Svensk Fisknäring Nr 2 2022

Page 1

Svensk Fisknäring. Årgång 6. Nr 2. 2022. Pris: 65kr

Myndigheternas roll Del 2 Kustbevakningen sid 26

TEMA: VÄSTERHAVET

Läjets Fisk med plats för fisk och drömmar sid 16

Tång som proteinkälla sid 12

Minskade leveranser hot mot beredningsindustrin sid 4

Kriget i Ukraina påverkar den globala sjömatsmarknaden sid 7


2

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

LEDARE

Mörkret får inte ta över – våren är här! Oron och osäkerheten har följt oss i över två år. Först i skepnad av en pandemi för att direkt övergå i krigsoro i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Vad gör det med oss människor? Det präglar oss säkert mer än vi tror. Sårbarheten blir stor när frågor kring hot, försvar, allianser och hur självförsörjande vi är på livsmedel, aktualiseras. Och plötsligt blir allt bråttom. Vi har skrivit om självförsörjandegraden i Sverige tidigare (nr 3 2021) då den frågan varit aktuell ett tag men har blivit mer angelägen är någonsin. På Fiskbranschens Riksförbunds årsstämma i slutet av mars, togs ämnet upp. Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg som var med på stämman betonade bland annat att genom att öka den svenska livsmedelsproduktionen, stärker vi Sverige. Vi behöver landa och bereda sjömaten i Sverige och måste skyndsamt ta reda på hur det ska gå till. Läs mer kring den här problematiken på sidan 4. Hur påverkas den blå näringen, direkt och indirekt, av kriget i Ukraina? Ett exempel är de ökade el- och bränslepriserna vilket kan göra det olönsamt att driva företag idag. Båtar har inte råd att fiska och i förlängning kan det leda till konkurser med minskad självförsörjningsgrad i Sverige som följd, se mer på sidan 7. Sverige omges av hav med olika karaktär och innehåll och därmed olika förutsättningar. I det här numret utgår vi från Västerhavet med dess salta vatten och stora artrikedom. Här finns bland annat gott om makroalger, eller tång som de flesta av oss kallar det. Hur ska vi använda det? Läs på sidan 12 hur forskningen på Chalmers utvinner protein ur tång, eller kanske du vill ha egna tips på hantering och tillagning, sidan 20. Äntligen är våren på intågande – på allvar. Ett riktigt vårtecken är när den första makrillen kommer in till kusten (sidan 24), ja förutom tångpremiären då på Göteborgs Fiskauktion. För andra året i rad gick den av stapeln sista torsdagen i mars, sidan 25. Ta väl hand om er och njut av våren med de långa ljusa kvällarna! Karin Fagerstål, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund SIC = Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se SVoS = Svenskt Vattenbruk och Sjömat Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Roger Thilander 070-562 40 19 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Utanför Saltasviken, Öckerö. Linda Frithiof

Håll koll på vädret.

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Innehåll, nr 2 2022 Sid. 4 7 8 11 12 15 16 19 20 22 24 25 26 28

Minskade leveranser hot mot beredningsindustrin Kriget i Ukraina påverkar den globala sjömatsmarknaden Västerhavet – det artrika havet Nya landsbygdsministern vill prioritera den blå näringen Tång som proteinkälla Hallå där Martin Falklind Läjets Fisk i Träslövsläge Sardin, sardell eller ansjovis? Säsong för tång Druvskola – sauvignon blanc Makrill, vårens delikatess Tångpremiär på Göteborgs Fiskauktion Kustbevakningen Hallå där Jessica Vacklid på Musselfeed

4

16

12

19

26

FÖRENINGSSTÄMMA Fiskarnas Pensionskassa Försäkringsförening håller ordinarie föreningsstämma stadgeenliga ärenden

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv,

fredagen den 20 maj 2022 kl. 10:00 på Flygfältsgatan 16A, Torslanda Alla medlemmar hälsas välkomna!

FiskarnasPensionskassa 88x54 blue.indd 1

Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

Styrelsen

2022-04-12 11:59

www.lewrens.se

3


4

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Minskade leveranser hot mot beredningsindustrin Jordbruksverket utreder fiskberedningens kapacitet och framtid Sverige måste bli mer självförsörjande på livsmedel. Även på fisk. – Vi vill se mer svensk fisk på tallriken, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S). Men produktionen av svenska fiskprodukter riskerar att minska, bland annat på grund av låga kvoter och minskade leveranser av sill till den svenskägda beredningsindustrin. – Sverige saknar en förvaltningsstrategi för att säkra leveranserna till beredningsindustrin och därmed öka humankonsumtionen, säger Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund. Jordbruksverket utreder just nu fiskberedningens kapacitet och framtid.

I

Sverige finns numera bara ett fåtal svenskägda anläggningar inom beredningsindustrin kvar, bland andra Sweden Pelagic i Ellös och Skillinge Fisk Impex i Simrishamn. Dominerande beredningsföretag som Abba i Sotenäs kommun och Klädesholmen Seafood ägs av norska intressen och får merparten av sina leveranser av sill och annan fisk via lastbil från Norge. Alla de svenskägda anläggningarna har svårigheter med att få leveranser av livsnödvändig sill. – Vi har problem med att få sillråvara. Det beror dels på att fisket av sill i Östersjön antingen är dåligt eller stoppat på grund av små kvoter. De lokala fartygen i Östersjön försvinner ett efter ett och alltför stor del av det som tas upp är industrifiske, säger Tom Ekström, som äger Skillinge Fisk Impex tillsammans med sonen Kristian. För att hålla produktionen uppe ”jagar” Ekströms sill och annan fisk där den finns att få tag i. – Till och från försöker vi få tag i sill och även torsk i Danmark och i viss mån i Norge, säger Tom Ekström. Vill stärka blå näring Ett annat problem är att de svenska anläggningarna ligger vid hamnar som är för begränsade, för små, för att ta emot stora pelagiska fiskefartyg. Mottagningskapaciteten, hur mycket fisk som kan bearbetas per timme, är också för svag. Tidigare i år gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att utreda dagens fiskberedning i Sverige, ett arbete som ska ske tillsammans med berörda fiskenäringar. Tanken är att utredningen ska ge ett helhetsperspektiv över hur fiskeberedningens kapacitet ser ut i Sverige och om det finns någon utvecklingspotential. – Vi vill se mer svensk fisk på tallriken. Vi importerar jättemycket, 70 procent ungefär, och nu har vi gett Jordbruksverket uppdraget att

Brist på sillråvara är ett hot mot den svenskägda beredningsindustrin i Sverige. Totalt stod fångsterna av sill under 2020 för 32 procent av värdet av svenskt fiske, förädling och försäljning.

göra en samlad analys över hur det ser ut, hur mycket som bereds i Sverige och hur det kan förstärkas för att minska importberoendet, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg när hon i februari presenterade utredningsuppdraget. Sätherberg medverkade vid Sjömatsforum den 31 mars. Hon underströk då att det är viktigt att mottagningskapaciteten ökar i hamnarna och att svensk beredningsindustri måste stärkas för att förbättra beredskapen – det senare i ljuset av kriget i Ukraina. – Utredningsuppdraget till Jordbruksverket är ett exempel på hur regeringen vill stärka den blå näringen och öka humankonsumtionen av fisk, säger landsbygdsminstern. Bättre självförsörjning Kristina Mattsson, chef för enheten för handel och marknad vid Jordbruksverket, leder arbetet med utredningen. Den 30 november ska Mattsson presentera sina rön för Anna-Caren Sätherberg. Kriget i Ukraina har gett utredningen en än mer aktuell prägel än när uppdraget iscensattes. – Målet är en ökad livsmedelsproduktion i Sverige, med andra ord en bättre självförsörjning. Självklart finns även beredskapsperspektivet med, kriget i Ukraina understryker den vinkeln, säger Kristina Mattsson. Utgångspunkten för utredningen är att se över vilken mottagningskapacitet och produktion som finns inom svensk fiskberedningsindustri. Kristina Mattsson har uppfattningen att en alltför stor del av den fisk som fångas av svenska fartyg är så kallat industrifiske. – Landningarna till humankonsumtion måste öka. Den utgångspunkten har blivit än starkare sedan vi fick utredningsuppdraget i februari, säger hon.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Håller inte måttet Tom Ekström välkomnar den inställningen från regeringen och Jordbruksverket. – Bra att regeringen och myndigheterna äntligen lyssnar och har fått upp ögonen för att mer av vad fisket tar upp ska gå till konsumtion för människor, säger han.

”Ingen illvilja från pelagikernas sida” Det är ett faktum att en stor del av den sill som fångas av svenska pelagiker landas i Danmark. Men det beror inte på någon illvilja från de svenska fiskefartygen, säger Anton Paulrud, vd för Sweden Pelagic Federation, SPF PO, med ett fyrtiotal stora och små medlemsföretag. – På en konkurrensutsatt marknad har leveranser till beredningsindustrier i många andra länder, exempelvis Danmark, Norge och Storbritannien, i många fall varit mer fördelaktiga för vissa av våra medlemmar, säger Paulrud. Anton Paulrud betonar också att det samtidigt är så att norrmännen dominerar svensk beredningsindustri. – De norskägda företagen får sin råvara på lastbil från Norge. Att den norska tullfria sillen kommer färdig på tunnor gör att Sverige går miste om underlaget för att bibehålla infrastruktur som lossnings- och bredningskapacitet. Den norska sillen fångas billigt med hjälp av stora fartyg, som lossar fisken i effektiva inläggningsfabriker i Norge, och den täcker den svenska efterfrågan av vidareförädlad sill, uppger han. Det som finns kvar av svenskägd beredningsindustri, i Ellös, Västervik, Simrishamn och ett par ställen till, har inte hunnit anpassas till dagens behov. – Djupgåendet i hamnarna och faciliteter som vatten och avlopp håller inte måttet. Den svenska industrin har inte utvecklats över tid i takt med storleken på våra svenska fartyg, säger Paulrud och fortsätter: – Dessutom är fisket i Skagerrak reglerat och utflyttat till Nordsjön just nu och om våra medlemmar fiskar på Nordsjön är det mycket närmare att landa i exempelvis Skagen. Anton Paulrud understryker att utbyggda hamnar på orter där det fortfarande finns kvar en beredningsindustri även gynnar det småskaliga, kustnära fisket. – All sill som fiskas i Västerhavet används redan till konsumtionsändamål. Av de volymer som fiskas i Östersjön går en stor andel till industriändamål. Huvudorsaken till detta är dioxinproblematiken som gör att efterfrågan inte finns där annat än till fiskmjöl och olja där dioxinet kan renas bort. Dioxinet är alltså den viktigaste orsaken att konsumtionen av svenskfångad sill är så pass låg, säger Paulrud. Förvaltningsstrategi saknas Krishan Kent, ordförande för Fiskbranschens Riksförbund, ser positivt på att Jordbruksverket nu tar ett helhetsgrepp på ämnet svensk fiskberedning. – Det är välkommet och ett steg i rätt riktning att samhället ger en viljeyttring. Fisket måste få veta vilka förutsättningar som ska råda. I dag saknar Sverige en förvaltningsstrategi för att öka humankonsumtionen. Det har lett till konsekvenser för förutsättningarna mellan yrkesfisket och beredningsindustrin, det saknas harmoni, säger han.

Vilka konsekvenser? – Båtarna inom det pelagiska fisket har blivit större och färre samtidigt som sillkvoterna minskat. Dessutom kan fartygen inte gå in fullastade på grund av dålig hamnkapacitet i Sverige. Därför har det blivit mer lönsamt för svenska fartyg att landa sina fångster i Danmark, säger Kent. Tråkigt om fisket får skulden Utländska intressen, framför allt norska, dominerar den svenska beredningsindustri. Men ägarfrågan har ingen betydelse för att den svenskägda beredningen går på knäna, säger Krishan Kent, som vid sidan av ordförandeskapet i Fiskbranschens Riksförbund är inköpschef på norskägda sjömatsproducenten Marenor. – De norska företagen har köpt in sig i Sverige för att komma in i EU. Vad jag vet finns det inga ägardirektiv i utlandsägda företag som går ut på att motarbeta de kvarvarande svenskägda företagen. Men som det ser ut nu har Sverige inte förutsättningar att vara självförsörjande på sill, uppger Krishan Kent. När delar av beredningsindustrin och andra intressenter i näringen torgför att bristen på sillråvara till industrin beror på att pelagikerna landar sina fångster i Danmark reagerar SPF-basen Anton Paulrud. – Det är tråkigt om yrkesfisket får skulden. Svenskägd beredningsindustri lever på konstgjord andning. Vi inom SPF vill ha kvar den industrin, men svenskt fiske kan inte ta hela kostnaden. Beredningen måste vara konkurrenskraftig i sig, säger han. DAG FRANSSON

Koka soppa på en sik! Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar. KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS SNABB UPPVÄRMNING FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING

www.steeltech.se

5


Vi tror på en hållbar framtid.

Vill du åka med? Kontakta oss på GLC så hittar vi en hållbar lösning för dig. Vi är en ledande aktör i Västra Sverige på fossilfri livsmedelslogistik. www.glc.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Kriget i Ukraina påverkar den globala sjömatsmarknaden Världens energi- och livsmedelsmarknader sattes i gungning till följd av Rysslands aggression mot Ukraina och den våg av sanktioner som har införts av EU, USA och andra länder mot Ryssland. De flaskhalsar i leveranskedjan som skapats av covid-19-pandemin förväntas förvärras som ett resultat av kriget. Att svenska fiskebåtar känner sig tvungna att stanna vid kaj i stället för att gå ut och fiska är ett konkret exempel på att kriget i Ukraina får direkta konsekvenser för Sverige, bland annat i form av kraftigt ökade bränslepriser. Tillgången till fisk i våra fiskdiskar påverkas dock ännu mer av att de globala leveranskedjorna förändrades snabbt efter att Ryssland angrep Ukraina. En stor del av den fisk vi äter i Sverige är importerad, och samma sak gäller övriga EU. Även om det i skrivande stund inte införts sanktioner för fisk och skaldjur har många inköpare valt att sluta handla med fisk från Ryssland, och trycket från konsumenter gör att handeln nu försöker hitta andra alternativ. Problemet är att Ryssland står för en stor del av fisket av våra populäraste arter. År 2021 exporterade Ryssland fiskprodukter till 67 länder. När det gäller konkreta produkter är det främst fryst fisk från Ryssland som kan komma att påverkas på den nordiska marknaden. – Det är just nu stor oro och osäkerhet i hela den globala fiskbranschen, säger Mari Widov från Fiskbranschens Riksförbund. Just fraktpriserna väntas nu öka betydligt, och många inom branschen som räknat med att priserna skulle gå ner när pandemin lugnat sig får nu ställa in sig på kraftigt ökade priser. De finansiella sanktionerna gällande exempelvis betalningssystem, försvårar också handeln med Ryssland. Viktig aktör på sjömatsmarknaden

Ryssland är en av världens största fiskenationer och står exempelvis för omkring 60 procent av den globala produktionen av alaska pollock. När det gäller torsk står de för 35 procent och kolja för 28 procent av världsmarknaden. Det här kan få betydande konsekvenser då just alaska pollock och torsk är de viktigaste arterna i frysdisken i Sverige. Den uppkomna situationen kan nu leda till mindre sortiment och högre priser. Mycket avgörs av hur olika bolag ställer sig när det gäller handel med Ryssland. – Ryssland är fjärde största leverantören av vit fisk till EU, och står exempelvis för 17 % av den torsk som importeras. Det är alltså ett land som står för en viktig del av den fisk vi är vana vid att ha på tallriken, säger Mike Turenhout som arbetar för holländska fiskimportörers förening. Att byta ut fisken från Ryssland som används i många vanliga konsumentprodukter är inte helt lätt. – Alla bolag vill se till att det finns bra produkter till

sina konsumenter, men det är svårt att se hur man kan undkomma den här dominansen som Ryssland har på den globala sjömatsmarknaden. I Norden är vi väldigt beroende av ett fåtal arter och blir därför mer påverkade än länder som har en större bredd när det gäller arter, säger Mari Widov. Ännu ingen påverkan på flödet i dagligvaruhandeln

Representanter för livsmedelskedjan har regelbundna möten med regeringen angående den uppkomna situationen. – I nuläget så ser vi inte någon påverkan på varuflödet till dagligvaruhandeln. Livsmedelsförsörjningen fungerar väl, vilket ytterligare bekräftades på mötet vi idag hade med representanterna för hela livsmedelskedjan. På längre sikt är det svårt att säga vilken påverkan konflikten i Ukraina kommer att få, det kommer naturligtvis att ha effekter på den globala ekonomin. Vi följer utvecklingen noga, och samarbetar nära med myndigheter och övriga aktörer i livsmedelskedjan i den här djupt oroande och tragiska situationen, säger Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell i ett pressmeddelande. Albin Dahlin

7


8

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Västerhavet – det artrika havet Västerhavet kallas havet utanför den svenska västkusten. Det sträcker sig mot Danmark och Norge och ut mot Nordsjön. Där ryms de två mindre haven Skagerrak och Kattegatt. Strömmarna i dessa vatten påverkar varandra och bidrar till det rika livet under ytan. Här kan man hitta allt från fiskar, krabbor och musslor till sjöstjärnor, havsanemoner, sälar och valar. Skagerrak – Sveriges enda ”riktiga hav” Skagerrak är en del av Nordsjön och Sveriges saltaste havsområde. Gränsen mellan Skagerrak och Kattegatt går mellan danska Skagen och Pater Nosterskären sydväst om Tjörn. Medeldjupet är 174 meter. Största djupet på drygt 700 meter finns i västra Skagerrak i norska rännan, som förbinder Skagerrak med djupare vatten i Nordsjön. Oceaniskt vatten Den höga salthalten i Skagerrak gör att artrikedomen är stor. Här finns flest arter i hela Sverige, runt 1500 djur och växter vilket bland annat beror på att salthalten är så hög. Drygt 130 fiskarter har påträffats utanför Bohuskusten, och på bottnarna finns flera

hundra olika alger och ännu fler djurarter. Skagerraks öppna hav sträcker sig in mellan öarna i Bohusläns skärgård, till badvikar och djupa fjordar. Om man hårdrar det kan Skagerrak sägas vara det enda av de svenska havsområdena som är ett ”riktigt” hav. Salthalten är densamma som i oceaniskt vatten, det vill säga cirka 35 promille. Alla andra svenska havsområden är påverkade av sötvatten och har en lägre salthalt. Kattegatt – en flodmynning I Kattegatt minskar salthalten drastiskt efter hand som man kommer längre söderut och tillflöden från åar och älvar ökar. Kring Öresund är saltnivån endast runt 15 promille. Artrikedomen är därför bara drygt hälften

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

så stor som i Skagerrak, omkring 800 växter och djur lever här. Artantalet minskar ju mer vattnen påverkas av det sötare Östersjövattnet, alltså ju närmare man kommer ”inloppet” till Östersjön. Kattegatt är ett grunt havsområde med ett medeldjup på 23 meter, som utgör ett gränsområde mellan brackvattenhavet Östersjön och det oceaniska vattnet i Nordsjön. Via de danska sunden tar Kattegatt emot det utsötade vatten som med den så kallade Baltiska strömmen flödar ut ur Östersjön och går norrut längs den svenska västkusten. Skillnaderna i salthalt gör att Kattegatt får ett skarpt salthaltssprångskikt* på ungefär 15 meters djup. Vattenomsättningen är god, men omblandning i djupled förhindras av

• Rökt och gravad lax • Rökt makrill och sill • Såser och röror • Traditionellt hantverk. All förädling sker lokalt i Falkenberg. Nu 100% miljömärkt lax, hållbart odlad, ASC-märkt.

100%

miljömärkt lax

031-704 30 60 | info@rakexport.se

Korshags Food AB, 0346-71 57 57, korshags.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

salthaltssprångskiktet. Kattegatt kan sägas vara en jättestor flodmynning, en övergångszon mellan Östersjön och Nordsjön. Många djur och växter måste ha en viss salthalt för att kunna leva. Det gör att vi hittar fler sorters djur och växter där det är saltare, alltså i norra delarna av Västerhavet. Ibland kan vi dock hitta samma arter i de södra delarna men på större djup, i det saltare skiktet. Viktigaste kommersiella arterna Bland de viktigaste kommersiella fiskarterna i norra Kattegatt och Skagerrak kan nämnas räka, havskräfta, sill, skarpsill, torsk, makrill, kolja, vitling, gråsej samt olika plattfiskar. Miljötillståndet i Västerhavet Området är starkt påverkat av fisket som pågår, som påverkar allt från fiskarter till hur mycket trådformade alger det finns i de grundare vikarna. En tidigare omfattande användning av giftiga båtbottenfärger sätter fortfarande sina spår i ekosystemet. Ingen storskalig övergödning När det gäller övergödning är situationen på västkusten inte lika allvarlig som i Egentliga Östersjön. I Västerhavets inre kustvatten finns dock områden som uppvisar övergödningssymptom, särskilt där belastningen av näring från land är hög och vattenutbytet begränsat. Tillförseln och halterna av kväve har minskat sedan 1990-talet, vilket tyder på att genomförda åtgärder har haft effekt.

Så mår fisken i Västerhavet – rapport från SLU SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten visar att fisket på vissa marina arter bör minska medan fisket föreslås kunna öka på andra. Skagerrak/Kattegatt I Skagerrak och Kattegatt är tillståndet bra för bland annat kolja och vitling. I Kattegatt är det fortsatt fiskestopp för torsk. Även för till exempel hummer, långa och hälleflundra är situationen otillfredsställande. Enligt Artdatabanken är pigghajen akut hotad, men det rådande fiskeförbudet verkar ge resultat och analyser tyder på att arten håller på att återhämta sig. Positiv utveckling för några arter Ett antal internationellt förvaltade arter har visat på en positiv utveckling sedan förra rapporten, kolja i Nordsjön och Skagerrak, vitling i Nordsjön, äkta tunga i Skagerrak och Kattegatt och höstlekande sill i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. På dessa arter bedöms fisket kunna öka. Fiskestopp respektive minskat fiske för torsk och strömming För torsken är läget fortsatt allvarligt och då i synnerhet för beståndet i Kattegatt, för vilket ICES (Internationella havsforskningsrådet) ger rådet att inget fiske av torsk ska ske under 2022. För torskfisket i Nordsjön och Skagerrak sker inte någon större förändringen, även om läget dock är kritiskt. * Vatten med hög och låg salthalt, liksom varmt och kallt vatten, kan på grund av skillnaderna i täthet bilda olika lager/skikt i samma område, mer eller mindre permanent. Källa: Havet.nu, SLU, Havsmiljöinstitutet, Naturskyddsföreningen

HAVSRAPPORT

Krigets Ukraina ger konsekvenser för fisket Rysslands invasion av Ukraina och det pågående kriget är en fruktansvärd händelse. Det får återverkningar på många håll, så även inom fisket. För våra medlemmar, precis som för många andra näringar och privatpersoner, får de höga bränslepriserna en svår ekonomisk effekt. Liksom så ofta är det småskaligt och regionalt fiske med små ekonomiska marginaler som riskerar att drabbas allra hårdast. Risken är överhängande att flera företag inte överlever året med kombinationen extremt låga kvoter och ökade omkostnader. Det är ytterst angeläget att åtgärder vidtas omedelbart om dessa företag ska kunna klara sig! En annan effekt av kriget i Ukraina är att ICES ställde in alla sina möten under mars månad för att i början av april meddela att mötena kommer återupptas men att ryska forskare inte är välkomna att delta i dessa. De uppskjutna mötena kan dock ge vissa förseningar när det gäller ICES rådgivning, exempelvis för skarpsillen i Nordsjön, men detta är ännu osäkert. Det är också oklart vad det kan få för ytterligare efterverkningar när det gäller kvotförhandlingar under senare delar av året. Fisket under första kvartalet inleddes som vanligt med att många fartyg fiskade i huvudsak skarpsill för industriella ändamål i Östersjön. Detta fiske var i år exceptionellt bra och mängden skarpsill i området verkar vara enorm. Ovanligt mycket skarpsill har också kunnat landas för konsumtion i Östersjöhamnarna. Dessvärre är den svenska marknaden för denna delikatess begränsad och det mesta har exporterats. Det har kommit glädjande rapporter att sillen/strömmingen i centrala Östersjön verkar vara i något bättre kondition (rund och fin) än de senaste åren, även om den fortfarande inte är av den storlek som vore önskvärd. Det verkar också ha kommit ett inflöde av Västerhavsvatten till Östersjön under januari-februari då våra medlemmar fångade både vitling och makrill ända upp mot Gotland. I år har det i stort sett inte kunnat bedrivas något fiske alls i Skagerrak men eftersom kvoten blivit utflyttad till Nordsjön har våra medlemmar ändå lyckats landa 350 ton Nordsjösill till Ellösfabriken under årets inledning. För närvarande ligger i stort sett alla de större fartygen vid kaj i väntan på tobisfisket. Detta beräknas i år starta den 18 april. De danska vetenskapliga undersökningarna indikerar att tobisen i år ser ut att vara fetare och rundare än tidigare, men kvoterna för året är låga. Under tobisfisket fortsätter vi att utvärdera den artselekterande ”excludern” tillsammans med SLU. Detta är en tunnelkonstruktion inuti trålen som är avsedd att undvika oönskade fångster av t.ex. sill, makrill och vitling i tobisfisket och har i tidigare försök visat sig vara oerhört effektiv, men det finns alltid ytterligare förbättringspotential! Avslutningsvis vill vi berätta att vi planerar för deltagande i den stora sjöfartsmässan på Donsö i maj och även anordna ett seminarium på Almedalen i juni. Vi får återkomma med mer information om dessa event när det närmar sig lite mer i tiden. Hälsningar Anton, Annelie och Malin Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

9


10

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Nya landsbygdsministern vill prioritera den blå näringen Efter den senaste regeringsombildningen fick Sverige återigen en landsbygdsminister som också har ansvar för den blå näringens frågor. Med bara några månader på posten har nya ministern Anna-Caren Sätherberg gjort flera initiativ som har betydelse för den blå näringen.

I

början av februari bjöds Krishan Kent och Albin Dahlin från Fiskbranschens Riksförbund in till ett möte med Anna-Caren Sätherberg då hon ville veta mer om branschen och vilka frågor vi prioriterar. På mötet berättade hon också om hur regeringen ser på näringen och vad man vill göra för att öka tillväxten inom svensk sjömat. Ett konkret exempel är det särskilda regeringsuppdrag som givits till Jordbruksverket för att utreda förutsättningarna för svensk fiskberedningsindustri och svensk landningskapacitet.

Den blå näringen viktig för livsmedelsförsörjningen

Kontakterna med Regeringskansliet har fortsatt under våren, och vid Sjömatsforum i anslutning till Fiskbranschens Riksförbunds årsstämma 31 mars höll Anna-Caren Sätherberg ett inledningstal där hon poängterade den blå näringens viktiga roll för Sveriges livsmedelsförsörjning. Det övergripande temat för Sjömatsforum var hur kriget i Ukraina påverkar den blå näringen, och landsbygdsministern välkomnade att fiskbranschen tar upp frågan om livsmedelsförsörjning. – Den säkerhetspolitiska situationen skapar osäkerheter för alla bland annat i form av kostnadsökningar. Jag vill ha Anna-Caren Sätherberg. dialog med näringen om vad som kan göras för att stärka den svenska förmågan i det här läget, sa Anna-Caren Sätherberg. I talet tog landsbygdsministern fasta på att fisket och vattenbruket är viktiga näringar för Sverige, och att regeringen vill stärka den blå näringen med hjälp av strategiska satsningar. Det handlar om åtgärder för tillväxt som bidrar till målen i livsmedelsstrategin. Hon nämnde också förändring av spårbarhetssystemet och satsningar på blå bioekonomi som viktiga frågor. – Vattenbruket är en viktig del av livsmedelsproduktionen som kan utvecklas parallellt med yrkesfisket. Nya innovationer kan bidra till ökad tillväxt, och vi är medvetna om att regelförenklingar är viktiga för konkurrenskraften, sa Anna-Caren Sätherberg. Albin Dahlin

BLÅ MAT

Paradigmskifte på stark frammarsch i Västerhavet!? Jordens yta består till 29% av land och 71% av vatten. Men endast 3–6 % av den mat vi äter idag kommer ifrån de 71%. Jorden har vi sedan mycket länge lärt oss att bruka och det mesta av maten på land odlar vi, och så jagar vi lite grann. Men för matproduktion i havet är vi fortfarande allra mest ”jägare” – och odlar bara en liten del. Ett sätt att möta den stora globala utmaningen; att öka produktionen av hälsosam mat för alla, är att bättre nyttja den enorma potential som vatten har att erbjuda. Inom Blå mat centrumet ser vi därför att det behövs något av ett paradigmskifte; där vi lär oss att bruka hav och sjöar mer och öka odlingen av mat även där. Och någonting är verkligen på gång i Västerhavet. ”Pengarna forsar in i den blåa maten” var rubriken nyligen i Dagens Industri, som räknar med att efterfrågan på mat från haven kommer att fördubblas de närmaste 25 åren. Kanske ser vi nu äntligen resultat av all marin vattenbruksforskning som gjorts under de senaste åren. Odling av alger, musslor, ostron, sjöpungar och sjögurkor samt recirkulerande odlingssystem för fisk och kräftdjur på land ökar, i och vid Västerhavet. Detta visade sig inte minst vid den Nationella Vattenbrukskonferensen i Strömstad, den 15–16 mars. Mötet startade starkt från ett Västerhavsperspektiv, med flera spännande alg-initiativ; från Nordic Seafarms bruna och gröna makroalger och dess nya, spännande matprodukter, via Volta Greentechs rödalger som minskar kossornas rapande av växthusgasen metan, till Swedish Algae Factory, vars mikroalger har ett unikt kiselskal som kan användas i solfångare och hudvårdsprodukter. Nya spännande tekniker i form av recirkulerande akvakultursystem (RAS) på land för kallvattensfiskar och kräftdjur har också stor potential för västkusten. Smögenlax i Kungshamn presenterade sin cirkulära modell med själva RAS-fiskodlingen i centrum av en industriell symbios, med reningsverk och mikroalgsodling. I samodling av flera arter kan olika typer värdefull marin biomassa produceras från samma mängd insatt foder som om man bara hade odlat fisk, och allt i en näringsneutral produktion. – Smaken framför allt, berättar stjärnkocken Sofia B Olsson från restaurang vRÅ om vid flera av Blå mats events. Leif Mannerström är en annan stark kockprofil, som enligt GP har sjöpungsfond som ny favorit, menar också att det smakmässigt finns en enorm potential i Västerhavet. Sjömat är ju näringsriktig mat med högt innehåll av umami, vår femte grundsmak, som också förhöjer andra smaker. Kräm av sjöpung, hjärtmussla och valthornssnäcka, sjögurkeragu och maskeringskrabbsterrin, algburgare och rökta bukfenor, variationerna är oändliga. I Blå mat ser vi därför med glädje fram emot att odlingsriggar med alger, musslor och sjöpungar, korgar med ostron, sjöborrar och sjögurkor samt RAS anläggningar med fisk, kräftdjur och alger av många olika arter, ensamt eller tillsammans, blir en allt mer vanlig och naturlig del av vår Västerhavsnatur. Hälsningar, Blå mat Kristina ”Snuttan” Sundell

11


12

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Tång som proteinkälla Makroalger, eller tång som vi oftast säger, är på väg att gå från smakrik kuriosa till ett livsmedel att räkna med och som redan odlas på flera ställen längs den svenska västkusten. På Chalmers leder Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap, en grupp som forskar på tång som livsmedel. Tång har ”alltid” funnits. Men det är först på senare år som intresset ökat för tång som livsmedel. Att det är nyttigt förstod man nog redan i det gamla bondesamhället, då tången blandades i grisfodret eller samlades in på stränder för att användas som gödsel på åkrarna. Men det var knappast något man funderade på att använda som mänsklig föda. Idag när det finns en strävan att hitta nya blå hållbara produkter är intresset stort för makroalger. Men hur ska de användas? Ingrid Undeland, Chalmers. Kristoffer Stedt, Haizhou Wu, Ingrid Undeland, Joao Trigo.

– Det är viktigt att man bestämmer sig för vad man vill uppnå med att använda tång, säger Ingrid Undeland. Som grönsak eller smaktillsats, som protein eller kolhydrat? På Chalmers är det fokus på proteiner. Ingrid menar att blå proteiner kommit i skymundan då proteinskiftet gått från rött till grönt snarare än från rött till blått. -Det är stort fokus på vegetabilier som ersättare till framförallt det röda köttet. Genom att hoppa över blå livsmedel missar man dock viktiga näringsämnen och ett alternativt sätt att odla på. De växtbaserade blå proteinerna behöver varken tillsatt gödning, bevattning eller åkermark. Innehåller olika mycket protein

Alger delas upp i tre kategorier; bruna, gröna

Tank med odlad havssallad. Foto: Sophie Steinhagen.

och röda alger. Respektive grupp innehåller olika mängd protein. Proteinrikast är de röda algerna med upp till ca 45% protein, de gröna ca 5-25% och de bruna ca 3-15% protein. Man kan öka proteininnehållet!

Genom att odla tången först i havet och sedan i slutna tankar tillsammans med proteinrikt processvatten från fiskindustrin kan man öka proteininnehållet, berättar Ingrid Undeland. Här fungerade de gröna algerna bäst. Proteininnehållet ökade till cirka 33% i den gruppen. Dessa försök har gjorts av doktoranden Kristoffer Stedt och är en del av projektet CirkAlg vilket sker i nära samverkan med Göteborgs Universitet. Lagring

Det är viktigt att lagra algerna rätt. Torkad tång ska förvaras mörkt för att inte tappa färg och nyttigt näringsinnehåll. Det finns även en begränsning för hur länge algerna kan lagras. Det har visat sig att till exempel innehållet av c-vitamin och omega-3-fettsyror rasar relativt fort under lagring. Exempelvis var allt c-vitamin borta efter sex månader. Svårt att få ut och tillgodogöra sig

Att utvinna proteinerna i algerna är en utmaning, har Ingrid och hennes forskarteam konstaterat. Jämfört med till exempel bönor sitter proteinerna besvärligt till i alger. Å andra sidan innehåller algerna nyttigheter som bönor saknar, som omega-3 fettsyror, antioxidanter, med mera. En proteiningrediens från alger kan därför bli multifunktionell på ett helt annat sätt än en sojaproteiningrediens. En annan utmaning är fibrerna i tången. De är svåra att bryta ner i vår tarm varför det är en fördel att processa tången för att bättre kunna tillgodogöra oss dess nyttigheter. Under lång tid har processad mat beskrivits som dålig i media. Ju mer processad desto sämre produkt. Den här debatten är Ingrid Undeland trött på. Ingrid menar att


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

processteg som värmning, enzymbehandling, pH-förändringar eller mekanisk sönderdelning ofta kan ”öppna upp” strukturer och göra näringsämnen mer tillgängliga för upptag i tarmen. Vi tillgodogör oss alltså näringen bättre. Har någon bransch visat intresse för algproteiner?

– Ja, flera ingrediens- och livsmedelsföretag både i Sverige och utomlands har varit mycket nyfikna på algprotein som ett hållbart komplement till exempelvis soja och vassle. Vild havssallad. Foto: Sophie Steinhagen

Hur långt har ni kommit i kunskapen om utvinning av algproteiner?

– Vi vet idag att vi kan få fram en algproteiningrediens som har ett högt proteininnehåll, vilket är väsentligt på ingrediensmarknaden. Vi vet också att algproteiningredienserna även innehåller långa omega-3-fettsyror vilket andra veganska proteiningredienser saknar.

”Det är viktigt att lagra algerna rätt. Torkad tång ska förvaras mörkt för att inte tappa färg och nyttigt näringsinnehåll” Ingredienserna har också en intressant sälta och umamismak som gör att de kan vara smakförstärkare och saltersättare på ett unikt sätt. En utmaning är att vi endast får ut en begränsad del av algernas proteiner, något vi jobbar intensivt på just nu. Vilka fler näringsämnen kan vara intressanta?

– Algerna är mycket mineral- och vitaminrika. Exempelvis är jod och vitamin B12 intressanta då de inte finns i andra veganska proteiningredienser. Gällande jod kan det i vissa fall bli för mycket, men det gäller endast vissa bruna alger, inte Ulva (havssallat) som vi jobbar mest intensivt med just nu. Finns fler intressanta forskningsprojekt på alger i pipeline hos er? – Ja, vi startade nyligen ett nytt projekt, BlueGreen, finansierat av Formas. Precis som i CirkAlg är GU, Högskolan i Kristianstad, Sweden Pelagic och Nordic Seafarm partners. Här handlar det om att kombinera havs- och tankodling av havssallat för att maximera proteininnehållet. Vi kommer fortsätta forskningen med att använda processvatten från sjömatsindustrin som näringstillsats för att boosta proteininnehållet. En viktig del är också att skräddarsy metoder för att stabilisera algerna efter skörd. Exempelvis kommer vi se på torkning, saltning, fermentering och olika frysmetoder med målet att bevara smak och näringsvärde maximalt. Karin Fagerstål

FISKEAKTUELLT

Möjliggör för fiske av det som långsiktigt hållbart kan fiskas och säkerställ fiskeplatser för framtiden! Kvoterna anger vad som långsiktigt hållbart kan fiskas. Men fisket ska inte bara vara biologiskt hållbart, det ska också vara ekonomiskt och socialt hållbart. Den biologiska hållbarheten är säkerställd, men inte den socioekonomiska hållbarheten – här finns en del kvar att göra. SFPO förordar ett långsiktigt hållbart fiske och det nuvarande demersala systemet behöver vidareutvecklas till ett flerårigt system. Det nuvarande systemet skulle vara adaptivt och då ett nytt system dröjer har SFPO lämnat förslag till Havs- och vattenmyndigheten (HaV) om att nu höja koncentrationsgränserna för torsk, gråsej och kolja. SFPO har också lämnat förslag för att möjliggöra ett bättre nyttjande av räkkvoten. Detta har gjorts för att göra fisket mer socioekonomiskt hållbart. Medan Naturskyddsföreningen fortfarande hävdar att det fiskas för mycket konstaterar SFPO att svenskt demersalt fiske fiskar för lite! Förra året fiskades endast 45% av kvoten för havskräfta och 173 ton av räkkvoten (motsvarande nästan 20%) i Skagerrak/ Kattegatt, fiskades inte upp. 2021 fiskades på tok för lite kolja i Nordsjön och alldeles för lite rödspätta (nyttjandegrad om endast 6 % i Skagerrak och ytterst blygsamma 4 % i Östersjön). Efterfrågan på havskräfta, räka och fisk är stor. Svenskt demersalt fiske fiskar alltså inte för mycket, svenskt demersalt fiske fiskar för lite och detta i en situation där många fiskare vill fiska mer och unga vill, men får inte, komma in i fisket. De strukturella fel som resulterar i detta måste ändras så att marknaden får tillgång till mer fisk och skaldjur. För att kvoterna ska kunna nyttjas behövs fiskeplatser. Vindkraftsindustrins expansionsplaner måste ta hänsyn till fiskets bedrivande, vilket också miljöministern sa nyligen. Återstår att se hur det blir med det. Trots krig i Europa och trots skenande bränslepriser önskar SFPO alla läsare en bra vår!

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

13


Omsorgfull hantering innan servering Hur vi behandlar fisken innan servering spelar roll. De flesta av oss tänker på maten vi stoppar i munnen och att den ska vara hållbart framställd. Men matens kvalitet handlar också om hur den hamnade på tallriken. Många faktorer påverkar matens och fiskens resa i värdekedjan, en sådan faktor är förpackningen den transporteras i. EcoFishBox är en klimatvänlig fiskförpackning för alla typer av fisk och skaldjur. Den är till största delen tillverkad av förnybart råmaterial, den tar lite plats, är enkel att hantera och att återvinna. Allt detta vilket bidrar till minskad klimatpåverkan, i hela leveranskedjan. Läs mer om EcoFishBox besök: Storaenso.com/sv/ecofishbox


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

HALLÅ DÄR!

Martin Falklind

Aktuell med TV-serien ”Fiskarnas rike”

Du har väl inte missat dokumentärserien Fiskarnas Rike på SVT? En naturdokumentär i tre delar som visar en fantastisk undervattensvärld. Vi får se både fiskar och andra djur som bor i våra älvar, sjöar och hav. Vackert filmat och berättat. Martin Falklind är naturfotograf, TV-filmare och föreläsare med en stor passion för både fiske och fotografi. Redan när Martin var 7 år fick han sin första kamera, en Instamatic, och när han var 10 år fick han sin första filmkamera. Redan då visste han vad han ville göra. Martin ville fotografera och filma det han såg och visa världen hur livet under ytan ser ut och fungerar. – Fisk var det redan från början och på somrarna låg jag på bryggan hemma hos mormor och metade krabbor tills ryggen blev helt sönderbränd, berättar Martin.

Efter lumpen gick Martin en utbildning i vattenvård och vattenbruk. Därefter började han direkt att jobba som frilans för olika media såsom GP, SVT, TV4 och SR. Vid milleniet fick han fast anställning som chefredaktör på Fiskejournalen där han blev kvar i 18 år. Då tog Martin beslutet att sluta på Fiskejournalen för att kunna ägna sig åt film, tv och föreläsningar på heltid. I dag driver Martin företaget Ecofilm och jobbar med fisk varje dag. – Allt är fisk, morgon, middag, kväll, säger Martin. På Ecofilm jobbar man med dokumentärfilm, naturfilm och föreläsningar. Den populära serien Fiskarnas Rike som gick på SVT med start den 17e oktober förra året har setts av ungefär 1,5 miljon människor. Serien visar livet under ytan, fiskars liv, vandringar och parningsplatser. Den visar både på obalanser i ekosystemen men också på att negativa trender går att vända. Vi får höra både forskare och fiskare uttala sig om sin syn på hav och sjö. Hur lång tid tog arbetet med filmen? – Totalt inklusive research, filmning, redigering och så vidare tog det nästan 4 år. Totalt filmade vi ihop 1509 timmar filmmaterial, berättar Martin. Det som tagit längst tid var att få bra scener under vattnet där någonting intressant händer, som till exempel intressanta beteenden. Problemen och utmaningarna är oändliga. Fiskarna och djuren är skygga, det är svårt att hitta dem, det är ofta kallt och grumligt och det är ju som bekant ganska blött… Så man får ha mycket tålamod och uppfinningsrikedom, säger Martin. Vad kommer du att minnas från inspelningarna? – Oj, det är så mycket. Det är allt från tragiska stunder när man står vid ett

vattenkraftverk nästan med tårar i ögonen och filmar fisk som far illa, skadar sig och dör, till euforin man känner när flera hundra stora tonfiskar hoppar meterhögt över ytan och plumsar ner i vattnet likt kossor som hoppar från en trampolin, och man vet att deras återkomst beror på en lyckad förvaltning, svarar Martin. I samband med detta har Martin också rest runt i Sverige på en föreläsningsturné för att berätta om arbetet med serien. 25 föreläsningar från Boden i norr till Karlskrona i söder där han både pratat om arbetet kring filmerna samt visat en hel del extramaterial. Blir det fler föreläsningar? – Ja det har kommit in mängder med förfrågningar både från Sverige, Danmark och Norge men nu får det bli en paus i föreläsandet i alla fall fram till vintern. För nu är det högsäsong för fiskfilmning igen. Just nu jobbar Ecofilm också med ett utbildningspaket som skall bli tillgängligt för skolor att kunna arbeta med. När blir det klart? – Vi håller på och jobbar med det nu och planen är att det skall vara klart och tillgängligt för skolor och bibliotek till hösten. Vad drömmer du om att få göra naturfilm om? – Nu närmast drömmer jag om att få fina naturscener de närmsta veckorna, till exempel på stora harrar som leker i kristallklara fjällvatten. Vi gör en expedition norrut, men innan det ska vi hinna med några av våra lite mer okända fiskar som går upp i åarna för att leka under våren, som till exempel asp, vimma och id. Linda Frithiof

15


16

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Läjets Fisk i Träslövsläge Ett familjeföretag med plats för både fisk och drömmar

T

Ingemar Karlsson utanför sin sjöbod.

Fiskaren Patrik Ingemarsson är sedan några år även fiskbutiksägare tillsammans med sin fru Lovisa Bengtsdotter. När man kliver in genom dörren fångas man av den estetiska känslan i de välfyllda fiskdiskarna och anar en stark entreprenörsanda med konstnärlig touch. I taket hänger Lovisas skapelser; en stor taklampa och en ljuskrona av makramé och i butikshyllan ligger barnboken ”var är farfar någonstans” som utspelar sig i hamnmiljön och är skriven på läjetboans dialekt. Sonen John och Patriks pappa Ingemar har varit inspirationskällan.

räslövsläge, eller Läjet som man säger lokalt, ligger en halv mil söder om Varberg och är en av de mest aktiva fiskehamnarna utmed västkusten. Här har fisket alltid varit en viktig del av samhället, men antalet fiskebåtar har blivit färre genom åren, i likhet med utvecklingen i andra svenska kustsamhällen. Idag sysselsätter fisket runt 30 personer, att jämföra med uppemot 200 om vi går tillbaka till 1950-talet. När vi besöker Läjet den sista tisdagen i mars är det stilla och lugnt. Solen skiner, men det är lite kylslaget i vinden. Många av hamnens 15 båtar ligger kvar vid kaj, men Atlas VG 86 har varit ute och tömt kräftburar under dagen. I väntan på den signalerade landningen klockan 15, kikar vi in i fiskbutiken ”Läjets Fisk” på Strandbackavägen, som framtill Lovisas och Patriks övertag 2019 drevs av Mats Karlsson i 25 år. På ett antikt träbord mitt i butiken står en vas med gula kvistar, citroner, dill, bruna och vita äggflak från den närliggande byn Järnvirket. Lantäggen är en populär produkt i fiskaffären. – Ja, de är riktiga storsäljare, säjer Lovisa som står i beredningsköket och skalar lök för glatta livet. Påsken ligger runt hörnet och det gäller att ladda upp med olika sillinläggningar.

Kärt barn har många namn

I köket sitter svärfar, Ingemar Karlsson och håller de studiedagslediga barnbarnen John och Julius sällskap. De är upptagna av spel och tennsoldater så vi går ut i solen för en pratstund och slår oss ner på en bänk bredvid en mindre stock med torsk som hänger på tork. – Det är gott det! Och hållbarheten är ju flera år. Jag äter gärna stuvad torsk med stekt fläsk och lägger de torkade bitarna i blöt över natten för att sedan koka dem i en timme eller så. Ingemar, som också kallas Frans, Mala-Ingemar och farfar har passerat de åttio och är inte längre med ute till sjöss, men en ovärderlig resurs för Patrik och Lovisa.

Patrik Ingemarsson lastar av nyfångade kräftor.

Han hjälper till med fiskeredskapen, tvättar lådor, lagar nät och finns till hands för barnbarnen. – Det är kul att ha något att göra på dagarna och är också ett sätt att fortsätta med den tradition som jag själv upplevt. Min mamma hjälpte mig när mina barn var små. Ingemar var bara 14 år när han började fiska tillsammans med sin pappa. Han triv-

”– Jag fick en läm (stålbalk) på mig och hamnade på andra sidan båten. När jag kvicknade till frågade en besättningsman min farbror ”hur ska vi göra med han som ligger i bingen”


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

bra om man behöver träna upp sina fingrar och händer. Han arbetade också som sköterska och psykoterapeut. Men när sönerna ville ut och fiska lånade han sin systersons båt och kunde på så sätt föra familjens fiskearv vidare till sina pojkar Joakim och Patrik. Lovisa tittar ut och berättar att nu är Atlas på väg in. – Här, ta cykeln så hinner du fram! Atlas VG86 vid kaj.

des med livet till sjöss, men när han var 23 år var han med om en olycka eller ”händelse” som han själv uttrycker det. Något som kom att förändra hans tillvaro. – Jag fick en läm (stålbalk) på mig och hamnade på andra sidan båten. När jag kvicknade till frågade en besättningsman min farbror ”hur ska vi göra med han som ligger i bingen”? ”Vi får sätta ut trålen först, sen får vi ta hand om honom”, svarade min farbror. Det var andra tider, olyckor var något som hände och så var det inte mer med det. Idag kan jag skratta åt det. Det är väl det man får göra åt livets dråpligheter och inom fisket har vi nog löst det svåra genom att hålla historier och skrattet framme. Eftersom Ingemars rörlighet blev sämre efter olyckan började han jobba på lasarettet i stället. Där kom hans färdigheter från sjömansyrket till nytta. Han undervisade i vävning och makramé, ett hantverk som är

Joakim Ingemarsson lägger till.

I sjöbodarna ryms många minnen

Jag känner mig som en flygande reporter och trampar på för att hinna ta en bild när båten puttrar in i hamnen. Joakim Ingemarsson, Patriks bror och tillika delägare i båten, slänger tampen runt pålen, i samma sekund hörs en bildörr som öppnas. Två tullpoliser hoppar ombord och ställer frågor kring dokument och fångst. Patrik saknar ett dokument och har dagen på sig att skicka in det som fattas. Under tiden lastar Joakim och besättningsmannen Henrik Svensson av dagens fångst, som landar på 48 kilo burfångad kräfta. En hyfsad dag får jag veta. Medan Patrik letar efter det sista dokumentet visar Ingemar upp sjöbodarna, som ligger i en lång rad och kallas ”Antikvariatet”, ”Krågaboan” och ”Malehyttan”. Här finns flera generationers liv bevarade i form av böcker, foton och målningar, möbler och porslin, redskap och andra pryttlar som minner om ett liv vid havet. I Krågeboan brukar Ingemar

Lovisas barnbok.

sitta och läsa och lagar nät och burar. En dag för tre år sen höll allt på att ta slut. – Jag hade varit och badat och bastat och skulle bara stanna till här på hemvägen. Sen minns jag inget. Henrik såg min bil och tänkte bara titta in och låna kaffepannan och fann mig livlös på golvet. Han ropade på Patrik som kom och pumpade i gång hjärtat tills ambulansen kom. När jag legat på lasarettet ett tag såg Lovisa att jag var rastlös och tog dit lite snöre och tampar så jag kunde göra servettringar (som

Kräftorna läggs ner i rätt temperatur.

17


18

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Lovisa Bengtsdotter i Läjets Fisk.

Ingemar lagar kräftbur i Krågeboa.

Sjöboden rymmer många minnen.

finns till salu i butiken). Konstigt, har inget minne av det alls. Via nästa dörr i sjöbodslängan kommer vi in i Malehyttan som är som ett litet, ombonat hembygdsmuseum. Ingemar plockar fram boken ”Läjet, en vandring i fiskeläget 1913” där han tillsammans med föreningen Gamla Läjet berättar om hur livet såg ut vid den här tidpunkten. Vi går tillbaka till fiskbutiken, där lugnet lagt sig. Patrik har hittat det saknade pappret och kan slappna av och förbereda kräftkokningen. Lagen med salt och dill förbereddes igår och nu väntar han bara på att kokeriet ska stormkoka. – Jag är väldigt noga med att det ska vara rätt temperatur så att kräftorna dör direkt när jag sänker ner insatsen. Det är väldigt viktigt för mig.

och frågar om fisken kommer från Patriks båt? – Nej, men från grannen min, Kungsvik och så pekar hon ut båten i hamnen. Lovisas föräldrar är lärare så det pedagogiska tänket är något hon fått med sig hemifrån. – Det är roligt att lära kunderna mer om fisk och hav, jag kan inte låta bli, det finns på allvar folk som tror att torskrygg är en särskild fisk skrattar hon.

Det gamla truckgaraget har fått nytt liv

Nu så här under våren är det mest kräftfiske som gäller för Patrik och hans team. I sommar när rödspättan är fin, kompletterar den skaldjuren och sen tar hummerfisket vid under hösten. De köper också in fisk från Göteborgs Fiskauktion för att kunna erbjuda ett brett sortiment av svensk fisk. Inne i butiken tar Lovisa emot en stamkund som berättar att hon ska ha middag för fyra till kvällen och önskar förslag på inköp. Slätvarsfilé blir Lovisas svar, med motiveringen att det är enkelt att tillaga i ugn. Bara att tillsätta salt, vitpeppar och dill. Kunden nappar

Intill fiskbutiken ligger en stor lokal som tidigare var ett truckgarage. Här i ”garaget” som Lovisa kallar det, ska kunderna kunna sitta och äta en skaldjurstallrik eller något annat gott som de hittar i fiskdisken. Här finns personliga och vackra möbler som är arvegods och på väggarna hänger fler prov på Lovisas makramékonst. – Hallands matgille ska snart komma hit och vi försöker använda lokalen till jul och andra högtider. Vårt mål är att allt vi gör ska andas Läjet. Vi försöker binda ihop dåtid, nutid och framtid i vår affärsverksamhet för att skapa en positiv helhet och för att hålla gamla och nya traditioner vid liv. Det är ett slitsamt jobb, men vansinnigt roligt! Nenne Jacobson Granath


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Sardin, sardell eller ansjovis – vad är det i burken? Det är små platta konservburkar med små platta fiskfiléer, men är innehållet det vi tror att det är? Det visar sig att exempelvis ansjovis både kan vara en fiskart och en smaksättning. Lite rörigt? Vi reder ut begreppen.

J

anssons frestelse är en självklarhet på buffébordet vid många av våra högtider. Fisken vi smaksätter med är skarpsill, men på burken står det ansjovis. Det är många som inte vet om att den svensktillverkade ansjovisburken innehåller skarpsill och att det snarare är kryddningen som syftar till namnet ansjovis. I ansjovisinläggningen ingår exempelvis kryddor som kanel, svartpeppar, kryddpeppar, lagerblad, kryddnejlika, oregano, kardemumma och sandelträ. Den klassiska rosa burken, Grebbestads ansjovis, har funnits sedan 1911 men begreppet ansjovis har funnits sedan mitten av 1800-talet. Sardell, brisling och sardin är ytterligare namn vi hittar på konservburkarna i butiken. Här kommer ett litet sammandrag om vad som är vad. Skarpsill Sprattus sprattus, är en art som det finns rikligt av i våra vatten både i Västerhavet och i Östersjön, utom längst upp i Bottenviken. När den kryddas och läggs in kallar vi den alltså för ansjovis. Det är den här produkten vi framför allt förknippar med Janssons frestelse. Skarpsill till ansjovisinläggning fångas främst i Skagerrak och Kattegatt men även i Nordsjön. Ansjovis är förutom en smaksatt skarpsill, också en egen fiskart, Engraulis encrasicolus. Den lever i varmare vatten, från södra Norge ner till Afrikas sydkust och förekommer endast sällsynt vid svenska västkusten.

Sardell är en saltad ansjovis som läggs in i olja, salt och kryddor. Det är alltså ingen egen fiskart. Både svensk ansjovis och sardell används som smaksättare, både för sälta och umami. De används som smörgåspålägg eller som smakingrediens i sallader och maträtter. Sardell är till exempel känd som smaksättare till caesardressing. Brisling är det norska och danska namnet för skarpsill. Men när vi köper konservburk med brisling i butik är det lättrökt skarpsill i olja eller tomatsås. Sardin Sardina pilchardus är en egen art och lever på varmare breddgrader, från nordöstra Atlanten och Nordsjön till kusterna utanför Senegal. Den finns också i Medelhavet. Det händer dock att den hälsar på uppe hos oss under sommaren. Den kan då finnas som små bifångster till sillfisket. Tidigare förbjöd EU användandet av namnet ”sardin” för andra arter, men denna bestämmelse har hävts varför även skarpsill numera (åter) får saluföras som sardiner. Svårt att hålla isär? Det är som sagt inte helt enkelt att hålla ordning på begreppen. Säkraste sättet att ta reda på vilken art som är i burken är att läsa i innehållsförteckningen. Där står alltid vilken art burken innehåller, både på svenska och latin. Karin Fagerstål

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

19


20

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Säsong för tång Tång är egentligen det vi kallar makroalger och växer i havet. Ju saltare vatten desto fler tångsorter. Precis som andra växter har de årstidsvariationer. Viss tång vissnar ner på hösten och återkommer på våren medan andra tångarter istället får nya skott på moderplantan. Blåstångsplantor kan till exempel bli upp till 40 år gamla. Sista torsdagen i mars var det tångpremiär och vi passar på att dela med oss av lite tips. Får jag plocka egen tång? Att plocka tång själv i havet för husbehov går bra. Lättast är att plocka grön- och brunalger eftersom de växer närmast ytan. Finast är tången under sen vinter fram till slutet av april då den oftast är fri från påväxt av bland annat fintrådiga alger, havstulpaner och tångbark. De spröda fina skotten kan du oftast äta direkt utan att tillaga. Det går givetvis bra att plocka tång hela sommaren men senare under sommar och höst får många arter påväxt av fintrådiga alger och andra organismer. Plocka försiktigt Ta med sax och en påse. Plocka tång där vattnet är rörligt, till exempel vid en udde och så långt från småbåtshamnar och annan aktivitet som möjligt. Du kan plocka tång från strandkanten, gärna långt ut i havsbandet eller snorkla ut en bit från land. Ryck inte upp tångplantor utan klipp av med en

sax. Ta inte mer än vad du behöver. Fleråriga plantor tillväxer i toppen på plantan, så genom att klippa toppen får du det färskaste på tången och plantan kan stå kvar och fortsätta växa. Hantera och förvara tången Skölj av tången i kallt saltat kranvatten. De kraftigare bruna tångsorterna såsom fingertång och sockertång kan du också förvälla i cirka en kvart i saltat vatten för att bli av med slemmet. Lyft upp och torka sedan. Förvara tången i en plastpåse i kylen under ett par dagar. Vill du spara tången kan du antingen hänga upp och torka den på en tvättlina i solen, på en torkställning inomhus, på låg temperatur i en ugn eller i en elektrisk svamptork. Förvara den torkade tången i en tjockare plastpåse eller lufttät burk. Du kan också frysa in tången. Tången behöver inte förvällas men de kraftigare brunalgerna som sockertång och fingertång blir däremot bra om du snabbt doppar i kokande vatten innan du fryser in dem. Köpa tång Du kan också köpa tång, speciellt om du inte har närheten till havet. Tångpremiären äger rum sista torsdagen i mars och fram till slutet av april hittar du färsk primörtång att köpa. Men även efter det går det att få tag i färsk tång. Fråga din fiskhandlare. Under hela året kan du också köpa torkad tång. Den är praktisk att ha hemma och håller sig fin i många år. Torkad tång kan du köpa på nätet eller i välsorterade mataffärer.

Hur använder jag den torkade tången? Lägg den torkade tången i blöt i kallt saltat vatten. Hur länge beror på vilken tångart. För de tunnare gröna tångsorterna kan det räcka med 5 minuter medan de kraftigare arterna såsom sockertång och fingertång kan ta upp till 20 minuter innan de är mjuka. Den blötlagda tången håller ett par dagar i kylen. Du kan också använda den torkade tången direkt. Mal ner och blanda med havssalt så får du ett gott tångsalt. Viktigt att alltid använda kallt och salt vatten när du sköljer eller blötlägger tång, annars blir tången slemmig Använd 2-3 msk salt till 1 liter vatten. Den här tången kan du äta direkt utan att tillaga • Rörhinna • Havssallad • Snärjtång • Knoppar och nya skott av blåstång och knöltång • Sockertångsskott

Receptet är hämtat från boken Plocka tång & Strandväxter av Linnéa Sjögren och Karolina Martinson, Natur & Kultur. Foto: Fanny Rådvik


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Produktnyhet – Tånggin Gin med olika kryddningar är på modet. Inom kort kommer även en nyhet med västerhavsstänk – Tånggin.

B

ohuslänsk tånggin är kryddad med handskördad sockertång från Ten Island Seafarm i Göteborgs skärgård och är tillverkad av Olav Hoheisel på Vinolin. Basen är deras Mill Gin som har vunnit World Gin Awards i kategorin bästa Old Tom i Sverige. Även etiketten är tillverkad lokalt, av Rickard Frank Studio från Rörö, och på den syns tångbönderna Cassandra och Anna, från Ten Island Seafarm, som galjonsfigurer. Ginen är buteljerad i Vinolins nya destilleri i Fjällbacka och finns inom kort i Systembolagets beställningssortiment.

FÄRG Gyllene, lätt guldig färg. DOFT Nyanserad, kryddig doft med inslag av citrus, enbär, lakritsrot, örter såsom sockertång samt en markerad ton av hav. SMAK Mild, kryddig smak med inslag av citrus, enbär, lakritsrot, örter, sockertång och umami.

21

INSJÖNYTT

Nytt från Insjöfisket

N

är vi äntligen börjat känna glädje över att en långvarig pandemi är över och att våra kunder runt om i Europa börjat känna arbetsglädje med ökad efterfrågan på våra produkter, så kommer kriget in på våra knutar för att dämpa humöret på oss igen. Och därtill en nyväckt oro för livsmedelsförsörjningen genom höga priser för insatsvaror i de areella näringarna men också över risken för avspärrning. Men vi löser det. Insjön har haft en lite småtuff vinter genom is som lagt och försvunnit efter nyckfull väderlek. Men nu är det äntligen full fart i alla sjöar. Och det är alldeles tyst på kansliet. Alla släpar på redskap och Insjöfiskarenas kansli är för några veckor glömt i sinnet för våra medlemmar. Det andas tillförsikt inför en ny fiskesäsong. Nytt för i år är att ålfångsterna i Vänern har ett uppgraderat mål innebärande att 95% av fångsterna skall levereras för förbipassage av kraftverken i Göta älv. Vi har faktiskt klarat 70% de 12 åren vi varit i gång, men nu vågar vi nya mål. Fler ålar till Sargasso! Måste nämna att prima krafter på Gullbergskajen i Göteborg har varit till god hjälp med detta under alla år! Och så är det full fart på Insjöns omcertifiering av MSC. Skall vara klart i januari 2023. Förutom gösen lägger vi till kräfta, braxen och gädda i vissa vatten. MSC är egentligen en modern avlatshandel. Vi kan inte sälja fisk eller dess produkter till de stora livsmedelskedjorna, trots att vi redan fiskar utan synd. Avlaten måste alltså genomlidas, men vi tjänar också pengar på MSC-loggan! Insjön kommer under året att kunna leverera fångstrapporter via app i stället för papp. Detta är ett stort steg i rätt riktning och kommer att ge möjlighet till bättre dataunderlag, exempelvis för MSC-certifieringarna och för att utfå licenser i våra underutnyttjade vatten. Viktigt inte minst med tanke på landets självförsörjningsgrad. För att fastställa hur viktigt det är med bra dataunderlag för näringen så har dessutom regeringen gjort en anmodan om detta i sitt regleringsbrev till HaV för 2022. Bra jobbat! Till sist: Insjöfiskarenas kansli kan glädjas åt ett personaltillskott i form av Tyras. Namnet Tyras kommer från Bismarcks Grand Danois, som 1878 utnämndes till Reichshund i media efter att han bitit bort byxbaken på Rysslands ambassadör Alexander Gorgatjov under en anspänd diskussion på Bismarcks gods Kniephof i Pommern. Det finns numera en Jack Russel rikskanslihund vid namn Tyras som kan ta itu med både expanderande ryssar och fyrkantiga myndighetspersoner om så skulle behövas! Bästa hälsningar Insjön

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena


22

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

DRYCKESTIPS

Druvskola: sauvignon blanc Nästa druva på tur i druvskolan är sauvignon blanc. En grön druva som kan ge eleganta och rätt så diskreta viner när den vinifieras för att ge den stilen. Om man däremot låter druvan mogna mer och jäser den i högre temperatur så ger den aromatiska viner med lång eftersmak. Genomgående för druvan är att det finns en bra syra i den som man vill ta tillvara på och den ger fräscha viner som kan serveras till ett brett spektrum av mat. Druvans historia börjar dels i Frankrike på 1700-talet och dels ca 1973 på Nya Zeeland. I Frankrike konkurrerar Bordeaux och Loire om födelseplatsen. I Bordeaux tillverkas det viner med endast sauvignon blanc i men den är även en bra partner till den något mer fylliga druvan sémillon och de kan både ge torra friska och ädelsöta viner. I Bordeaux klonades sauvignon blanc ihop med cabernet franc och gav på så vis födelse till den blå druvan cabernet sauvignon. En del elaka tungor säger att det är sauvignon blancs största bedrift i vinvärlden. I Loire är druvan ensam drottning i distrikten Sancerre och i Pouilly Fumé för vita viner. Mineralrika och eleganta viner kännetecknar dessa regioner där jordmånen är mineralrik.

vilket ger generösa viner med mycket smak av fläder, citrus, krusbär, nässla, svarta vinbär och kiwi. Druvan odlas över stora delar av världen idag där bland annat USA och Sydafrika producerar riktigt härliga viner, likt stilen från Nya Zeeland. Viner på druvan passar till många olika typer av mat. De eleganta vinerna från Loire matcher färska och naturella skaldjur på ett perfekt sätt eller varför inte en klassisk räksmörgås. De är också en magisk kombination till naturell eller gratinerad getost. De lite mer aromatiska vinerna från Nya Zeeland eller övriga världen passar fint till både eleganta fiskrätter på vit fisk men även till lite kraftigare rätter gjorda på makrill, röding eller varför inte en skål musslor.

Till Nya Zeeland på 70-talet Nya Zeeland planterade sina första stockar av druvan 1973. Det visade sig att på sydön och i distriktet Marlborough trivdes den exceptionellt bra. Här jäser man druvan vid något högre temperatur

Nedan finns några härliga maträtter med rekommenderade viner på sauvignon blanc eller ett alkoholfritt alternativ till.

a något n r ä g a t s e T a recept n i f a ss e d av na! till drycker

1

2

3

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

Smaklig spis!

Grillad makrill med grönsaker i pepparrotscrème

Sherrykokta musslor med jordärtskocka, hasselnötter och tomat

Grillad rödtunga med getostcanneloni


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

1

2 1

Artnr. 5514 kostar 269 kr Torr och fruktig med smak av lime, mineral, grapefrukt och fläder

3

2

Robert Mondavi Private Selection Sauvignon Blanc

Sancerre Les Roches Domaine Vacheron, Frankrike

3

Alkoholfritt: Beskows Brut Nature Havtorn

USA. Artnr. 2746 kostar 129 kr Torr och frisk med smak av Sverige. Artnr. 11987 krusbär, honungsmelon, kostar 22,90 för 25 cl persika och citrus Fruktig med liten restsötma. Smak av äpple, havtorn och rabarber

Alkoholfritt: Mikkeller Limbo Yuzu Alcohol Free, Danmark

Artnr. 82980 kostar 23,90 för 33 cl Fruktig och syrlig med smak av citrus, halm och örter

Alkoholfritt: Lazer Crush Alcohol Free, UK Artnr. 1904 kostar 20,90 för 33 cl Fruktig med smak av ananas, citrus, honung och örter

Dog Point Sauvignon Blanc Nya Zealand. Artnr. 93288 kostar 195 kr Torr med frisk syra och smak av mogna päron, grapefrukt, citrus och färska örter

23


24

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Makrill – vårens delikatess När norska fiskare fångar sin första vårmakrill utanför den egna kusten sprids informationen snabbt inom fiskeflottan och strax efter ligger de svenska kollegorna beredda för att fånga de första lönsamma lådorna med havets vårprimör. Varlig hantering och snabb logistik gäller för denna ömtåliga fisk!

M

akrillen är en vacker snabbsimmare med utpräglad säsong under vår och försommar då den är allmänt förekommande i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Den leker utefter kusten i maj till juli och fiskas av våra yrkesfiskare främst med krok och garn. Då har makrillen inte ätit på flera månader, vilket gör den mager, fast i köttet och smakrik. De flesta konsumenter förknippar vår och försommar med just stekt makrillfilé, en delikatess som ofta serveras med försommarens första potatis. Under 2022 har de svenska yrkesfiskarna en kvot på knappt 5000 ton av de drygt 26 000 ton som fisket inom EU medger, plus cirka 280 ton i norska farvatten. Säsong är en viktig faktor för kvalitet

Man räknar med att makrillen har två bestånd. Ett som under vinterhalvåret befinner sig i Nordsjön och ett i farvatten väster om de Brittiska öarna för att övervintra. Där har man registrerat stim som varit 9 km långa, 4 km breda och 40 m djupa. Då simmar den på 200-250 meters djup där vattnet är mellan 6 och 7 grader. I dessa övervintringsområden äter makrillen lite, eller ingenting. Detta har stor betydelse för makrillens fortsatta kvalitet då vi vet att fisk som har mycket mat i tarmen har en kort hållbarhet efter fiske. Med tom mage ökar hållbarheten, ca 5-6 dagar efter att den fiskats upp. När vattnet blir varmare på våren stiger makrillen mot ytan och börjar vandra mot kusten för att leka. Fisken leker både utefter kusten och i öppet hav i maj-juli. Efter det återupptar

makrillen sitt näringsintag och äter sill, skarpsill, torskyngel och framför allt små räkor och plankton. Räkor är tuff föda och makrillen måste därför ha starka enzymer i magen för att bryta ned dessa. Maten i magen måste dessutom brytas ned snabbt för att näringen skall kunna föras ut i kroppen kontinuerligt i denna utpräglade snabbsimmare. Enzymer i magen fortsätter sin nedbrytning även efter det att makrillen dött. Det medför att makrillens buk blir ömtålig och att inälvorna lätt kan gå sönder. Lägg därför gärna fisken med buken upp i disken och hantera den försiktigt. Senare mot hösten, när makrillen är mycket fetare, blir den också mjuk i köttet och mycket ömtålig för ovarsam hantering. Den har då kort hållbarhet. Rensat eller orensat – en balansgång

Fiskens egna nedbrytningsenzymer plus enzymer och avfallsprodukter från bakterier i tarmen leder vanligtvis till att fisken snabbt fördärvas om den får ligga orensad. Blir fisken liggande kan den råka ut för ”buksprängning” av den höga enzymaktiviteten. Detta förekommer framför allt hos pelagisk fisk såsom makrill, sill, skarpsill och lodda. Men ofta lämnas dessa fiskar hela, det tar helt enkelt för lång tid att rensa alla. Det finns en mängd arter av parasiter i och på fisk utan att de utgör några kvalitetsproblem. Vissa parasiter lever dessvärre i fiskens mage och tarm. Om fisken blir liggande orensad och mage och tarmpaket går i upplösning, kan parasiterna

Fetthalt under året Förändring av fetthalt (blått) och proteinhalt (gult) i procent, i makrillen över året.

Proteinhalten håller sig relativt konstant men fetthalten varierar kraftigt. Fett och vatten står i förhållande till varandra vilket ger att lite fett i en fisk medför hög vattenhalt och vise versa.

komma fria och söka sig vidare in i ryggeller bukkött. För att undgå spridning av parasiter från buk till kött står det därför i Europaparlamentet och Rådets Förordning 853/2004 att: ”Eventuell huvudskärning och/eller rensning ombord ska utföras på ett hygieniskt sätt snarast möjligt efter fångsten, och produkten skall omedelbart sköljas grundligt”. Alltså rekommenderar man att fisken rensas men man måste samtidigt ta i beaktning att renssnittet på fisken ger en öppning till blodådror och vävnader och det är viktigt att så lite av dessa skadas som möjligt. Orensad fisk är huvudsakligen steril inuti och så fort du sätter kniven i fisken ges bakterier möjlighet att tränga in. Därför är det helt enkelt en balansgång mellan att rensa fisken, eller att låta den vara hel. Makrill når marknaden orensad och ligger bäst hel i täta lådor med is. Detta gör att fisken omsluts av det iskalla vattnet och hållbarheten blir god. Ofta tas beslut om detaljerna i hanteringen utifrån beprövad erfarenhet, kultur och tradition. Det gemensamma målet är framför allt att kunna erbjuda konsumenten en efterlängtad förstklassig produkt. Ilona Miglavs Referenser När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoteruppfoljning-ochfiskestopp/kvoter-och-fiske Europaparlamentet och Rådets Förordning (EG) nr 853/2004 fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Årets tångpremiär på Göteborgs Fiskauktion

UTBLICK

Från vänster, Cassandra och Anna från Ten Island Seafarm, tillsammans med kolleger från andra tångföretag.

En gång är ingen gång, två gånger är en tradition, brukar det heta. Sista torsdagen i mars var det åter dags för tångpremiär på Göteborgs Fiskauktion, den här gången med 20 lådor sockertång från Ten Island Seafarm i Göteborgs norra skärgård.

Det är i mars och fram till juli månad som sockertången är som bäst. Ju längre det går in på sommarsäsongen desto mer påväxt på tången såsom tångbark, havstulpaner och fintrådiga alger. Sockertång växer relativt snabbt och kan bli hela tre meter lång. Det blir mycket volym alltså, vilket gör den fördelaktig att odla. På senare år har ett antal tångproducenter etablerat sig utmed västkusten, flera av dem med högt satta produktionsmål. Makroalger, som det också kallas, spås en spännande framtid. De har snabbt gått från småskaligt vildplockat till ett odlat livsmedel att räkna med. I slutet av mars var det dags att auktionera ur den första tången på Göteborgs Fiskauktion. Utropen bestod av 20 trälådor med ett halvt kilo sockertång i varje och det var Ten Island Seafarm som levererade tången även i år. Flera andra tångbönder fanns på plats för att stötta och fira tångpremiär. Gick försäljningen bra? – Ja, vi är jättenöjda. Med ett högsta pris på 1000 kr/0,5 kg och ett snittpris på 545 kr/0,5 kg, slog vi förra årets pris, säger Cassandra, en av delägarna på Ten Island Seafarm. Vad sa köparna? Finns det avsättning för tång i butik? – Det är ju en ny råvara, vi har ju inte någon tångtraditionen i Sverige. Men det kommer mer och mer och vi har fler och fler som är intresserade. Det hade varit fantastiskt om personalen i fiskdiskarna kunde förmedla kunskapen om tång till intresserade kunder. Att man kan torka den, röka själv eller göra tångsalt på den. Själv äter Cassandra tång varje dag. – Jag äter den som rå eller torkad. Eller dricker den som te. Då använder jag torkad eller rökt tång. Jag har den också i nästan all mat, pannkakor och annat som är näringsfattigt. Hur skall ni fira nu? – I kväll blir det tångmiddag på restaurang Vrå med alla tångbönderna. Det skall bli kul. Då har vi också premiär för vår tång-gin. Säsong för tång: Blåstång: mars–oktober, Sockertång: mars–juli, Fingertång: april/maj–juli. Rörhinna: april–juni, augusti–september/ oktober, Havssallat: april–juli, Knöltång: april-oktober. Källa: catxalot.se

Kriget blir en tankeställare för vår livsmedelsförsörjning

V

ärlden förändrades i ett slag när Ryssland på ett oacceptabelt och brottsligt sätt angrep Ukraina den 24:e februari. Kriget har förutom mänskligt lidande skapat turbulens i de globala handelskedjorna, och har synliggjort allvarliga utmaningar när det gäller svensk livsmedelsförsörjning. Det har blivit smärtsamt tydligt hur beroende vi är av import av sjömat. Att Ryssland är en av de största fiskenationerna i världen kommer att märkas även i svenska fiskdiskar då en stor del av den globala tillgången på exempelvis alaska pollock samt torsken fiskas av ryska båtar. Både konsekvenserna av kriget och möjliga åtgärder för att öka produktionen inom den svenska blå näringen stod i fokus på senaste Sjömatsforum som hölls i anslutning till Fiskbranschens Riksförbunds årsstämma. Vi hade den stora glädjen att välkomna nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg som inledningstalare på forumet. Ministern har på kort tid visat ett aktivt intresse för den blå näringens frågor, och hon lyfte i sitt tal flera viktiga perspektiv som vi under många år har drivit gentemot politiker och beslutsfattare. Hennes budskap var att fisket och vattenbruket är viktiga näringar för Sverige, och att regeringen vill ha en dialog med den blå näringen om hur vi kan stärka den svenska livsmedelsberedskapen. Utmaningarna för beredningsindustrin är en viktig fråga i sammanhanget, men ministern nämnde också att spårbarhetssystemet ska förändras och att det behöver ske regelförenklingar för att skapa förutsättningar för ökad produktion av svensk sjömat. Vårt budskap till ministern var klart och tydligt. Fiskbranschen är redo att hjälpa till för att öka hastigheten i omställningsarbetet! År 2022 blir ett år då vi i Fiskbranschen Riksförbund kommer att fokusera på kapacitet och förutsättningarna för den blå näringen att verka. För att få företag att våga investera och växa måste det finnas en förutsägbarhet när det gäller tillgång till råvara för industrin. Företagare måste också känna en trygghet i att myndigheter fattar beslut som ligger i linje med den svenska livsmedelsstrategins mål att öka livsmedelsförsörjningen. Frågan om EU:s kontrollförordning som reglerar vad som ska ingå i spårbarhetssystemet över tid kommer också att bli en mycket viktig fråga under året. Här jobbar vi tillsammans med vår europeiska samarbetsorganisation AIPCE för att flytta fram våra positioner och bevaka Sveriges intressen. Slutligen vet vi att handelsfrågorna kommer att bli extremt viktiga det här året. Hur skapar vi förutsättningar för handel mellan EU (inklusive Sverige) och länder som inte tidigare haft handelsavtal med EU? När kartan ritas om kan det innebära att vi behöver hitta nya vägar för att säkerställa försörjningen till svenska konsumenter. På det här området är jag övertygad om att vår arbetsgrupp för handelsfrågor har en mycket viktig roll att spela. Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

25


26

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Myndigheternas roll, del 2

Kustbevakningen Kustbevakningen är den myndighet som precis som namnet avslöjar, bevakar vår kust. De har huvudansvaret för fiskerikontrollen av yrkesfisket till havs och skall genom sin verksamhet se till att de regler som finns följs. Detta bidrar till ett långsiktigt hållbart fiske. Utöver kontor i Härnösand, Stockholm, Karlskrona och Göteborg finns ett 20-tal kuststationer längs den svenska kusten från Luleå till Strömstad. Kustbevakning sker även med flyg som utgår från flygstationen i Skavsta. Utöver kontrollen till havs har kustbevakningen även hand om fiskerikontrollen i Vänern och i Mälaren. På övriga platser i landet är det sjöpolis och länsstyrelser som har hand om övervakning och inspektioner.

K

ustbevakningens uppdrag bygger på den gemensamma fiskeripolitiken inom EU men man kontrollerar även på uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten. Bland annat bevakar man att fisket sker på rätt områden, att rätt redskap används och olika fångstbegränsningar efterlevs berättar Ola Vesterlund som är Fiskehandläggare på Kustbevakningen i Göteborg. – Ibland kan områden stängas av på grund av en stor förekomst av liten fisk eller

Kontroll av Hummerfiske. Foto: Kustbevakningen

små räkor, och då är det vi som bevakar så att avstängningen efterlevs. Samma sak gäller fiskestoppet på torsk i Östersjön och Öresund. Hur går en kontroll till havs till? Är det slumpmässig kontroll eller kontrolleras alla med jämna mellanrum?

– Kontrollerna sker både slumpmässigt och riskbaserat. Det finns inte möjlighet att kontrollera alla yrkesfiskare utan det sker ett

urval. Vi försöker för det mesta att få kontakt med fiskaren via VHF innan vi ska göra en ombordinspektion. Dels för att vi vill att de ska veta att vi vill komma ombord men också för att de kanske har synpunkter på när i tid eller vilken sida av fartyget som passar bäst att komma ombord på. Det finns också de fiskare som bedriver sitt fiske från en liten båt och som kanske inte har tillgång till VHF och då kan vi naturligtvis inte informera innan en kontroll. Bordningarna sker oftast


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

”Kontrollerna sker både slumpmässigt och riskbaserat. Det finns inte möjlighet att kontrollera alla yrkesfiskare utan det sker ett urval” från en mindre arbetsbåt men det finns också tillfällen då vi bordar direkt från någon av våra jakter, berättar Ola. Även fritidsfisket kontrolleras av kustbevakningen

Bevakning sker även av fritidsfisket, där de till exempel ser till att minimimått på fisk efterlevs, att man respekterar fredningstider och fredningsområden. Ola berättar att en stor del av kontrollen av fritidsfisket på västkusten sker under hummersäsongen där man bland annat kontrollerar att redskapen är rätt märkta.

Kustbevakningen gör en fiskekontroll till sjöss. Foto: Kustbevakningen

Över lag följs de regler och bestämmelser som finns inom fisket. – Få gör avsiktligt fel, säger Ola. Finns det något som man kan bli bättre på inom fisket?

– Ja, när det gäller landningsskyldigheten för yrkesfisket och vad som får lov att kastas

tillbaka, så är det viktigt att man inte enbart registrerar den fångst som är kvoterad och understiger minimått (vilken skall tas i land) utan även registrerar den fångst som lagligen får kastas tillbaka. Då kan man få en bättre kontroll på bestånden över tid. Linda Frithiof

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

27


28

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

HALLÅ DÄR!

Jessica Vacklid, vd på Musselfeed AB

– Ni tar in nytt kapital, hur ser er satsning ut? För ett drygt år sedan tog du över som vd på Musselfeed och företaget lämnar utvecklingsfasen och tar steget till kommersiell marknad. Vilka utmaningar har ni haft för att komma dit ni är idag? Det har tagit tid att utveckla metoden till att bli industriellt skalbar och att bygga upp underlag som verifierar produktens användningsområden. Här har projekt och samarbeten spelat en viktig roll. Som för alla start-ups så har tillgången till kapital varit en utmaning och tidigare främst inriktat på mjuka bidrag (projektbidrag och offentliga lån), vilket av naturliga skäl också påverkat hastigheten. Ni tog strax innan jul in nytt kapital, 7 miljoner, vad betyder det för er utveckling? Det har varit avgörande för att kunna gå från pilotanläggning med projektbaserad, oregelbunden produktion till en komplett, reguljär produktionslinje med högre kapacitet. Det är en nyckelfaktor för att kunna bygga en fungerande affär. Vilka volymer producerar ni idag och vart siktar ni? I år kommer vi skala upp för att ha en kapacitet att kunna producera 30 ton produkt. Målet är att inom ett par år öka den kapaciteten till 100 ton, vilket idag är en första ”tröskel” baserat på hur mycket musslor som odlas i Sverige. Vi är gärna med och bidrar med efterfrågan så att odlingarna kan mångfaldigas! Ambitionerna långsiktigt

är rejäla – Musselfeed ska bli världens ledande producent av ingredienslista från blåmusslor.

Snabbfakta Musselfeed Musselfeed har utvecklat en patentsökt metod för att förädla musselkött till ett näringsrikt mjöl och pulver helt utan tillsatser.

Vilka är era kunder idag? Vilka fler skulle ni vilja nå? Företaget grundades 2013 och Musselpulvret har tagit tillverkar idag musselmjöl som sina första steg in på kan användas som protein- ellivsmedelsmarknaden ler näringstillsats i foder och och här är kunderna musselpulver som kan användas grossister och butiker. Vi som proteinråvara i livsmedel eller är också stolta över att smaksättare i matlagning. Le Spice i Båstad, som första livsmedelsföretag, tagit in pulvret som ingrediens och utvecklat tre gourmetprodukter i sin portfölj. Musselmjölet säljs just nu som fodertillsats till eko-höns, vilket ger ett fantastiskt premiumägg med naturligt gulare gula och högre omega 3-värde. Mällby Lantgård på Tjörn är en pionjär här och vår största ambassadör. Förra året såldes 120 000 musselägg! Under våren lanserar startup-företaget Glufs också det första belöningsgodiset för hundar med musselmjöl som huvudingrediens. Smaktesterna under produktutvecklingen visade att 8 av 10 hundar föredrog godis med musselmjöl! Inom alla dessa områden vill vi ju växa. I framtiden ser jag en stor potential inom hälsoområdet som kosttillskott också. Smakar musselpulvret någonting? Det smakar hav, musslor och lite salt. I såser och grytor ger det också en fin umami-knuff! Ni skapar värde av svinn och tar hand om friska musslor men som kasseras av industrin. Ja, för att det är smartast på alla sätt. Men vår tillverkningsmetod gör ju ingen skillnad på vilka musslor det är, den funkar på alla sorter. Karin Fagerstål


Hej Grossist! Vi är din leverantör leverantör av av färska sillfiléer färska sillfiléer från både från både västerhav & östersjö västerhav & östersjö Kontakta oss i dag! Kontakta 0304-548 oss i dag! 71 0304-548 75 order@scandicpelagic.se order@swedenpelagic.se

Ellös | Västervik | Skagen Ellös Sweden Pelagic 210x129-1.indd 1

2022-02-07 14:39

Havskräftor, räkor, hummer & krabbklor! Vi utför även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga råvaran på bästa sätt!

Ångkokta skaldjur av högsta kvalitet

Förädlad norsk lax av högsta kvalitet

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se 031-14 63 50


30

SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

SAXADE NYHETER

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Första fisken fångad i Centralarktis

Foto: Juha Lakaniemi-unsplash

Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Upptäckten visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marin ekologi vid Stockholms universitet, tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbe-

ståndet i centrala Norra Ishavet. – Det var helt oväntat att Atlanttorsken, som är en kustfisk, skulle finnas så långt norrut i en fyra kilometer djup ocean, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm. Det var under forskningsexpeditionen MOSAiC, med den tyska isbrytaren Polarstern, som forskarna oväntat fångade fyra större fiskar på 350–400 meters djup. – Atlantfisken hade kommit in med atlantströmmarna och härstammar från norska lekområden. Våra laboratorieanalyser visade att den hade levt i arktiska vattentemperaturer (under 2 grader) i upp till sex år. Så även om Atlanttorsken inte har ett eget centralarktiskt bestånd, visar forskningen att den kan överleva i det atlantiska vattenskiktet i Arktis, där några få exemplar verkar hitta tillräckligt med mat, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm. Förklarar förekomsten av säl, valross och isbjörn Som rovfisk högt upp i näringskedjan har torsken en viktig funktion i näringsväven. Kontinuerlig invandring av större atlantfiskar, tillsammans med de små fiskarna som finns

Stopp för varunamn med ogrundade hälsopåståenden Kraft. Aktiv. Återhämtning. Det är exempel på ord som kan ingå i varumärken eller namn på matvaror, och som påstår att maten påverkar hälsan på något sätt. Nu är det stopp för den typen av namn om inte tillverkaren kan bevisa att påståendet stämmer. Foto: Christin Hume-unsplash

Information om att mat har en positiv effekt på hälsan kallas för hälsopåståenden och det finns tydliga regler för dem. Samma regler gäller inom hela EU. Varumärken eller andra namn på matvaror som får konsumenten att tro att maten är nyttig måste från och med nu ha ett godkänt hälsopåstående. Annars måste

företagen ändra namnen. Det handlar om att konsumenterna inte ska tro att maten är extra hälsosam om den inte är det. Om en produkt kallas för något med exempelvis ”Aktiv” måste alltså tillverkaren tala om på vilket sätt maten gör dig aktiv och ha belägg för det. Ett påstående om den exakta

i det atlantiska vattenskiktet, fungerar som potentiell mat för arktiska däggdjur som har förmågan att kunna dyka ända ner dit. – Detta kan förklara varför säl, valross och isbjörn kan överleva vid Nordpolen. Däggdjur som dessa är väldigt få, men de finns där. Tack vare det atlantiska vattenskiktet har de möjligheten att hitta mat, även om fiskbeståndet är litet. Fisken räcker bara till för Arktis eget djurliv Forskningen visar på en mycket känslig Arktisk näringsväv. Om den störs kan det få allvarliga konsekvenser för både djurliv och klimat. – Även om det kommer in större fiskar med atlantströmmarna, är Norra Ishavets förmåga att behålla större fiskbestånd begränsad på grund av sin brist på näring. Vår slutsats är att fisken bara räcker till för Arktis eget djurliv, inte för kommersiellt fiske, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm.

Källa: Stockholms universitet

effekten och vad i maten som ger den effekten måste finnas i informationen om livsmedlet. Exempel på godkända hälsopåståenden är att: •

Fluor bidrar till att bibehålla tändernas mineralisering.

Rågfiber bidrar till normal tarmfunktion.

Sockerbetsfibrer bidrar till att öka avföringsvolymen.

Levande yoghurtkultur eller syrad mjölk förbättrar laktosnedbrytningen i produkten hos individer som har problem med att bryta ner laktos.

Undantag gäller inte längre För nya produkter som släpps ut på marknaden har den här regeln redan varit i kraft. Men produkter som funnits före 2005 har varit undantagna. Nu har det undantaget upphört. Källa: Livsmedelsverket


SVENSK FISKNÄRING · Nr.2 2022

Ett stort steg för att minska plastföroreningar i haven globalt FN:s miljöförsamling Unea, som möttes 28 februari till 2 mars i Nairobi, har enats om ett historiskt beslut: Att initiera förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar. – Fantastiskt roligt, ett stort steg mot mindre plast i våra hav! säger Johanna Eriksson, utredare vid HaV. Plastföroreningar är ett gränsöverskridande problem. Varje år hamnar mellan 5 och 13 miljoner ton plastavfall i haven. – Utan effektiva åtgärder tror många att plastföroreningarna i haven kan tredubblas till 2040, konstaterar Johanna Eriksson, som stöttat regeringskansliet med expertkunskaper inför förhandlingarna och själv deltog virtuellt på Nairobimötet. Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll var en av de svenska deltagarna på plats. Foto: Naja Bertolt Jensen-unsplash

Källa: HaV

Krångliga regler hindrar hobbyodling till havs process oavsett om det är en småskalig odling vid en brygga eller en fullskalig odling ute till havs. – För att konceptet marina kolonilotter ska kunna växa i Sverige krävs en förenklad tillståndsprocess för småskalig odling. I Danmark finns odlingstillstånd för hobbyverksamhet, något som har varit en förutsättning för att marina kolonilotter har kunnat växa där, säger Maria Bodin.

Intresset för småskalig odling av musslor och alger är stort. Men för att underlätta odlingen krävs enklare tillståndsprocesser. Det visar utvärderingen av ett pilotförsök med marina kolonilotter. Under ett och ett halvt år har ett pilotförsök med marina kolonilotter genomförts vid bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium med projektledaren Maria Bodin. Inspirationen kommer från Danmark. Där har marina kolonilotter funnits i ett tiotal år och nu finns ett tjugotal odlingar runt om i landet. Krånglig att få husbehovsodla till havs I Sverige behövs flera olika tillstånd för att kunna anlägga en marin kolonilott – något som är både tidsödande och dyrt. Vid handläggningen av tillstånd tas ingen hänsyn till odlingens storlek. Det är samma tillstånds-

Marin kolonilott kan också förvara mat Marina kolonilotter kan användas både till att odla och förvara mat från havet. I pilotförsöket har ett tjugotal arter undersökts: • • •

Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se Skagerrak konferens 2022 Nytt datum! 3-4 maj https://www.skagerrakkonferansen.no

”En historisk dag” Nu har världens länder alltså enats om att inleda förhandlingarna för ett globalt avtal mot plastföroreningar. De ska ta ett brett grepp för att bidra till klimatomställningen, skydda haven och den biologiska mångfalden. Målet är att det internationellt rättsligt bindande avtalet ska finnas på plats senast 2024.

Musslor på musselband.

på gång...

Alger som sockertång och havssallat har odlats på rep. Blåmusslor och sjöpungar har hittat till settlingsbanden som har satts ut. Tångräkor, strandkrabbor och strandsnäckor har samlats in och förvarats i burar som har hängt ner från bryggan.

– De arter som jag ser störst potential i är blåmusslor, ostron, sockertång och havssallat. De är alla arter som växer relativt snabbt och där det finns efterfrågan. Dessutom bidrar dessa arter med miljönytta när de tar upp näringsämnen från vattnet och på det sättet motverkar övergödning, säger Maria Bodin. Källa: Göteborgs universitet

BranschträffLivsmedelsföretagen Matdagen, Stockholm 5 maj https://www.livsmedelsforetagen.se Pack Point Nordic, Stockholm 5 maj http://packpointnordic.se/ Göteborgs Fiskauktion, guidad tur 6 maj, kl 07.00-8.30, inkl kaffe Kostnad: 85 kr För mer info och anmälan, maila till: linda@gfa.se EMD – European Maritime Day i Ravenna, Italien 19-20 maj https://ec.europa.eu/ europeanmaritimeday Yrkesfiskekonferens i Falkenberg 2-3 juni https://www.landsbygdsnatverket.se Livsmedelsdagarna, i Tylösand 7-9 september https://www.livsmedelifokus.se/ medlemskapet/livsmedelsdagarna/ praktisk-info/ Hållbar blå mat 2030 – Forskningsprojektet SeaWinslutsymposium 27 september, Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm Scanpack – Svenska mässan i Göteborg 4-7 oktober Mer info: scanpack.se

31


Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Besök gärna vår hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.