Centralförråd, basala hygienrutiner och inköp

Foto: Mats Engfors/Fotographic

DIGITALT SPRÅNG OCH BEREDSKAP

Många grupper har i år fått helt nya arbetsvillkor. En av dem är gymnasieskolan där både ledning, lärarkår och elever har arbetat långa perioder på distans. För eleverna innebar det utöver en helt ny studiesituation också ett år på paus med många viktiga inslag i ungdomstiden.

Gymnasieskolans villkor under pandemin har pendlat från att vara helt stängd till delvis öppen. Varje ny restriktion har medfört nya utmaningar. Den inledande akuta lösningen när alla gymnasieskolor i Sverige stängdes, var att snabbt ställa om till digital undervisning. – Det språng lärarkåren har gjort är otroligt. Vi var redan digitala men att hela tiden undervisa på distans innebär så mycket mer. I klassrummet uppfattar du som lärare direkt när du tappar en elevs uppmärksamhet, du känner om du har dem med dig och kan fånga upp eleverna på ett helt annat sätt, säger Ewa Olausson, rektor på Björknäsgymnasiet.

För att kunna bedöma inlärningen krävs mer inlämningsuppgifter, som i sin tur leder till mer jobb och kan upplevas som en stress för både lärare och elever. Elevernas mående kan inte ses lika lätt via en dataskärm. Lärarna har haft rutiner för att på olika sätt lyssna av och ha dialog. Ändå har det varit tufft för en del. – Som rektor har jag upplevt många elever som har mått dåligt och en del har hoppat av och haft svårt att motivera sig när de ska arbeta själva. Vi har hjälpt till där vi kan, de som behövt har fått specialpedagog, och vi uppmanat alla att ha rutiner som en vanlig skoldag – kliva upp, klä sig, äta frukost, gå ut en liten promenad ”till skolan” och sen sätta sig vid datorn.

Ewa Olausson, rektor, har tillsammans med många skolledare i landet haft ett omtumlande år med många nya arbetsmetoder och regler att förhålla sig till, samtidigt som både personal och elever ska ses och få stöd i den nya situationen. Agnes Edelsvärd är en av många studenter som har fått stora delar av sin gymnasietid påverkad av pandemin. Under året har hon varit med och drivit det prisbelönta Heja Mej UF, med tillgänglighetsanpassad fysisk aktivitet för unga, kanske viktigare än någonsin ett år som detta.

Praktiska lösningar Program med praktiska moment som ska bedömas har löst det på olika sätt, i halvklass, med avstånd, handledning via mobil och så vidare. – På restaurangprogrammet fick eleverna hämta råvarukorgar och filma live hemma det som vi normalt sett står bredvid och vägleder och bedömer, säger Kenneth Winblad von Walter, lärare.

Den egna Restaurang Viljan har varit stängd och momenten som de ska träna i skarpt läge har de fått träna på varandra i små grupper då det varit tillåtet. Att hitta praktikplatser har varit svårt i en redan hårt drabbad bransch.

Elevreflektioner – Vi har fått göra mer teori i år och hoppas att det går att göra mer praktiskt sen, säger Elin Bergström, som har gått hela sitt första år på restaurangprogrammet under pandemin. För andra året i rad har också studentfirandet kantats av regler och förbud. – Jag tycker att det är lite orättvist, när dom som går i nian får träffas hela klassen varje dag i ett klassrum, men vi som bara är tre år äldre får inte ens springa ut tillsammans på en av våra största dagar i livet. Vi unga har fått skulden för mycket som inte bara beror på oss, säger Agnes Edelsvärd, som tar studenten i år. Hon är även med i studentkommittén som har försökt ordna årets studentbal efter alla regler.

Johan Nevanperä på naturprogrammets andra år hoppas på vanlig skolgång nästa år. Han tror att dagens unga har en bättre förberedelse för det oväntade än vad som fanns i början av pandemin.

Alf Wennskog, avdelningen för kultur, fritid och ungdom, blev tillsammans med kollegor och politiker glatt överraskad och stolt över att Boden utnämndes till landets föreningsvänligaste kommun. Den främsta framgångsfaktorn är enligt han en öppen och ärlig dialog.

Foto: Mats Engfors/Fotographic

BODEN BLEV SVERIGES FÖRENINGSVÄNLIGASTE KOMMUN

Under 2020 utnämndes Bodens kommun till Sveriges föreningsvänligaste kommun. Med utmärkelsen följer stolthet, glädje men också ett ”upp till bevis”.

Föreningarna är en mycket viktig del av vårt samhälle och står för en stor del av de självvalda glädjeämnena i våra liv, utanför jobb och skola, guldkanten på pension eller arbetslöshet. Vårt föreningsutbud i Bodens kommun spänner över ett mycket brett spektrum. Här finns föreningar för allt från motor och dans till en mängd idrotter, konst, teater, fiske, bridge, skytte, scouting och byaföreningar. Föreningarna står för ett engagemang av många ideella eldsjälar som tillsammans gör vår kommun till en attraktiv plats att vilja flytta till och stanna kvar i. Bakom utmärkelsen Sveriges föreningsvänligaste kommun står organisationen Sveriges föreningar. Urvalet grundas på ledorden självständighet, respekt, delaktighet i strategier och goda villkor att verka. Hur lever då Bodens kommun upp till detta? – Framförallt tror jag mycket handlar om att vi för en dialog och verkligen pratar med föreningarna. Vi bjuder upp till dans och tar diskussionen, sammanfattar Alf Wennskog, avdelningen kultur, fritid och ungdom.

Återkommande dialogmöten är ett väl inarbetat koncept som började med kulturföreningar för flera år sedan och har förädlats till att omfatta alla. Där lyfts frågor som berör alla, det delas information och skapas kontakter och förståelse. Under pandemiåret har dialogen tätnat ytterligare och mötts upp med extra stöd och hjälp utifrån föreningarnas uttalade behov.

Motiveringen till utmärkelsen lyder så här: ”Samverkan i Boden präglas av regelbundna dialogmöten då civilsamhället lyfter ämnen som driver på utvecklingen samt skapar nya samarbeten över verksamhetsgränser. Detta leder till att Boden är en spännande kommun att verka och leva i. Under pandemin har samverkan genomförts på nytt sätt med kunskapsinsamling och stödpaket, vilket möjliggör att civilsamhället kan verka på lång sikt i sitt älskade Boden.”

CORONASTÖD TILL FÖRENINGAR

Ett konkret exempel på hur Sveriges föreningsvänligaste kommun agerar är det extra coronastöd som Bodens kommun har delat ut till föreningarna i år. Totalt har en miljon kronor fördelats till aktiviteter och ekonomisk hjälp.

2020 var ett tufft år för många föreningar som inte bara tappade stora försäljnings- och entréintäkter, utan också många intäktsbringande uppdrag på marknader, travet, den planerade SM-veckan med mera. Mycket fick ställas om och in. Samtidigt ökade trycket på utomhusaktiviteter och behovet av coronasäkra aktiviteter. – Vi har kämpat med att anpassa oss till regler som ändras gällande åldersgrupper. Vi har haft all träning och även möten utomhus i kylan, men ändå försökt hålla igång den idrott vi kan. Det är viktigt för alla men allra mest kanske för ungdomar, säger Kenth Wärja, huvudtränare i Trångfors IF som erbjuder träning för åldrar från knattar till seniorer.

Ekonomiskt stöd till förening Förutom att stödja föreningarna ekonomiskt, till exempel genom nollhyror och att föreningarna fick behålla beslutade verksamhetsstöd och arrangemangsstöd trots utebliven verksamhet, infördes också ett extra coronastöd. Stödpaketet kunde sökas av alla typer av föreningar och fördelades i två kategorier. Det ena, på cirka 250 000 kronor, gick till konkreta satsningar som nya grillplatser, skoterleder, skidspår med mera för att möta upp den ökade efterfrågan på uteaktiviteter. Den andra delen, cirka 750 000 kronor, har fördelats som rent ekonomiskt stöd för att täcka ekonomiska förluster. – För oss skulle jag säga att stödet från kommunen och riksidrottsförbundet har varit räddningen för att över huvud taget finnas kvar, säger Peter Backlund, ordförande i Trångfors IF och en av de aktiva pensionärer som lägger en mycket stor del av sin tid på föreningslivet.

Han beskriver ett intäktsbortfall i föreningen på cirka 300 000 under pandemiåret. Allt har inte kunnat täckas med bidrag men utebliven plan- och hallhyra på 125 000 och nytt stöd till ett elitlag har vägt upp balansen något. De har också fått hjälp till att rusta upp en hockeyrink. – Jag lyfter på hatten och ger en stor eloge till Bodens kommun som har gett föreningarna en oerhört viktig hjälp i år, säger han.

För Trångfors IF har stödet från Bodens kommun varit avgörande under pandemiåret. Förutom stödpaketet som alla föreningar kunnat söka har även den slopade hall- och planhyran betytt mycket.