullas blogg pÄ sidan 38.

Hemmaordet:

HEMMAKÄR HemmakĂ€r Ă€r en person som tycker om att spendera sin lediga tid i hemmet. Litteraturtips: Kungsgatan av Ivar LoJohansson (1935) ”HemkĂ€r som en gammal mĂ€nniska förstod han helt plötsligt de gamla mĂ€nniskornas vanor, dĂ€r de satt vĂ€ntande pĂ„ ingenting i sina undantagna vrĂ„r, lyssnande och tĂ€nkande pĂ„ ingenting, möjligen pĂ„ dagens gĂ„ng eller pĂ„ dödens steg pĂ„ trappan. Han började Ă€lska sömnen över allting. Sömnen och ensamheten blev hans enda vĂ€nner.” FrĂ„n Hemmet-bloggen pĂ„ biblioteket.se

Bostadsbyggandet i Stockholm

8149 SÄ mÄnga bostÀder började byggas förra Äret.

H em m et : Att bara kunna fÄ ha ett hem, en egen lya, att nÀst intill kunna göra vad man vill i, ger mig en trygghet. Jag bara Àlskar att bo hÀr och kÀnna att det enda krav et Àr att inte förstöra för grannar och betala hyra och lÄn. DÀremot had e jag kanske varit lite mer rÀdd att bo pÄ bottenvÄningen om jag hade bott sjÀlv. Som tur var har jag en part ner som försvarar mig frÄn allt ont.

KÄLLA: SCB, LÄNSSTYRELSEN

49

Hemma kan jag kĂ€nna mig pĂ„ mĂ„nga platser. KĂ€nslan Ă€r att kĂ€nna att jag hör till och kan delta som den person jag Ă€r – utan förstĂ€llning.”

Vad Àr egentligen hemma? En röst ur insamlingen

17729 personer ökade Stockholms lÀns befolkning med under de första 6 mÄnaderna 2012.

Hemmet:

a, VÀnner Àr alltid vÀlkomn kver ar att psk up men jag ten och ligen den egna integrite hemma hos lst he Ä Ànd ske kan s umgÄ publika d me andra eller i samband mst mitt frÀ Àr et mm He sammanhang. och min dotters.

KonstnĂ€ren Arvid Fougstedts mĂ„lning frĂ„n 1946 visar en scen ur hemmalivet frĂ„n den tiden. En man och en kvinna sitter och kopplar av i ett ombonat inrett rum i ett typiskt medelklasshem. PĂ„ bordet stĂ„r tre kaffekoppar framdukade. Kanske vĂ€ntar de besök eller sĂ„ har deras gĂ€st redan druckit sitt kaffe och gĂ„tt hem till sig? KÄLLA: STOCKHOLMS STADSMUSEUM

Vilken Ă€r din favoritpryl i hemmet? Li Björnberg, 23, journalist, Stockholm – Min telefon. Jag kan inte leva utan den. Jag anvĂ€nder den hela tiden, som internetuppkoppling och till att spela pĂ„.

Efter middagen vilar Bertil i hÀngmattan i sin studentlÀgenhet. Midsommar­ kransen, 2012.

Marie Sundlöf, 34, barnmorska, Stockholm – Min favoritpryl hemma mĂ„ste vara TVn. För att det Ă€r skönt att kolla pĂ„ tv. Det Ă€r avslappnande.

FOTO: MINJA HJORTH

Hemmaordet: Emily Webb, 14, studerar, Stockholm – Datorn tror jag. Jag vet inte varför men det Ă€r kul att hĂ„lla pĂ„ med den typ. Martina Gill, 16, studerar, Stockholm. – Min sĂ€ng. Det Ă€r dĂ€r jag spenderar dagarna. Jag sover mycket nĂ€r jag inte Ă€r i skolan.

50

HEMFÖRSÄKRING En hemförsĂ€kring Ă€r viktig att ha. Den gĂ€ller för hem och familj och skyddar individen, dess saker och bostad. Om ens tillhörigheter blir stulna eller förstörda kan man fĂ„ ersĂ€ttning. Oavsett om det Ă€r saker man Ă€ger, hyr eller lĂ„nar. Omfattning och försĂ€kringsvillkor kan dock i viss utstrĂ€ckning variera mellan de olika bolagen. Litteraturtips: Det hemliga namnet av Inger Edelfeldt (Norstedts, 1999) FrĂ„n Hemmet-bloggen pĂ„ biblioteket.se

H em m et : HemlĂ€ngtan – det Ă€r vĂ€l tillbaks till rutiner sĂ„ att sĂ€ga. Jag lĂ€ngtar till det som Ă€r inrutat i mig, till det som jag kĂ€nner vĂ€l.

Sedan 1965 har vi, frÄ‚Äœn vÄ‚Äœrt kontor pÄ‚Äœ Kungsholmen, sÄ‚Äœlt hem Ăƛver hela Stockholm. Vi verkar Ăƛver hela lÀnet och nÀr du anlitar oss kan du vara sÀker pÄ‚Äœ att du fÄ‚Äœr en sann StockholmsmÀklare som vet vad som krÀvs fĂƛr att du ska bli 100% nĂƛjd. VÀlkommen till Hans GĂƛthe StockholmsmÀklaren!

iPAD 3 TILL ALLA! SÀlj med oss och fÄ‚Äœ en iPad 3 kostnadsfritt! Ring eller maila oss redan idag! Gilla oss pÄ‚Äœ facebook och vinn en iPad 3! www.hansgothe.se FĂƛr vidare information gÄ‚Äœ in pÄ‚Äœ vÄ‚Äœr hemsida www.hansgothe.se t NBJM!IBOTHPUIF TF

Riddarholmen Àr en Ăƛ i MÀlaren och till ytan Stockholms minsta stadsdel. HÀr ďĆč nns idag inga bostÀder, utan endast kontor.

Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.