Digitalt språng och beredskap

Foto: Fotographic/Mats Engfors Göran Olsson, enhetschef på Bodens kommuns Serviceenhet, ser kommunens tidiga strategiska arbete med egen biogasanläggning och miljöanpassning på fordonssidan som den stora grunden till att vi idag ligger långt fram jämfört med många andra kommuner.

GRÖNT I TANKEN I MILJÖVASS KOMMUN

Redan 2005 köptes den första kommunala biogasbilen in i Boden. Idag rullar närmare 200 kommunala biogasbilar i vår kommun. Resultatet är renare luft och lägre bränslekostnader.

En tidig målmedvetenhet redan på 1990-talet och tydliga inriktningsbeslut och investeringar har gjort Bodens kommun till en av landets vassaste på kommunala miljöbilar. Bilarna tankas med fordonsgas som görs av kommuninvånarnas eget hushållsavfall. Det skapar ett såväl ekonomiskt som miljömässigt hållbart kretslopp. – Bodens kommun tog tidigt beslut om att satsa på produktion av biogas och att börja köra bilar på biogas. Även Stig-Erik Svensson som jobbade med fordonen på kommunen tidigare har verkligen brunnit för biogas och gjort ett stort arbete med att få in biogasbilar i kommunen, säger Göran Olsson, enhetschef på Bodens kommuns serviceenhet.

Grön satsning på bred front Den första biogasbilen införskaffades 2005 och sedan dess har stallet vuxit med både personbilar och lastbilar. Idag finns 191 kommunala biogasbilar och två lastbilar som drivs med biogas. Bland annat plogas vägarna i centrala Boden med biogaslastbil, lokaltrafikens bussar körs på biogas liksom de kommunala hemtjänstbilarna i Boden. – Cirka 80 procent av kommunens alla personbilar och lätta lastbilar är biogasdrivna. Alla förvaltningar har biogasbilar. Men vissa har färre på grund av att det ibland inte finns en viss fordonstyp med biogas, säger Göran Olsson.

Tryggt och billigt Arbetet med att utöka antalet miljöbilar fortsätter. Där det inte finns biogasalternativ är målet att få in HVO100, miljödieselbilar, som arbetsmaskiner, hjullastare och väghyvlar.

För kommunkassan innebär det stora besparingar och en fördel och trygghet att själva kunna överblicka tillgång och pris oberoende av den globala oljemarknaden.

Tankstationen för biogasbilar finns på Lavettvägen i Boden där även privatkunder kan tanka sin biogasbil. Priset på fordonsgas varierar men ligger konsekvent under bensin- och dieselpriset.

Jenni Bergliv är ny verksamhetsledare i UNEK och ansvarig för Servicepunkten i Unbyn/Avan.

Foto: Fotographic/Mats Engfors På Servicepunkten i Unbyn/Avan kan du få hjälp med allt från kopiering till nya kompostpåsar.

SERVICEPUNKT I UNBYN/AVAN

Nu är servicepunkternas treenighet i Bodens kommun komplett. Med verksamhetsledaren Jenni Bergliv vid rodret formas ytterligare en lokalt anpassad servicepunkt, nu över kommungränserna i Unbyn/Avan.

I Bodens kommun drivs sedan tidigare två servicepunkter – av Edeforsbygdens ekonomiska förening, EDEK, i Harads, och av Råne älvdalsrådet i Gunnarsby församling ekonomiska förening, RÅEK, i Gunnarsbyn. Nu har den nystartade Unbyn/Avan Servicepunkt ekonomiska förening, UNEK, kompletterat med en tredje servicepunkt i sin del av kommunen. Alla tre har gemensamma nämnare men också unika anpassningar till varje bygds behov. Mest unikt i Unbyn/Avan är kanske att servicepunktens verksamhet spänner över två kommuner, då byarna ligger på varsin sida om kommungränsen. Satsningen sker i samverkan med Luleå kommun och servicepunkten fångar upp båda byarna på ömse sidor om kommungränsen från kontoret i Unbyn. – Det är väldigt varierande och jättekul att vara med och bygga upp, säger Jenni Bergliv, verksamhetsledare. Gemensamt för alla servicepunkter är att de är till för att ge invånarna i bygden samhällsservice i form av vägledning, rådgivning, bokning och kontakt med myndigheter samt fungera som en mötesplats. – Vi är som ett medborgarkontor i miniformat. Här kan bybor komma in för allt från att hämta kompostpåsar till att kopiera, förklarar Jenni Bergliv, som inledde sin återkomst efter föräldraledighet med att öppna servicepunkten officiellt och rivstarta som programledare i direktsänd företagsfrukost.

Eftersom tjänsten och verksamheten är helt ny handlar det också om att hitta sin modell och ringa in det behov som just den här bygden har, i kombination med koncept som går att applicera från de andra två servicepunkterna. – Jag märker ett jättestort intresse här. Folk stannar på byn och kommer med önskemål om vad de tycker att servicepunkten ska hjälpa till med, så vi är med och roddar i lite allt möjligt, säger Jenni.

Närmast förestående är att anställa ytterligare en person till Servicepunkten. – Vi ser också i dagsläget över möjligheten till hjärtstartare till bygden vilket har efterfrågats av bygdens invånare, säger Jenni Bergliv.

DIGITALA INFORMATIONSSKÄRMAR PÅ LANDSBYGDEN

Kommunens tre servicepunkter på landsbygden har fått eller ska få digitala informationsskärmar att placera på strategisk plats i sin bygd. Arbetet sker i projektet Digiby som utvecklar digitala lösningar för landsbygden.

Projektet Digiby, smarta hållbara byar, genomför pilottester av nya digitala lösningar för att öka kunskapen och tillämpningen av digitaliseringens möjligheter för serviceutveckling i norrbottniska byar. Med befintlig teknik utvecklas nya metoder som anpassas efter förhållanden i byarna. I Bodens kommun är Unbyn, Harads och Gunnarsbyn med som piloter.

Skärmarna som placeras ut i byarna ska ge både information om Digiby och kommunal information men också fungera som en lokal digital anslagstavla för bygdens arrangemang, föreningsinformation med mera.

Centralt i byn I Bodens kommun var Gunnarsbyn först ut att få sin digitala informationstavla. Här har Råek valt att sätta den i fönstret på Gunnarsby lanthandel som är en naturlig mötesplats i bygden. Information finns här både från Digiby, lanthandeln, Råek och Bodens kommun. Den information som går ut från Bodens kommun delas samtidigt i alla byarna, vilket också ger ett demokratiskt perspektiv.

På servicepunkterna i Unbyn och Harads väntar de i skrivandes stund på att få sina skyltar monterade och förbereder val av plats. Både i Unbyn och Harads är tanken att skärmarna liksom i Gunnarsbyn ska placeras centralt och fyllas med både lokal och kommunal information som kan uppdateras enkelt digitalt och kunna läsas utifrån av förbipasserande.

Fler digitala lösningar I Harads har Edek dessutom redan tidigare i egen regi inom projektet Kultur Nord satt upp små digitala fototavlor för att ge förbipasserande lokalbefolkning och turister lite att titta på i skyltfönstret, tillsammans med lokala hantverksalster. I dessa digitala skärmar, som har ramats in av ett lokalt snickeri, har lokala företag och personer från kreativa kulturella näringar möjlighet att synas med bildspel och information.

Foto: Fotographic/Mats Engfors På bild till vänster: Akseli Raappana, Roger Arespång, Astrid Sundström-Lindström, Olivia Steen och Catarina Ask, är delar av en arbetsgrupp som arbetar med frågan i Bodens kommun. Bild nedan: Zelda Melander årskurs 6, Fria Emilia och Anneli Gustafsson, sångpedagog på Kulturskolan

BARNKONVENTIONEN ÄR SVENSK LAG

FN:s konvention om barns rättigheter är sedan 2020 svensk lag. Det innebär att i alla myndighetsbeslut som berör barn måste barnets rättigheter beaktas och bedömas.

Att barnkonventionen blev svensk lag är enligt regeringen den viktigaste reformen för barn i Sverige på 30 år. – Det här är ju ingen nyhet men om man jämför med vilket pådrag det var när GDPR infördes, så har den här lagen passerat ganska obemärkt förbi, säger Roger Arespång, enhetschef på kultur-, fritids- och ungdomsenheten i Bodens kommun.

Lagen innebär att alla offentliga beslut som tas på lokal, regional och nationell nivå, hos myndigheter, i domstolar med mera, måste beakta barnkonventionen. Avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser som rör barn måste grundas på barnens rättigheter till exempelvis skydd mot våld, rätt till utbildning, social trygghet och att bli lyssnade på. Hur detta ska efterföljas i praktiken är en stor fråga som kräver både tid, kunskap och ibland också mod.

För att skapa en fungerande modell och metod där barnperspektivet blir en naturlig del i beslutsprocesserna genomförs ett antal insatser på flera plan för de kommunala nämnderna, politiker, tjänstepersoner, ungdomsråd, ungdomsforum med flera i Bodens kommun.

Utbildningarna finansieras genom medel från länsstyrelsens utlysning i frågan.

Saker som måste ringas in är dels vad det egentligen är barnkonventionen säger. Vad innebär det i praktiken? Och hur tillämpar vi det lokalt i våra beslut?

Barnkonventionen består av 54 artiklar varav 41 slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Det finns fyra grundprinciper som handlar om barns lika värde, vad som är barnets bästa, barnets rätt till utveckling och hälsa, både fysisk och mental, samt rätten att få uttrycka sin åsikt utifrån ålder och mognad. – I varje ärende måste vi göra en prövning om och hur det berör barn och unga. Och om det gör det, då måste vi följa barnkonventionen. Innan vi har lagt ärendena måste vi se till att det får ta den tid som krävs för att kolla upp och våga skicka tillbaka det om det inte har gjorts ordentligt, menar Roger Arespång.

I processen som pågår nu arbetar tjänstepersoner, politiker och ungdomsrepresentanter tillsammans i grupper för att ta fram förslag till arbetsmodeller. Det varvas med grundutbildning i konventionen och föreläsningar i ämnet.