Familjär nr 2-2020 Västerort

Sommar 2020 För dig som är hyresgäst hos Familjebostäder

Västerort Boende genom tiderna — Dags för plask i Järva

Odla med kärlek – låt grödor och örter hjälpa varandra Följ oss gärna på Facebook

Sommar 2020

I denna nya ­sommartid Vi befinner oss i en märklig tid. Många känner av en lågintensiv oro samtidigt som vi människor är bra på att ställa om och vänja oss vid nya situationer.

Så också i denna pandemi. Motvilligt har vi fått inse att det är lång väg kvar tills vi når ett hållbart normal­ tillstånd och längtan efter att inte behöva bedöma tvåmetersavstånd, att inte behöva gå omvägar och att återigen kunna få besök av släkt och vänner i lägen­ heten är stor.

Det känns bra att vi tillsammans med dig som hyresgäst har hittat arbetssätt som gör att vi ändå kan åtgärda fel som kan uppstå. Vi jobbar hårt för att bli en bättre hyresvärd. Därför är det glädjande när siff­ rorna i vår hyresgästenkät visar att ni som bor hos oss märker det. Det motiverar oss att jobba ännu hårdare för att du ska ha ett så bra boende som möjligt.

Under våren har vi märkt att odlingsintresset har ökat. Vid våra stadsodlingar uppstår nya mötesplatser där fler umgås och lär känna varandra. Vi har snickrat pallkragar och fyllt på med jord. Ni sår blommor och växter och skördar grönsaker och saftiga bär. Det är viktigt med den mänskliga kontakten, inte minst i kristider. Och så lär man sig en massa nytt, vilket jag gjorde när jag läste artikeln om Kärleken i grönsakslandet.

Ta hand om dig,

4 Toalett inomhus, rinnande vatten eller köksluckor med standardmått?

Många saker har förändrat och underlättat boendet genom åren.

På bilden syns kvarteret Lammet vid Gamla Brogatan, en av Familjebostäders äldsta fastigheter, i början av förra seklet.

4

Hem i förändring

8

Så funkar det

Från latrintunnor till öppen planlösning Samodling

10 Familjär hälsar på Karin i Farsta

11 Nyproduktion Jonas Schneider Vd, Familjebostäder

10 Vi vinkar till Karin i Farsta, som har bott i sin lägenhet i 60 år!

Studentliv

12 I din närhet Västerort

Ansvarig utgivare: Lott Jansson Redaktion: Linda Centerskog, ­Katarina Gröndahl, Malin Johansson, Helena Lager Fotografer: Liza Simonsson, Markus Hallberg, Sara Appelgren, Fryshuset/iStock, Getty, Lennart Johansson Illu­stra­tion: Getty G ­ rafisk form/produk­tion: ­Blomquist ­Communication Tryck: ­Danagård Litho Distribution: CityMail Sweden AB Vi ber om ursäkt för eventuella tryckfel. Hör gärna av dig med ­synpunkter på tidningen till familjar@familjebostader.com

N VA

ENMÄRK

E T

2 – Familjär 2.20

Familjär ges ut av AB Familjebostäder, Box 92100, 120 07 Stockholm, 0770-814 814, familjar@familjebostader.com, familjebostader.com

S

PS: Vill du att vi ska hälsa på hemma hos dig, eller har du önskemål om vad vi ska skriva om? Tipsa redaktionen genom ett mail till familjar@familjebostader.com

Miljömärkt trycksak 3041 0196

Familjärt Aktuellt hos oss

Du använder väl Mina sidor på webben?

Där kan du bland annat boka tvättstuga, se din hyresavi och göra felanmälan.

Säkert skoj i sommar

Avstånd – för din ­trygghets skull

I sommar är det viktigt att hålla avstånd och minska smittspridningen av covid-19. Men det finns ­massor av kul att göra! Stockholms stad har samlat aktiviteter som är anpassade efter myndigheternas riktlinjer på en särskild webbplats, proppfull med kul utflyktsmål! Du hittar alla aktiviteter på sommar2020.stockholm

Coronapandemin har påverkat oss alla, i arbetet, hemmet, resor och umgänge. För att minska smittspridningen prioriterar vi akuta ärenden och arbeten utomhus och i allmäna utrymmen. Om du är helt frisk kan vi även utföra andra åtgärder men inte om du tillhör en riskgrupp. Receptionerna i Farsta och Rinkeby har utrustats med plexiglas och tar endast emot bokade besök. Har du förslag på fler arbetsätt som kan underlätta för oss att hjälpa dig i vardagen? Tipsa oss gärna!

Genom odling växer ­gemenskapen Intresset för att odla egna grönsaker utanför porten har ökat och under våren har Familje­ bostäder öppnat tre nya stadsodlingar i Västertorp och Tallkrogen. I höst planeras odlingar på ytterligare åtta platser. Är du också intresserad av att odla? På sid 8 får du tips som passar lika bra för pallkragar som balkonglådor!

Sommarjobbarna Louise och Elin pratar hållbar livsstil med en av våra hyresgäster i Hökarängen, under parollen “Gör gott”.

Sortera mera Kanske var du en av dem som i juni fick svara på frågor om källsortering, matavfall och en hållbar livsstil? Stort tack för din medverkan i så fall! Genom att källsortera bidrar du till ett minskat klimatavtryck och en bättre framtid.

Grattis Samira Elmorabit i Spånga som blev vinnare av Camilla Hamids bok ”Baka utan ugn”. Hoppas du får en riktigt ­smakfull sommar!

Familjär 2.20 – 3

Familjebostäderliv Boende genom tiderna

En gång i tiden var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Under 1900-talet ändras detta. Det svenska välfärdssam­hället byggs upp steg för steg, och på 50-talet gör det f­ unktionalistiska folkhemmet sitt intåg. Familjär dyker ner i några milstolpar som revolutionerat de stockholmska hemmen.

FRISKT, RINNANDE VATTEN Ända fram till mitten av 1800-talet fick stockholmarna gå och hämta vatten ur öppna brunnar. Diskussionerna om att istället dra vattenledningar genom staden hade pågått ända sedan 1600-talet. När det väl infördes var Stockholm en av de sista huvudstäderna i Europa med ett system för rent dricksvatten.

Brunnarna var omtyckta och tjänade som mötesplatser men med tiden blev vattenkvaliteten sämre. När koleran återvände tog debatten ny fart. Vattenförsörjningen med ledningar kom igång 1861 då stockholmarna bjöds att kostnadsfritt gå och hämta vatten vid så kallade ”vattenutkastare”.

1775 RACKARE, RENHÅLLNINGSHJON OCH SKITBÄRAR­K ÄRRINGAR Stockholm på 1800-talet var trångt.

Arbetar­bostäderna var små, trånga och med dålig standard. Hygien fick man sköta bäst man kunde efter att den gamla tidens badstugor med rötter i medeltiden hade förbjudits på 1720-talet. Smutsvatten, skräp och träck hivades ofta rätt ut på gatan.

1774 tröttnade staden på h­ ushållens bris­tande förmåga att sköta sin d ­ asstömning på ett bra sätt och lade ut det på entreprenad. De fattigaste av de fattiga anlitades, ofta straffade kvinnor som fick bli ”skitbärarkärringar”. Långt in på 1940-talet hämtade ”latrinmannen och pudrettkärrin­ gen” latrintunnor från bakgårdarna, och torr­dass var faktiskt vanliga ända fram till 50-talet i stadens äldre byggnader.

4 – Familjär 2.20

1850

Stockholm för hundrafemtio år sedan var ­sannerligen en annan stad än idag. Vad tror du har påverkat boendet mest?

BARNRIKEHUSEN Inne i städerna var trångboddheten stor. För att ge bättre möjligheter åt familjer med många barn som inte hade det så gott ställt byggdes de så kallade barnrikehusen. De allmännyttiga bostadsbolagen bildas och den 26 februari 1936 grundas AB Familje­bostäder. Redan samma år stod de första så kallade barnrike­ husen färdiga i Hammarbyhöjden och Kristineberg, och staden betalade en del av hyran. Villkoret för att få bo i husen var att familjen skulle ha minst tre barn. Husen var moderna med både kallt och varmt vatten, toalett inomhus – och sopnedkast!

1900

1930 TVÄTTA TILLSAMMANS

VATTENKLOSETTER OCH ­PERSONLIG HYGIEN Personlig hygien stod således inte på topp och det dröjde ända till slutet av 1800-­talet innan större badhus för allmänheten började etableras. Intresset för renlighet och folkhälsa växte stort under tidigt 1900-tal och de första vatten­klosetterna kom strax innan sekelskiftet. Under mellan­krigstiden blev badrum och rinnande vatten i hemmen allt vanligare, samtidigt som badhus och simhallar växte fram.

Sverige skulle moderniseras och alla medborgare skulle ha rätt till en god bostad. I det ingick ordentliga tvättmöjligheter. Nu när det fanns rinnande vatten till bostadshusen inrättades gemensamma tvättstugor på 30-talet.

Tvättstugan skulle frigöra tid för kvinnan, som naturligtvis var den som förutsattes sköta familjens tvätt. Än idag har så gott som alla flerbostadshus gemensamma tvättstugor, något som Sverige är ganska ensamt om.

Familjär 2.20 – 5

MILJONPROGRAMMEN

FOLKHEMSPERIODEN Ungefär 1930-60-tal är den tid som kallas folkhemsperioden. Genom politiskt samförstånd satsade man på att förbättra levnadsstandarden och de så kallade ABC-städerna växte fram. ABC-staden stod för Arbete, Bostad, Centrum och tanken var att männis­ korna skulle kunna bo, arbeta och ha tillgång till service i sitt närområde. Vällingby blev en av de mest välkända ABC-städerna.

1950

I mitten av 60-talet börjar de så kallade miljonprogrammen byggas, för att försöka bygga bort de ökade bostadsköerna. Namnet kom troligtvis ifrån att man ville bygga 100 000 bostäder per år, under tio års tid – och därmed få fram en miljon nya bostäder. Familjebostäder bidrar med tusentals bostäder i Bollmora, Bredäng, Jordbro, Rinkeby, Tensta, ­Vårberg och Vårby gård. Inom miljonprogrammens områden var det vanligt med trafikseparering, där bilvägar och gångvägar aldrig korsar varandra. Husen byggdes standardiserat och rationellt, ganska många i fabriker för att det skulle bli effektivt. Sverige införde standardmått så att alla dörrar blev lika breda och alla köksbänkar lika höga.

1960

DET ANPASSADE KÖKET På 50-talet kom det måttanpassade, standardiserade folkhemsköket. Ledorden var funktion, funktion och åter funktion. Alla kök byggdes efter samma standard, med den långa diskbänken i samma höjd som spisen. Höjden var noga uppmätt och anpassad efter 50-talskvinnans genomsnittliga längd. Inspirationen kom från det löpande bandet och var uttänkt efter hur man rörde sig i köket. Först togs varorna fram ur skafferiet, lades på arbetsbänken, sköljdes i diskhon, hackades och föbereddes och till sist tillreddes på spisen. Den praktiska lådhurtsen med fem standardiserade lådor bekvämt inom räckhåll. Diskbänken var såklart rostfri och luckor och kakel hade släta ytor. Rent skulle det vara på 50-talet! Även de väggfasta skåpen var noga uppmätta för att precis få plats med hela servisen.

6 – Familjär 2.20

”Jag är övertygad om att ­framtiden ­innehåller fler ­mobilitetslösningar” Hur vi stockholmare har bott och levt finns som synes väl dokumenterat. Men hur kommer vi bo i framtiden? Familjär bad arkitekten Anna Sundman, medgrundare av arkitektkontoret TIP – Theory Into Practice – om en framtidsspaning.

2020

NU DÅ?

Stockholm växer som aldrig förr.

Många nya stadsdelar och hus har tagit form unde de senaste åren, inte sällan med öppen planlösning.

Nya Familjebostäderhus hittar du bland annat i Älvsjöstaden, Haga­ staden och Drevvikshöjden.

Källor: Stockholmskällan (Foto: okänd 1900–1920, Axel Malmström 1909, Lennart af Petersens 1946, 1957, Francis Bruun 1990–1992, Per Skoglund 1998 Karta: Carl af Akrel 1802–1805 Konstnär: Carl Wilhelm Swedman ≈ 1840), Stockholms stadsmuseum (Foto: Oscar Bladh 1939, Okänd 1938-1942), Familjebostäders arkiv, Allmännyttan.se, Nordiska museet, Upplandsmuseet (Foto: Paul Sandberg 1939, 1942), Stockholms stad (Foto: L ­ ennart Johansson)

Vad tror du vi kommer få se mer av i framtiden?

– Jag tror framförallt att tre saker kommer spela en stor roll: Mobilitetstjänster, delningsekonomi och co-living. Jag tror att både boende och hyresvärdar kommer betrakta boendet mer som en tjänst och utgå ifrån hur behoven ser ut. Folkhemstanken om en gemensam standard som skulle passa alla var väldigt vacker. Men mycket har förändrats sedan dess. Ta köket som exempel: På 50-talet åt fler på samma sätt, samma tid, samma mat. Idag spänner middagarna från de som lagar jättemycket mat, som har behov av plats för många hushållsmaskiner och som äter många tillsammans. Eller de som i princip aldrig äter hemma, och där köket blir ett dyrt rum som sällan används.

Vi kommer definitivt att få se fler former av delat boende och delningsarkitektur med större gemensamma ytor som kan användas på många olika sätt.

Det skapar sociala och miljömässiga vinster samtidigt som kostnaderna hålls nere.

Mobilitetstjänster har redan börjat poppa upp.

Att dela och ha tillgång till fordonstjänster istället för att äga egen bil och privat parkeringsplats både reducerar utsläppen av växthusgaser och möjliggör för mer levande bostadsområden.

Vilka utmaningar står vi inför?

– Bostadsbristen kommer fortsätta vara en stor utmaning ett bra tag till tyvärr, i synnerhet tillgången på billigare bostäder med bra kvalitet. Ojämlikhet och samhällsklyftor är också en stor utmaning, för att inte tala om utmaningen med klimatförändringarna.

Hur kan arkitektur vara en del av lösningen?

– Jag hoppas att vi kommer nyttja arkitekturen bättre till att ställa om. Sverige har högt ställda klimat­ mål tydligt kopplade till Agenda 2030, bland annat mål om att skapa miljöer som bidrar till social och miljömässig hållbarhet. I det ser jag stora möjligheter för arkitekturen att spela en större roll.

Familjär 2.20 – 7

KÄRLEK I G RÖ N S A K S L A N D E T

TOM AT BASILIKA Lycopersicum – Ocimum basilicum

S P E N AT RÄDISA Spinacia oleracea – Raphanus sativus

L AV E N D E L Lavandula

MO RO T DILL Carota – Anethum

Så funkar det Samodling

Ta hand om varandra, skydda varandra och ge varandra möjlighet att växa tryggt. Det gäller oss människor – och det gäller våra grödor!

Allt fler upptäcker glädjen i att odla, gärna tillsammans med andra.

I Familjebostäders områden finns nu åtta stadsodlingar och fler planeras till hösten. Men det är inte bara vi människor som trivs tillsammans. I myllan spirar kärleken för fullt mellan örter, grönsaker och blommor, och den som vet vilka som trivs ihop kan få en extra fin skörd. Trädgårdsmästare Charles Hampson delar ett gäng bra tips om samodling.

LAVENDEL

Den väldoftande lavendeln är bland de snällaste växterna du kan ha i din odling. Sprängfylld med kärlek för sina medgrödor är den vän med alla och ser till att hålla flugor, mygg och skadeinsekter borta från andra växter. Även andra aromatiska ­örter som oregano och mynta är utmärkta växter som skade­ insekter håller sig borta ifrån. Lavendelblommorna är ätbara och passar framförallt bra till söta smaker.

Varför inte i kaksmeten? Som bonus får du kanske besök av några vackra fjärilar som gärna tar en tur kring lavendelplantan utan att göra någon skada.

TOMAT

BASILIKA

RÄDISA

SPENAT

MOROT

DILL

Tomater är en lättodlad sommarfavorit. Gott för oss människor, men tyvärr också mums filibabba för insekter som grönsaksfly och löss. Men lika mycket som de älskar tomater, lika mycket avskyr de doften av basilika. Plantera därför ett par knippen basilika under de höga tomatplantorna så säger skadedjuren adjö och du har snart bruschettan klar.

Stick ner några rädisfrön när du odlar spenat och den vackraste kärlekssagan kommer utspela sig framför dina ögon. Det finns nämligen en liten otrevlig insektslarv som gärna vill gnaga hål i och förstöra din spenat. Då träder rädisan fram och bedyrar spenaten sin kärlek. Den lilla larven gillar nämligen rädisblad ännu mer och överger glatt spenaten. Stark och osjälvisk offrar rädisan sina blad för sin själs älskade, och spenaten kan blomma ut och leva vidare. Och rädisan har ytterligare ett äss i rockärmen: Den behöver inte ens alla sina blad för att växa! Undre jord växer de rosiga, röda knölarna vidare tills det är dags för dig att skörda – både rädisor och spenat.

Dill är snygg att se på och doftar friskt och härligt!

Tycker vi människor i alla fall. Flugor, mygg och de där små skalbaggarna som gillar gurka och ­morötter håller inte alls med utan håller sig långt borta från dillen. Men se upp! Ibland kan kärleken mellan morötter och dill växa sig så stark att de börjar korspollinera varandra. Och eftersom de är olika arter blir det tyvärr inga grönsaksbebisar av det. Om du vill vara på den säkra sidan är gräslök ett minst lika bra alternativ som dill för att säkra morotsskörden.

Grannarna Theresia och Tanja planterar ut zucchini, solrosor, jordgubbar, majs och smultron i sina pallkragar. Familjebostäder tillhandahåller KRAV-märkt jord och gödsel så att odlingarna kan vara ekologiska och utan bekämpningsmedel. Till hösten planeras odling komma igång på ytterligare åtta platser i staden. Kontakta din husvärd om du är intresserad av att veta mer!

Familjär 2.20 – 9

Familjär hälsar på Karin i Farsta

I varje nummer av Familjär knackar vi på hos någon av våra cirka 40 000 hyresgäster. Vill du att vi besöker dig? Maila familjar@familjebostader.com

KARIN Ålder: snart 85 Bor: Trea på 78 kvm Familj: Två barn, tre barnbarn Tycker om: Böcker, radio, promenader – och flygplan!

”Vi flyttade in ­dagen efter huset stod klart” Från en lummig balkong i Farsta vinkar Karin glatt när Familjär kommer och hälsar på. Här på Molkomsbackens höjder har Karin bott i över 60 år!

Karin växte upp i Frövi i ­Västmanland men flyttade till Stockholm som 19-åring.

Hon hade sökt en utbildning som kart­ riterska, vilket också blev hennes arbete under de närmaste åren. Första tiden bodde hon inneboende i Solna, och träffade strax därpå sin man Jan som faktiskt var uppvuxen i Familjebostäders hus.

Tillsammans tecknade de intresse för en sprillans ny lägenhet i söderort, i den nya stadsdel som under 50-talet växte fram som Farsta.

10 – Familjär 2.20

– Tre rum och kök lät både stort och dyrt men vi tog chansen, berättar Karin.

Huset stod färdigt den 15 februari 1960 och dagen därpå flyttade vi in! En vecka senare gifte vi oss och på hösten föddes vårt första barn.

Balkongen i söderläge är Karins abso­ luta favorit. Från femte våningen har hon en härlig utsikt, och ser till och med en glimt av sjön Magelungen. Hit hittar solen redan på förmiddagen och Karin sitter gärna ute en stund varje dag bland sina blommor.

– Jag var och tittade på radhus en gång men kom sen hem och kände ”åh, vad skönt att jag bor här”!

1 Hipp hurra i förskott! I september fyller nämligen Karin 85 år. Så gott som varje dag tar hon en lång promenad, gärna vid sjön Magelungen.

2 Huset i Farsta stod klart 15 februari 1960 och dagen efter flyttade Karin och maken Jan in. Då var varken tunnel­ banan eller Farsta centrum färdigbyggt.

3 Under 60-talet bodde många barn­ familjer i huset, och Karin och grann­ fruarna träffades ofta i sandlådan på gården och hjälpte varandra med barnpassning.

4 Flygplansörhängena skvallrar om att Karin i mer än 20 år varit engagerad i föreningen Flygande Veteraner och har gjort otaliga turer med föreningens DC3a.

Nyproduktion City

Gör din intresseanmälan hos ­Bostadsförmedlingen bostad.stockholm.se

Intresse anmäla ­ n startar i augus ti/ septem ber

Studentliv ovanför Hökarängsbadet Bland ekbackarna vid Drevvikshöjden är det snart dags för inflyttning i de första studentlägen­ heterna. Här bor du modernt med vitmålade väggar, vardagsrumsgolv av trä, fräscha kök och hög kvalitet i mate­rialval. Promenadavstånd till både Farsta Centrum och Sköndal Centrum med stort utbud av ­butiker, restauranger och service, och pendeltåget från Farsta strand eller tunnelbana från Farsta Centrum tar dig till Stockholm City på mindre än 20 minuter.

För att få hyra studentlägenhet måste du kunna visa att du studerar. Alla våra bostäder förmedlas via Bostadsförmedlingen bostad.stockholm.se

DREVVIKSHÖJDEN Kv. Ekeberga 1 Götalandsvägen 228c antal lägenheter: 47 inflyttning: februari 2021

Mer nytt – studentbostäder i Älvsjö och moderna lägenheter i Farsta STUDENTLÄGEN­HETER, ÄLVSJÖSTADEN Kv. Prästgårdshagen Armborstvägen antal lägenheter: 65 inflyttning: årsskiftet 2020/2021

familjebostader.com/nyproduktion

DREVVIKSHÖJDEN Kv. Källvreten 1 Perstorpsvägen 102–104 Åbrovägen 5 antal lägenheter: 98 inflyttning: mars 2021

Registrera dig för bevakning och få information om när intresseanmälan öppnar

Familjär 2.20 – 11

I din närhet Västerort

Familjebostäder förvaltar totalt 19 894 b­ostäder runtom i Stockholm, med tyngdpunkt i Farsta, Rågsved och Rinkeby.

Res med omtanke 2020 är inget vanligt år och de flesta av oss ­kommer spendera sommaren hemma i stan. Kom ihåg att resa till och från aktiviteter på ett sätt som är säkert för dig och din omgivning. Tack för att du tar ansvar!

Platser kvar på s­ ommarkul!

Låt sommaren 2020 bli sommaren då ditt barn provar en ny aktivitet! Till­sam­mans ordnar stadens ­bostadsbolag spännande sport- och kulturaktiviteter runt om i stan. Vad sägs om Basketkollo med Akropol BBK, simskolor på Nälsta­badet, Järvabadet, Spångabadet och i Åkeshov, Djurläger på

Anmäl ditt bar n!

4H-gårdarna i Akalla och Tensta By, fotboll med Vasalunds IF eller Konstkollo på Tensta konsthall?

Som hyresgäst hos Familjebostäder får du rabatterat pris på de aktiviteter som inte är gratis! Läs mer och anmäl ditt barn via sommaraktiviteter.se

Pysselsugna barn?

I sommar kommer Pysselakuten till undsättning för alla leksugna barn! Onsdagar och lördagar dyker de upp i olika lekparker i stadsdelen för att dela ut pysselpåsar med kritor, böcker, spel och leksaker.

Pysselakuten är ett initiativ av Rinkeby Folkets hus och på instagram hittar du mer @rinkebyfolketshus

Äntligen utebad i Järva!

I mer än fyrtio år det pratats om ett utomhusbad i Järvaområdet och äntligen har det blivit verklighet! I juni öppnade de 24 000 kvadratmeter stora badanläggningen med tre härliga bassänger och massor av plats för att kunna sola och umgås på säkert avstånd.

Den stora bassängen har en grundare del med en avskiljande vägg, så att även du som inte kan simma än kan bada tryggt.

12 – Familjär 2.20

Sommar på torget Vecka 30, 31 och 32 ordnar stadsdelsförvaltningen sommar­kul för alla åldrar på Rinkeby lilla torg vid ­Folkets Hus. Kom och pyssla, läs en bok, få tips om vad som händer i Järva och var med på olika aktiviteter. Du hittar informationstältet vid Skårbygränd nära Folkets hus, alla vardagar klockan 12–17!

Merinformation på start.stockholm/sommar-järva och stadsdelsförvaltningens Facebook- och Instagram.