LÄRA Stockholm #4/2021

Page 1

Nr 4 2021 BÄSTA RÅDEN FÖR ATT MINSKA MATSVINNET Sinnligt så det förslår i båda slöjdsalarna ”TYST RÄKNING PÅ MATTEN FEL VÄG ATT GÅ”

ANNA BERGQVIST

Dubbelt prisad i år


OPP HOPP

Läsårets tema Läsårets tema Läsårets tema tävlingen iii tävlingen tävlingen EN BOK I VÄRLDEN. EN BOK I VÄRLDEN. EN BOK I VÄRLDEN.

årets tema lingen BOK I VÄRLDE Pedagoger och elever i Pedagoger och elever i Pedagoger och elever i årskurs F–6 samt årskurs F–6 samt årskurs F–6 samt grundsärskola–––var varmed med grundsärskola grundsärskola var med ochTÄVLA TÄVLAMED MEDDIN DINKLASS! KLASS! och och TÄVLA MED DIN KLASS! Alla tävlingsbidragställs ställs utpå på Alla Allatävlingsbidrag tävlingsbidrag ställsut ut på stadsdelsbiblioteken.Fina Finapriser priserdelas delas stadsdelsbiblioteken. stadsdelsbiblioteken. Fina priser delas ut tillvinnande vinnande klasseri imaj maj 2022. ut uttill till vinnandeklasser klasser i maj2022. 2022. Läs merpå: på: pedagog.stockholm Läs Läsmer mer på:pedagog.stockholm pedagog.stockholm

goger och elever rs F–6 samt


e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 4 2021 Åtta gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll

28

Formativ slöjd på Årstaskolan........................................ 4 Hallå där, Ann-Christin Sundell.....................................  1 1 Så minskar ni matsvinnet...............................................  12 ”Tänk som tjuvarna”........................................................  14 Lina Pilo om vikten av läsning......................................  15

På Östermalmsskolan går digitala verktyg och ämnesintegrering hand i hand. Alma Falender och Siri Huhta i klass 6A är redo med kartan inför dagens Mystery Skype. Varifrån kommer klassen de skajpar med?

4

En ny väg för matematiken..........................................  16 ”Vi gör detta tillsammans”............................................  21 Sifferflyt som ger resultat.............................................  22 Dubbelt prisad litteraturälskare.................................  24

12

Tekniken lyfter lärandet................................................  28 Läs LÄRA och vinn biobesök.......................................  29 ”Plan B är att bli advokat”............................................  3 0 Större respekt på Knutbyskolan.................................  32 Vad tar du med dig från pandemin?........................  33 Bästa lästipsen för skolan............................................  34 Ny serie: ”Livets hårda skola”....................................... 35

ÄRA ges ut av utbildnings­för­­valt­ L ningen i Stockholms stad och ­kommer med fyra nummer per år. ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­gen, Box 22049, 104 22 Stockholm. BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A. UPPLAGA 18 500 exemplar.

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se. ANSVARIG UTGIVARE Sofia Oliv. ART DIRECTION OCH PRODUKTION Blomquist Communication. TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2021. ISSN 1654-7330.

16

”Det är fruktansvärt sorgligt att så många ­människors matematikfärdigheter har gått till spillo genom att man tänkt fel.”

LÄRA DIGITALT pedagog.­stockholm/lara. KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta ­info.­utbildning@edu.stockholm.se. OMSLAG Årets gymnasielärare 2021, Anna Bergqvist på Blackebergs ­gymnasium, fotograferad av Robert Blombäck.


FORMATIVT LÄRANDE  Årstaskolan

Fullt fokus för fjärde­klassaren Mira Sied Parsai när hon formar en träbit med sågens hjälp. 4

Nr 4 2021


Årstaskolan FORMATIVT LÄRANDE

Slöjdlärarna Linnéa Kielland och Jerker Dahlin undervisar vägg i vägg. De ­diskuterar ofta sina ämnen och har funnit ett gemensamt formativt arbetssätt och en struktur som också ger utrymme åt sinnlighet och fritt ­skapande i klassrummet. Text ANNELIE DREWSEN Foto ROBERT BLOMBÄCK

Nr 4 2021

5


FORMATIVT LÄRANDE  Årstaskolan

lass 4C på Årstaskolan har slöjd och eleverna strömmar in genom två dörrar: träslöjd till höger och textilslöjd till vänster. I träslöjds­ salen tar Jerker Dahlin emot och kollar om alla har med surfplattan. Han går igenom lektionens mål och frågorna de ska besvara i slutet. Ett moment som återkommer varje lektion. – I dag ska du berätta om något du har upp­täckt när du har arbetat i slöjden, säger han. Eleverna får välja vad de ska göra och för dem som inte vet har Jerker Dahlin ett förslag. Han tar fram en tunn trädstam – en al som han fällde och lastade på sin cykel på väg till skolan i morse. De som vill ska få såga, klyva och tälja det färska virket. – Vi ska väl inte klyva med yxa? frågar någon. – Jo, svarar Jerker Dahlin. Ett försiktigt jubel sprider sig i salen. Den hisnande känslan att få prova på något farligt. En dörr förbinder träslöjdssalen med den textila världen på andra sidan väggen. Där arbetar resten av klassen med att stoppa kuddar, sy ihop kroppsdelar till gosedjur och färdigställa mun­ skydd med kattmotiv under ledning av Linnéa Kielland. De två slöjdlärarna arbetar nära, inte bara i rumslig bemärkelse. Dörren mellan klassrummen är även en öppning för filosoferande om undervisning i allmänhet och slöjd i synnerhet. Samarbetet hand­ lar inte så mycket om vad eleverna gör i slöjden. – Det handlar mer om struktur, upplägg och förhållandet till eleverna och ämnet, säger Linnéa Kielland. Hon säger att ungefär hälften av undervisningen handlar om att lära eleverna slöjd, resten är ledarskap. Att veta när någon behöver en knuff i rätt riktning eller behöver vara i fred. Arbetsro i slöjden ser inte ut som i andra ämnen. ► 6

Nr 4 2021


Årstaskolan FORMATIVT LÄRANDE

Hälften av undervisningen handlar om att lära eleverna slöjd, resten är ledarskap.

Läraren Linnéa Kielland visar Sam Fowler hur han ska nåla bottnen på sitt pälsmonster.

Nr 4 2021

7


FORMATIVT LÄRANDE  Årstaskolan

– I ett slöjdklassrum går man Men den friheten förutsätter runt och pratar ofta om annat – en grundläggande struktur, där och det är ett perfekt arbetsklimat. lektionens och arbets­processens Det är så man gör när man skapar och olika moment hänger ihop. I trä­ är kreativ. Det är en del av processen att slöjdssalen förklarar Jerker Dahlin steg förlora sig och för att vara fri måste man kunna prata för steg hur eleverna ska göra krokar av alen. För att om sina idéer, säger hon. såga i färskt virke behöver man en såg med stora tän­ der. Pinnen som ska bli själva kroken måste kapas. De båda slöjdlärarna vill att deras ämne ska vara Nästa steg är att klyva stammen för att den ska en upplevelse. kunna hängas på väggen och för att träet inte ska – Det ska vara skola, men också mysigt, inspire­ spricka när det torkar. Tre elever hjälps åt: en håller rande, härligt och fritt. Inte fritt att göra vad man i träet, en i yxan och en tredje slår med gummi­ vill, men fritt i tanken och skapandet. Vi försöker klubba. Ett par slag får träet att dela sig. skapa en sådan miljö, säger Linnéa Kielland. Sinnligheten finns med hela tiden. I textilsalen

8

Nr 4 2021


Årstaskolan FORMATIVT LÄRANDE

perforeras len velour och hårig fuskpäls av sylvassa nålar. Mjukisdjur stoppas med fluffig vadd och någon lägger kinden mot fleecetygets syntetiska mjukhet. ­ I trä­slöjden sprider sig doften av färsk al. Blickarna dras mot den blankvita trä­ huden som blottas när barken kläs av, fingertoppen bara måste snudda vid savens väta. Vad smakar den? Jerker Dahlin menar att det härrör från något ursprungligt och kopplar ­kunskaper om hantverkstekniker till ­teoretiska kunskaper om människors ­livs­villkor i olika tider.

Läraren Jerker Dahlin visar eleverna John Andersson, Albin Liljedahl och Olivia Höglund hur man kapar en bit al med grensågen.

– Det finns ett värde i det sinnliga, något universellt som jag tror är inbyggt hos människan. Vi har ett behov av att hålla, känna, ta in, skapa och sätta ihop. Ibland kommer andra lärare på besök,

ser något, ställer en fråga, täljer på något. Det finns något i slöjden som drar. Som syns och känns. Det gäller även elever­ nas arbetsprocess, som blir mer synlig för ögat i en slöjdsal än i många andra ämnen. Elevernas tankar kan avläsas i hur trästycket placeras i hyvelbänken, trådens väg genom tyget eller det kon­ centrerade handgreppet om en liten ­träbit som formas med kontursågens skarpa blad. – I slöjden blir det så tydligt. Det blir lätt att prata med en elev om ett objekt som vi har framför oss. Det är visuellt, taktilt, känslomässigt och intellektuellt – allt på en gång, säger Linnéa Kielland. Det händer att slöjdlärarna har en del­ vis annan bild av en elev än andra lärare. Tysta elever kan göra ett arbete i slöjden som talar högt. Kunskaper blir synliga även när de inte verbaliseras. ►

I slöjden blir det så tydligt. Det är visuellt, taktilt, känslomässigt och intellektuellt – allt på en gång.

Sinnlighet och fritt skapande är viktiga ingredienser i slöjden. Här Avery Klässman vid sy­ maskinen.

Nr 4 2021

9


FORMATIVT LÄRANDE  Årstaskolan

Det finns ett värde i det sinnliga, något­ ­universellt som jag tror är inbyggt hos människan.

Iris Glad Hetesi klyver en stam som ska bli till en krok.

– I min profession kan jag ofta se en reflektion i hur eleven gör olika avväg­ ningar och kommer fram till ett svar, i det praktiska. Jag kan se det i elevens händer, utan att eleven säger det till mig. Men vi jobbar mycket med att det språkliga ska utvecklas, säger Linnéa Kielland. Det formativa arbetssättet genomsyrar de båda lärarnas undervisning, samtidigt som de har olika sätt att omsätta det i prak­ tiken. Båda två låter eleverna samman­ fatta och reflektera i slutet av lektionen. Medan Jerker Dahlin använder surfplat­ torna för att låta eleverna i bild och text reflektera och sedan läsa upp för varan­ dra, samlar Linnéa Kielland gruppen kring arbetsbordet och låter varje elev berätta vad hen har gjort, för att anteckna det i en pärm. – Det gör jag för att vi tillsammans ska summera lektionen, men också för att eleverna ska få fatt på vad de faktiskt har gjort. Att sätta ord på det och se att det finns en logisk följd i arbetet. Det är också ett sätt att säkerställa att jag har ett samtal med varje elev, varje lektion, säger hon. Linnéa Kielland och Jerker Dahlin har

arbetat tillsammans i två år. Då kom Jerker Dahlin till Årstaskolan, efter att ha arbetat som lärare sedan 1994. Sin behörighet läste han in för fyra år sedan. – Det var häftigt, allt hängde ihop, all erfarenhet samlades. Linnéa och jag har dockat i varandras arbetssätt och har en superbra dialog, säger han. I hans klassrum råder ett slags lugn, mitt i bullret och bankandet. Här finns många års undervisning, prövande och omprövande, och hans egen väg från grab­ ben som aldrig mer skulle sätta sin fot i skolan till läraren som vill få eleverna att se magin i slöjd. För tio år sedan fick han en adhd-diagnos, något han är öppen med för eleverna och som ibland kan vara en tillgång. – Jag har ingångar hos barn som har diagnoser. De kan känna det i mitt sätt att vara, det blir ett ickeverbalt samspel. Ganska många gånger kan jag hitta vägar 10

Nr 4 2021


HALLÅ DÄR …

som får det att funka, där det inte funkar så bra för eleven i andra sammanhang, säger han. Under lektionen är han med hela tiden, ofta snett bakom. Han tar inte över, utan uppmuntrar eleverna att hjälpas åt och testa tillsammans. – Om jag hela tiden kommer med sva­ ren och kunskapen så får jag springa som en stolle. Det har jag gjort. Därför försöker jag jobba mycket med kamratbedömning och stöd. Det formativa arbetet börjar re­ dan på planeringsstadiet. Utifrån en styrd ordning finns det alltid olika vägar att ta sig till slutmålet. Det är den formativa tanken: det är dit vi ska och hur fasen gör vi det? Vid den dundrande kontursågen står en tioårig flicka och för en liten träkloss mot ett sågblad. En perfekt illustration av något annat viktigt i slöjden och själva lärandet. Tilliten. Läraren som står ba­ kom, betraktar det koncentrerade hand­ greppet någon centimeter från sågbladet, ser att allt är som det ska – och backar undan. Mellan flickans fingrar formas en groda, och inom henne kanske något annat, något större.

… Ann-Christin Sundell, rektor på Ox­hags­skolan i Kista, som nyligen tilldelades Lärar­stiftelsens och Lärar­ förbundet Skolledares utmärkelse Årets rektor. Grattis! Vad betyder utmärkelsen för dig? – Jag känner mig glad och stolt över att mitt och skolans fina arbete uppmärksammas på detta sätt. Jag har ju arbetat här i över elva år och vi har tillsammans uppnått goda resultat under flera år, vilket vi alla gläds över. Du får priset för att du med ”höga förväntnin­gar och ett stort engagemang” har lyckats vända utvecklingen på skolan. Hur har det gått till i prak­ tiken?

– Jag har med stor envishet följt min vision om hur jag vill att en skola ska fungera för att kunna uppnå så bra resultat som möjligt. Skolan får också stora ekonomiska resurser av staden som det gäller att tillvarata och förvalta. Jag har skapat en robust och hållbar organisation med duktiga och engagerade medarbetare som är in­ förstådda med sitt uppdrag. Att rekrytera ”rätt” medarbetare är också en viktig del, och sedan försöker jag vara en n ­ ärvarande rektor för både elever och personal. Vad tycker du själv är viktigast i ditt ledarskap? – Mitt engagemang och min absoluta över­tygelse om att vi kan nå höga mål och goda elevresultat. Det är mitt uppdrag att organisera skolan på ett sådant sätt att detta är möjligt. Jag har också fått höra av mina medarbetare att jag är tydlig i mitt ledarskap. Du fick 55 000 kronor att använda till kompetensutveckling. Vad kommer du att göra för pengarna? – Vi har bland annat pratat om en inspira­tions­­föreläsning som vänder sig till hela personalen. Medarbetarna kommer att få ge förslag som vi sedan tar ställning till. Text TOMAS BANNERHED Foto KARL GABOR


HÅLLBAR SKOLA Abrahamsbergsskolan

”Inget ska gå till spillo” Våga låta maten ta slut och ha en plan B. Det är kökschef Gardar Gislasons bästa råd för att minska matsvinnet och därmed bidra till en mer ekologiskt hållbar utveckling.

I matsalen på Abrahamsbergsskolan i Brom­ma börjar det glesna, men inne i kö­ ket råder full aktivitet. Kökschef Gardar Gislason kommer ut från frysrummet och konstaterar nöjt att han fryst in 50 grön­ saksbiffar gjorda på överbliven grönsaks­ soppa och grönsaksrester. – Vi tar vara på allt som går i vårt kök. Det gäller att hela tiden ha ett hållbarhets­­ perspektiv för ögonen, från minsta inköp, hur vi hanterar maten, hur den tillagas och hur vi kan återanvända överbliven mat, säger han och kastar sig på datorn och visar tabeller och diagram. För Gardar Gislason är det full kontroll som gäller. In i minsta molekyl, som han själv uttrycker det. – Det är en process, allt hänger ihop. Eftersom jag studerat kost och alltid tänker på att hushålla maximalt med resurserna har jag full koll på hela processen. Det är ett måste om man ska nå målet när det gäller matsvinn. – Att mäta matsvinn på tallrikar är bra, men det mesta svinnet uppstår för att man lagar för mycket mat i köket eller att maten tillagas på fel sätt, säger Gardar Gislason och förklarar att han själv lagar maten i omgångar under lunchen för att minimera risken att det blir mat över. – Skulle den ta slut, då har jag alltid reserver som jag kan ta till. En plan B helt enkelt. – Jag har alltid älskat att laga mat och jobbat i personalmatsalar, på finrestauran­ ger och Nobelmiddagar, men det här är det bästa jobb jag haft, säger han och går med raska steg till kollegan Akram Eskami, som har koll på grytan med de 40 liter mannagrynsgröt som inom kort ska bli mellanmål till eleverna på fritidshemmet. Det som blir över tänker Gardar Gisla­son 12

omvandla till något gott på lärarnas fika­ bord. På en vägg i matsalen sitter tabeller som visar ”tallrikssvinn”. Där kan eleverna följa resultaten vecka för vecka. Även ett mat­ råd med de yngre eleverna på skolan bidrar till att sprida information och kunskap. Denna vecka är en av de två veckor i ut­

bildningsförvaltningens kampanj där alla stadens skolor väger matrester på tallrikar för att uppmärksamma och få en uppfatt­ ning om matsvinnet. Gardar Gislason väger för sin del tall­ riksresterna betydligt oftare och har alltid med några av skolans elever vid vägning­ arna. Denna dag deltar fyra elever från årskurs 5. – När man slänger lite mat från sin egen tallrik bryr man sig inte riktigt. Det känns ju hemskt att se att det blir så mycket mat när man lägger ihop allt som slängs, säger Fritiof Wärn. – Nu fattar man att man inte ska slänga mat. Det är slöseri med pengar. Det är bättre att ta två gånger, konstaterar Rebecca Söderström. – Jag jobbar för att föra ut skolkökets kunskaper om kost och hållbarhet i klass­ rummen. Mina mätningar och tabeller skickar jag veckovis till lärarna så att de kan använda dem i skolarbetet, berättar Gardar Gislason och konstaterar att det definitivt går framåt på skolan. – Fler och fler lärare väljer att hoppa på tåget och ta del av vårt hållbarhets­ arbete i köket. Det är sporrande, roligt och utmanande. Två av skolans lärare som definitivt är med på tåget är Åsa Boljang och Hanna Ekdén, båda lärare i årskurs 5. – Vi samarbetar med personalen i skol­ köket. Exempelvis använder vi Gardars tabeller på matsvinn i matten. I svenskan arbetar vi med uppgifter om bra kost och i NO diskuterar vi vad återbruk är, hur matrester blir till biogas. Även i geografi

”Engagemanget på skolan bara blir större och större”, säger kökschef Gardar Gislason, som här förklarar för kocken Leyla Ordulu hur man bakar ett bra surdegsbröd.

Nr 4 2021


Abrahamsbergsskolan HÅLLBAR SKOLA

har vi använt oss av idéer som vi fått via skolköket, exempel­ vis vad som händer när man skövlar skog i Amazonas för att odla, berättar Åsa Boljang. Hanna Ekdén betonar i sin tur att eleverna är väldigt enga­ gerade i frågor som rör kost, hållbarhet och klimat och att det är lätt att ta upp detta i olika ämnen. Gardar Gislason tycker att det är bra att eleverna med egna ögon får se vad som slängs. Då går det upp ett ljus, som han säger, samtidigt som det bekym­ rar honom att alltför många elever är fast i det han kallar snabbmatsträsket och inte rik­ tigt vet vad bra mat är. – Min stora utmaning är de äldre eleverna. De slänger mer och äter mer selektivt. Tyvärr är det fortfarande så att när den mat serveras som eleverna tycker mest om, då slängs det också mest. Då är det oftare ögat som bestämmer hur mycket som hamnar på tallriken, säger han och berättar att han vid de till­ fällena ibland själv brukar stå i matsalen och uppmana elev­ erna att tänka på hur mycket de lägger på tallriken. Sedan visar han några fler tabeller som hjälper honom att ha kontroll på processen. Exem­-

pelvis finns tabeller och diagram för varje rätt på matsedeln upp­ spaltade när det gäller inne­ håll, näringsvärde och mängd per person. – Inget ska gå till spillo och det kräver noggrann kontroll av hela matkedjan. Det är nyck­ eln, betonar Gardar Gislason gång på gång. När han började på Abrahams­

bergsskolan landade en av de första mätningarna av mat­ svinnet på hela 120 kilo på en vecka. Till största delen var det matsvinn från köket. Nu, snart fyra år senare, är hans bästa resultat 44 kilo på en vecka. – Det varierar självfallet och vissa veckor kan det fortfarande vara på tok för mycket. Proces­ sen i köket har jag numera full koll på, men svinnet per tallrik är en fortsatt utmaning. Mitt mål är 18 gram per tallrik, ­vilket blir 15,4 kilo per dag och 77 kilo per vecka. – Jag brinner för det här och ser att engagemanget på skolan bara blir större och större, så jag är säker på att vi kommer att nå målet, säger Gardar Gislason. Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto ULRICA ZWENGER

”Maten på skolan är jättegod, men det är viktigt att man inte tar för mycket så att man behöver slänga mat”, säger Ingrid Sommer i årskurs 5. Nr 4 2021

13


SÄKERHET Hägerstenshamnens skola

Så håller de tjuvarna borta

byggande åtgärder landade på kraft och längre tid att ta sig 185 000 kronor. igenom, en investering för Före ­säkerhetsanpassnin­gen Sisab på 100 000 kronor, säger förvarades datorer och surf­ Tommy Jonasson. plattor på rullvagnar för att Fönstren går fortfarande vara lättåtkomliga för lärarna. att forcera, åtminstone i teo­ Nu förvaras de i säkerhetsskåp rin, men olägenheten att ta sig som står fullt synliga utifrån in genom krossat glas för att trots att de går att bryta upp. sedan mötas av de inbrotts­ Men tjuvarna vet att det skulle säkra skåpen är tillräckligt ta för lång tid och avstår. avskräckande, anser han. All utrustning är i dag dnaIngen av de skolor som märkt, vilket gör den mindre har gått alla steg och sedan vid­­ lockande. En tjuv får betydligt tagit de rekommenderade åt­­ mindre betalt för stöldgods gärderna har drabbats av nya Hägerstenshamnens skola drabbades inom loppet av några som går att spåra. inbrott. Ett hundratal skolor månader av fyra inbrott. Men efter en utbildning i konsten att – Säkerhetstänkandet är har så här långt deltagit men stoppa tjuven kunde skolan sätta in effektiva åtgärder och nu också viktigt. Att begränsa långt ifrån alla har åtgärdat är det slut på inbrotten. antalet personer som har till­ skolans brister. gång till koderna till säkerhets­ Skolor som deltagit i ut­ För att ett brott ska fullbordas i Stockholm AB (Sisab) som skåpen är en viktig pusselbit, bildningen får 45 000 kronor krävs tre förutsättningar: ett ligger bakom kursen, som star­ säger Kim Norman. för inköp av säkerhetsklassade tillfälle, en motiverad gärnings­ tade som ett pilotprojekt med När det gäller skalskyddet skåp. man och ett brottsoffer. fem deltagande skolor. Alla var handlar det i huvudsak om – Skolorna ska se till att ut­valda för att de hade varit dörrar och fönster. Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ULRICA ZWENGER ­tjuven aldrig får något tillfälle, hårt drabbade, en av skolorna – Första förstärkningen säger säkerhetssamordnare hela åtta gånger. av ytterdörrarna räckte inte, Kim Norman från utbildnings­ Hägerstenshamnens skola ­tjuvarna tog sig in ändå. Nu förvaltningen när vi besöker deltog i utbildningens samtliga har vi monterat så kallade Hägerstenshamnens skola, en tre steg. C-profiler som kräver större F–6-skola i Axelsberg. – Vid det andra videomötet Där träffar vi också skolans gick vi igenom hur det såg ut administrativa chef Behzad lokalt här på skolan och våra Salehniasammak som först funderingar kring vad vi skulle deltog i en digital utbildning kunna göra, säger Behzad på 1,5 timmar och därefter i Salehniasammak. en frivillig uppföljning, också den på distans. Det tredje steget innebar att – Vi hade från början inget Kim Norman och Tommy skydd alls mer än larm med Jonasson gjorde en inbrotts­ väktarutryckning. Men det besiktning på plats på skolan, hjälpte inte, tjuvarna hann få och det var då den riktiga pla­ med sig datorer och surfplattor neringen av långsiktiga åtgärder innan väktarna var på plats, startade. Det handlar om stora berättar han. pengar för skolan, som själv Hägerstenshamnens skola måste bekosta de invändiga drabbades av fyra inbrott natte­ investeringarna. Sisab står tid förra året, ett av dem dagen däremot för skalskyddet. efter att nya datorer hade leve­ – Men när investeringen väl rerats efter det förra. är gjord sparar skolan stora pengar eftersom kostnaderna ”Tänk som tjuven” är ut­gångs­ för ett inbrott flerfaldigt över­ punkten för den utbildning stiger kostnaderna för åtgär­ som skolledare, administrativa derna som stoppar inbrotten, chefer, IT-samordnare, vakt­ säger Kim Norman. mästare och andra nyckelper­ I det här fallet var skolans soner i Stockholms skolor har utgifter för inbrotten 575 000 möjlighet att delta i. kronor (självrisk, leasing, lag­ Det är Kim Norman och ning och ersättning av dörrar), Behzad Salehniasammak på Hägerstenshamnens skola visar säkerhetssam­ trygg­hetsstrateg Tommy medan kostnaderna för säker­ ordnare Kim Norman från utbildningsförvaltningen hur de nya förstärkta ytter­ dörrarna stoppar inbrottsförsök. Jonas­son på Skolfastigheter hetsskåp och andra före­ 14

Nr 4 2021


KRÖNIKA Lina Pilo

Vi vill att de ska få möta andra världar ag satt på bussen hem en kväll den produktion. Massproduktion. Produktion utan och lyssnade på den gamla intention. Intressant! Gulligt är att det först långt ef­ låten ”Video Killed the Radio ter detta verkar vara på tapeten att ersätta dem som Star” av The Buggles. Några få ska bedöma de inkomna (uppenbarligen eventuellt dagar efter att jag föddes var AI-producerade) manusen. Det verkar ligga närmare det den första musikvideon människans logik att låta en maskin skapa skapandet som spelades på MTV. Jag än att låta en maskin underlätta hanteringen av det lutade huvudet mot det svart som skapats. spegelblanka kvällsfönstret på När vi läser med elever i skolan (jag säger ”vi” bussen och bläddrade på trots att jag inte längre arbetar som lärare, det tvät­ Facebook. Där mötte mig ett tas inte bort hur som helst), gör vi ju det av många danskt bokförlag som menade anledningar. Vi vill att de ska bli läskunniga vuxna, att de skulle börja använda som kan ta del av samhällsliv och -information. artificiell intelligens, AI, för att Vi vill att de ska få uppleva hur det är att landa och välja bland inkomna manus. njuta. Vi vill följa läroplaner och diverse direktiv och Konsekvensen skulle bli att vara goda, vuxna tjänstemän. annan litteratur än tidigare Men vi vill också att de ska få möta … något annat. kunde släppas fram – och att personalen bara skulle Andra världar än just de världar de själva rört sig behöva ägna sig åt det roliga arbetet. genom. Levnadsöden de inte visste Till skillnad från det tråkiga arbetet att de skulle fråga om. Tider som Likt en – att läsa våra … lite sämre inskick­ inte kan återbesökas och tider som ade manus. ännu aldrig inträffat och tankar musik­video i Kanske är de något på spåren. som reser genom tid och rum för Varför ska man behöva ägna tid åt att de en gång fästes på papper. För framtidens något som är tråkigt? Varför ska vi vet att allt det här läsandet gör ­kommentarsfält något med människor och att det man sandpappra smörknivar i slöj­ den när man kan köpa dem färdiga? ska elevernas ord är något speciellt värdefullt. Något Liksom. Vad finns det för poäng som gör skillnad för oss alla, som kunna leva vidare. samhälle. med att öva på piano när piano redan har spelats och man kan Också för skrivande har vi många lyssna på en inspelning av någon skäl. Ett kan vara att som kan? Varför ska man rensa ogräs? De verkade elevernas ­röster och tankar ska höras i alla fall nöjda, det danska förlagsfolket. Och jag var lika väl som andras. Men deras tan­ förstås tvungen att posta ett klipp med den där första kar ska också skapas, för när orden MTV-videon i kommentarsfältet, som min input till landar på papper ser man dem ut­ diskussionen. ifrån och kan fixa till det som inte För ett tag sedan var diskussionen en annan. Då blev så himla bra. Och tankarna handlade den om artificiell intelligens som skulle ska röra sig. Genom tid och rum. skriva minst lika god litteratur som verkliga männi­ Likt en musikvideo i framtidens skor. Den ständiga frågan om vad som är konst ställ­ kommentarsfält ska elevernas des på sin spets och konst presenterades som vore ord kunna leva vidare.

LINA PILO ÄR FÖRVALTNINGSLEDARE PÅ IKT-ENHETEN

Nr 4 2021


SAMTALET Andreas Ryve

Det må vara enkelt att låta eleverna räkna ­självständigt under mattelektionen. Men det är fel väg att gå, menar ­professor Andreas Ryve. I stället vill han se fler ­lektioner där läraren ­utmanar eleverna att ställa frågor. Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ULRICA ZWENGER

et råder väntans tider på Mälardalens högskola. Lagom till årsskiftet får läro­ sätet universitetsstatus. Det innebär en fördubbling av forskningsanslagen för hela skolan, vilket öppnar för fler projekt, konstaterar Andreas Ryve, forskare och professor i matematik­ didaktik. Glädjen i att undervisa och lusten att förklara svåra moment för andra gjorde att han efter påbörjade studier till civilingenjör sökte sig vidare till lärarutbildningen. Men mindre än två år efter gymnasielärarexamen blev han antagen till en forskarskola för att bygga upp matematikdidaktik som ett forskningsområde i Sverige, och inom det området har han blivit kvar. I dag är han forskningsledare för en grupp som inte bara stude­ rar matematikundervisningen i grundskolan och gymnasiet, utan också till­ sammans med både lärare och myndigheter utvecklar den. Projekten ska hjälpa dem att förstå vilket stöd läraren behöver, vilka resurser som krävs och hur framtidens läromedel bör se ut. – Om man ska förstå vad som sker i ett klassrum så måste man ha med sig många olika perspektiv. Det är allt från hur barn tänker och hur deras hjärnor fungerar till hur vi interagerar i ett klassrum och vilka normer som finns. Både pedagogisk forskning och matematikforskning är en gemensam del av det, liksom vilken roll skolan har i ett samhälle, säger Andreas Ryve. Matematik betraktas ofta som ett svårt ämne. Varför är det så?

– Den pedagogik vi har i Sverige har gått ut väldigt mycket på att läraren håller en kort genomgång och att eleverna sedan räknar i egen takt. Det blir inte en undervisning där lärarna utmanar och förklarar eller leder diskus­ sioner. I stället blir det lätt så att eleverna sitter ensamma med sina böcker, och då blir det svårt. Hur borde man göra i stället?

– Man måste hålla ihop klassen. Det betyder inte att alla ska göra exakt samma sak och lösa lika många tal eller problem, men man måste hålla på med samma typ av matematik och problemlösning så att det blir en vettig lektion med inledning och avslutning. Lektionerna måste vara mycket mer lärarledda och elevaktiva än vad de ofta blir. Även om läraren ofta håller ► 16

Nr 4 2021


Andreas Ryve SAMTALET

”Tyst räkning leder fel” Nr 4 2021

17


SAMTALET Andreas Ryve

en introduktion så är det skillnad på att hålla en föreläsning och att leda diskussioner där eleverna också är aktiva och får komma till tals. – Ett elevaktivt arbetssätt gör att de utvecklar sitt eget sätt att tänka och samtidigt får höra hur andra har resonerat, vilket öppnar förståelsen för att det finns olika sätt att lösa problem. Det viktiga är inte att eleverna direkt löser dem korrekt, utan det gäller att få i gång resonemang med stöd av läraren, så att de inte bara berättar svaret utan också hur de har kommit fram till det. En viktig grund i det är att eleverna ska våga vara med och resonera och att de ska lyssna på varandra. Läraren har en central roll i att utmana, fråga och summera tillsammans med eleverna för att sträva mot en rik och korrekt matematisk diskussion. Hur bör en bra diskussionsuppgift se ut?

– Det är viktigt att läraren inte bara ber om själva svaret utan också frågar hur du tänkte när du räknade ut det, eller om du kan säga något om kamratens svar. Det är bra grundfrågor för att få i gång elevernas tänk­ ande och sedan fördjupa diskussionen. Men parallellt måste man också bygga upp normer. Det måste vara okej att svara fel, eleverna ska vara trygga med att dela med sig och förstå att det är ett kollektivt ansvar

Vi har haft en övertro på att eleverna kan lära sig matematik själva genom att sitta och räkna.

18

att tillsammans utforska olika tankebanor, allt för att de ska lära sig. – Det ska vara roligt att diskutera, och alla ska veta att ibland gör man fel och då lär man sig något av det. En viktig läroaspekt med de här diskussionerna, och att eleverna berättar hur de har tänkt för att nå fram till svaret, är att de visar att man kan lösa samma problem på flera olika sätt. Men det betyder inte att alla sätt att tänka är matematiskt lika giltiga, inte alls, men vi tar utgångspunkt i elevers resonemang för att sedan bygga upp rika matematiska kunskaper. Varför är det viktigt att visa att det finns olika vägar till samma svar?

– Om vi tar multiplikation som exempel så vet vi att själva undervisningen är väldigt avgörande för hur eleverna lär sig. Ofta lär skolan ut multiplikation genom upprepad addition, alltså att man räknar ut vad tre gånger fem är genom att addera: fem plus fem plus fem. För heltal utan decimaler är det ett funktionellt sätt att tänka. Men när eleverna sedan ska börja räkna med decimaler hamnar de i en åter­ vändsgränd, för då sitter den här additionen så starkt i huvudet, och då får de mycket svårare att förstå. – Just hur man introducerar multiplikation i års­ kurs 1 får konsekvenser för hur bra eleverna kan ta till sig den senare. Jag ser på studenter här på hög­ skolan om de har haft den typen av undervisning när de växte upp, att de bara har så att säga ett sätt att räkna och en mental bild av vad multiplikation är. Vissa saker behöver man förstås automatisera och nöta in, men det handlar också om att lära sig att se

Nr 4 2021


Andreas Ryve SAMTALET

mönster och hur saker hänger ihop. Då kan man också förstå hur man ska angripa eller närma sig problem som är mer komplexa. Där har lärarutbildningen en viktig roll?

– Ja, läraren måste ha kunskap om de olika sätten att resonera, och där ligger ett stort ansvar på lärarutbildningarna. Alla som kommer in på den kanske inte har en jättepositiv syn på mate­ matik, en del kan ha matteångest, så det måste vi jobba med. De introducerande kurserna i matematik och didaktik blir då jätteviktiga, så att de blivande lärarna känner att de förstår matematiken och också får upp ett in­ tresse för den. Det måste också finnas väldigt bra resurser för lärare, bland annat lärarhand­ ledningar och läroböcker som fungerar som stöd för läraren snarare än att bara vara räkneböcker för eleverna. – I våra projekt har vi sett att det finns en väldig övertro på att det bara handlar om lärarens kunskap, men det är lika viktigt att etablera rutiner i kommunen. Vi behöver till­ sammans sätta normen för vad det är att kunna matematik, vilken lärarens roll är i klassrummet, vilka möjligheter det ska finnas för lärares kompetens­ utveckling samt hur läromedlen och lärarutbildningen ser ut. Så vi måste jobba på många plan samtidigt.

När man studerar och använder forskningsresultat från andra länder så måste man vara noggrann med att fundera över på vilket sätt de är relevanta hos oss. Till exempel kan lärarnas ­utbildning vara väldigt olika i olika länder, liksom vilken roll de har. Men kunskapsnivån går att jämföra?

– Ja, man kan jämföra resultaten från till exempel Pisa och Timss för att se hur vi ligger till kunskapsmässigt. Men sedan ska vi förklara vad skillnaderna beror på. Det är då alla tar sina favoritexempel och utifrån dem förespråkar tidigare betyg, mer ordning och reda eller friare undervisning, eller vad det nu kan vara. Men för att verkligen förstå behöver man jobba länge tillsammans med huvudmän och nära praktiken och samtidigt bygga forskningen på många olika områden. Men varför är Sveriges resultat lägre i dag än för 25 år sedan?

Om du blev utbildningsminister efter nästa val, vad skulle då vara din första åtgärd?

– Vi har haft en övertro på att eleverna kan lära sig matematik själva genom att sitta och räkna. Läraren har intagit en mer passiv roll och blivit någon som mest motiverar och upp­ muntrar och inte ska störa eleverna när de räknar. Det är klart att jag förstår att om man har 25 elever i en klass som alla behöver hjälp så kan det vara lockande att låta dem sitta och räkna på i sin egen takt medan man går runt. Men det är inte rätt väg att gå för att utveckla eleverna.

Du är själv i slutskedet av ett projekt som handlar om just f­ ramtidens läromedel. Berätta!

– Om man ser till att matematik har utvecklats under 6 000 år så känns det orimligt att en elev ska kunna utveckla den kun­ skapen själv, utan något vidare stöd. Jämför med ett konst­mu­ seum, varför har de en guide när man kan se allting på egen hand? Man ser ju otroligt mycket mer när någon visar och berättar! Det är samma sak i skolan, att läraren måste vara guiden som visar, förklarar och utmanar eleverna att tänka och ställa frågor.

– Jag skulle lyfta fram den nya Läromedelsutredningen. Vi behöver hitta en struktur så att vi utvecklar läromedel som är forskningsbaserade på riktigt och fungerar i en praktik, och dit är det långt. Trots att en miljon elever varje dag använder läro­ medel i matematik så satsar man i dag inte några forskningsmedel eller pengar på det. Det är rätt märkligt att vi fram till nu inte har försökt att stödja och utveckla deras kvalitet. – Läromedlet bör vara riktat till läraren för att den ska kunna undervisa på ett bra sätt tillsammans med sina elever. Handled­ ningen innehåller exempel på hur man kan utmana klassen mer i ämnet och hur man kan hjälpa dem som kämpar men inte nått lika långt som andra. Den ska både kunna användas för att hålla ihop klassen och fungera som kompetensutveckling för läraren. Det är också viktigt. Det finns naturligtvis elevböcker också, men den stora skillnaden är att det här läromedlet är designat för att stödja lärarna att undervisa, inte främst för att eleverna ska sitta och räkna. Den här sortens handledning har länge funnits i andra länder. Man jobbar på olika sätt i olika länder, både när det gäller läromedel och undervisning?

– Ja, det ser väldigt olika ut: hur man jobbar, vilka typer av matematiska problem som eleverna introduceras för, hur mycket utrymme elever respektive lärare tar. I Japan jobbar man mycket utifrån problemlösningsuppgifter, i Belgien är det mer uppstyrt med hur lärarna ska arbeta och i Finland har man fler matema­ tiska diskussioner. Det handlar om allt från vilka uppgifter elev­ erna får till hur lärarens roll ser ut. I USA har de satsat en miljard kronor på att utveckla forskningsbaserade läromedel i matematik just för att stödja lärare så att de kan utmana eleverna i under­ visningen. Kan vi lära oss något av andra länder?

– Det kan vi absolut, men skolornas organisation ser så olika ut att det inte går att kopiera rakt av. Det handlar om olika kulturer. Nr 4 2021

Men matte borde väl vara ett ämne där det går att jobba ­självständigt?

Under pandemin har undervisningen blivit mer digital. Hur tror du att det påverkar matematiken?

– Om man använder tekniken på fel sätt så kommer eleverna att tvingas arbeta ännu mer självständigt, och några kommer säkert att spela datorspel i stället. Men digitala verktyg har alla förutsättningar att utveckla undervisningen. Diskussions­upp­gif­ terna vi pratade om tidigare går utmärkt att göra digitalt så länge läraren kan formulera rätt frågor. – I Västerås har Patrik Gustafsson, en av våra doktorander, utvecklat matematikuppgifter för digitala responssystem som fungerar som ett slags mentometer. Eleverna får en fråga med flera svarsalternativ, och utifrån de svar de väljer finns det en bra utgångspunkt för diskussioner även digitalt. En fråga kan vara vad hälften av en sjättedel är. Det korrekta svaret, en tolfte­del, ska förstås vara ett svarsalternativ, men också en tredjedel, som är en vanlig missuppfattning, ska finnas med. Så får eleverna först markera sitt svar och sedan diskutera hur de kom fram till det. – Själva problemet måste vara lagom svårt så att det blir flera olika svar, och sådana överväganden ska redan vara gjorda av läromedelsförfattaren. På tal om digitalisering, det finns kassaapparater i butikerna och alla har en miniräknare i mobilen. Hur motiverar man då elever att matte är bra att kunna?

– Min erfarenhet är att om de tycker att det är kul och känner att de förstår så behövs det inte så mycket extra motivation. Det är ofta först när det börjar bli tråkigt som de frågar sig vad de har ► 19


SAMTALET Andreas Ryve

för nytta av kunskapen. Därför är det viktigt att förstå att matte inte bara handlar om att räkna tal utan också om att tolka dia­ gram, att förstå ränta på ränta eller att använda proportionalitet i vardagen. Det vi kallar vardagsmatematik?

– Ja, men det får man också vara försiktig med i undervis­ ningen. Vi har gjort studier som visar att om man blandar in för mycket vardag i problemlösningen så blir det sämre matematik eftersom själva vardagssituationen tar för mycket tid och fokus från ämnet. Till exempel om man tar med nallar till förskole­ klassen och pratar jättelänge om dem när man i stället borde fokusera på att barnen ska använda dem för att utveckla talupp­ fattning, och samtidigt vill barnen bara krama nallarna. Det blir för mycket för dem att hålla reda på. Dessutom kan det vara en vardag som inte är alla elevers vardag. Om problemlösningen handlar om svamppromenader så är det alltid några som inte känner igen sig. – Det finns också andra faktorer som spelar in. Om man får veta hur mycket en solros växer på två dagar och sedan ska räkna ut hur mycket den har vuxit efter fyra dagar tar vi inte hänsyn till väder och vind i matematiken. Det är dock lätt att sådana frågor dyker upp, att elever och lärare börjar fokusera på saker i vardagen som krånglar till matematiken snarare än att göra den mer meningsfull. Men är inte vardagsproblem ett bra sätt att levandegöra vikten av mattekunskaper?

– Jo, men man behöver först fundera på vad som kan gå fel och vad som händer om man blandar in för mycket vardag. Vad är syftet med att ha med den i problemlösningen? Och det är en svår balansgång. Poängen är ju just att eleverna ska bli motive­ rade och få något att hänga upp matematiken på, men när man motiverar för mycket så blir det en annan typ av matematik som inte fokuserar på problemlösningen. Det är viktigt att lära­ ren vet vad den vill få fram, och utifrån det får man göra en avvägning av vad i vardagen som är viktigt. Vad mer än en aktiv lärare kännetecknar en bra klassrums­ undervisning?

– Först måste man ha struktur, att alla vet vad de ska göra, var de ska sitta och i vilken ordning saker sker. Sedan behöver man ha en bra relation i klassen och slutligen ska innehållet presenteras och diskuteras. När vi studerade resultatet av Matematik­lyftet, där det visade sig att kunskaperna hos elev­ erna inte ökade trots att deras lärare deltagit i satsningen, upp­ täckte vi att lärarna väldigt sällan diskuterar vilken matematik de vill att eleverna ska lära sig. I stället fastnar de i om det ska vara grupparbeten eller inte, och där tror jag att vi lägger fokus på fel saker. Storskaliga insatser som Matematiklyftet är viktiga eftersom det inte går att jobba enskilt med varje lärare. För att få märkbara resultat så måste varje forskare arbeta tillsammans med kanske 400 lärare, och rutiner och verktyg måste finnas hos en hel kommun eller åtminstone en hel skola. Hur är det att som forskare komma in i en skola och arbeta till­ sammans med lärarna?

– Jag är väldigt förtjust i projekt där man jobbar nära varandra, att vi forskare inte bara går ut och studerar hur något ser ut, utan att vi också blir medskapare av att utveckla en praktik. Vi måste ha ett nära samarbete med lärarna och vi behöver vara ödmjuka inför deras kunskap. – En del har säkert tidigare mött forskning som de tycker är högt uppe i det blå med abstrakta teorier som är svåra att använda i klassen, och då är det klart att deras första tanke är 20

Under 1980-talet och 30 år framåt trädde ­läraren tillbaka i klass­ rummet, och det får ju konsekvenser. att det är jobbigt att vi kommer in i klassrummet. Men det brukar bli bra väldigt snabbt, och det är också viktigt att rektorn ser till att de får avsätta tid för det vi gör tillsammans så att de mäktar med det. Hur tror du att matematikundervisningen ser ut i Sverige om tio år?

– Jag tror att den blir allt bättre. Min bild är att läraren under 1980-talet och 30 år framåt trädde tillbaka i klassrummet och inte längre hade samma ledande roll som tidigare, och det får ju konsekvenser under en lång tid framåt. Hur man talar om lärare, hur lärare har fått träna på saker och hur lärarutbildningen ser ut. Det har varit andra ideologier som styrt, och det har påverkat utbildningen för en hel generation. – Jag tänker ibland att det är så fruktansvärt sorgligt att så många människors matematikfärdigheter har gått till spillo genom att man tänkt fel. Men jag tycker att vi är på väg åt rätt håll nu, där vi arbetar tillsammans. För vi kan inte lägga allt ansvar på den enskilda läraren, eftersom undervisningsfrågan är större än så. Skolan är ju faktiskt den viktigaste institutionen när vi bygger ett demokratiskt samhälle. Nr 4 2021


Konstantinos Gountas DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

H

an är drivande i arbetet mot antisemitism och rasism. Därför fick Konstanti­nos Gountas nyligen Hédi Frieds lärarstipen­ dium. Han känner sig hedrad – men ­lyfter själv hellre fram kollegerna. Allt började egentligen av en slump. En grupp historieelever på Brännkyrka gymnasium frågade sin lärare om det var möjligt att göra en studieresa till Auschwitz. Läraren, Konstantinos Gountas, sökte och fick pengar. – Det blev en väldigt lärorik resa. Vi gjorde om den igen, men på lite andra sätt, med ordentliga för- och efterarbeten, berättar han. Hédi Frieds lärarstipendium är speciellt för honom, och det är inte första gången han u ­ ppmärksammas i Förintelseöverlevandes namn. 2015 fick han Emerich Roths eldsjälspris. – Vi har en skyldighet att lära oss av historien och sprida kunskap om Förintelsen. Jag känner mig oerhört hedrad över att ha fått de här priserna, det är en ära. Sedan 2013 har Konstantinos Gountas arbetat

på Kärrtorps gymnasium. Numera är det härifrån resorna utgår. Skolans profil sätter mänskliga rättigheter i fokus och han har sitt försteläraruppdrag inom ramen för den. Det är han som har hand om kontakterna med Amnesty och med Svenska kommittén mot antisemitism, han som bokar föreläsare och ordnar resor. Men inget av det sker i isolering, kollegerna är med på tåget. Utan dem ingenting, betonar han. – Skolan är inte en one man show. Vi gör detta tillsammans och har starkt stöd från ledningen. Och eleverna är nyfikna och vill veta mer, de uppskattar det vi gör. Förklaringen till att han har tagit det extra steget, lagt in den extra energin, är enkel: – Det ingår i mitt pedagogiska uppdrag som lärare. Demokratiuppdraget är väldigt tydligt be­skrivet i läroplanen och detta är mitt bidrag. Det går också att på ett tydligt sätt inkludera det i fler kurser, så numera åker andra lärare med på resorna. Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

»Vi gör detta ­tillsammans« Konstantinos Gountas är förstelärare på Kärrtorps ­gymnasium. Nr 4 2021

21


MATEMATIK Sjöängsskolan

Sifferflyt som ger resultat En kort räkneövning i egen takt i ­början av varje mattelektion ska hjälpa eleverna på Sjöängsskolan att nöta in en bra grund. Konceptet lånar inslag från begreppet läsflyt och kallas därför sifferflyt.

Eleverna på Sjöängsskolan i Älvsjö tassar in till mattelektionen efter rasten. Alldeles innanför klassrumsdörren stannar de och väljer var sitt papper från en hylla. Här finns flera högar med många olika under­ lag att välja mellan, men gemensamt är att alla innehåller någon form av räkne­ uppgift. För den som är van tar det några minuter att arbeta sig igenom pappret. Facit finns på baksidan, och eleverna kan själva kontrollera att de har gjort rätt. De arbetar koncentrerat och löser sina

uppgifter med sådan lätthet att man kan tro att det är något de gör varje lektion. Och så är det faktiskt. Läraren Marina

Nordin jämför stunden med begreppet läsflyt som många skolor arbetar med, och därför kallar hon den sifferflyt. – Vi ska ha lässäkra elever, men det är lika viktigt att de också är siffersäkra, säger hon. Ett bra läsflyt innebär att eleven ska kunna läsa med god hastighet, förstå orden och kunna betona dem rätt, och i många skolor är begreppet också en benämning på de små, korta övningar som hjälper eleverna att kontinuerligt träna sin läsning. I många klasser, bland annat på Sjö­ ängs­skolan, inleder eleverna lektionerna i svenska med några minuters tyst läsning i egen takt. Det ger både träning och kon­ tinuitet. Så varför då inte göra något lik­ nande i matematikundervisningen? Det var så Marina Nordin resonerade när hon tog fram konceptet till sifferflyt. – Det finns många likheter mellan att lära sig läsa och räkna. Läsning är färsk­vara,

och en elev som inte läser på ett halvår får svårt att hitta flytet. Då blir det också svårt att förstå vad man läser. Det är samma sak med siffror, att om grunden till de fyra räknesätten finns där så är det lättare att lösa problem, men man måste verkligen nöta in den, förklarar Marina Nordin. Hon stödjer sig på det som inom forsk­ ningen kallas grit, det vill säga uthållighet, och framför allt handlar sifferflyt om att repetera, upprepa och nöta igen. – Det är egentligen inte konstigare än hur det var under min egen skolgång, mycket tragglande. Det kanske ses som lite tråkigt, men det är viktigt för att få en god grund, säger Marina Nordin. Matte betraktas av många som ett ganska

svårt ämne. Olika räknesätt och logiskt tänkande kan lätt snurra till det när man är trött. Ännu svårare blir det om grunden är svag. Marina Nordin har noterat att eleverna lätt fastnar när de kommer till själva problemlösningen, och som lärare tycker hon att man behöver fundera på varför det tar stopp just där. – Om grunden inte sitter så får du svårt

Hadi Khalifa tycker att nötandet har gjort det lättare att komma ihåg det som klassen har lärt sig. 22

Nr 4 2021


Sjöängsskolan MATEMATIK

att lösa problem. Du får lägga för mycket tid och fokus på att räkna till exempel multiplika­ tion i stället för att fundera över vad du vill veta och hur du ska göra för att räkna ut det. Om eleverna blir snabba i att räkna och kan rabbla sina tabel­ler så sitter resten också. Dess­ utom får de självförtroende, och i och med det också en skjuts i att prova utmaningar de annars inte skulle vågat ge sig på. Upplägget är tämligen enkelt: alltid hemläxa i matte inför onsdagens lektion, och då blir det alltid någon form av läx­ förhör eller genomgång av upp­giften. Detta för att fånga upp både att alla har gjort den och

framför allt att de gör rätt. Matteboken är med hela läs­ året, men varvas med Marina Nordins instruktionsfilmer, och eleverna har också fått göra egna filmer om problemlösning. – Men allt som är nytt och inte bara handlar om att nöta och repetera går vi igenom gemensamt i klassrummet eller i en video så att alla ska känna sig trygga och inte sitta hemma med uppgifter de inte kan lösa utan hjälp. Sedan Marina Nordin för två år

sedan introducerade sifferflyt i sin dåvarande mellanstadie­ klass ser hon tydliga resultat. Eleverna presterar bättre på

proven och har höjt sina merit­ värden i matematik. – Framför allt har jag märkt enorm skillnad när det kommit nya elever till klassen. Det kan vara väldigt duktiga elever, men i början har de ändå haft svårare under mattelektionerna än de andra eleverna, konstaterar hon. Det har bidragit till att fler klasser på skolan börjat an­ vända sig av sifferflyt, något som Marina Nordin välkomnar både för elevernas skull och för att lärarna kan byta uppgifter med varandra och återanvända dem i sina klasser. Under en termin går det nämligen åt ganska många uppgifter, och därför tycker hon att man ska

börja i liten skala så att det inte blir övermäktigt. – Det viktigaste tror jag är att få in rutinen, att det blir en naturlig och regelbunden del av varje lektion. Men samtidigt får det inte ta över hela lektio­ nen, utan bara vara en upp­ värmning inför det man ska göra resten av tiden, säger hon. Att uppvärmningen gör det lättare att fokusera på pro­blem­ lösning bekräftas av flera elever. – De första minuterna med sifferflyt på lektionen hjälper oss att komma i gång. Då är det lättare att sen börja räkna i matteboken, och jag har också lättare att komma ihåg det som vi tidigare har lärt oss, säger Hadi Khalifa. Hans klasskamrat Irice Welén instämmer. – Tidigare kände jag mig mer ovan vid matte, men se­ dan vi började med sifferflyt är jag mer beredd, och det blir lättare när vi ska lösa tal och problem, säger hon. Lektionen är slut och eleverna

Läraren Marina Nordin tillsammans med (från vänster) Caesar Bäckström, Emilio Amin Campos Flores och Siri Mie. Satsningen på siffer­ flyt ska ge eleverna en bra grund och bättre självförtroende.

Nr 4 2021

ska strax få lämna klassrum­ met, men först går Marina Nordin runt med en kortlek där varje kort visar ett tal som ska lösas. Hon stannar framför varje elev som en efter en räk­ nar ut att 3 gånger 9 är 27 eller att 56 genom 8 blir 7. Alla elever får svara. På så vis fångas samtliga upp, och även de blyga som tycker att det är jobbigt att prata inför hela klassen får här chansen att svara i en mer intim och avdramatiserad situation. En uppmuntrande nick följer dem en i taget när de svarat rätt och får lämna rummet innan nästa elev får ett kort och en fråga. – Jag tycker att det är ro­ ligt när sifferflytet innehåller någon lek eller tävling med siffror, för jag gillar att tävla, säger Hadi Khalifa innan han snabbt räknar ut sitt tal och får ta rast. Text JOHANNA LUNDEBERG Foto YLVA SUNDGREN 23


PROFILEN Anna Bergqvist

Litteraturen löper som en röd tråd genom Anna Bergqvists liv. Här vid porträttet av författaren Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866), som bland annat också var lärare och rektor. 24

Nr 4 2021


Anna Bergqvist PROFILEN

Förälskad i litteratur Under året har Anna Bergqvist prisats dubbelt. Först fick hon Svenska Akademiens svensklärarpris och sedan utsågs hon till Årets gymnasielärare i Stockholms stad. – Det känns fantastiskt att någon annan uppskattar det som är mitt livsverk, säger hon.

T

Text ANNELIE DREWSEN Foto ROBERT BLOMBÄCK

ill dagens tredje lektion före lunch kommer försteläraren Anna Berg­ qvist körande med en vagn lastad med biblar. Hon ska undervisa om judendomens högtider i en natur­ klass som går årskurs 3 på Blacke­ bergs gymnasium. Här har Anna Bergqvist undervisat i svenska och religionskunskap ”sedan förra årtusendet”. – Det här är sista lektionen om judendomen. Sedan ska jag boka in ett moskébesök, men det är lite svårt att hitta en tid som passar så jag återkommer, säger hon och klickar fram dagens presentation. Studiebesöken utgör en viktig del av religionskursen. Hon försöker hinna med ett besök per världsreligion, trots att kursen bara har 42 lektioner. Klassen har nyligen besökt en synagoga, och under lektionen fungerar studiebesöket som ett slags fönster ut mot världen. Den traditionella katederundervisningen blir levande genom att Anna Bergqvist hela tiden hittar fästpunkter i elevernas erfarenhets- och föreställnings­ värld – från studiebesöket och svenskt midsommar­ firande till tv-programmet ”Robinson” eller livet med mens och flytningar. Det blir aldrig tråkigt. Att undervisa i svenska och religion är en optimal kombination, enligt Anna Bergqvist. – Sådant jag kan utifrån religionsämnet, kanske jag kan gestalta eller förklara tydligare med till exempel

Nr 4 2021

en roman, och det jag lär mig av teater, konst eller litteratur ger något i min religionsundervisning. Intresset för de båda ämnena kan spåras till barn­ domen. Anna Bergqvist växte upp i den lilla jämt­ ländska byn Fåker. Skolan var så liten att flera års­ kurser gick tillsammans. – Jag minns det som att vi hade väldigt kunniga lärare. Högstadiet gick jag i Brunflo dit jag åkte skol­ buss i två mil. Litteraturen hade tidigt en central plats. Uppmuntran

kom både från skolan och en kulturellt intresserad familj. Båda föräldrarna arbetade på Skatteverket, men hemma kunde pappa Åke trollbinda lyssnarna med sina berättelser medan mamma Lena briljerade med rytm och rim på högtidsdagar. När bokbussen stannade på grannens gård två gånger i månaden lånades ”säckvis med böcker”. – Det var en stor händelse och en viktig del av min uppväxt. Jag har alltid älskat litteratur och lärde mig läsa när jag var tre år, berättar Anna Bergqvist. Hon menar att kärleken till litteraturen borde vara en förutsättning för att bli svensklärare. – Litteratur ska vara lustfyllt! Ingen skulle komma på tanken att vara lärare i bild eller textilslöjd om man inte tyckte om att utföra det, men svenska … Det finns så många dimensioner, man kanske tycker om att skriva, men jag tycker att man måste älska att läsa! ► 25


PROFILEN Anna Bergqvist

Kärleken till littera­ turen borde vara en förutsättning för att bli svensklärare.

Till skillnad från litteraturintresset tändes nyfikenheten på religion av en enskild händelse. Det var i tolvårsåldern och Anna Bergqvist hade följt med på baptistförsamlingens läger med en kompis. Familjen var inte religiös, men på lägret var de flesta andra djupt troende. – Det blev en enorm upplevelse! Det var vettiga människor, men de hade en upplevelse som jag inte hade. De ramlade omkull och talade i tungor. Det har jag inte kunnat släppa. Vad är det i religionen som ger människor så starka upplevelser? Anna Bergqvist är fortfarande fascinerad av

ANNA BERGQVIST AKTUELL: Mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris och utsedd till Årets gymnasielärare i Stockholms stad. GÖR: Undervisar i svenska och ­reli­gionskunskap på Blackebergs ­gymnasium i Bromma. BOR: I Vasastan. GILLAR: Skönlitteratur, teater, ­skid­åkning och att plocka svamp. Är också barnsligt förtjust i surströmming. OGILLAR: Digitala möten. LÄSER: Allt och verkligen hela tiden! Just nu ska jag ge mig på Jonas Gardells nya. Parallellt läser jag en massa kurslitteratur. Går också en introduktionskurs i Afrikastudier. Så spännande! LYSSNAR PÅ: Thåström och ”Människor och tro” i P1. BÄSTA SKOLMINNET: Min religions­ lärare på gymnasiet, Sören Norrby, som lät oss göra egna studiebesök. Det slog an en sträng i mig och hans lektioner är faktiskt de enda jag kan minnas i något slags helhet så här nästan 30 år senare. 26

de kulturella, samhälleliga och psykolo­giska perspektiv som möts i religionsämnet. – För mig är sommarlägret ett fint minne, och det styrde mitt yrkesval. Att hon skulle bli lärare var dock inte givet från början. Med höga betyg från gym­ nasiet låg vägen öppen till de flesta utbild­ ningar. De personliga intressena fick styra och det blev Lärarhögskolan i Stockholm. – Jag hade ingen tanke på att jag skulle jobba som lärare, men så gjorde jag det och upptäckte att jag både tyckte om det och var ganska bra på det. I dag är hon väldigt glad över sitt beslut, som då fick många att skaka på huvudet. – Precis allt spännande jag gjort i mitt liv har jag fått göra tack vare att jag är lärare. Ett utbyte med Uganda har betytt särskilt mycket. Första resan var med en grupp elever som skulle göra sina gymnasiearbe­ ten i landet. På samarbetsskolan träffade de elevrådsordföranden Richard Lusimbo. Han kom senare ut som gay och har blivit en av Ugandas främsta hbtq-aktivister, och en nära vän till Anna Bergqvist. – Han kom ut när antigaylagen med dödsstraff var på tapeten i Uganda. I dag sitter han i styrelsen för en panafrikansk hbtq-organisation och är en av de främsta hbtq-aktivisterna i världen. Det har för­ djupat utbytesresorna till Uganda och han har också besökt Sverige flera gånger. Anna Bergqvist låter ofta impulser ­utifrån, som en teaterföreställning eller en tidningsartikel, påverka undervisningen, inte minst i valet av litteratur i svenskan. Just nu läser till exempel en klass Kafkas ”Förvandlingen” tillsammans med en text om en kvinna med nervsjukdomen ALS och en annan text om en man som avslutade sitt liv på en självmordsklinik i Schweiz. – Båda är fångna i sina kroppar och hem. Vi har ett samtal där vi jämför de texterna med ”Förvandlingen”. Det blir kanske inte som Kafka ville att vi skulle läsa den, men jag är inte så intresserad av det.

I en annan klass gör eleverna radiopro­ gram utifrån Emma Clines bok ”Flickorna”. – De har olika teser att förhålla sig till, till exempel att ”Flickorna” är en bra skild­ ring av hur det är att vara tjej i ett patri­ arkalt samhälle. Sedan ska de använda argument ur boken. Samtalet om litteraturen står alltid i

centrum för svenskundervisningen. – Jag undviker all form av litteratur­ användning som blir värderande, och det är likadant när vi går på teater. Jag skulle aldrig fråga om eleverna tyckte det var bra. Det är oviktigt och hämmande för upplevelsen. Läsandet varvas med skrivande och samtal. Ofta får eleverna först skriva om en konkret fråga utifrån litteraturen, sedan tar samtalet vid. – Då har de fått visa att de läst och kan släppa det. Jag vill inte att samtalet ska styras av att de tror att de måste synas mycket. Ganska ofta använder jag mig av ”akvariesamtal”. De måste lyssna, växla och ta vid där de andra slutade. Det gick utmärkt att göra på Teams under distans­ undervisningen. Nr 4 2021


Anna Bergqvist PROFILEN

I sin undervisning åter­ knyter Anna Bergqvist till olika böcker och hur läsningen kan kopplas till elevernas värld.

Sådana lyckade samtal om litteratur kan göra henne alldeles uppfylld. – Det är härligt att man efter 23 år i yrket fortfa­ rande kan få en sådan kick. Det är svårt att bli blasé som lärare. Engagemanget märks i klassrummet och smittar av sig på eleverna. Under lektionen om judendomen lyss­ nar hela klassen uppmärksamt och ställer många frågor. – Man märker direkt när en lärare brinner för ämnet, säger Marcus Käll och får medhåll av klass­ kompisen Rasmus Löfquist: – Hon framstår som väldigt kunnig och intresserad. Anna Bergqvist säger att hon arbetar intensivt med lektionsplanering. – Jag kan inte komma till lektionerna och inte kunna min sak. Eleverna kan vara väldigt tuffa på det. Nr 4 2021

Att hon på kort tid fått ta emot två priser för sitt arbete gör Anna Bergqvist både glad och stolt, särskilt för att de tilldelas hela hennes lärargärning och inte ett enskilt projekt. – Jag tycker över lag att man ska uppmuntra skickligheten och erfarenheten som kommer av att man har jobbat länge. Jag är en oändligt mycket bättre lärare i dag än när jag började. Vad hon ska göra med prispengarna är inte bestämt,

förutom den del av svensklärarpriset som tillfaller skolan. – Jag vill ha hit en föreställning som heter ”Moln”, där Kompani Giraff gestaltar Karin Boyes dikter i nycirkusversion. Det blir något gemensamt för alla elever på hela skolan. 27


DIGITALT LÄRANDE Östermalmsskolan

När ­tekniken lyfter lärandet På Östermalmsskolan går digitala verktyg och ämnesintegrering hand i hand, till exempel när eleverna lär sig programmera robotar och samtidigt får nya kunskaper om klimatförändringarna. I fjol vann skolan både första och andra pris i tävlingen Kodutmaningen.

På klassrummets stora projektorduk – Do you boarder to Hungary? i Östermalmsskolans klass 6A tonar ett Efter en del tvekan och skratt i den annat klassrum fram. Nästan som en främmande klassen blir svaret ”No!”. ­spegelbild, men med andra elever och Snart har de också listat ut att klass 6A i ett annat, för de svenska eleverna okänt, kommer från Sverige. Men det krävs land. Nyss har läraren Mirjam Facchini några turer till innan de svenska eleverna Jacobs­son klickat ”connect” på datorn inser att den andra klassen faktiskt sitter och Mystery Skype kan dra i gång. i Ungern. Det gäller för eleverna i de båda klas­ Sedan hinner de två klasserna inte fråga serna att komma under­fund med varifrån så mycket mer om varandra förrän det de andra skajpar. Bara lärarna vet svaret. är dags att sluta. Men Mirjam Facchini Engelska är det gemensamma språket och Jacobsson lovar många fler Mystery en och en går eleverna från respek­ Skype under veckan som kom­ tive klass fram till en webb­ mer. Och flera av de passen kamera och ställer en fråga kommer att vara betydligt som klassen kommit över­ längre, med möjlighet till ens om. En elev från den fördjupning. främmande klassen börjar. Eleverna Siri Huhta – Are you from Asia? och Alma Falender skulle – Nooo! svarar klass 6A gärna ha fått reda på mer ­nästan i kör och replikerar: om skolan i Ungern. De – Are you from the nort­ tycker att det blev lite hern hemisphere? snopet när de frågade om Den främmande klassen landet gränsade till Ungern sva­rar ja. Och Jack-Pascal och svaret i själva verket var Mirjam Facchini Jacobsson Aksornsua, som fått förtroen­ Ungern. är digital utvecklingslärare och ambassadör för Globala det att sammanfatta framme – Vi trodde ju att de målen. vid tavlan, skriver: ”They live ­skrattade åt något som vår in the northern hemisphere.” kompis gjorde, inte att de Frågorna bollas vidare mellan de två satt i Ungern, säger Alma Falender. klasserna. I 6A är eleverna försedda med – Men egentligen gör det ingenting, vi kartor över världen. I små klungor står de lär oss ju genom att ställa många frågor ivrigt diskuterande samtidigt som svaren innan vi gissar vilket land det är. Det är på frågorna alltmer snävar in vilka länder ingen tävling där det gäller att gissa först som kan vara möjliga. rätt, som en del tror, konstaterar Siri Huhta. Klassen har gjort en Mystery Skype Jack-Pascal fyller tavlan med nya uppgifter: tidigare, med en klass som visade sig ”Their country is in Europe. They live in komma från Amsterdam. a small country. They don’t have a coast­ – Då lärde vi oss också att det gäller line.” Eleverna pekar på sina inplastade att inte prata högt med varandra på vårt kartor och upp­täcker att bland annat Slo­ eget språk när vi skajpar. Då kan den vakien inte har någon kust och samtidigt andra klassen höra och gissa, säger Alma gränsar till Ungern. De ställer frågan: Falender och härmar det holländska 28

Det kan vara bra att kommunicera med hjälp av text till den främmande klassen någonstans i Europa. Närmast skärmen syns Lily-Rose Suvakci (till vänster) och Caren Talebian.

­ljudet som låter som ”asch” på svenska. De båda berättar att klassen också har fått förbereda sig genom att träna geografiska ord på engelska, som ”gräns”, ”norra och södra halvklotet”, ”huvudstad” och ”kust”. Mirjam Facchini Jacobsson konstaterar

att i ämnet engelska är det hon som äger kunskapen. – Men när vi ska bestämma hur vi ska göra i olika situationer då vi använder teknik och digitala verktyg är det inte alltid jag som sitter på lösningarna. Jag lär mig mycket av eleverna och vi utvärderar all­ tid och lär tillsammans av våra misstag hur vi ska göra det bättre nästa gång. Och även om hon är Östermalms­ skolans digitala utvecklingslärare, under­ stryker Mirjam Facchini Jacobsson att hon inte är någon expert på vare sig teknik eller programmering. – Det fina är att det alltid finns andra kolleger och experter som redan har klurat Nr 4 2021


TÄVLING

Vinn biobesök Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre ­vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till! 1 Vad innebär begreppet sifferflyt på Sjöängsskolan i Älvsjö? 1 Att eleverna får en kort räkneövning i början av varje mattelektion X Att eleverna ska kunna rabbla nians tabell på under 15 sekunder 2 Att varje mattelektion avslutas med fem minuters huvudräkning 2 Var är Andreas Ryve professor i ­matematikdidaktik? 1 Stockholms universitet X Mälardalens högskola 2 Södertörns högskola 3 Hur vill Abrahamsbergsskolans köks­ chef Gardar Gislasons bidra till en mer hållbar utveckling? 1 Genom att aldrig servera rött kött X Genom att minska matsvinnet 2 Genom att bara använda när­ producerade råvaror

koda robotar och få dem att utföra uppdrag som kan göra det lättare att nå klimat­ målen – som att minska matsvinnet, samla upp och sortera skräp i havet och naturen. Klasser från Östermalmsskolan tog hem både första- och andrapriset i tävlingen. – Trots att det var under pandemin ut saker, säger hon och berättar att hon kunde vi även låta vårdnadshavarna ta del just fått tips om en kalender där hon av vad eleverna hade gjort. Med hjälp av genast kan se, utan att behöva räkna ut QR-koder kunde de se en utställning med det själv, vilken svensk tid som gäller när robotarna och deras arbete i sina mobiler. den utländska klassen är tillgänglig för I nästan all undervisning där eleverna Mystery Skype. använder digitala verktyg handlar det om Att det också handlar om kollegialt ämnesintegrering, menar Mirjam Facchini lärande framgår när en lärare från skolan Jacobsson. Som när de både lär sig pro­ akut ringer mitt under vår intervju och grammera robotar och pratar om klimat­ får hjälp med hur hon ska lösa ett problem förändringar och miljö. Eller Mystery i Office 365. Skype, med undervisning i ämnen som Mirjam Facchini Jacobsson är också engelska, geografi och samhällskunskap ambas­sadör för Globala målen, vilket samtidigt som eleverna lär sig hantera innebär att hon i sin undervisning försö­ dator och webbkamera. ker bidra till att vi kan nå FN:s mål om att – Digitala verktyg är till för att lyfta lä­ bland annat främja fred och rättvisa och ran­det, inte att ersätta något analogt, säger lösa klimatkrisen fram till år 2030. Mirjam Facchini Jacobsson och fastslår att en bok är en bok. Förra året kopplade hon ihop de Globala Sedan avslutar hon lektionen med att målen med Kodutmaningen, en tävling läsa högt för eleverna ur ”Fröken Europa”, anordnad av en ideell organisation som en bok där eleverna får lära sig mer om vill uppmuntra elever att lära sig pro­ Europa förr och nu. grammering. Då deltog flera klasser från Text INGELA ÖSGÅRD Foto ULRICA ZWENGER Östermalmsskolan som fick lära sig att Nr 4 2021

4 Vilket lärarpris har Konstantinos Gountas, Kärrtorps gymnasium, ­tilldelats? 1 Guldäpplet X Hédi Frieds lärarstipendium 2 Ingvar Lundbergpriset 5 Vad är gymnasieläraren Anna Bergqvist barnsligt förtjust i? 1 Surströmming X Ahlgrens bilar 2 Macadamianötter Mejla din tipsrad senast den 21 december till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner. Vinnare i nummer 3/2021 blev Emma Dansare, Södra Ängby skola, Johanna Klahr, Elinsborgsskolan, och Minna Nahkala, Akalla grundskola. Rätt rad var X, 2, X, 2, 2.

29


MIN SKOLA Kristinebergsskolan

HENNING OSANIUS, 11 ÅR

A

Kristinebergsskolan

llra bäst med skolan är lärarna och maten. Vi har också en bra skolgård med en stor fotbollsplan. Jag lär mig mycket i skolan, eftersom alla lärare lär ut på ett bra sätt. Är det något man inte fattar så hjälper de alltid till. Lärarna är jättesnälla men också bestämda, och det är bra. Jag är en person som tycker om när saker är tydliga. Det får inte vara oklart kring en läxa, då blir man stressad. Idrott och NO är de ämnen jag gillar mest. Nu har vi NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) och jag bygger en bil och testar olika sätt att få energi till den, exempelvis med gummisnoddar. Det är kul! Jag gillar också svenska, att läsa och matte – kanske nästan allt i skolan egentligen. Djur och natur är nog ändå det jag tycker bäst om. Vi hade kattugglor i träden utanför skolan för något år sedan. Jag såg ugglorna, de var jättehäftiga och då pratade vi om ugglor på lektionerna. Ormar och stora spindlar är mina favoritdjur. Ormar för att de är så starka i kroppen. Pälsdjur är jag allergisk mot. Jag red tidigare men fick sluta med det. Mina föräldrar säger alltid att skolan och läxorna går först, sedan fritidsaktiviteter och sedan kompisar. Jag har regler för hur mycket jag får använda datorn och mobilen. Eftersom jag tränar fotboll fyra gånger i veckan, spelar vattenpolo och går i sjöscouterna så har jag fullt upp ändå. Jag har en plan för framtiden. Jag ska satsa på en fotbollskarriär. Går inte det bra har jag en plan B, det är att bli advokat. Det verkar spännande.

»Plan B är att bli advokat«

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

30

Nr 4 2021


Kristinebergsskolan MIN SKOLA

Nr 4 2021

31


TRYGGHET OCH STUDIERO Knutbyskolan

Viktigt att agera tillsammans På Knutbyskolan i Rinkeby får eleverna lära sig hur de ska agera för att ­undvika våld. Det har resulterat i en mer öppen syn på andra människor och ökad respekt för olika åsikter.

Vilken roll hade jag i bråket som uppstod på skolgården, och hur ska jag agera om det händer igen? Det är frågor som eleverna på Knutbyskolan har börjat fundera över det senaste året. – Vi ser att våra elever har börjat tänka till och fått insikt. De förstår att de har en roll och ett ansvar även om de är passiva åskådare till en händelse, säger Naima Yasin, klasslärare i 5A. I fjol började skolans fyror arbeta med ”Agera tillsammans”, ett utbildningsmate­ rial som har tagits fram av den ideella organisationen Män. Det ska ge eleverna grundläggande kunskap i vad de kan göra för att motverka såväl fysiskt som psykiskt våld. Ett år senare kan lärarna konstatera att arbetet har lett till synliga resultat. Nagehan Pek, klasslärare i 5C, har note­ rat att eleverna har en mer öppen syn på andra människor och att de har lättare att se saker ur fler perspektiv än tidigare. – De visar mer respekt och hänsyn till varandra, och de förstår att alla kan vara olika och att man får vara det, säger hon.

– Vi utbildar inte elever i att gå emellan, utan vi lär dem vilka händelser som kan inträffa i deras vardag och vad de kan göra då. Kanske ser man att en kompis blir kränkt, och då kan man efteråt fråga hur kompisen mår och om de ska prata med en vuxen. Då agerar man utan att själv utsätta sig för fara, förklarar hon. För att på ett bredare plan involvera för­

äldrarna samarbetar skolan också med Familjehuset i Rinkeby. Det drivs av social­ ­förvaltningens preventionsenhet och arran­ gerar föräldraträffar på samma tema. – Det är väldigt viktigt att vi får in för­ äldrarna, för vi behöver stärka deras kom­ petens så att de förstår vad vi lär eleverna populärkulturen och pratade om manliga och kan stötta dem, säger Happy Hilmars­ rappare som har klänning och nagellack, dottir, grundskolechef i Järvaområdet. och det har fått eleverna att inse att man Där jobbar alla högstadieskolor med visst kan göra så. Det är viktigt att förklara Mentorer i våldsprevention (MVP), men att man inte behöver tycka lika men att alla genom att allt fler mellanstadieskolor följt är lika mycket värda, säger Nagehan Pek. efter Knutbyskolan och börjat arbeta Till en början väckte projektet också en del frågor hos elevernas familjer. Några föräldrar ifrågasatte att det ens skulle genom­föras – deras barn var ju inte brå­ kiga. Skolkurator Il Zoo Kim Zung fick lägga en del tid på att förklara att det kan vara andra som bråkar och att eleverna därför behöver lära sig hur de ska agera i en sådan situation.

Lektionerna bygger på att eleverna är

aktiva i gruppdiskussioner och att de sedan kan reflektera över de situationer som uppstår. Varje lektion har ett tema, exempelvis rasism, men vissa frågor har visat sig vara mer laddade än man kan tro. Till exempel har diskussioner om homo­ sexualitet och genus väckt en del reaktioner. – Här finns en del starka åsikter och normer om hur man ska se ut som pojke eller flicka. Vi gjorde då en koppling till 32

Nr 4 2021


FRÅGAN

Vad tar du med dig från pandemin?

Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ROBERT BLOMBÄCK

FOTO MARC FEMENIA

med frågorna hoppas Happy Hilmars­ dottir att eleverna ska vara väl för­be­ redda i tidig ålder. – Det jobb skolorna gör kompenserar för elevernas utsatthet i ett område där det finns sociala svårigheter. Eleverna behöver tidigt få verktyg för att kunna hantera våld och veta hur de ska agera för att få stöd och hjälp. Det här är ett gediget samverkans­ arbete som på sikt kommer att få betydelse för hela området, säger hon. På Knutbyskolan är det självklart att arbetet ska fortsätta eftersom effekten är så tydlig: – Jag ser att pojkarna har blivit mer öppna. Från att tidigare ha haft attityden att de inte bryr sig, kan de nu sätta ord på sina känslor och faktiskt säga att de blev ledsna när något har hänt. Och flickorna förstår att även en grimas kan såra, säger Naima Yasin.

LOVISA WESTLUND

Lärare, Kristinebergsskolan

– Att vi synliggjort lärandet ännu mer för vårdnadshavarna. Nu skickar vi ut mer information, och vid fler tillfällen, om vad vi jobbar med i skolan. Det bidrar till att vårdnadshavarna är mer delaktiga och mer engagerade i vårt arbete.

EVA ANDERSSON

Rektor, Konradsbergsskolan

– Positivt att vi blivit mer digitala. Att vi snabbt kunnat ställa om och lösa olika saker tillsammans. Vi har utvecklat ett förhållningssätt där vi klarar att svara upp mot de yttre krav som ställs och ändå alltid kan sätta eleverna i centrum.

SARA BERG BRETZ

Lärare, Konradsbergsskolan

– Genom digitaliseringen och nätundervisning har vi ökat tillgängligheten för eleverna. Även de elever som tidigare haft hög frånvaro, exempelvis på grund av psykisk ohälsa, har kunnat följa undervisningen hemifrån.

MARIANNE FRANSSON Lärare, Kristinebergsskolan

– Hur rasande snabbt det gick med digitaliseringen på skolan. Jag är positivt överraskad över att vi kunde ställa om så snabbt. Det har stora fördelar att kunna växla mellan det digitala och analoga. Då kan fler vara delaktiga.

PATRIK JOHANSSON Lärare, Globala gymnasiet ”Det är viktigt att elev­ erna lär sig att hantera sina känslor”, säger läraren Naima Yasin, här tillsammans med kollegan Nagehan Pek (i förgrunden).

Nr 4 2021

– Att jag saknade kontakten med eleverna och att jag trivs bäst med undervisning i klassrummet. Man förlorar många värdefulla saker genom distansundervisning, som att läsa av eleverna och se när de inte riktigt hänger med. Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

33


BOKSIDAN Bästa lästipsen

Om att kunna men inte klara

faFrlluigffaigoac,h ­fascinerand fakta e

Särskilt begåvade elever uppmärksammas alltmer. Men vad händer när begåvningen går hand i hand med stora svårigheter? I en ny bok skriver Pia Rehn Bergander om när det enkla blir svårt. Det finns flera böcker om särskilt begåvade elever, såsom kortfattade ”Elever med särskild begåvning” av Eva Pettersson (Natur & Kultur, 2017) eller den mer omfattande ”Särskilt begåvade barn” av Linda Kreger Silverman (Natur & Kultur, 2016). Förutom att definiera vad som menas med särskild begåvning innehåller böckerna förslag på hur vardagen kan utformas för att dessa elever ska ”nå sin fulla potential”. Mona Liljedahls ”Särskilt begåvande elever” (Gothia fortbildning, 2017) beskriver ABC-modellen som bygger på acceleration, berikning och coachning. Acceleration innebär att eleven får gå fortare fram, till exempel genom att hoppa över moment eller flytta upp årskurser. Berikning handlar om att göra lärandet mer meningsfullt, till exempel med seminarier eller projekt där eleven får reflektera och arbeta på sin egen nivå. Coachning innebär att eleven får en mentor. Men även särskilt begåvade elever kan ha inlärningssvårigheter och funktionsnedsättningar, ett fenomen som fått namnet twice exceptional på engelska och som tros omfatta mellan två och fem procent av alla elever. I boken ”När det enkla blir svårt” (Studentlitteratur, 2021) skriver Pia Rehn Bergander kunnigt och inkännande om konsekvenserna av att ha ”kontrasterande förmågor”, alltså en hög intellektuell ka­pa­ citet och stora svårigheter samtidigt. Som­ liga blir väldigt duktiga på att kom­pensera för eller dölja sina svårigheter. Det kan också vara svårt för lärare att få syn på begåvningen, då eleverna lätt blir uttråkade eller kan ha svårt att förmedla sina tankar. Boken innehåller konkret stöd för l­ärare och fallbeskrivningar som ger djup och förståelse för vad det innebär ”att kunna, men inte klara”.

EINSTEIN – MUSENS FANTASTISKA RESA I TID OCH RUM

Torben Kuhlmann Översättning: Gunilla Halkjaer Olofsson Lilla Piratförlaget, 2021 Musen kommer en dag för sent till den stora ostfestivalen! I denna vackra bilderbok får läsaren följa en smart och händig mus på en tidsresa. Ingen mindre än Einstein dyker upp och hjälper musen att hamna rätt – eller är det tvärt om? En rafflande historia som avslutas med faktasidor om Einstein och hans teorier.

SÅ FUNKAR KRIG OCH KONFLIKTER

Niki Walker Illustrationer: Jenny Jordahl Översättning: Mats Wänblad Bonnier Carlsen, 2021 Med utgångspunkt i syskonbråk och tårtkalas beskriver kanadensiska Niki Walker orsaker till konflikter och krig. Fredens förutsättnin­ gar har en given plats. Över­sättning och illustrationer förankrar texten i ett svenskt sammanhang, medan Martin Schibbyes reportageavsnitt tillför aktualitet och utblick.

DJUREN SOM HJÄLPER OSS

Lena Sjöberg Opal, 2021 Elefanten som räddade en flicka från en tsunami och hängbukssvinet som ­rusade iväg efter hjälp och stoppade trafiken när en kvinna fått en hjärtattack är två av djuren i denna vackert illustrerade bok om relationen mellan djur och människa. Här ryms det mesta från enastående ­förmågor till etiska dimensioner.

SIFFERDJUR – HUR SIFFRORNA STYR VÅRA LIV

Micael Dahlen och Helge Thorbjørnsen Volante, 2021 Kan siffror vara klibbiga, farliga och falska? Två ekonomiprofessorer skriver lättsamt och personligt om siffrornas makt över människan, med en argumentation som bygger på egna studier och anekdoter. Läsvärt om hur siffrorna påverkar våra tankar och relationer, vår kritiska förmåga och moral.

”Jag började skriva i England, i utanförskap, och jag inser nu att det är just detta levnadsvillkor, att komma från en plats och leva på en annan, som har varit mitt ämne under åren, inte bara som en unik erfarenhet, utan som en av vår tids berättelser.” Ur essän ”Skrivande och plats” av Abdulrazak Gurnah, Nobelpristagare i litteratur 2021.

Text ANNELIE DREWSEN 34

Nr 4 2021


Ute hos dig 18 februari

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 1

SAMLEVNAD

Forskaren Karin Gunnarsson om nya kunskapsområdet ­sexualitet, samtycke och relationer. Entreprenörskap i fokus på ­Östra Reals gymnasium. Skolan att inspireras av när det gäller elevhälsans arbete. Hon är Årets grundskolerektor 2021 i Stockholms stad. … och naturligtvis mycket mer.

LIVETS HÅRDA SKOLA Stina Hjelm

NY SERIE! © STINA HJELM 2021 – STINAHJELM.COM

Nr 4 2021

35


Möjligheternas Stockholm Vision 2040

Alla barn och elever i Stockholm, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, ges en god och likvärdig utbildning. I Stockholm är varje skola den bästa skolan för varje elev som går där. Läs mer om visionen på start.stockholm/vision