30
SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021
SAXADE NYHETER Hur mycket torsk konsumerar mellanskarven i Byfjorden? Lars-Olof Axelsson från projektet Fjordtorsk och Anders Stigebrandt professor i oceanografi vid Göteborgs universitet har genom en matematisk formel tagit reda på hur mycket torsk mellanskarven äter i Byfjorden. De har mätt längden av otoliter (hörselstenar) från torsk i 76 spybollar från mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis), insamlade från ön Ringburen i Byfjorden vilken ingår i fjordsystemet mellan Orust och fastlandet. Genom att använda en matematisk formel, har de fastställt vikten av varje konsumerad torsk. Med antagandet att 10 – 25 skarvar som årsgenomsnitt försörjer sig i Byfjorden kommer de fram till ett årligt torskuttag i intervallet 1 400 – 3 400 kg fördelat på mellan 18 000 – 44 000 individer varav 90 – 220 är lekmogna. Detta skulle kunna påverka den lokala rekryteringen av torsk och motverka förväntade positiva effekter av nyligen utlagda artificiella rev. Det saknas uppskattningar av torskbeståndets storlek och dess fördelning på olika storleksklasser samt årlig rekrytering och tillväxttakt varför man inte kan bedöma effekten av skarvarnas predation på torskbeståndet i Byfjorden och fjordsystemet. En matematisk modell av torskbeståndet i fjordsystemet kan bidra till att strukturera problemet samt även leverera prognoser under olika antaganden. Slutsatser Med användning av en matematisk formel har de kommit fram till att skarvarna i Byfjorden konsumerar ca 375 gram torsk per dygn. Om det genomsnittliga födointaget är 500 gram fisk per dygn innebär det att torsken står för 75% av mellanskarvens föda. Källa: VATTEN – Journal of Water Management and Research 77: 2. 2021
Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se
Östersjölaxen allt mera utarmad Östersjölaxens genetiska status allvarligt försämrad Östersjölaxen som är drabbad av både miljögifter och sjukdomar blir också allt mera utarmad rent genetiskt, det visar färsk forskning från Lantbruksuniversitetet, SLU. Bakgrunden är den omfattande odlingsverksamhet som sker i Östersjöområdet och som nu ifrågasätts av forskare. En färsk studie från SLU visar att laxens genetiska status försämrats allvarligt, framförallt i några av de mindre älvarna med vild lax. Odling orsaken Det är den omfattande odlingsverksamheten, som sker som kompensation i älvar där laxen inte längre kan föröka sig eftersom kraftverk hindrar fiskens vandring, som gjort att en allt större genetisk likformighet uppstått bland laxarna. Nu befarar forskarna på SLU att när laxarna blandas riskerar bestånd som reproducerar sig själva att mista de unika egenskaper som de fått genom årtusenden. Egenskaper som utvecklats efter miljön i just det vattendrag där fisken förökar sig och sedan växer upp. – Det är ett hot mot de små vildlaxstammarna, det är de som förändrats mest, förklarar Johan Östergren. ”Inte genetiskt hållbart” Forskarna menar att den genetiska utarmningen gör fisken sårbar för klimatförändringar och miljöförstöring. Frågan är om laxodlingen kan fortsätta? – Det är i alla fall inte genetiskt hållbart på sikt, menar Johan Östergren. Källa: svt
Fakta om svenskt fritidsfiske Varje år ägnar många svenskar sin fritid åt fiske i hav, sjöar och vattendrag. En tredjedel av utövarna är kvinnor. Att fritidsfiske är så populärt beror förstås på att Sverige är ett land rikt på sjöar, vattendrag och kustvatten. Vår unika allemansrätt och svenskarnas generellt stora intresse för friluftsliv är en annan förklaring.
Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se
Antalet personer som 2019 någon gång ägnade sig åt fritidsfiske uppgick till cirka 1,6 miljoner i åldern 16–80 år, varav 1 miljon män och 0,6 miljoner kvinnor. Utöver detta tillkommer ett stort men okänt antal barn, ungdomar samt utländska turister. Den statistik som samlas in om fritidsfiske omfattar allt fiske som inte är licensierat yrkesfiske. Det innebär att uppgifterna främst rör fiske för fångst till det egna hushållet, rekreation, turism och tävlingar. Sedan 2011 har det genom den gemensamma fiskeripolitiken i EU beslutats om ett försäljningsförbud för fritidsfiskets fångster från havet. Denna bestämmelse finns inte för fiske i sjöar och vattendrag. Källa: HaV
