Utvärdering av Biblioteket, boken och den långa svansen Bakgrund 2009-2011 drev Stadsbiblioteket i Stockholm projektet Biblioteket, boken och den långa svansen (i fortsättningen kallat Långa svansen) med Regionbibliotek Stockholm som projektägare och med stöd av Statens kulturråd (Kulturrådet). Projektet är inspirerat av Chris Andersons teori om ”den långa svansen” som innebär att via nätverk på Internet kan marknaden öka för produkter som tidigare sålde lite. Den sammanlagda försäljningen av det stora antalet smala produkter kan till och med bli större än den av bestsellers. På grund av utrymmesbrist har Stadsbiblioteket cirka 60 % av beståndet i magasin. Motsvarande siffra för skönlitteraturen är ca 55 %. Av den skönlitteratur som 2008 stod på öppen hylla hade 13 % inte lånats ut på 3 år. I magasin hade 75 % av beståndet stått stilla i 3 år eller längre. Stadsbiblioteket har tidigare bedrivit ett aktivt läsfrämjande arbete för alla målgrupper, men användningen av den äldre litteraturen var liten. Med projektet ville man satsa på att synliggöra och därmed öka intresse för äldre och smalare litteratur genom ett aktivt läsfrämjande arbete, som framför allt handlar om att hitta och lyfta intressanta samband mellan nu och då, knyta an till strömningar och tendenser i nutiden. Stadsbiblioteket i Stockholm har en unik, bred och stor samling skönlitteratur. Projektet Långa svansen har handlat om att skapa intressanta möten mellan samtida och äldre skönlitteratur i det fysiska och virtuella biblioteket samt att utveckla arbetssätt och metoder för detta. Ett mål har också varit att tydliggöra bibliotekets roll i ett större litteratur- och mediesammanhang. Projektet har drivits som ett komplement till de insatser som görs inom ordinarie verksamhet kring webbutveckling, lässtimulans och strategisk 98 98
medieplanering och haft en tydlig ambition att hitta arbetssätt och förhållningssätt som direkt kan implementeras i ordinarie arbete. I projektet ville man testa vad ett folkbibliotek är genom att försöka konkretisera komplexiteten och ge en visionär touch åt vardagen. Genom att skapa kopplingar mellan samtida och dåtida svensk skönlitteratur ville man visa att biblioteket inte bara är ett arkiv med bevarandeuppdrag men inte heller en bokhandel med kommersiella syften. Genom att sätta aktuella debatter i relation till tidigare debatter visa klassiska verks inflytande på det idag mest moderna. Man ville också göra tydliga och genomtänkta kopplingar mellan det fysiska och det virtuella biblioteket.
Om utvärdering En utvärdering syftar till att undersöka om projektets mål har nåtts. Har projektet sysslat med det man planerade att syssla med och har sysslorna lett till att man nådde projektets mål och i så fall; bidrog måluppfyllelsen till att projektets effektmål också uppnåddes? Utvärdering kan ske på olika sätt och ha olika mottagare. I två extremvarianter kan den ena vara resultatinriktad där utvärderarens förhållningssätt är distanserat. Man mäter och kontrollerar huruvida man nått målen. Denna inriktning är summativ, man summerar projektet och förutsättningarna för utvärderingen är slutna och förutsägbara. Den andra varianten är processinriktad och där utvärderarens förhållningssätt bygger på närhet. Utvärderaren är själv med i processen och målet med utvärderingen är att alla ska lära sig något och att förståelsen ska öka. Denna strategi kallas för formativ och innebär att projektet kan ändras och formas om under processens gång eller under projektdeltagarnas lärandeprocess. Den formativa strategin bygger på lärande och förståelse. Den bygger på att alla inblandade förstår att utvärderarens