Page 1

Biblioteket, boken och den långa svansen Rapport och utvärdering Nina Frid, Malin Ögland, Lotta Aleman och Amanda Bigrell

.bibliot eket.s e/

bl ioteket.se

/l anga svanse n

ioteket.se/l an

teket.se/l an

öjd 47,5 mm

la ngasva nsen

ga svansen

ga svansen

. Kortbredd

92,33 mm.

bl ogga r.bibli

bl ogga r.bibli

bl ogga r.bibli

bl ogga r.bibli

ot eket.se/la

ot eket.se/la

ot eket.se/la

ot eket.se/la

ngasva nsen

ngasva nsen

ngasva nsen

ngasva nsen

bl ogga r.bibli

bl ogga r.bibli

bl ogga r.bibli

bl ogga r.bibli

ot eket.se/la

ot eket.se/la

ot eket.se/la

ot eket.se/la

ngasva nsen

ngasva nsen

ngasva nsen

ngasva nsen


Biblioteket, boken och den långa svansen Rapport och utvärdering Nina Frid – rapport Malin Ögland och Lotta Aleman – utvärdering Amanda Bigrell – grafisk form och illustration


Regionbibliotek Stockholms skriftserie 8 Grafisk form: Bigrell Design AB Tryck: EO Grafiska 2012 ISBN: 978-91-978490-9-8 Regionbibliotek Stockholm med stöd av Stockholms läns landsting © Författarna och Regionbibliotek Stockholm 2012 Skriften kan beställas från Regionbibliotek Stockholm, regionbiblioteket@stockholm.se


Innehållsförteckning Vi börjar från slutet…

5

Och sedan tar vi allt från början…

10

Mål för projektet

12

Projektet startar upp

14

Tema 1: 1930-talet

17

Tema 2: 1960-talet

27

Tema 3: Tillbaka till naturen

35

Tema 4: Förbjuden läsning

45

Temaöverskridande exponering och program

55

Långa svansen och barnen

63

Den virtuella långa svansen

71

Förutsättningar

81

Projektet lever vidare efter projektets slut

89

Att dela med sig av innehåll och erfarenheter

93

Utvärdering

97


Långa svansen 26 maj 2011

Ska biblioteken ha böcker som ingen läser? Kan vi göra våra samlingar mer angelägna? Hur lyfter vi äldre litteratur och kopplar den till samtiden? Under två år har personalen på Stockholms stadsbibliotek diskuterat dessa och andra frågor och prövat metoder och nya arbetssätt. Hur har det gått?

Välkommen till slutkonferens för projektet Biblioteket, boken och den långa svansen!

ds Till kvällen bju lunds sp A i l ta själsfrändesam följt av mingel! vackra rotunda,

4


Vi börjar från slutet… Våren 2011, den 26 maj, hölls slutkonferensen för projektet Biblioteket, boken och den långa svansen. Konceptet Långa svansen och Stockholms stadsbiblioteks framgångsrika arbete med projektet lockade 78 deltagare från hela landet. Det fanns anledning att vara stolt över det man åstadkommit och från övriga bibliotek fanns en önskan att ta del av idén bakom projektet förstås, men också en mängd exempel från det praktiska arbetet. Hur kan vi arbeta läsfrämjande med den äldre och smalare svenska skönlitteraturen, och dessutom göra det framgångsrikt? Vilken bibliotekarie vill inte ha svar på den frågan!   Slutkonferensen dokumenterades och en samman­fat­ tande artikel från dagen publicerades på Region­bib­lio­tek Stockholms hemsida.

http://www.regionbiblioteket.stockholm.se/templates/OneColumn.asp?id=14585

Slutkonferens för projekt Biblioteket, boken och den långa svansen, 26 maj 2011 ”Det märkvärdiga med projekt Långa svansen är att det inte alls är något märkvärdigt.” Johanna Hansson, områdeschef vid SSB och Karin Runevad, enhetschef för Läsa, presenterar ett projekt som både är bibliotekspolitiskt och metodutvecklande, ett projekt som är ”oantastligt”, som ingen egentligen kan ogilla och som faktiskt lyckas gestalta vad ett bibliotek är (det som vi så ofta misslyckas med att beskriva). Och trots det alltså, inget märkvärdigt?

Ett arbetssätt snarare än ett projekt

Såhär lät inbjudan till konferensdagen för Biblioteket, boken och den långa svansen: Ska biblioteket ha böcker som ingen läser? Kan vi göra våra samlingar mer angelägna? Hur lyfter vi äldre litteratur och kopp-

lar den till samtiden? Under två år har personalen på Stockholms stadsbibliotek diskuterat dessa och andra frågor och prövat metoder och nya arbetssätt. Hur har det gått?   Det har gått bra. Över förväntan. ”Det finns ingenting som vi gjort under Långa svansen som vi inte kommer fortsätta med, det har blivit ett arbetssätt snarare än ett projekt och det är idag integrerat i ordinarie verksamhet och har spridit sig inom hela organisationen”, menar Karin Runevad. Bibliotekspolitiskt har det också fått genom­slag, en knäpp på näsan åt alla dem som inte tror att biblioteket sysslar med böcker och läsfrämjande längre.   Men nu tar vi allt från början.Vad var orsaken till att man för drygt två år sedan skickade sin ansökan till Statens kulturråd för detta projekt?

5


Vad gör man med ett dött bestånd? Johanna Hansson pekade på den diskussion som var kring nytt stadsbibliotek 2013 (det nya biblioteket som aldrig byggdes) som en av orsakerna. Förberedelserna för en sådan förändring gjorde att chefer och personal pratade mer verksamhet och litteratur än vanligt och att de dessutom blev medvetna om att biblioteksdebatten är livlig, men att det bara är andra som diskuterar bibliotek.Varför har biblioteksanställda så svårt att få göra sig hörda och vara med och definiera ett bibliotek?   Dessutom räknades böcker inför flytten. I magasinet var det 75% av den svenska skönlitteraturen som inte lånats ut på flera år, (vilket går att jämföra med 13% i öppen hylla).Vad gör man med ett dött bestånd? Med övertygelsen om att böckerna inte bara samlar damm, att biblioteket sitter på en litteraturskatt och ”det vore tråkigt om vi inte använde det värde vi har till något bättre” uppstår initiativet till projekt Långa svansen.   Nu vill man testa vad ett folkbibliotek är, ”konkretisera komplexiteten”, ”ge en visionär touch åt vardagen”. Detta gör man genom att skapa kopplingar mellan samtida och dåtida svensk skönlitteratur, en koppling som, enligt Johanna Hansson visar att biblioteket inte bara är ett arkiv med bevarandeuppdrag men inte heller bara en bokhandel med kommersiella syften. Biblioteket blickar in i framtiden med historien på sina axlar, sätter den aktuella debatten i relation till tidigare debatter, visar klassiska verks inflytande på det mest moderna och senast utkomna.

Projektet är igång

Projektet beviljades och beslutet togs att arbeta halvårsvis i tema, för att avgränsa och för att hitta attraktiva ingångar. ”Att arbeta tematiskt skapar ett sammanhang och kan göra det enklare att fatta beslut och prioritera”, menade Långa svansens projektledare Annika Hermele, som inbjudande presenterade projektaktiviteterna tillsammans med Alice Thorburn, bibliotekarie. De teman som hunnits med under projekttiden är 30-talet, 60-talet, Tillbaka till naturen och Förbjuden läsning. I samtliga teman har böcker exponerats i en särskild ”hörna” med tidstypisk eller temamässig utsmyckning. Dåtida litteratur (upphämtad från magasinet) står bredvid samtida och visar på kopplingar genom tiderna.

6

  Förutom skyltning och utställningar har det varit en omfattande programverksamhet med större och mindre program (ofta i lyckade samarbeten med förlag), litteratursamtal, bokcirklar, barnaktiviteter. Parallellt med det fysiska rummet har det skapats webbplatser inom projektets olika teman, taggning i katalogen, en långa svansen-blogg och twitter från magasinet. Och så facebook förstås. Mot slutet av projektet har man i samarbete med virtuella enheten börjat producera eböcker för utlån.

Själsfränder

Den programsatsning som varit mest framgångsrik och som kanske tydligast visat på kopplingen mellan dåtida och samtida svensk skönlitteratur är Själsfrändeserien. Kulturjournalist Harald Hultqvist (som under en tid även var projektkoordinator för Långa svansen) samtalar med en svensk författare av idag om en bok, en själsfrände som författaren hittat i magasinet. Han kommenterar själv den lyckade serien såhär: ”Den kvalitet som uppstår i de här samtalen är alldeles fantastisk. I samtal uppstår nya sammanhang, kopplingar och förståelse, som bygger demokratins livskraft”. Det ni!   Själsfrändeserien fick även avsluta denna konferensdag med att Anneli Jordahl hämtat upp Marianne Alopaeus Mörkrets kärna och samtalade om den med Harald Hultqvist på Rotundans scen. Men dessförinnan var det ett förband av bibliotekarier från Stockholms stadsbibliotek som tipsade om böcker från förr och nu inom de tema som varit i projektet.Varje konferensdeltagare fick även gå hem med en vacker och läsinspirerande tipskatalog med utvalda blogginlägg från Långa svansen.

Det går inte att vänta på de perfekta förutsättningarna Framgångsexempel, lyckade satsningar och stolt personal som kompetensutvecklats. Men några hinder måste man väl ändå stött på under resans gång. Jodå, Karin Runevad nämner flera stycken och kanske är det av misstagen som man lär sig mest, säger hon, apropå önskan att projektet och metoden ska få spridning. Kanske kunde man varit grundligare i planering och projekt-


beskrivning och dokumentation. Det fanns en iver att genast komma igång, som är lovvärd, men som fick vissa konsekvenser. Kontinuiteten kan ha drabbats av att olika projektledare kommit och gått. Att jobba halvårsvis med tema var lite för svettigt och ont om tid.   Så blev det inte riktigt som man tänkt sig med kopplingen mellan det fysiska och virtuella. Där hade man haft stora planer som inte gick att realisera. Men en blogg blev det i alla fall! Och de utvecklingsområden man upptäckt, dvs det man måste bli bättre på, följer ju med in i ordinarie verksamhet nu. ”Hade vi väntat på att alla förutsättningar skulle vara perfekta innan vi satte igång, hade vi ju fortfarande väntat!”

Samarbetets glädje Projektet har mött viss kritik att det inte är bibliotekarier som suttit på scen under de litterära samtalen, att man istället tagit in en kul­tur­jour­na­list. Men såväl Johanna Hansson som Karin Runevad menar att man ska ”akta sig för att fokusera så mycket på just bibliotekarier” och inte vara rädd för att ta in annan kompetens, och heller inte vara rädd för att samarbeta. Största delen av Långa svansens program på scen har skett i förlagssamarbeten.   Ett annat sådant lyckat förlagssamarbete fick vi höra om under konferensdagen, nämligen Bibliotekets Bok-

tage: Stadsbiblioteket MODERNISTA Fotomon

Mar tina Lowden har funnit en själsfrände i Stadsbibliotekets underjordiska bokskog - magasinet. Vill du veta vem?

själsfrände

sin Hon har hittat

den Martinakl.L19.ow 00 14 oktober,

Författaren som Bob har valt som sin själsfrä nde dog år 2001. Han var Sveriges främ ste beatförfattare . Ha helst Henry Mil n läste själv da ler, Kafka, Ker tekets Rotun ouac och Rimbaud till Stadsbiblio list och avskydde som han sa ”sta magasin. Komsitt val med kulturjourna ndardromanen i Stadsbibliotekets om ar långsamma lun tal s r hon sam kande och seg a och lyssna nä eftertänksam het”. Hultqvist.

www.biblioteket.stockholm.se

Harald

st om urskribent Harald Hultqvi Martina samtalar med kult sitt eget berättande. om och den utvalda titeln erade med ”Allt”, en Foto: Thron Ullbe rg

Foto: Terese Andrén, 2006,

hon 2007 debut tör stor uppmärksamhet när och liv. Hon har varit redak Martina Lowden väckte tankebok om litteratur, språk och hon skriver över sex hundra sidor tjock daktör för Lyrikvännen gästre och n Ponto iften för nättidningen O, tidskr gar. tidnin och tidskrifter regelbundet i ett stort antal

t mqvis na Ra Karoli : r e n b em ansso 11 nov Bob H mber: e c e d 9 ”Långa svansen”, Själsfrändeserien ingår i g på att skapa möten mellan Stadsbibliotekets satsnin teratur. äldre och samtida skönlit /langasvansen Se: bloggar.biblioteket.se sen och twitter.com/langasvan

Anneli Jordahl

Bob Hansson

9 december kl.

Stadsbiblioteket

19.00

Författaren Bo b Ha i Stadsbiblioteket nsson har hittat en själsfränd e s Kom och lyssna magasin.Vill du veta vem de t är? den 9 december om sitt val me när han samtala d Harald Hultq r vist.

Bob Hansson är bäs igenom stort med tsäljande estradpoet och förf attare. Han slog den fjärde dikt boken Här ligge 2001. 2007 kom r jag och duger hans första rom an Gunnar. Den intervjuboken senaste boken Kärlek, hur fan gör man? är Harald Hultqvi st är frilansskribe nt med intresse postkolonialism för litteraturkri och poesi. Han tik, startade och dre och har arbetat v bokförlaget Ruin i antikvarisk litte ratur sedan 199 3.

Själsfrände är en del av Långa Svan Stadsbiblioteks sen. Stockholms satsning för att skap mellan ny och äldre svensk skön a mötesplatser litteratur. Se: bloggar.biblio teket.se/langasvan och twitter.com/ sen langasvansen

26/5 kl. 19.00 18.30

ktips Inspirerande bokarier te io bl bi av våra Stadsbiblioteket, Sveavägen 73 Stockholms Själsfrände är en del av Långa Svansen, mötesplatser mellan Stadsbiblioteks satsning för att skapa ur. samtida och äldre svensk skönlitterat n Se: bloggar.biblioteket.se/langasvanse en /langasvans och twitter.com

7


bazar, ett läsfrämjande arbete för den smala litteraturen. Tillsammans med förlagen har biblioteket byggt upp ett showroom för de böcker (poesi och smal skönlitteratur) som inte syns i bokhandeln. Initiativtagare till bokbazaren, poeten Magnus William-Olsson, betonade att det är biblioteket som står för urvalet, att det är nödvändigt att det är just biblioteket som värderar och ger läsarna möjlighet att välja bra litteratur, eftersom bibliotekets ansvar är att förvalta ett litterärt värde och inte ett ekonomiskt.

Föreställningar om bibliotek (och bibliotekarier) Frågan om att värdera eller inte återkom faktiskt flera gånger i olika samtal under konferensdagen. Medan Karin Runevad upprepade gånger framhävde som en styrka att bibliotekarien inte värderar böcker och läsning, menade ju Magnus William-Olsson och Harald Hultqvist det motsatta, att biblioteket ska värdera, ska välja den goda litteraturen, och att om hon inte sätter den smala kvalitetslitteraturen i centrum sviker hon kanske rentav sitt uppdrag?   ”Hora- och madonna-retoriken”, kallade Karin Runevad detta synsätt när man i samma andetag säger att bibliotekarien är inkompetent, säljer sig till kommersiella krafter och samtidigt att hon har det viktigaste yrket på jorden och förvaltar hela vår historia. Karin Runevad tog stöd i den avhandling av Åse Hedemark, FD och lektor vid ABM Uppsala universitet, som vi blev presenterade: Det föreställda folkbiblioteket (2009)    Åse Hedemark har analyserat hur bibliotek framställs i debatten:Vilka föreställningar kommer till uttryck? Vilka är de främsta aktörerna i debatten? Vilka konsekvenser får olika föreställningar och förhållningssätt? Undersökningen visar på tre huvudsakliga diskurser: Allaktivitetsdiskursen, Bokliga diskursen, Informationsförmedlande diskursen.   Den bokliga diskursen har synsättet att bibliotekets uppgift är att bevara och förmedla god (svensk) skönlitteratur. Kulturarv och folkbildning är centrala begrepp. Den diskursen är den klart dominerande i alla debatter, och de huvudsakliga aktörerna är författarna. De initierar, driver och dominerar debatterna om bibliotek och bibliotekarier. Generellt sett är det alltså manliga förfat-

8

tare som uttalar sig och bedömer en kvinnodominerad yrkeskår. Bilden som utmålas är stereotyp och när hon, bibliotekarien bryter mot den bokliga diskursen klassas hon som inkompetent.   Sådana föreställningar om bibliotek påverkar förmodligen användarnas inställning till hur man kan använda biblioteket. ”Vi måste bli bättre på att synliggöra vad vi är bra på!”, är Åsa Hedemarks slutsats, en slutsats som väl de flesta redan känner till från tidigare debatter.Vi måste nyansera den stereotypa bilden. Men, som någon i publiken invände – ”Att synliggöra vad man är bra på, det kan man ju göra först när man vet vad man är bra på.” Moderator för dagen Gunilla Kindstrand, kulturjournalist, menade att det finns en längtan i samhället efter vad biblioteket kan, längtan att se bibliotekarier på scen, bibliotekarier som tar hand om författarbesöken och ställer en annan typ av frågor än journalister. Under panelsamtalet med rubriken Bibliotekets uppdrag och roll i ett större litteratur- och mediesammanhang? inledde Kindstrand därför med frågorna: Vad är det biblioteket kan som ingen annan kan? Vilken är bibliotekariens unika kompetens?   Medan paneldeltagarna famlade… ”En kompetens unik i sin kombination av kompetenser” (gäller inte det alla yrken?), ”Bär mänsklighetens minne på sina axlar” (tungt!), ”Värderar inte läsare och läsande” (eller är det just det hon gör?), ”i samklang med andra kan en massa saker” (bra på att samarbeta), ”Stora kunskaper i informationsbehov, stora pedagogiska kunskaper” (håller alla med om det?)   Och medan vi misslyckas med att beskriva så ligger svaret bara där gestaltat i all sin enkelhet och kanske lite märkvärdigt ändå – Den långa svansen.     Nina Frid   2011-06-07


långa svanse

n-amanda_20

sid.indd 1

2011-05-17

08.55

Framsida ”Boktips från förr och nu”. Skrift med urval av boktips från Långa Svansens blogg 9


Och sedan tar vi allt från början… Om projektet Projektet Biblioteket, boken och den långa svansen eller bara ”Långa svansen”, som arbetsnamnet kom att bli, har handlat om ett aktivt läsfrämjande arbete för att skapa intressanta möten mellan samtida och äldre skönlitteratur i det fysiska och virtuella biblioteket. Ett mål har också varit att tydliggöra bibliotekets roll i ett större litteratur- och mediesammanhang. Projektet har drivits som ett komplement till de insatser som görs inom ordinarie verksamhet kring webbutveckling, lässtimulans och strategisk medieplanering och har haft en tydlig ambition att hitta arbetssätt och förhållningssätt och utveckla metoder som direkt kan implementeras i ordinarie arbete.   Projektet drevs år 2009-2011 av Stadsbiblioteket i Stockholm med Regionbibliotek Stockholm som projektägare och med stöd av Statens kulturråd.   Stödet för litteraturfrämjande insatser söktes och beviljades för första projektperioden i december 2008 med en summa på 300 000 SEK. ”Stockholms länsbibliotek ska genomföra projekt Biblioteket, Boken och den långa svansen, som ska visa hur man med digital teknik kan knyta samman det virtuella biblioteket med det fysiska i ett läsfrämjande arbete”, lät det i pressmeddelandet från Kulturrådet.   1 juni 2010 beviljas medel till en andra projektperiod då Biblioteket, boken och den långa svansen får 400 000 SEK   Såhär presenteras projektet på bibliotekswebben: (Beskrivningen uppdaterades senast 2011-01-31, därav avsaknaden i texten av projektets sluttema Förbjuden läsning).

10

http//biblioteket.se/default.asp?id=17501&refid=9246


På Stockholms stadsbibliotek finns långt mer än bara nya och aktuella böcker. Den skatt av svensk skönlitteratur som finns i våra magasin förtjänar att uppmärksammas, och detta har vi satsat särskilt på i ett projekt som vi kallar Långa Svansen. Det handlar om att uppmärksamma äldre svensk skönlitteratur och skapa möten mellan den och samtidens litteratur. På Stadsbiblioteket har vi arbetat med denna tanke genom olika teman som har synts både fysiskt i våra bibliotek och digitalt här på webben.Vi har lyft fram böcker från trettiotalet, då modernismen och arbetarförfattarna slog igenom i litteraturen samtidigt som det demokratiska styresskicket etablerades.Vi har lyft fram sextiotalets litteratur, en period med både konstruktivistiska experiment och brett berättande, det sistnämnda bland annat genom deckarens genomslag. Under hösten 2010 ägnar vi oss åt naturen som tema i den svenska skönlitteraturen idag och under tidigare epoker och frågar oss hur författare och poeter gestaltat naturen och människans relation till den. Alla de boktips som vi har skrivit under detta projekt finns samlade under respektive tema, ingångarna finner du till höger. På vänster sida finns även den blogg som vi skrivit på under hela projektet.Vi på biblioteket har läst och bläddrat och samlat böcker, och presenterar i ett personligt urval allt från det en gång superpopulära till det riktigt smala. Välkomna att delta i samtalen med oss och med litteraturen, välkomna att läsa om tiden och om böckerna!

Bakgrund Stockholms stadsbibliotek har en fantastisk rik samling svensk skönlitteratur, men med ca 55% av samlingen i magasinet varav 75% inte rört på sig under de senaste tre åren, fattade man beslutet att mer aktivt arbeta för att synliggöra samlingarna och hitta nya läsare till den äldre och smalare litteraturen. Utgångspunkten var en övertygelse om att intresse även för äldre litteratur kan öka genom ett aktivt läsfrämjande arbete som handlar om att hitta och lyfta intressanta samband mellan nu och då.   Som projektnamnet antyder hämtade man inspiration från teorin om ”den långa svansen” (engelska The Long Tail (2007)). Begreppet myntades av Chris Anderson, chefredaktör för tidskriften Wired, redan år 2004. Det finns även en bok med samma titel av Chris Anderson utkommen på svenska år 2007.   Teorin om den långa svansen är (enligt wikipedia) ”att det sammanlagda försäljningsvärdet av de småsäljande produkterna kan vara lika stort som värdet på de produkter

som traditionellt ansetts som storsäljare, varför det i den elektroniska tidsåldern kan vara värt att satsa även på produkter i en smal nisch”. Biblioteken säljer ju visserligen ingenting, men med målet att öka utlånen även på den smalare svenska skönlitteraturen kunde man ändå inspireras av svansen-kurvan och följa Chris Andersons sammanfattande uppmaningar: 1. Gör allt tillgängligt 2. Hjälp mig hitta det Med andra ord. Även om varje magasinsbok endast skulle lånas ut någon enstaka gång kan det sammantaget ge fler utlån än de enskilt bäst utlånade titlarna av populära samtidsdeckare. Till exempel. Kanske också bredden i sig på bokbeståndet, den långa, allt smalare svansen som slingrar sig genom biblioteksmagasinet kan ha en effekt på läsande och lån i stort som inte syns i statistiken över enskilda titlar. 11


Mål för projektet Vad Utifrån denna bakgrund formulerades målet med projekt Långa svansen på följande vis i ansökan till Statens Kulturråd: • Att hitta en metod och ett arbetssätt som på ett intressant och relevant sätt främjar ett kulturpolitiskt uppdrag att lyfta fram smalare/äldre litteratur. • Att hitta metoder och arbetssätt som utvecklar förmågan att knyta samman dagsaktuella frågor och medier med äldre material och författarskap. • Att vidga och fördjupa det litterära samtalet – mitt i samtiden, men med relevanta och intressanta kopplingar bakåt. • Att bidraga till att beskriva och tydliggöra bibliotekets plats i ett större litteratur- och mediesammanhang . • Att minska de motsättningar som ibland påstås finnas mellan bibliotekets kulturpolitiska uppdrag och uppdraget att genom omvärldsbevakning och användarfokus aktivt förhålla sig till samtid och framtid. Man vill alltså synliggöra och därmed öka intresse för äldre och smalare litteratur genom ett aktivt läsfrämjande arbete, som framför allt handlar om att hitta och lyfta intressanta samband mellan nu och då och knyta an till strömningar och tendenser i nutiden. Dessa kopplingar mellan samtida och dåtida svensk skönlitteratur visar att biblioteket inte bara är ett arkiv med bevarandeuppdrag, men inte heller en bokhandel med kommersiella syften. Biblioteket blickar in i framtiden med historien på sina axlar och kan sätta den aktuella debatten i relation till tidigare debatter, kan visa de klassiska verkens inflytande på det mest moderna.   Man ville också satsa på att göra tydliga och genomtänkta kopplingar, som skapar mervärde för bibliotekets användare, mellan det fysiska och det virtuella biblioteket,

12


Hur Inför den andra projektperioden formuleras projektplanerna på följande sätt med syfte att uppnå målet: • Vi gallrar för att kunna förändra bibliotekets fysiska rum och öka möjligheterna till skyltning och annan intressant läsfrämjande exponering. • Vi utvecklar en lockande och angelägen programverksamhet där vi lyfter fram äldre författarskap, tankar och idéer som knyter an till strömningar och tendenser i nutiden. • Vi öppnar våra magasin och låter våra läsare berätta om sina läsupplevelser på webben och i biblioteket. • Vi arbetar med tydliga och genomtänkta kopplingar mellan det fysiska och det virtuella biblioteket för att öka intresset för den smala litteraturen. • Vi arbetar med flera virtuella kanaler - vår webbsida, blogg, twitter och facebook för att nå ut så brett som möjligt och öka intresset för smalare litteratur genom tydliga kopplingar mellan det fysiska och det virtuella biblioteket. Genom att ta del av äldre författarskap, tankar och idéer får man ett fördjupat perspektiv bakåt och därmed också värdefulla nycklar till samtiden. För att locka brett och vitalisera det läsfrämjande arbetet utformar vi miljöer som visualiserar den tidsperiod vi lyfter fram. Vi arbetar med tapeter, möbler, reklam, tidstypiska ord och föremål. Dessa tidsmarkörer finner man också i vår blogg.    Vi bjuder in författare som Bob Hansson och Karolina Ramqvist som får berätta om själsfränder de valt i magasinet.   Vi twittrar och finns på facebook och samarbetar med bloggare och andra externa aktörer som attraherar en yngre målgrupp.

För vem Den huvudsakliga målgruppen för projekt Långa svansen har varit vuxna användare med särskilt fokus på unga vuxna. Under den andra projektperioden ingick även aktiviteter riktade till barn.   Andra målgrupper har varit medarbetare inom Stockholms stadsbibliotek och övriga folkbibliotek i länet och i landet.

13


Projektet startar upp Stockholms stadsbibliotek har även tidigare bedrivit läsfrämjande arbete för olika målgrupper, men med projektmedel för Långa svansen kunde man med början år 2009 målinriktat arbeta med att lyfta fram den äldre svenska skönlitteraturen, göra den angelägen genom kopplingar till samtiden och lättillgänglig genom temaskyltning och inspirerande exponering. Projektet ger även möjlighet att genomföra en större satsning på litterär programverksamhet för att bredda och fördjupa samtalet om den äldre och smalare svenska skönlitteraturen vid sidan om aktuella ämnen och debatter.

Projektorganisation, ansvarsfördelning och samarbeten Regionbibliotek Stockholm är projektägare och projektsamordnare och har huvudansvar för administration, dokumentation och spridning av resultat inom SSB, regionen och övriga Sverige. Regionbibliotekets utvecklingsledare inom områden som medieplanering, webbutveckling samt forskning och utveckling fun­ gerar som expertstöd.   Stadsbiblioteket ansvarar för projektledning och har huvudansvar för utförande i det fysiska biblioteket och för att skapa och publicera redaktionellt material på webbplatsen.   Virtuella enheten har huvudansvar för utveckling och implementering av verktyg på webbplatsen och en styrgrupp har knutits till projektet för att säkra ett tätt samarbete mellan de olika delarna av Stockholms stadsbibliotek.   Planeringsfasen för Biblioteket, boken och den långa svansen inleddes våren 2009 och projektets styrgrupp, projektgrupp och projektsamordnare utses. Projektets styrgrupp (inledningsvis): Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm Johanna Hansson, Stadsbiblioteket Daniel Andersson, Virtuella enheten Eva Anzelius Jonsson, Marknadsenheten Projektets arbetsgrupp (inledningsvis): Harald Hultqvist, projektsamordnare/koordinator Karin Runevad, enhetschef Läsa Stadsbiblioteket Lotta Aleman, Regionbibliotek Stockholm Unn Hjohlman, Virtuella enheten Beslutet togs att arbeta halvårsvis i olika tema. Detta för att avgränsa den äldre litteraturen och hitta attraktiva ingångar med beröringspunkter i samtiden. Det tema som valdes inledningsvis var: 30-talet. 14


De teman som följde 30-talet i projektet var tema 60-talet, Tillbaka till naturen och Förbjuden läsning, men då hade projektets arbetsgrupp ändrat form och vardera tema haft olika projektsamordnare. Sammanhållande kraft dock genom projektets två år var Karin Runevad, enhetschef för LÄSA och därmed för de medarbetare som var involverade i det dagliga arbetet med Långa svansen och övrigt läsfrämjande arbete på biblioteket.   Kickoff för projekt Biblioteket, boken och den långa svansen ägde rum den 23 april 2009.

Samarbetspartners Under 2010 kom hela SSB att gå in i projektet och på olika sätt involvera ett 40tal bibliotek inom Stockholms stad. Projektet involverar dessutom olika externa samarbetspartners i större eller mindre omfattning, till exempel litterära bloggar, förlag, författare, Studiefrämjandet och Stockholms Kulturfestival.   Projektet Långa svansen har samarbetat både internt och externt. Internt har man samarbetat med övrig programverksamhet, t ex filosofiska salongen och litteraturcirklar på biblioteken. Även för utställningar i biblioteksrummet har samarbete skett med projektet, t ex om Gustaf Fröding i anslutning till tema Förbjuden läsning.   Samarbete har även skett med virtuella enheten för urval av e-böcker inom Långa svansen-temat. De externa samarbetena har varit flera. Långa svansen har samarbetat med Bokcirklar.se – en mötesplats för läsare, för utbyte av boktipstexter och som marknadsföringskanal. Man har samarbetat med litterära sällskap för program och utställningar, som t ex Gustaf Fröding-sällskapet.   Flertalet program inom projekt Långa svansen har skett i samarbete med andra aktörer, inte minst bokförlag. Stadsbiblioteket har tagit kontakt och initiativ till samarbete och genom att erbjuda lokal, viss marknadsföring och praktiska göromål inför arrangemanget, som ljud- och ljusanläggning, framsättning av stolar och liknande har förlaget kunnat stå för arvode till författarframträdanden och samtalsmedverkande. Programkostnaderna för biblioteket och projektet har därmed kunnat hållas nere, och dessutom har förlagssamarbeten fört med sig ökat intresse för bibliotekets programverksamhet, eftersom även förlagens kontakter har bjudits in till programkvällarna och kunnat sprida information om projekt Långa svansen.

15


16


Tema 1: 1930-talet

17


Tema 1: 30-talet (hösten 2009) Inledningsvis valdes 30-talet eftersom man såg tydliga beröringspunkter med vår tid: ekonomisk kris, design för alla, feminism och även nationalistiska strömningar. Det erbjöd många ingångar.   För samtliga teman har böcker exponerats i en särskild ”hörna” i Rotundan som med hjälp av tapet i hyllsektioner, möbler och rekvisita har fått ett tidstypiskt eller temamässigt uttryck. Litteratur från magasinet står bredvid samtida och visar på kopplingar genom tiderna. Program och utställningar, skrivande på Långa svansen-bloggen och me­ diebeskrivningar på bibliotekswebben har kopplats till det tema man arbetar med.   Så här beskrivs det första temat för projekt Långa svansen på bibliotekswebben: http://biblioteket.se/default.asp?id=13892

18 18

På Stockholms stadsbibliotek finns långt mer än bara nya och aktuella böcker. Bibliotekets magasin rymmer en skatt av svensk skönlitteratur som alltför sällan får se dagens ljus, och detta vill vi göra något åt. Här lyfter vi fram litteratur och författare från trettiotalet som fortfarande känns aktuella och spännande men som inte alltid syns som sig bör. Perioden från 1928, då det ståtliga Asplundhuset invigdes som Stockholms stads­bib­ lio­tek, och tio år framåt till slutet av trettiotalet, var en omvälvande tid. Den svenska demokratin var ung, och inom den svenska litteraturen slog modernismen igenom samtidigt som arbetarförfattarna och autodidakterna blev dominerande. Vi på biblioteket har läst och bläddrat och samlat böcker, och presenterar här både sådant som var superpopulärt på sin tid men glömt nu, sådant som redan då var smalt, och sådant som eftervärlden kanske uppskattat mer än samtiden. Välkomna att delta i samtalen med oss och med litteraturen, välkomna att läsa om tiden och om böckerna! Trettiotalstemat är en del i Långa Svansen, Stadsbibliotekets satsning på lyfta fram äldre svensk skönlitteratur och skapa möten mellan den och den samtida litteraturen.


Miljรถ och exponering

30-talshรถrnan med tidstypisk tapet och mรถblemang.

19 19


Till tema 30-tal producerades kylskåpsmagneter. Tidstypiska ord på syltetiketter. Orden hämtades från Fredrik Lindströms bok Världens dåligaste språk.

20 20


21 21


Ring till 30-talet! En telefon utrustades med en mp3-spelare med 30-talsljud som hördes då man lyfte luren.

Exponering av 30-talstitlar hämtade från magasin och öppen hylla.

22 22


Programverksamhet i anslutning till tema 30-tal

• •

Lunchboktips – smaka på 30-talet Kaffe med sju sorters författare Medverkande: Pernilla Glaser, Harald Hultqvist, Patrik Schylström Normal Salong – trettiotalskväll. Moderator: Pernilla Glaser. Medverkande: Hanna Wallsten, Mattias Enn, Samuel Schönberg, Pelle Hanneus, Jan-Olov Nordh

Exempel på affisch för programverksamhet i anslutning till tema 30-tal.

23 23


En helt normal underbar kväll En lika matnyttig och underbar sammanfattning av dessa arrangemang hittar man i projekt Långa svansens blogg:

http://bloggar.biblioteket.se/langasvansen/2009/12/en-alldeles-normal-och-underbar-kvall/

Trettiotal och normalitet var teman för gårdagens aktiviteter på Stadsbiblioteket.Vid lunchtid serverades boktips och kaffe av Harald Hultqvist, Patrik Schylström och Pernilla Glaser. Som av en händelse var de tre också färgkoordinerade – med varandra, med de fina trettiotalsaffischerna i bakgrunden, och med vår trettiotalsblogg! Det ljusblå, nästan turkosa, gick igen i kläderna, boktipsen gällde bland annat Karin Boye, som inte bara skrivit poesi utan även mycket prosa och poetik. Harald nämnde bland annat den kända dystopin Kallocain, som även innehåller kritik av den framväxande funktionalismen. Pernilla läste dikt av Gunnar Ekelöf och hans nutida själfrände Johannes Anyuru, och Patrik tipsade om Nils Hasselskog, kanske mer känd som A:lfr-d V:stl_nd, välkänd poet i Grönköping. Det blev mer trettiotal senare på kvällen; redan innan den stora trettiotalskvällen inleddes i Rotundan så talade Stefan Böhm och Ludvig Josephson om judisk litteratur och nämnde framför allt en stor roman från 1933 av tyske Lion Feuchtwanger. Oppermanns handlar om en judisk familj som bor i Tyskland och framgångsrikt driver ett möbelföretag. När nazisterna kommer till makten börjar dock svårigheterna, och boken visar på ett ganska otäckt sätt hur många redan i början av trettiotalet kunde förutse vart utvecklingen var på väg, medan andra valde att tro att det tyska folket trots allt inte skulle gå med på en sådan politik i längden. Just trettiotalets dubbelhet – det var decenniet som rymde såväl jazz och modernistisk frihet som nazism och de första svenska steriliseringslagarna – var ingång för den salong som sedan hölls i Rotundan. På trettiotalet sågs homosexualitet fortfarande som en sjukdom, men Alice B. Toklas och Gertrude Stein levde ändå tillsammans, och det skrevs om lesbiska kärleksrelationer redan då

24 24


– här i Sverige kom Margareta Subers Charlie och i England Radclyffe Halls Ensamhetens brunn, av Erika Larsson från Normal förlag under kvällen kallad “lesbiskhetens bibel”. I denna tradition skriver samtida författaren Hanna Wallsten som berättade som hur hon inför sin senaste bok I hennes våld upptäckt föregångarna och glatt sig åt att det fanns en historia även för hennes typ av litteratur – böcker om homosexuella kvinnors relationer. Nu känner hon sig stolt över att ingå i den traditionen, och jämförde med hur arbetarlitteraturen, som blev stor på trettiotalet, med tiden blivit en litteratur för “alla”, inte bara för den grupp den skildrar. Förhoppningsvis kan det fungera så också för flatlitteraturen. Pelle Haneaus läste om homosexualitet ur äldre litteratur och jämförde med en artikel ur tidningen QX från i år. Och om homosexualiteten i dåtiden var skambelagd och av samhället undanbedd så kan

den än idag vara skuldfylld, vilket QX:s artikel om män som är gifta och har hemliga homosexuella relationer vid sidan om visar. Jan-Olov Nordh berättade om Agnes von Krusenstierna, en författare som är svår att gå förbi när man talar om trettiotal och sexualitet. Hon kom ur en adelsfamilj som styrdes av regler och normer för vad som var passande, men drevs själv av en frihets- och sanningslängtan så stor att hon inte stannade vid några av samtidens tabun – hon kritiserade äktenskap, könsroller och kärnfamilj, hon skildrade såväl incest som homosexualitet. Som grädde på moset sjöng sedan Mattias Enn, ackompanjerad av Samuel Schönberg, flera av Zarah Leanders kända visor från Karl Gerhards revyer. Det var på det hela taget en ytterst Normal Salong, på bästa möjliga sätt.

25 25


26


Tema 2: 1960-talet

27


Tema 2: 60-talet (våren 2010) Projektets andra tema, 60-tal, presenteras så här på bibliotekswebben: http://biblioteket.se/default.asp?id=15386

28 28

På Stockholms stadsbibliotek finns långt mer än bara nya och aktuella böcker. Bibliotekets magasin rymmer en skatt av svensk skönlitteratur som alltför sällan får se dagens ljus, och detta vill vi göra något åt. Här lyfter vi fram litteratur och författare från sextiotalet som fortfarande känns aktuella och spännande men som inte alltid syns som sig bör. Sextiotalet var en dynamisk tid i svensk litteraturhistoria. Prosan var berättande men ofta också experimentell - gärna episk men inte enbart realistisk. Poesin var konstruktivistisk och självupptagen: det fanns pengar till kultur och litteraturen tilläts vara sig själv nog. Samtidigt kom nya kulturpolitiska mål som starkt betonade vikten av att nå ut till alla med kvalitetskultur, och barnlitteraturen och biblioteken växte sig starka. Det här var årtiondet när socialdemokratin byggde vidare på folkhemmet, och det fanns en stark tro på demokratin och folkets möjlighet att förändra världen. Det här var också decenniet när samhällsreportaget blev stort i svensk litteratur, och författare engagerade sig i olika politiska frågor. Vi på biblioteket har läst och bläddrat och samlat böcker, och presenterar här både sådant som var superpopulärt på sin tid men glömt nu, sådant som redan då var smalt, och sådant som eftervärlden kanske uppskattat mer än samtiden.Välkomna att delta i samtalen med oss och med litteraturen, välkomna att läsa om tiden och om böckerna!   Sextiotalstemat är en del i Långa Svansen, Stadsbibliotekets satsning på att lyfta fram äldre svensk skönlitteratur och skapa möten mellan den och den samtida litteraturen.


Miljö och exponering Hörnan i biblioteket tapetseras om och en ny samling böcker hämtas från magasinet.

Tema 60-tal med exponerade titlar från 60-talet. 29 29


30 30


nga sva n a /l e .s t e k e t io l ib

bibliot

sen blog

e/la nga .s t e k e t io l ib .b r sen blogga n a v s a g n a /l e .s eke t

sva nsen

Övrigt marknadsföringsmaterial med syfte att locka till läsning är kort med 60-talsord.

a nga sv /l e .s t e k e t io l ib bloggar.b n e s n a v s a g n a /l r.biblioteket.se Baksidan på kortet hänvisade till projekt Långa svansen.

t.se/la n e k e t io l ib .b r a g a nsen blog v s a g n a /l e .s t e gar.bibliotek

a nsen

ga sva nsen

31 31


Programverksamhet i anslutning till tema 60-tal

• •

32 32

Sju sorters författare Harald Hultqvist presenterar en del sextiotalsförfattare som förtjänar att uppmärksammas på nytt och andra som är besläktade nutida författare. Lunchbokprat vid två tillfällen med tema 60-talslitteratur Medverkande: Alice Thorburn, Anders Brasch, Jan-Olov Nordh och Patrik Schylström och AnneMarie Karlsson

Lunchföreläsning Nyenkelhetens och revoltens tid – Lena Kåreland om 60- och 70-talets kulturdebatt och litteratur. Under 1960- och 70-talet ville konstnärer och författare hitta nya vägar till publiken. Kulturen skulle demokratiseras, befrias från sin finhetsstämpel och inte längre vara ”gåbortsföremål”. Gränserna mellan barn- och vuxenkultur tonades ner och lekfullhet blev ett viktigt inslag i konsten. Lena Kåreland berättar om kulturdebatt och litteratur under nyenkelhetens och revolternas tid, med utgångspunkt från sin bok ”Inga gåbortsföremål”. Lena Kåreland är professor emerita och forskare i barnlitteratur vid Uppsala universitet.


Kaffe med Harald Välkommen på kaffe och 60-tal!

60-talet i litteraturen – från nyenkelhet till revolution, bland annat.

Med utgångspunkt i några viktiga författarskap berättar Harald Hultqvist om författare och förläggare, redaktörer och rapportörer, surre­ alister och surgubbar som formade en legenda­ risk tid i den svenska skönlitteraturens historia.

Stadsbiblioteket • Rotundan 11 mars kl. 10-11.30 Kaffe serveras mellan kl. 9.30 och 10.00

Sju sorters författare Välkommen på en liten kaffetår med sju utvalda författarpresentationer till. Några är sextiotals­ författare som förtjänar att uppmärksammas på nytt och andra är besläktade nutida författare. Kom och ta en författare på maten på Stadsbiblioteket!

Exempel på affisch för programverksamhet i anslutning till tema 60-tal.

Stadsbiblioteket i caféhörnan på entréplanet

24 mars 14 april

} kl. 12.30

Dessa program är en del av Långa Svansen, Stockholms Stadsbiblioteks satsning för att skapa möten mellan samtida och äldre skönlitteratur. Se: bloggar.biblioteket.stockholm.se och twitter.com/langasvansen

Stadsbiblioteket • Sveavägen 73 • Tel. 508 31 060 • www.biblioteket.stockholm.se

33 33


34


: 3 a m Te a k a b l l i T n e r u t a till n

35


Tema 3: Tillbaka till naturen (hösten 2010) Inför projektets tredje tema sprids Långa svansen-arbetet över hela SSB och omfattar därmed ca 40 stycken bibliotek. Det gäller såväl uppbyggandet av miljöer med exponering av litteratur som programverksamheten. Temat har valts med utgångspunkt i Stockholm som miljöhuvudstad år 2010. Så här beskrivs temat för allmänheten på bibliotekswebben:

http://biblioteket.se/default.asp?id=177604

Under hösten och vintern har grönskan släppts in på bibliotek runt om i staden! Hos oss har du kunnat utforska gammal bokskog och spirande debutanter, porlande mästerverk och mossiga tegelstenar, lummiga romaner och tätbevuxen lyrik. Du har också kunnat värma dig med solskenshistorier eller gråtit till regntunga slut. Naturen har i alla tider beskrivits och besjungits av författare, essäister och poeter. Med naturen som utgångspunkt har de skapat våra drömmar, sagor och verkligheter. Litteratur från alla tider har visat oss att Miljöhuvudstadsåret 2010 inte bara handlat om brännande aktualiteter utan även om det evigt existentiella.   Vi har sökt oss tillbaka till naturen i vårt litteraturutbud och i våra program. På våra bibliotek runt om i stan. 36 36


Miljö och exponering Långa svansen-hörnan ändrar utseende på nytt, men nu sprids utsmyckningarna och bokexponeringen på temat över samtliga bibliotek, och målgruppen vidgas genom att projektet nu även riktar sig till barn, och därmed byggs Tillbaka till naturen-miljöer även på barnavdelningen.

Naturexponering på barnavdelningen. 37 37


Manualer till Manualer personalen till personalen • hur montera • hur dekorfilm montera dekorfilm Det spirar. •och • inspiration inspiration tips runtoch att tips skylta runt upp atttemat skyltai miljö upp temat i miljö

Exempel på uppsatt Exempelgräsdekor på uppsatt gräsdekor

Kampanj Tillbaka Kampanj till Tillbaka naturen till • Avropssvar naturen • Avropssvar • Sid 14 • Sid 14

38 38


Klipp bort alla vita kanter i utskriften!

De tidstypiska orden från tidigare tema ersätts nu med naturord som samtidigt lekfullt beskriver innehållet i bokpåsen. Till utlån, naturligtvis!

Naturpåsar t alla vita

Klipp bor

Klipp bort alla vita kanter i utskriften!

kriften!

kanter i uts

Klipp bor

t alla vita

kanter i uts

kriften!

vita kanter i utskr

iften!

Märkning av kampanjpåsar med utvald litteratur

la vita

bort al

kanter

riften!

i utsk

Klipp bort alla vita

kanter i utskriften!

Klipp bort alla

Klipp

Exempel på etiketter Även blanka för personalen att själva fylla i

Kampanjen på stadens kulturtavlor Även som affisch i biblioteken

39 39


Många program och evangemang ägde rum på tema Tillbaka till naturen på Stockholms 44 bibliotek. Personalen fick mallar för att själva kunna göra affischer och flyers.

Litteraturen naturligtvis!

STOR RUBR.

Mellan RUBR. Liten RUBR. 3 rad.

Läsa ett landskap?

EXTRA TEXT

EXTRA TEXT

Är naturen verkligen ordlös? Hur läser vi klassikerna i klimatförändringens tid? Går det att vara naturromantiker på 2000-talet?

3 RUB + info

29 september kl. 19

FRITT TEXTFÄLT

Idéhistorikern och förläggaren Carl-Michael Edenborg, författarna Helena Granström och Ola Nilsson i samtal om naturen i litteraturen

Stadsbiblioteket Samtalet leds av kulturjournalisten Harald Hultqvist i Stadsbibliotekets Rotunda. I samarbete med Natur & Kultur

TEXTFÄLT

Stadsbiblioteket Sveavägen 73 www.biblioteket.stockholm.se Stort adressfält

Normalt adressfält

Spara affisch

Skriv ut -> Välj Sidskala: Ingen

Naturord användes på bloggen. http://bloggar.biblioteket.se/langasvansen/2010/11/

40 40


Exempel på arbete med mallar för att själva skapa affischer och flyers.

EXTRA TEXT

EXTRA TEXT

Nannas naturbord

Upptäcktsfä rd pyssel för all och a åldrar 2 oktober kl. 13-15

STOR RUBR.

Mellan RUBR. Liten RUBR. 3 rad.

Följ med bo en kort, grötanisten Nanna Malmros på Brommaplann upptäcktsfärd runt . Efter rundtu Vinterträdgåren fortsättervi inomhu samlas kring rden på biblioteket ochs i med spänna Nannas naturbord duk naturen om nde och vackert från at vi naturpysehösten. Som avslutning gör tillsammans. l med höstkänsla förstoringsg Ta gärna med las om du ha r. Samlingspla ts: vid biblio kl.13.00 tekets infod isk

3 RUB + info FRITT TEXTFÄLT

TEXTFÄLT

Brommaplan s Klädesvägen bibliotek 12 www.bibliote ket.stockho lm.se

Stort adressfä

lt

Normalt adre

ssfält

Spara affisch

Skriv ut -> V

älj Sidskala:

Ingen

41 41


Programverksamhet i anslutning till tema Tillbaka till naturen

• •

42 42

Litteraturen naturligtvis! Kan man läsa ett landskap? Är naturen verkligen ordlös? Hur läser vi klassikerna i klimatförändringens tid? Går det att vara naturromantiker på 2000-talet? Vi har bjudit in idéhistorikern och förläggaren Carl-Michael Edenborg och författarna Helena Granström och Ola Nilsson till ett inspirerande samtal om litteraturen och naturen då och nu. Samtalet leds av kulturjournalisten Harald Hultqvist. Kvällen i samarbete med Natur & Kultur. Biblioteket – och andra fågelmarker Fågelskådaren och förläggaren Jonas Ellerström samtalar med Harald Hultqvist. För vissa fågelskådare är det helt självklart att släppa allt när telefonen ringer, kasta sig i en bil och köra 100 mil bara för att få en skymt av någon sällsynt felflugen flyttfågel. Vad är det som driver dem och vari består den unika fågelupplevelsen? Går den överhuvudtaget att hålla fast och beskrivas? Är det essän eller kanske lyriken som bäst fångar fåglarna i flykten? Och hur förhåller sig litterära upplevelser och praktiker till fågellek och sång? Jonas Ellerström, förläggare och hängiven fågelskådare, samtalar med Harald Hultqvist om skärningspunkten mellan litteratur och ornitologi, om existens och civilisation, samt om fågelsångens fonetiska kvalitéer. Programmet sker i samarbete med Ellerströms förlag.

En glimt från kvällen ”Litteraturen naturligtvis!”, som ägde rum den 29 september 2010, hittar vi på Långa svansenbloggen:

http://bloggar.biblioteket.se/langasvansen/2010/10/sa-vad-ar-skillnaden-mellan-en-tall-och-en-


Så vad är skillnaden mellan en tall och en petflaska? Jag hade höga förväntningar på samtalet Litteraturen naturligtvis! som hölls i Rotundan på Stockholms stadsbibliotek härom kvällen. Frågeställningarna intressanta och angelägna, samtalsledaren beläst och insatt, panelen kunnig och skarp, men att det skulle vara så rakt igenom fantastiskt bra, det var mer än jag förväntat mig! Ett samtal så…pladderfritt, om ni förstår vad jag menar, att mina egna försök att närma mig de stora frågorna nästan kändes genant. Samtalsledare Harald Hultqvist förde författarna Helena Granström och Ola Nilsson samt idéhistoriker Carl-Michael Edenborg in i diskussioner om naturromantik, om ekokritik, om glesbygd, om barnslighet, om skapelsen, om nyttan, om miljön, om mannen, om kvinnan, den nya poesin, representationen, sammansmältningen, motsättningen, kulturen och verkligheten. Jag kan inte återge mer än glimtar, så här kommer en glimt om naturen och litteraturen:

Helena (ungefär): Att petflaskan har en tydligt definierad funktion som rättfärdigar dess existens. Idag, i stadsmiljön, är det svårt att hitta något som inte existerar av en uttänkt anledning, för att göra nytta. Det finns en nyttokalkyl bakom varje existens! Det är lätt hänt att man börjar anlägga den blicken även på sig själv när man vistas i den miljön. Att se en instrumentell funktion. Harald (ungefär): Men om vi har börjat se vår omgivning, naturen och oss själva med den blicken, att även en tall ska göra nytta (avverkas) - har det inte gått åt motsatt riktning vad gäller litteraturen? Tidigare hade litteraturen en tydlig funktion, visa oss världsanden och dylikt, men idag är det väl vanligt att hävda att litteraturen INTE har ett syfte, en uppgift, utan är en skapelse i sin egen rätt? Det där kommer jag fundera länge länge på… Vad betyder det att vi ser det så? Och stämmer det? Återkommer. Med fler glimtar. Nina Frid

Harald (ungefär): Så vad är skillnaden mellan en tall och en petflaska?

43 43


44


Tema 4: Förbjuden läsning

45 45


Tema 4: Förbjuden läsning (våren 2011) Det avslutande temat för projekt Biblioteket, boken och den långa svansen är tema Förbjuden läsning: http://bloggar.biblioteket.se/langasvansen/tag/forbjuden-lasning/

Vårens tema på biblioteken! Under våren ägnar vi på Stockholms stadsbibliotek oss åt förbjuden läsning, ett gemensamt tema som kommer att löpa som en röd tråd genom såväl litteraturutbud som i programverksamhet. Tanken är att lyfta fram böcker som genom tiderna varit förbjudna eller ansetts som olämpliga eller direkt farliga. Vi vill skapa en tankeprocess kring varför vi väljer att visa upp vissa böcker och gömma undan andra.Vi undersöker tabun och berättar om avslöjande texter.Vi resonerar kring censur och självcensur.Vi ifrågasätter varför vissa böcker har bränts och andra hyllats.Vad känns tillåtet? Vad känns fel? Ja, vad tycker du? På biblioteken bjuder vi in dig och alla andra till program, diskussioner och läsecirklar om förbjuden läsning.Vi dukar fram bokbord med provocerande, utmanande och omoraliska böcker. Böcker som balanserar på gränsen till det oacceptabla men även böcker att älska och böcker att läsa i smyg. Håll utkik här på webben! Du kommer kunna hitta boktips, teman och litteraturlistor i ämnet. Sök program under fliken ”på gång” eller glid in på Långa svansen-bloggen och följ sökandet efter förbjuden läsning. Välkommen till biblioteket!

46 46


Miljö och exponering Nya ”gamla” böcker exponeras och hörnan skapas om för ny läsinspiration.

En nyss påbörjad förbjuden hylla. 47

47


Något främmande och lite farligt växer upp ur den oskyldiga grönskan från föregående tema.

48 48


Skyltmaterial och marknadsföringsmaterial:

censur

privat

u

tab

al omor

lig

hem

skräp

snusk

mslen och oner och gö rens skuggz tu tts som ra te se h lit l s til dna oc n söker vi os varit förbju slöjande Under våre nom tiderna ttar om av ge rä m be h so oc er bun böck ta r äms te sk er ef ök er r rs ck ta le . Vi unde r. Vilka bö eller farliga självcensu olämpliga och vilka censur och rn g in ba kr ra r vå ra sone hyllats? a ger vi till texter. Vi re och andra vi upp? Vilk vilka visar cker bränts ussioner – vi över och har vissa bö sk di ör h rf oc Va r n? ga unda n. ssa spanin gömmer vi h på webbe ed oss i de ioteken oc att följa m ram. På bibl Välkommen og pr ra vå i n och i litterature

bloggar.b

iblioteket.

se/langas

vansen

Bokmärken

Ordmobiler

låna Vågar dru? den hä

låna Vågar dru? den hä

låna Vågar dru? den hä

låna Vågar dru? den hä

låna Vågar dru? den hä

låna Vågar dru? den hä

t. liotekskor ! d ditt Bib et” vanligt me får du ”på köp Låna som Påsen

t. liotekskor ! d ditt Bib et” vanligt me får du ”på köp Låna som Påsen

t. liotekskor ! d ditt Bib et” vanligt me får du ”på köp Låna som Påsen

t. liotekskor ! d ditt Bib et” vanligt me får du ”på köp Låna som Påsen

t. liotekskor ! d ditt Bib et” vanligt me får du ”på köp Låna som Påsen

t. liotekskor ! d ditt Bib et” vanligt me får du ”på köp Låna som Påsen

Bokpåsar 49 49


Programverksamhet i anslutning till tema Förbjuden läsning

• • •

50 50

Livsfarlig romantik med Martina Lowden Ett samtal om emos och livsfarligt romantiska böcker med Martina Lowden, Håkan Bravinger och Stefan Ingvarsson på Stadsbiblioteket. Martina Lowden samtalar med Håkan Bravinger och Stefan Ingvarsson om generationer av emos och läsningar av Goethes Den unge Werthers lidanden och andra livsfarligt romantiska böcker med anledning av Norstedts nyutgivning där hon skrivit förord. En afton i den censurerade världslitteraturens tecken Förläggaren Carl-Michael Edenborg och skådespelaren Björn Granath presenterar avsnitt ur förbjudna klassiker – från Ovidius till Nadine Gordimer. Välkomna till en afton i den censurerade världslitteraturens tecken! Förbjudna bokprat Hemligt, tabubelagt eller censurerat – vi har läst det. Kom och ta en kopp kaffe och lyssna på våra bibliotekariers bästa lästips inom temat Förbjuden läsning. Vilka böcker tycker du är provocerande? Ta med och berätta! Det här är det första av tre förbjudna bokprat under våren.

Lunchbokprat på Bokbytardagen Vi kommer att prata om allt från kärleksbrev till skräckel och relationer. Under vårens tema Förbjuden läsning har vi bibliotekarier läst och diskuterat mängder av böcker inom temat Förbjuden läsning. Vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter men är också nyfikna på vad ni tycker. Ta gärna med en egen bok som du tycker om eller stör dig på, berätta om den eller byt bort den mot en annan. Biblioteket bjuder på kaffe och kaka!


Förbjuden läsning

Förbjuden läsning

2011-02-24 19.25

VÅRFOLDER2011textkontur.indd 3

Klipp ur Stadsbibliotekets vårprogram 2011. Förbjuden läsning.

2011-02-24 19.25

vårprogra m

VÅRFOLDER2011textkontur.indd 2

Välkommen till Stadsbiblioteket

51

51


n sig judesprider örbsvansen FLånga läsning Långa svansen sprider sig och påverkar även övrig programverksamhet inom SSB. Program och utställningar som egentligen inte ingår i själva projektet Långa svansen, varken inom planering eller budget, låter sig ändå inspireras av Långa svansens olika teman. Inom Förbjuden läsning-temat, till exempel, anordnas program och utställning tillsammans med Gustaf Fröding-sällskapet. Filosofigruppen Sherpas salonger våren 2011 knyter an till temat Förbjuden läsning.   Även läsecirklar på biblioteken väljer att följa temat Långa svansen: Vilken litteratur har varit ”förbjuden läsning” och vad är ”förbjudet” i dag?

d I samarbete me Filosofigruppen Sherpa 0 KL. 19.00–20.3 an nd tu i Ro

ibliotekets er an till Stadsb yt kn m ra og pr fyra salonger Vårens filosofi ing. I en serie om . sn lä n de ju rb temavår Fö kring Förbud er vi på tankar vänder och vrid LOGI

S FENOMENO

JUDNA 9/2 DET FÖRB

ed gäst er på. man kan vara säk ap ra finnas en sak till säker kunsk n ng verkar det ba lla kri Kä g. om er tin h mm saker oc När allt ko detta vara en r man upplever n hu ka vla an tvi sid be e dra Man kan int oss. Men å an ck, oönskad eller n framträder för klighet som är otä ligger i hur världe oss ifrån. En ver jer vär vi som verklighet med förbjuden! kanske till och

Jan Aronsson m

NDEFRIHET OCH YTTRA 9/3 CENSUR well e & John Cant

tål vi s? Vilka tankar as ap bör censurera tillåtas på idéern das? Vilka budsk bju rde bo för t r all bö er att ansåg tta, Vilka böck vårt samhälle de John Stuart Mill h oc fen vi oso r Fil ara Kl ra? re ling. inte att hö re, gudsförsmäda ning och utveck ka san rne för efö n els gag int till från för marknad, s hjälp skyddas en sur cen d me eller bör vi råkare? och pedofiliföresp

Sara Belfrag

RBUD? 6/4 FINNS FÖ

Jon Jordås

alla ? Tabun finns i det med moralen . , som mot incest bud, men hur är un för s tab stå lla för rse er ive åll finns un Lagen inneh absoluta förbud r på att det även de ka är pe er et ell , yck tas M samhällen. som kan åsidosät ana frågor? gar” tumregler oss svaret på såd Är moraliska ”la r kan vi närma Hu ? gar lin nd mot vissa ha

& Niklas Möller

FÖRBJUDET, 4/5 DET ÄR LÅTA BLI?

JAG MEN BORDE

med gäst

, eller för att lagen just är lag en när ? Är det för att bara bör följa lag igen följa lagen vi ntl att ege så vi a r var bö t r n de saknar Varfö Ka som n? ar lise lag po ja av föl tagna också annars kan vi bli ? gbar, eller bör vi dta lisk go ora t om isk t ral ek är mo en är dir vi tycker att den man göra när lag tigande? Hur ska moraliskt berät

Lars Lindblom

19.25 2011-02-24 indd 4

11textkontur.

VÅRFOLDER20

vårprogra m

t finns e k e t o i l Bib ätet! n å p n e äv

Välkommen till Stadsbiblioteket

asvansen twitter.com/lang

t tadsbiblioteke facebook.com/s

Fler klipp ur Stadsbibliotekets vårprogram 2011.

52 52 2011-02-24 tur.indd 8

19.25


Amnestyvecka på biblioteket i samarbete med Amnesty Internationals Mellanösterngrupp.

Programverksamhet inom Långa svansen äger också rum på övriga bibliotek i Stockholm. Det gäller såväl Tillbaka till naturen som Förbjuden läsning.

Mohammad Sadiq Kabudvand

Ett exempel av många under Stockholms stadsbiblioteks tema ”Förbjuden läsning”:

–kurdisk journalist Människorättskämpe. Anklagad för ”verksamhet mot landets säkerhet” i Teheran. Dömd till 11 års fängelse. Utsat t för tortyr och misshandel. Amnesty berättar!

Förbjuden läsning

Amnestyvecka på biblioteket i samarbete med Amnesty Internationals Kinasamordning.

Enskede bibliotek Torsdag 12 maj kl. 15 – 17

Enskede bibliotek Dalens allé 10 www.biblioteket.stockh olm.s

e

Det hotande ordet i Kina

Amnestyvecka på biblioteket i samarbete med Amnesty Internationals Kulturgrupp.

l Amin A r a z u b A ånge f s t e v m a s ngslad i Sudan Fä

hans situation! Kom och ta del av straffad Journalisten som blev omar från för sina åsikter. Ungd . plats på är esty Amn

Om utsatta Uigurer som lever i västra Kina. Högläsning av Nurmetmet Yasins novell ”Wild Pigeon”. Forskare och sinolog Fredrik Fällman kommer att närvara.

Förbjuden läsning

Enskede bibliotek Måndag 9 maj kl. 17.30 – 19.00

n Förbjude g läsnin

Enskede bibliotek Onsdag 11 maj kl. 16 – 19

Enskede bibliotek Dalens allé 10 ockholm.se www.biblioteket.st

Amnestyvecka på biblioteket i samarbete med Amnesty Internationals Ungdomsgrupp.

Bannlyst i Mexico Lydia Cacho

Enskede bibliotek Dalens allé 10 www.biblioteket.stockholm.se

Enskede bibliotek hade under vecka 19 år 2011 en Amnestyvecka i samarbete med Amnesty på temat ”Förbjuden läsning”.

Förbjuden läsning Enskede bibliotek Dalens allé 10 www.biblioteket.stockholm. se

Om människorättskämpen och feministen som skrivit om korruption bland mexikanska politiker och affärsmän och avslöjat pedofilnätverk. Ungdomar från Amnesty berättar!

Enskede bibliotek Tisdag 10 maj kl. 15 – 17

53 53


54


Temaรถverskridande exponering och program

55 55


Temaöverskridande exponering och program Själsfrändeserien Under projektets gång, oavsett tema, har det inom Långa svansen ägt rum sk själsfrändesamtal. Kulturjournalist Harald Hultqvist har på scenen i Rotundan, SSB samtalat med inbjudna författare, och andra kulturpersonligheter, om den själsfrände/det författarskap, som den inbjudna gästen fått välja genom en bok från magasinet.   Under projekttiden har man ordnat 12 själsfrände­samtal och det beräknas att sammanlagt 1050 besökare har deltagit i programmen. Denna satsning har varit projektets största

Martina Lowden i samtal om Gösta Oswald. 56

och mest framgångsrika programsatsning och är något man väljer att fortsätta med på biblioteket även när projektet avslutats.   Själsfrändeserien inleddes hösten 2009 med att Martina Lowden samtalade med Harald Hultqvist om författaren Gösta Oswald. Karolina Ramqvist bjöds in och pratade om Per Hagman, och den första självfrändesäsongen avslutades med ett samtal med Bob Hansson om själsfränden Sture Dahlström.


De har hittat sin själsfrände i Stadsbibliotekets magasin. Vill du veta vem det är? Kom till Stadsbibliotekets Rotunda och lyssna när de samtalar om sina val med kulturjournalist Harald Hultqvist.

www.biblioteket.s tockholm.se

Foto: Sara Mac Key

Björn Ranelid

Foto: Johan Pau lin/SVT

14 april kl. 19.00

En ledtråd: rände Sisselas själsf ils skrev om N ...... Holgersson.

Sissela Kyle

29 april kl. 19.00 Vem är din själsfrände? Sök på biblioteket!

Läsarnas själsfrän de 5 maj kl. 19.00

Samtalar gör ocks å: Nina Frid - från bo kcirklar.se Johanna Lindbäck, från bloggen bokh ora.se Ida Torkkeli & Joakim Karlsson, Stora bo kbytardagen

Vill du leta fram din själsfrände i vårt magasin och berätta om den för andra? Häng med på en vandring: 24 april kl. 14-15, 29 april kl. 17-18. Föranmälan till patrik.schylstrom @kultur.stockholm.se – Välkommen ner i underjorden!

Stadsbiblioteket, Sv

eavägen 73

Själsfrände är en del av Långa Svansen, Stockholms Stadsbiblioteks sat sning för att skapa mö samtida och äldre svensk skönlitteratu tesplatser mellan r. Se: bloggar.bibliotek et.s och twitter.com/lang e/langasvansen asvansen

Själsfrändeserien våren 2010. Sissela Kyle ställde in men inledde istället själsfrändesamtalen hösten 2010. 57


själsfrände

själsfrände

själsfrände

Våren 2010 höll Björn Ranelid ett anförande om Olof Lagercrantz. Våravslutningen för själsfrändeserien såg lite annorlunda ut. I stället för att bjuda en författare bjöds läsarna upp på scen genom tre ivriga bokbloggare: Nina Frid, Johanna Lindbäck och Kal Ström. Även publiken bjöds in i samtalet med uppmaningen att presentera sina själsfränder.   Själsfrändeserien hösten 2010 inleddes med Sissela Kyle som drog storpublik genom att dela sin läsning av Selma Lagerlöf. KG Hammar samtalade inkännande med Harald 58

Hultqvist om sin själsfrände Dag Hammarskjöld.   Carl Johan de Geer om Per Wahlöö följdes av Ebba Witt-Brattström om Moa Martinson.   Långa svansens slutkonferens och projektets avslut firades med Anneli Jordahl på scen i själsfrändesamtal om den finlandssvenska författaren Marianne Alopaeus.


Bibliotekariernas själsfrände Själsfrändekonceptet fick även synas i hyllorna genom satsningen bibliotekariernas själsfrände. Liksom författarna hämtar biblioteksmedarbetarna sina favoriter ur gömmorna och lyfter fram dem i ljuset för nya läsare genom små personliga boktips. Själsfrändeböckerna exponeras i en hyllsektion i Långa svansen-hörnan. Dessutom fick de vidare spridning virtuellt genom Bokcirklar.se, under boktipsrutan ”Röster från magasinet”. Ambitionen fanns att få till stånd streamade bokpresentationer av bibliotekarier om äldre svensk litteratur via webben, men man har ännu inte lyckats lösa det tekniska.

Ruckelbasta av Kerstin Niléhn

och är nyinflyttade på landet barn i centrum, som bjuder Nilsson med deras fyra . Deras nya liv på landet Här möter läsaren familjen är december och det är mitt i julstöket häst, Månaden traktor, slädfärd med gården Ruckelbasta. par, snöplogning med oändlig lek, hundval på många glädjeämnen; ren uppfölja . kom uggning därpå året pepparkaksbak och julgranshWikland och utkom första gången 1977, av Ilon Boken är illustrerad ”Vår på Ruckelbasta”.

Jag har valt den här

t

Brorsan är mät e av Mirja Ung

står i centrum: gliga situationer ler där helt varda llen, en ung flicka Sexton korta novel en buss diskuterar gårdagskvä får apelsiner. Men på tjej fyller år och några tonårstjejer kusiner, en annan åker själv till sina er livsavgörande val. rymm det vardagliga

boken därför att:

ngsupplevelser mina starkaste högläsni Ruckelbasta är en av på katedern och t tände fröken ett ljus som barn; på lågstadie varje dag. läste ett nytt kapitel trygghet och glädje, i någon slags barnslig Boken invaggar mig r i uteleken och att ingsfakto igenkänn hög och har för mig landet. på växa upp

Jag har valt den

ör att: här boken därf

lser och människor pricken i alla hände kan blotta, Den är läskigt på vardagssamtal Et vanligt slött entar visar den beskriver. oskyldig komm övergrepp. En ett talspråkigt, eller dölja, ett är skrivet med Allt het. på ett liv i ensam språk. e, levand t väldig

Det var ur munnarna av Mirja Unge

orden kom

upp nära s liv. Hon växer att ett år i flickan Minna r hennes försök En berättelse om och boken skildra våldsbenägen stans i Norrland, naturen någon familjen med en befinner sig ningen, både inom i skolan, där hon hantera omgiv storasyster, och pappa och en lynnig tuffa och de mobbade. de på gränsen mellan boken

Jag har valt den här

därför att…

och förvirrad fint sätt visar hur utsatt då är. Och …den på ett väldigt också hur magisk tillvaron , direkt man är som barn, men drastiskt ett alldeles eget språk, så är den skriven på och överraskande.

Exempel på tips från bibliotekariernas själsfrände. 59


Öppna magasinet – magasinsvisningar Biblioteket har erbjudit guidade visningar i magasinet. Sammanlagt har 10 visningar ägt rum under projekttiden.

Annons på bokcirklar.se

60


Lördag 20 november kl. 14-16.30

Naturkul i bokskogen Naturliga och kulturliga roligheter för alla barn - med sagolika gäster. Vi botaniserar i bokskogen tillsammans med älvor, skogsväsen som samsas med fakirer, kända illustratörer och författare. Självklart har barnbibliotekarien dukat fram de finaste naturböckerna till alla läshungriga kottar!

I samarbete med Natur & Kultur

Vi önskar se dig som gäst på en rundtur i Stadsbibliotekets magasin för att botanisera bland de hundratusen böcker som inte får plats på de öppna hyllorna i biblioteket. Så häng med ner under jorden och leta upp några favoriter!

Välkommen till underjorden!

Långa Svansen, Stockholms Stadsbiblioteks satsning för att skapa mötesplatser mellan samtida och äldre svensk skönlitteratur. Se: bloggar.biblioteket.se/langasvansen alla och twitter.com/langasvansen För barn

Förbjuden läsning Filmvisning

Vi önskar se dig som gäst på en rundStadsbibliotekets magasin för je: avi var Litetur Klipp ur Stadsbibliotekets höstprogram 2010. att botanisera bland de hundratusen 8/9 Nyenkelhetens och revoltens tid kl. 12 p Läxhjäloch Lena böcker Kårelandsom om 60och 70-talets kulturdebatt litteratur. inte får plats på de öppna i biblioteket. Så häng med 9/9 hyllorna Gustaf III och det ofullbordade slottet kl. 18 Nils-Erik Landell berättar om omdaningarna i Hagaparken. ner under jorden och leta upp några 27/9favoriter! Schyst resande kl. 18 sånger Ramsor & månader

t-kväll

23/9 Starta-ege

tekets 5 Stadsbiblio

för barn 0-8 14–14.30 mån & tor kl. 311 05 Föranm. tel 508

Rotunda

kl. 18.30-20.1

7/10 Vässa ditt

erbjudande

21/10 Från idé

till färdig hemsida 61 D

0 Aulan, Odengatan

kl. 18.30-20.0

61 D

Pyssel & knåp från naturen torsdagar kl. 15-16.30 (start 23/9)

0 Aulan, Odengatan

kl. 18.30-20.0

ormation 4/11 Sök företagsinf på nätet och i databaser Odengatan 61 C

kl. 16-18 givning Företagsrådgivning, , individuell företagsråd 15 min kostnadsfrifrån olika myndigheter och ter av representan organisationer. rcentrum Sthlms Nyföretaga • 6 oktober – n – Coompanio rcentrum • 27 oktober – Sthlms Nyföretaga • 10 november – PRV • 24 november

Din egen klubb?

egen Vill du starta en der Sångstun klubb på biblioteket? och gamla rlsson Vi sjunger nya Maila: caroline.ka sånger tillsammans. @stockholm.se tisdagar kl. 15.30 14.00 onsdagar kl.

Sal 3, kl. 16–18

teket Läxhjälp på Stadsbiblio , SFI eller För dig i gymnasiet dning. annan vuxenutbil – 19.00 torsdagar kl. 17.00

gra

Livemus 14–15 alla åldrar, kl. 2 /10 Peter Pop Hollingworth 23/10 James Westman 27/11 Johanna & Kökskvartetten

I samarbete med

altning

Norrmalms stadsdelsförv

10–12 år

om böcker, fika

och prata Läseklubb Gillar du att läsa 10/11 8/12 10 och 12 år? 13/10

och

13 oktober

tad för alla 55+

kl. 10–15

Öppen dataverks

61 C a m m. Handledarn Datasalen Odengatan internetsökning Datorer, e-post, föreningen SeniorNet. kommer från

15/9 Är du mellan med Bokspindeln. i vår läseklubb! senast 10 /9. I samarr pyssla? Kom med son@stockholm.se Anmälan: caroline.karls 10–15 år barn- och är Ylva Karlsson, till naturen. Ledaretill ylva@ylvakarlsson.se Tema: Tillbaka . Anmälan 0, start 16/9. ungdomsboksförfattare torsdag kl 16.30-18.3 platser. Varannan 13-17 år Begränsat antal utanför de stereotypa och prata om böcker du intresserad, maila: efter att få läsa leder cirkeln. Är Längtar du också Lindbäck kl Ekström 12/10 18–20 könsrollerna? Lyra 508 31 069. Tis eller ring Jon på Stadsbiblioteket. lyra@fikssion.se entréplanet på vid Frågebyrån, år Vi samlas kl.18

1/12 kl. 15-17

22/9, 20/10, 10/11,

gna

Kom igång med

släktforskning

61 C Marianne Ljunggren, Datasalen Odengatan släktforskning. introduktion. Kom igång med förening ger en genealogiska StorStockholms

9/11, 16/11 kl. 18-20

abasvisningar Öppna Artikeldat Odengatan 59 och både svenska Tidskriftsbiblioteket h tidskriftsartiklar, har. som biblioteket Lär dig söka tidnings-oc i de digitala källor internationella, Vecka 38- 48

torsdagar kl. 17-19

medier” egen takt: ”Sociala internet i din Gå en kurs på C. lamedier.ning.com Odengatan 61 på http://socia får du i Datasalen Handledning

Sociala medier

torsdagar kl. 15-17

Vecka 38-48

060 eket tel. 508 31

Stadsbibliot

el för ungdomar Ostraight läsecirk

4

ket från inte får se. bibliotesom isning av man i vanliga fall rum Familjevi hela huset - även till kl. 13.00 11/12, Vi går runt antal platser. 16/10, 13/11, Lördagar 18/9, och ungdomsavdelningen. Begränsat Samling på Barn-

21/10 ”UNGDO

Gun Hansson, pen

Vi önskar seLars digAndersson, som gäst på äl Samtalsledare: Agn tur i Stadsbibliotekets maga Vad du inte visste om att botanisera desig hun men bland betraktar int ge böcker somhälle? inteVad får betyder plats på hyllorna i biblioteket. Så häK 11/11 SVÅRA Inger Edelfeldt, ner under jorden och leta fö up Marta Cullberg We favoriter! Samtalsledare: Ma

Välkommen till Stadsbiblioteket i höst!

Cirkel för skrivsu

Seniorsurf

Kurser

Tillbaka till naturen

följer vi den Under hösten i stigen bakåt gräsbevuxna hur den tiden. Vi utforskar ren har svenska skönlitteratu mänoch gestaltat naturen till den, niskans relation tidigare epoidag och under har i alla tider ker. Naturen besjungits beskrivits och essäister och av författare, naturen som Med poeter. har de skautgångspunkt sagor pat våra drömmar,Litteratur och verkligheter. visar oss att från alla tider 2010 Miljöhuvudstadsåret om inte bara handlar brännande aktualiteterdet utan även om evigt existentiella.

en l i bokskog barn - med sagolika Naturku roligheter för alla 20 nov kl. 14-16.30 och kulturliga Lör t) Naturliga tidigare i prograblade gäster (se beskr

lediga andra föräldrar. för föräldra er med Läsecirkel och jord. dina läsupplevels mellan himmel barn och dela r om allt Ta med ditt r och facklitteratu tel. 508 31 070 Vi läser skönlitteratu 0 Annika Hermele kl 10.30-12.0 Thorburn och 23/11, 14/12 Kontakt: Alice 21/9, 12/10, 2/11, Tisdagar 31/8,

www.biblioteket

.stockholm.se

2010-09-29 14:09:51

Schyst resande informerar, visar bilder och har workshop om hur vi reser på ett hänsynsfullt sätt. dd 2

Du anmäler dig senast dagen innan på tel 08-508 311 72 eller maila: patrik.schylstrom@kultur.stockholm.se.

För 3-6 åringar onsdagar kl. 10–10.30 311 05 Föranm. tel 508

tis förs tås! Barnpop i Rotundan ik för barn i

0 Datasalen,

kl. 18.00-20.0

Höstprogram2010.in

Lördag 24/4 kl. 14 Torsdag 29/4 kl. 17

Välkomm till under jorden!

Vi hälsar dig välkommen att botanisera i Stadsbibliotekets rotsystem bland floror, faunor och andra gamla böcker i bibliotekets magasin! 6/11 kl 14-15, 11, 18 och 25/11 kl 18-19, samt 4/12 kl 14-15. Föranmälan till patrik.schylstrom@stockholm.se eller 08-508 311 72.

program

Välkommen till underjorden!

Välkommen till underjorden!

Hur kan man hanter

svåra Lördag 24/4 kl. 14 Lördagkomma 24/4ur dekl. 14k om sig själv? 27/9 Kvinnor - Steinar Bragi kl. 19 Torsdag kl. 17 från Natur & Kultur om pengTorsdag20/1 29/4 kl. 1 Steinar Bragi samtalar29/4 med Louise Lindfors SKILSMÄS

arna eller livet och konstens roll i det moderna samhället. (På engelska.) Madeleine Gauffin Du anmäler dig senast dagen innan på tel Du anmäler dig senast dagen inna Samtalsledare: Sus 21/1108-508 Stockholmsquiz kl. 14 311 72 eller maila: 08-508 311 72Hur eller maila: och när ska man Vad vet du om Stockholm? Kom och testa dina kunskaper! patrik.schylstrom@kultur.stockholm.se. patrik.schylstrom@kultur.stockho svårt? Varför blir skil

Säg eller skriv gärna om du är intresserad av att se något särskilt! Anmäl dig nu: det finns plats för 10 besökare/visning!

Säg eller skriv gärna om du är intr att se något särskilt! Anmäl dig nu plats för 10 besökare/visning!

Läsarnas själsfrände 5/5 kl. 19

Läsarnas själsfrände 5/5 kl. 19

Läsarnas själsfrände 5

Vill du leta fram din själsfrände i magasinet och vara med och prata med andra om ditt val? Prata med Patrik (se ovan) så berättar han mer.

Vill du leta fram din själsfrände i magasinet och vara med och prata med andra om ditt val? Prata med Patrik (se ovan) så berättar han mer.

Vill du leta fram din själsfrände i m och vara med och prata med and val? Prata med Patrik (se ovan) så han mer.

Stadsbiblioteket Sveavägen 73

Stadsbiblioteket Sveavägen 73

Stadsbiblioteket Sveavägen 73

Långa Svansen är Stockholms Stadsbiblioteks satsning för att skapa mötesplatser mellan samtida och äldre svensk skönlitteratur. Se: bloggar.biblioteket.se/langasvansen och twitter.com/langasvansen

Höstprogram2010.indd 1

Klipp

Långa Svansen är Stockholms Stadsbiblioteks satsning för att skapa mötesplatser mellan samtida och2011. ur Stadsbibliotekets vårprogram äldre svensk skönlitteratur. Se: bloggar.biblioteket.se/langasvansen och twitter.com/langasvansen

Långa Svansen ä Stockholms Stad satsning för att s Välkommen till et iotek sbibl Stad platser mellan sa äldre svensk skö Se: bloggar.biblioteket.se/langasvan och twitter.com/langasvansen vårprogram

Säg eller skriv gärna om du är intresserad av att se något särskilt! Anmäl dig nu: det finns plats för 10 besökare/visning!

Flyer

61


62


L책nga svansen och barnen

63 63


Långa svansen och barnen Målgruppen för projektet var inledningsvis vuxna, med särskilt fokus på unga vuxna. Under andra projektperioden valde man dock att vidga Långa svansen inte bara geografiskt genom att få fler bibliotek att arbeta tematiskt med läsfrämjande, utan även målgruppen vidgades med expone-

ring och programverksamhet också för barn.   I uppstarten till projektets sista tema Förbjuden läsning ägnades mycket utrymme åt tabun i äldre och samtida barnlitteratur.

Exponering och program inom olika teman Exponering på tema Hemligheter.

Exponering på tema Tillbaka till naturen. 64


samt er vi lin. och ultqvist väll bjud rker Sör naturen t a lt a t Denna k rnalist Harald H ilsson och Sve s e u N r. en har g Kulturjo ranström, Ola tteratur tidigare epoke li n ö k s G a r a k e s n d n n le e u e v H ? den s g och gens tid en – ida skar hur Vi utfor ns relation till d klimatförändrin a rna i människ klassike n a m r Hur läse 0

Lördag

. 14-16.3 l k r e b novem

gen rn - med sagolika o k s k o ba r för alla kul i b d älvor,

20

Natgua roch kulturliga rooklisgkhoegteen tillsammailnlus smtreatörer och

de kända Naturli erar i b d fakirer, rien dukat fram i botanis e V m r. s e a t s s gä sam teka arnbiblio griga kottar! sen som ltur skogsvä Självklart har b n r & Ku u u h t s a lä N a . ll e d a ete me författar urböckerna till samarb t a I n e t s a fin

! rjorden

alla

För barn

unde i Stadsbibliotekets raosints!ysl l i t n e ag nisera tekets m Välkomm att bota iblioRamsor b n i e . r & m e 5sånger 23/9 Starta-eget-kväll k 1 m c välko la bö kl 14

Filmvisning För 3-6 åringar

2för barn 0-8 månader onsdagar ndra gam -19, samt 4/1mån 1 72. Vi 8 3kl.114–14.30 8 or och a kl. 10–10.30 -5&0tor 1 n 8 u l 0 k fa r e r, 1 ll Föranm. tel 508 311 05 7/10 Vässa ditt erbjudande o e /1 Föranm. tel 508 311 05 d florOdengatan och 25 holm.se kl. 18.30-20.00 tem blan Aulan, , 11, 1861 Dylstrom@stock 5 1 4 1 r MLING kltill färdig hemsida O En på tema .schTillbaka till 1 idé ing fö D n ik Din egen klubb? /1barnlördag r G ts 6Från t 21/10 a a s N p s l k U il k liote & knåp Pyssel 0 ”en egen ensionerad lan tOdengatan Vill/ du1starta äAulan, sbib svensSångstunder kl.naturen 18.30-20.00 D november: rum den61 20 Föranmägde p från naturen h äldre Vi sjunger nya och gamla 21 lms Stad ig kl. 18.30-20.15 Stadsbibliotekets hälsar d Rotunda

ckho

sen, Sto

Natur & Kultur. att61 C kl. 18.00-20.00 Datasalen, Odengatan

e: blo en ratur. S könlitte com/langasvans s Företagsrådgivning, kl. 16-18 r. te it ch tw 15 min kostnadsfri, individuell företagsrådgivning Aktiviteter markerade medolöv knyter an av representanter från olika myndigheter och

organisationer. till temat Tillbaka till naturen. • • • •

6 oktober – Sthlms Nyföretagarcentrum 27 oktober – Coompanion 10 november – Sthlms Nyföretagarcentrum 24 november – PRV

e:

Välko Stads in du e som c Barnpop Vmaedn betrakbtaertysdigerinigtehöst rotrans

a oc n samtid torsdagar ansen sånger tillsammans.

n Naturkul i bokskogen, iLsamarbete 4/11 Sök företagsinformation /langasv er mella se15-16.30 ånga Sva temed ö splats gar.biblioteket.kl. m på nätet och i databaser a p a k (start 23/9) g s

s arj Klipp ur Stadsbibliotekets revolten ch 2010. te av v höstprogram

2 tid kl. 1 litteratur.

tisdagar kl. 15.30 onsdagar kl. 14.00

rsk nsson, Gun Ha ersson, äldrefo ge a d L n Lars A dare: Agneta nd e a l r s l Samta te visste om åld ga

klubb på biblioteket? Maila: caroline.karlsson @stockholm.se

i Rotundan

grat

is fö

rst

adås! hälle? V

ÄNS

VÅRA K 11/11 S

Livemusik för barn i alla åldrar, kl. 14–15 författa elfeldt, eston d 2 /10 Peter Pop E r e g W In ullberg Tillbaka 23/10 James Hollingworth C ariahös Mar ta C dare: MUnder e l gräsbevuxn 27/11 Johanna Westman s l v a a t a m r e Vi uu Sa hanttiden. & Kökskvartetten nsl an man

ch ns o talets kulturdebatt o e t e lh e k n 0 Sal 3, kl. 16–18 18 8/9 Nyreeland om 60- och 7 ttet kl. lo s e d a å . d K n bor arke Lena det ofulldaningarna i Hagap h c o I I I m taf a kä skö Hur k ar om o svårsvenska äpåttStadsbiblioteket I samarbete serNorrmalms stadsdelsförvaltning gestaltat n 9/9 GusLandLäxhjälp beri gymnasiet, i remed ll dig a ur de v e m r För SFI eller u m h o k niskans r shop om Nils-Erik annan vuxenutbildning. själv? idag och u l. 18 och hLäseklubb k19.00 ar work 10–12 år om sig e d n a torsdagar kl. 17.00 – ker. Nat s r e e d r il t b s r y a Är du mellan 10 och 12 år? Gillar du att läsa och prata om böcker, fika och SSA h is Äbeskriv M S L I pyssla? Kom med i vår läseklubb! 15/9 13/10 10/11 8/12 27/9 Sc e informerar, v K av R fö 1 S

Li

Läxhjälp

esand Schyst r ynsfullt sätt. äns på ett h Kurser

20/

Anmälan: caroline.karlsson@stockholm.se senast 10 /9. I samarr med Bokspindeln.

ng-

ffinpoe

ine Gau

sor & sånger

ll 9 Starta-eget-kvä

Stadsbibliotekets

18.30-20.15

Ram er för barn 0-8 månad .30 14–14 mån & tor kl. 311 05 Föranm. tel 508

Rotunda

dande 10 Vässa ditt erbju , Odengatan 61 D -20.00 Aulan 18.30

1/10 Från

ida idé till färdig hems

l. 18.30-20.00

Aulan, Odengatan

Pyssel & knåp n från nature torsdagar kl. 15-16.30 (start 23/9)

61 D

formation /11 Sök företagsin aser på nätet och i datab alen, Odengatan 61 C

g ing, kl. 16-18 Företagsrådgivn i, individuell företagsrådgivnin kostnadsfr igheter och

15 min mynd nter från olika av representa organisationer. rcentrum Sthlms Nyföretaga • 6 oktober – n – Coompanio • 27 oktober retagarcentrum – Sthlms Nyfö • 10 november – PRV • 24 november Sal 3, kl. 16–18

13 oktober kl. 10–15

ledarna

Datasalen Oden internetsökning m m. Hand t, Datorer, e-pos rNet. föreningen Senio kommer från 15-17

, 1/12 kl. 22/9, 20/10, 10/11

ning med släktforsk

gatan 61 C Ljunggren, Datasalen Oden släktforskning. Marianne introduktion. Kom igång med förening ger en genealogiska StorStockholms

9/11, 16/11 kl. 18-20

abasvisningar 59 Öppna Artikeldat eket Odengatan

och både svenska Tidskriftsbibliot gs-och tidskriftsartiklar, teket har. som biblio Lär dig söka tidnin i de digitala källor internationella, 48

torsdagar kl. 17-19

Vecka 38-

ala medier” egen takt: ”Soci internet i din Gå en kurs på lamedier.ning.com 61 C. på http://socia alen Odengatan får du i Datas Handledning 38-48

Sociala medier

torsdagar kl. 15-17

Vecka

Stadsbiblioteket indd 2

Höstprogram2010.

förstå

s!

Vi går runt i hela huset - även till rum som man i vanliga fall inte får se. Lördagar 18/9, 16/10, 13/11, 11/12, kl. 13.00 Samling på Barn- och ungdomsavdelningen. Begränsat antal platser.

till naturen

följer vi den Under hösten i stigen bakåt gräsbevuxna kar hur den tiden. Vi utfors tteraturen har svenska skönli n och mängestaltat nature den, till n niskans relatio tidigare epoidag och under har i alla tider ker. Naturen besjungits beskrivits och essäister och av författare, naturen som poeter. Med har de skautgångspunkt drömmar, sagor våra pat . Litteratur och verkligheter visar oss att från alla tider et 2010 Miljöhuvudstadsår ar om inte bara handl liteter brännande aktua det utan även om evigt existentiella.

Öppna Artikeldatabasvisningar

Kurser

Kom igång

Din egen klubb?

egen Vill du starta en der teket? Sångstun klubb på biblio och gamla arlsson Vi sjunger nya Maila: caroline.k sånger tillsammans. @stockholm.se tisdagar kl. 15.30 14.00 onsdagar kl.

Tillbaka 9/11, 16/11 kl. 18-20

I samarbete med

tel. 508 31 060

elsförvaltning

Norrmalms stadsd

Tidskriftsbiblioteket Odengatan 59 och om böcker, fika tidnings-och tidskriftsartiklar, både svenska och 15/9 Är du mellan i vår läseklubb! .indd 1som biblioteket har. pyssla? Kom med 2010källor internationella, i de digitala år 10–15 tprogram 10–12 år

läsa och prata Läseklubb Gillar du attLär dig 8/12söka 10 och 12 år? 13/10 10/11 olm.se senast 10 e.karlsson@stockh Anmälan: carolin

/9. I samarr med

Bokspindeln.

och skrivsugna Karlsson, barnCirkel för Ledare är Ylva ylvakarlsson.se ka till naturen.

Hös

torsdagar kl. 17-19 Vecka 38- 48

till ylva@ Tema: Tillba attare. Anmälan kl 16.30-18.30, start 16/9. ag ungdomsboksförf r. Varannan torsd år nsat antal platse

Seniorsurf Begrä

svårt

roll i

Ostraight läsecirkel för ungdomar 13-17 år e kl. llm erfå! läsa och prata om böcker utanför de stereotypa e1/12 Längtar du också a lko 4 kapatt nVä till 1 nsefter 22/9, 20/10, ar10/11, men 15-17 l. k ina kuLyra iz d könsrollerna? Ekström Lindbäck leder cirkeln. Är du intresserad, maila: u a q t s s t ke e te t Stadsbiblio kholm olm? Kom och lyra@fikssion.se eller ring Jon på 508 31 069. Tis 12/10 kl 18–20 Kom igång med släktforskning 1st1 !61SCtocm 1 i /hö Vi samlas kl.18 vid Frågebyrån, entréplanet på Stadsbiblioteket. 2 Datasalen Odengatan Stockh p Barnpo du o Marianne t e Kom igång medasläktforskning. Ljunggren, v d an nd V genealogiska förening ger en i RotuStorStockholms Familjevisning av biblioteket från 4 år introduktion. barn i Livemusik för 14–15 alla åldrar, kl. 2 /10 Peter Pop Hollingworth 23/10 James Westman 27/11 Johanna ten & Kökskvartet

biblioteket Läxhjälp på Stads , SFI eller asiet För dig i gymn ldning. annan vuxenutbi – 19.00 torsdagar kl. 17.00

stad för alla 55+ Öppen dataverk gatan 61 C

s Datorer, e-post,in internetsökning ar Brag mcm.h Handledarna konsten Steföreningen kommer från livet o r SeniorNet.

Filmvisning

För 3-6 åringar onsdagar kl. 10–10.30 311 05 Föranm. tel 508

gratis

0 Datas

kl. 18.00-20.0

Läxhjälp

i sam

program

pe Madele dare: Suseun 19 Cirkel ultur om a.)10–15 år l. för k & Kskrivsugna i r u g t k a a r ls N e Seniorsurf B amtalsleär ska man b roktober till(P naturen. engLedare är Ylva Karlsson, barn- Soch a frånTema: Tillbaka å s in r e . fo t t d 13 e S ll in ungdomsboksförfattare. Anmälan till ylva@ylvakarlsson.se ur och n alla ils amhä ouise L Öppen dataverkstad för innallaor55+-alar medkl.L10–15 v erna santal K r blir sk d Begränsat platser. Varannan torsdag kl 16.30-18.30, startH 16/9. o 9 / m rn 7 t a Datasalen Odengatan 61 C b 2 e t ? Varfö r d

13-17

ar typa el för ungdom r utanför de stereo ht läsecirk Ostraigockså och prata om böcke du intresserad, maila: efter att få läsa n. Är

Sociala medier

Längtar du äck leder cirkel Ekström Lindb 12/10 kl 18–20 könsrollerna? Lyra 508 31 069. Tis eller ring Jon på Stadsbiblioteket. lyra@fikssion.se , entréplanet på vid Frågebyrån Vi samlas kl.18 från 4 år ioteket får se. av biblrum g i vanliga fall inte isnin man som iljev Fam i hela huset - även till 11/12, kl. 13.00 nsat antal platser. Vi går runt 16/10, 13/11, Lördagar 18/9, och ungdomsavdelningen. Begrä Samling på Barngen sko - med sagolika ul i bok .30 Naturkoch eter för alla barn kulturliga roligh abladet) Lör 20 nov kl. 14-16 Naturliga tidigare i progr gäster (se beskr

Gå en kurs på internet i din egen takt: ”Sociala medier” på http://socialamedier.ning.com Handledning får du i Datasalen Odengatan 61 C.

torsdagar kl. 15-17 Vecka 38-48

lediga andra föräldrar. för föräldra er med Läsecirkel och jord. dina läsupplevels mellan himmel barn och dela

Stadsbiblioteket tel. 508 31 060 holm.se

r om allt Ta med ditt ur och facklitteratu 508 31 070 Vi läser skönlitterat urn och Annika Hermele tel. 0 kl 10.30-12.0 Thorb 23/11, 14/12 Kontakt: Alice 21/9, 12/10, 2/11, Tisdagar 31/8,

www.biblioteket

.stock

Höstprogram2010.indd 2

2010-09-29 14:09:51

Naturkul i bokskogen

Naturliga och kulturliga roligheter för alla barn - med sagolika gäster (se beskr tidigare i prograbladet) Lör 20 nov kl. 14-16.30

Läsecirkel för föräldralediga

Ta med ditt barn och dela dina läsupplevelser med andra föräldrar. Vi läser skönlitteratur och facklitteratur om allt mellan himmel och jord. Kontakt: Alice Thorburn och Annika Hermele tel. 508 31 070 Tisdagar 31/8, 21/9, 12/10, 2/11, 23/11, 14/12 kl 10.30-12.00

www.biblioteket.stockholm.se 65


a k a b l Til aturen till n

Föranmälan: Rinkeby 508 30 602 Husby 508 30 505 Akalla 508 30 500

Höstens tema på våra bibliotek är naturen. Välkommen till ett knippe sagor med detta tema! Barnbibliotekarie Eva Hjelm berättar sagor för barn från 5 år.

Tummelisa

av HC Andersen. Denna saga har utgivits med illustrationer av en mängd olika bilderbokskonstnärer, däribland Elsa Beskow. • Rinkeby bibliotek tisdag 7/9 kl. 9.30 och 10.15 • Husby bibliotek onsdag 8/9 kl. 10.15 • Akalla bibliotek onsdag 15/9 kl. 10.15

Ett frö av sanning

av Eric Maddern tar upp folksagans välkända tema; den lille och svage som besegrar de stora och starka, • Rinkeby bibliotek tisdag 28/9 kl. 9.30 och 10.15 • Husby bibliotek 29/9 kl. 10.15 • Akalla bibliotek 6/10 kl. 10.15

Makwelane och krokodilen

en nyskriven saga av Maria Hendriks där Rödluvan fått en syster i Afrika. • Rinkeby bibliotek 26/10 kl. 9.30 och 10.15 • Husby bibliotek onsdag 27/10 kl. 10.15 • Akalla bibliotek onsdag 3/11 kl. 10.15

Långa Svansen är en del av Stockholms Stadsbiblioteks satsning för att skapa möten mellan samtida och äldre skönlitteratur. Se: bloggar.biblioteket.stockholm.se och twitter.com/langasvansen

Även övriga bibliotek arbetade med programverksamhet på Långa svansen-temat Tillbaka till naturen. 66

www.biblioteket.stockholm.se

Berättardags på biblioteket!


Under temat Förbjuden läsning fick barn och ungdom temat Hemligheter.

Hemligheter

Temaskyltning Barn Montera dekaler på fönster: • Spreja rikligt med vatten så kan dekalen flyttas runt • Använd verktyget från i höstas

En droppe diskmedel i vattnet gör dekalen lättare att flytta vid monteringen Monteringsverktyg

Montera dekalerna på fönster (gärna ihop med befintligt gräs), på väggar eller hyllor.

Det tomma nyponet kan ni själva hitta på roliga saker med. Några idéer: • Sätt en valfri bild bakom (ej lämpligt på fönster!) • Placera i fönster och bygg upp något spännande bakom, så att man kan kika in utifrån • Bygg ett tittskåp av en kartong. Ha gärna belysning eller ta bort kartongens baksida så ljus kan komma in

Inspiration/Instruktion till personal. 67


1 äg n 201

t ad

sb i

blio

te k

.

U n d e r vå r e

ss

lm

ho

ck

to

io

ss

r e t e h g i l m e H n

dse e L Ovår d ad Aggressiv rk ä v R äd d d u Huv Självdestruk tiv För läge n ragen d a k a Tillb Osäke Magont r

Vilken hemlighet döljer du?

åt t

e m at He ml i g h

et e

rp

åS

te r

rv

He

m

Arg

m Ensa

na

m Ensa

lig he

Har du en hemlighet? Vad är egentligen en hemlighet? När vill man ha den för sig själv och när vill man dela den med andra? Kan man dela hemligheter med hur många som helst? Kan man spara på dem? Kan man göra sig av med dem? Finns det bra och dåliga hemligheter och vad händer med en hemlighet om någon tar den?

Arg

r e t e h g i l m e H n

dse e L Ovår d ad Aggressiv rk ä v R äd d d u Huv Självdestruk tiv För läge n ragen d a k a Tillb Osäke Magont r

Vilken hemlighet döljer du?

Flyer Ungdom. Bokmärke Barn. Fram- och baksida. 68

Heml

Ovår d ad

R äd d

Självd För läge n Til Osäke r

Vilken h döljer d


Hemlig lördag

Öppettider Mån – tors

9 – 21

(Barn & ungdom 9 – 20)

9 april kl. 12–15

Fredag Lördag

9 – 19 12 – 16

Söndag

12 – 16

Annons digitalskärm. Program för barn och ungdom tema Förbjuden läsning – Hemligheter.

Exempel på övriga aktiviteter för barn. Klipp ur Stadsbibliotekets vårprogram 2011.

Cirkel för skrivsugna

vårprogram

Du som gillar färg och form

Välkommen till Stadsbiblioteket

69 VÅRFOLDER2011textkontur.indd 14

2011-02-24 19.25


70


Den virtuella l책nga svansen

71 71


den/virtuella/langa/svansen/

Den virtuella långa svansen Förutom installationer, exponering, programverksamhet och aktiviteter i bibliotekslokalen har ett lika ambitiöst läsfrämjande arbete för att synliggöra äldre svensk skönlitteratur och inspirera till lån och läsning av magasinsböcker skett på webben. Avsikten har varit att koppla de fysiska aktiviteterna till de virtuella, för ett mervärde för användarna. Den virtuella svansen på webben ger också ökad möjlighet till delaktighet och eget skapande: Med ett citat från projektansökan:

Utgångspunkten i alla aktiviteter är att de inbegriper delaktighet från användarna. Bibliotekets användare kan sätta betyg, kommentera och sätta taggar på webbplatsen.Vi arbetar i programform med biblioteksanvändares engagemang och intresse. Inom projektets ram ligger att utveckla webbplatsens interaktivitet ytterligare genom att implementera funktioner som till exempel bokcirklar på nätet, möjlighet för användarna att göra egna ämnes- och författarpresentationer etc. Det är viktigt att nya idéer och metoder kan växa fram under projektet gång. Men det skulle till exempel kunna handla om att på webben göra en presentation av böcker i ett visst ämne från olika tider, kanske med utgångspunkt i en dagsaktuell och omtalad bok – och samtidigt, låna ut hela ”bokpaketet” på Stadsbiblioteket.

Ambitionerna var höga när det gällde kopplingen mellan det fysiska och det virtuella biblioteket. Allt man hoppats lyckades man inte genomföra under projektets gång, men det läsfrämjande arbetet i det virtuella biblioteket har ändå varit omfattande.

72


Blogg De första inläggen i bloggen för projekt Biblioteket, boken och den långa svansen publicerades i maj 2009. Man, dvs projektsamordnare och bibliotekarier från Stockholms stadsbibliotek, har bloggat om författarskap och enskilda titlar under varje tema. Bloggen har haft en grafisk profil och formspråk utifrån respektive tema, som korresponderat med miljöerna och övrigt informationsmaterial. Bloggen hade samma mål som projektet i övrigt, nämligen att skapa möten mellan äldre och samtida svensk skönlitteratur presenteras såhär för läsarna: Exempel på blogghuvuden

Detta är Stockholms stadsbiblioteks blogg, en del av projektet Långa Svansen. Vi lyfter fram äldre svensk skönlitteratur, både här på bloggen, på vår hemsida biblioteket.se och i våra bibliotek runt om i Stockholm. Vi letar kopplingar mellan nu och då, och mellan nu och sen. Vi väljer favoriter. Vi vill vara ett rum att vara i och inspireras av, precis som våra bibliotek är i det fysiska rummet.

Det här är en blogg från Stockholms stadsbibliotek. Vi som skriver på bloggen är: Alice Thorburn Annika Hermele Caroline Karlsson Emy Andersson Sarah Markensten Per-Olov Svedberg

73


Klipp ur ”Boktips från förr och nu” – Skrift med urval av boktips från Långa Svansens blogg.

Långa svansen

larhet, men tanken Det låter som en självk r. cke bö a ny som bra a lika us på det Gamla böcker kan var i bokhandeln ligger fok idag. Både i media och de an tsättning. cer vo mo pro en a var som t lt kan faktisk e nytt och gamma int vi ser et tek lio bib oss på med varandra över nyutkomna, men hos a och det gamla talar ny det r dä r tse pla få en av finna att något just Tvärtom är biblioteket velat läsa på tio år, och r elle t läs en ing som en bok ra de kopplingarna är tiderna. Du kan hitta ll. Att kunna se och gö tue gak hö den r gö som ledningarna till att hänt i världen eller i dig nstitution och en av an llsi hä sam som et tek biblio något som är unikt för a. tig vik så är bibliotek att lyfta fram den stora e två åren arbetat med ast sen de vi r ha ek ibliot got att säga, både om På Stockholms stadsb som fortfarande har nå och , oss s ho ns fin ratur som använt ett begrepp som mängd äldre skönlitte för Långa svansen, och tet jek pro lat ad kal r ha . Vi ke är att man med ök sin egen och om vår tid The Long Tail. Vår tan k bo sin i de nta och my a derson är samtid journalisten Chris An kopplingar till det som smala litteraturen, och och re het. äld än den allm av i ng exponeri ap om litteratur intresse för och kunsk ors isk nn mä a ök kan bredare, mför allt svenska men   en del nya böcker, fra och re äld a ng må t läs har vi efter de personliga Inom Långa svansen mellan nu och då, och na gar lin pp ko er eft r letat e bara i det också utländska. Vi ha at visa upp resultatet int levande idag. Vi har vel rna cke om många av bö t r ivi gö skr r som ingångar bben, och har därfö we på så ock n uta et på twitter. Nu har vi fysiska bibliotek msida, vår blogg och he vår på na vi gar lin pp de här ko Under de två årenhar na i den här skriften. ter tex de av ta n bäs äve är de r samlat an, och därfö ka tidsperioder och tem koncentrerat oss på oli uden läsning, Tillbaka rbj Fö fyra avdelningar: denna skrift indelad i ner du en lista över 30-tal. Längst bak fin till naturen, 60-tal och na ger. Trevlig läsning! alla boktips som texter A lic e T ho rb ur n , 3

20 11

mA j

ift:

Skribenter i denna skr e my A nd ers so n K Ari n e Kh Ag en K Ari e Km An A nn iKA h erm ele c Aro lin e K Arl sso n b irg iTTA l ind ber g j An -o lov n or dh g P er -o lov s ved ber

ur n Redaktör: A lic e T ho rb : A mA nd A b igr ell Form och illustration

ktmedel ansierats med proje Långa svansen har fin d från Statens kulturrå e/langasvansen bloggar.biblioteket.s ansen twitter.com/langasv ckholm.se www.biblioteket.sto 74


Inför slutkonferensen för Långa svansen i maj 2011 gjordes, med Alice Thorburn som redaktör, ett urval av de blogginlägg som publicerats under projekttiden och som trycktes upp till en vacker boktipstidskrift att delas ut på biblioteket. Det var dels ett sätt att marknadsföra bloggen, som ju rymmer så många fler läsinspirerande texter, men också ett sätt att nå en ny målgrupp läsare, som hellre bläddrar i en fysisk skrift än i en blogg.

långa svansen-

amanda_20sid.i

ndd 1

2011-05-17

08.55

Framsida ”Boktips från förr och nu”. Skrift med urval av boktips från Långa Svansens blogg 75


den/virtuella/langa/svansen/

http://bloggar.biblioteket.se/langasvansen/

När Långa svansen-bloggens sista inlägg publicerades 22 augusti handlar det mer om en flytt än ett avslut. Arbetssättet från Långa svansen flyttar in i ett nytt projekt och har blivit ett självklart sätt att arbeta med den äldre och smalare litteraturen på biblioteket och på webben.

Gamla bloggare får nytt hem Vi är i flyttagen. Den här bloggen har vi skrivit på i några år och den har varit till glädje för oss och kanske en och annan läsare också. Men nu har något hänt, vi ska flytta.Vi ska få nya grannar. Men det beror inte på att vi tröttnat på att skriva texter om obskyr litteratur, skryta om våra evenemang på biblioteken eller göra undersökningar av ord som förmakspalm, fräsig eller skräckel. Det beror snarare på motsatsen. Vi vill göra mer, vi vill ha nya grannar! Det tematiska arbetet som den här bloggen varit en

76

del i med 30-tal, 60-tal, Tillbaka till naturen och Förbjuden läsning som teman har växt till något nytt och större. Stockholms stadsbibliotek kommer nu att samarbeta med grannarna i Kulturförvaltningen, nämligen Stockholms stadsmuseum och Stockholmskällan. Tillsammans kommer vi under ett års tid att tillsammans driva projekt Hemmet.Vi kommer att samla in era berättelser om era hem och vi kommer att ordna evenemang, skriva om litteratur och mycket annat. Följ med och ta gärna kontakt med oss med idéer och tips.Välkomna till Hemmet!


Taggning

Twitter

Samtliga böcker som har exponerats i biblioteket, skrivits om på bloggen eller twittrats förstaraden ur har taggats med ”Långa svansen” som dolt ämnesord. 1073 titlar svensk skönlitteratur har taggats. Tyvärr har det inte varit möjligt att få ut någon användbar statistik utifrån taggningen.

Långa svansen-projektet har varit aktivt på twitter. Oberoende av projekttema har Långa svansen twittrat första raden ur böcker i magasinet, följt av en länk till katalogpost i www.biblioteket.se. 386 tweets har publicerats och projektets twitter har 566 följare.

Facebook Samtliga program och andra aktiviteter har kommunicerats på Facebook Kvinnan av egyptisk stam, hon som var hustru till Ham, låg och väntade. http://tinyurl.com/2w5mzkz about 22 hours ago via web

Med en kastvinds plötslighet slängde sig Anna liten och puckelryggig upp på gunghästen..började gunga som besatt http://tinyurl.com/32gntko 2:18 AM Nov 5th via web

http://twitter.com/#!/langasvansen

Slättbolagets persontåg stannade med en suck av lättnad vid Åköping. http://tinyurl.com/37lm6bf 11:52 PM Nov 3rd via web

Långa svansen twittrar första raden i en bok från Stockholms stadsbibliotek med länk till katalogen. Bara att låna! twitter.com/langasvansen

Långa Svansen är en del av Stockholms stadsbiblioteks satsning för att skapa möten mellan samtida och äldre skönlitteratur. Se: bloggar.biblioteket.stockholm.se och twitter.com/langasvansen

http://twitter.com/#!/langasvansen

Annons för Långa svansen på Twitter.

77


den/virtuella/langa/svansen/

Exempel p책 inskannade 채ldre bokomslag.

78


Inskanning Inskanning har skett av äldre bokomslag (magasinsböcker) för presentationer på blogg och bibliotekswebb. Att de får ett omslag vid katalogsök gör böckerna synligare och mer attraktiva.

E-böcker Stockholms stadsbibliotek, virtuella enheten, tog initiativ till att producera e-böcker i samarbete med företaget Publit. I denna satsning tog man hjälp av projekt Långa svansen och utgick ifrån svansentemat i urvalet av de första egenproducerade e-böckerna, nämligen temat Förbjuden läsning i samarbete med Vertigo förlag. Vertigo erbjuder sina böcker med en Creative Commons licens 2.5.   E-boksprojektet ligger nära Långa svansen också i synen på den äldre och smalare litteraturen. ”All litteratur har inte ett stort kommersiellt värde men det finns ett stort kulturellt värde i äldre litteratur och i smal litteratur. Det ser vi som ett arbetsområde som ligger nära folkbibliotekstanken”, står det att läsa på bloggen Digitala biblioteket.

79


80


FÜrutsättningar

81 81


Förutsättningar Vad krävdes av biblioteket och medarbetarna för att genomföra de många aktiviteter projektet Biblioteket, boken och den långa svansen bjöd på både vad gällde den fysiska miljön och den virtuella?   Bortsett från projektledning som rekryterades utifrån sköttes huvudsakligen uppgifterna av ordinarie personal. Samtliga fyra temasatsningar inleddes med en inspirationsdag för medarbetare med fördjupning i litteratur på temat som grund för fortsatt arbete.

Uppstart för personalen Inspirationsdag för tema 30-tal och samtidigt hela projektets kick-off ägde rum den 23 april 2009. När kick-offen för personalen inom Läsa/ SSB inför arbetet med 60-talet hölls valde man att också bjuda in allmänheten:

Kaffe med Harald Välkommen på kaffe och 60-tal!

aturen 60-talet i litter till – från nyenkelhet annat. revolution, bland för fattarskap

i några viktiga Med utgångspunkt e och ltqvist om för fattar Hu d ral Ha ar ätt ber , surre­ r och rapportörer öre akt red e, gar förläg enda­ som formade en leg bar gub sur och ia. alister nlitteraturens histor skö a nsk sve den i risk tid

• Rotundan Stadsbiblioteket 30 1. -1 10 . 11 mars kl 0 och 10.00 llan kl. 9.3

Kaffe serveras me

ttare Sju sorters förfa Stadsbiblioteket sju utvalda liten kaffetår med Välkommen på en är sextiotals­ gra Nå till. er ion för fattarpresentat ammas på tjänar att uppmärks för fattare som för för fattare. ida nut e tad läk bes nytt och andra är fattare på maten på Kom och ta en för ! ket ote ibli Stadsb

tréplanet

i caféhörnan på en

24 mars 14 april

nsen, en del av Långa Sva Dessa program är s satsning för tek iblio dsb Sta s Stockholm e llan samtida och äldr att skapa möten me skönlit teratur. et.stockholm.se och Se: bloggar.bibliotek vansen twitter.com/langas

Stadsb

82

.se

iblioteket.stockholm

8 31 060 • www.b

gen 73 • Tel. 50 iblioteket • Sveavä

} kl. 12.30


Den 22 april 2010 var det inspirationsdag och kick-off för ”Tillbaka till naturen”. Då var även övriga bibliotek inom Läsa/SSB på plats. Författaren Joar Tiberg var inbjuden att prata om natur respektive landskap, och Kari Ekman föreläste om C J L Almqvists flytt ut på landet.

Använd höjden!

Skylttips

på bord och i hylla

Materialtips Natur och återvinning Plocka in delar av naturen – grenar, stenar, växter. Origamipapper kan vikas till vackra blommor och djur eller rullas och ställa s i grupp med snöre runt, täcka fula krukor, eller hängas som en affisch eller liten fondvägg.

Häng lappar med boktips på en gren. Det kan också vara origamiblommor, naturord, leksaksdjur eller något annat ni hittar på!

Slå in krukor i tidningspapper, bind med grovt snöre Trä, sten, kottar, kvistar,

mossa, grus, dekormaterial

Personalen fick tips och inspiration. 83


Förbjuden läsning-dagen, slutligen, ägde rum den 13 januari 2011. Eva Cyrén talade om tabun i barnlitteraturen och förläggare Carl-Michael Edenborg om censurerade eller förbjudna böcker.

déskyltning

Kedjad/fängslad/fängslande litteratur

och kedja kommer i et!

déskyltning

Skräplitteratur/ censurerade böcker

vi tagit tidningspapper glat ihop. Tanken t skulle kunna ar skräplitteratur surerade böcker, där är utrivna och ligger

Inspiration för exponering på tema Förbjuden läsning.

Uppstartdagarna har även innehållit utrymme för diskussion och fördjupning kring det aktuella temat med projektgrupp och personal. Exempel på inbjudan till kick-off, denna gång för projektets avslutande tema Förbjuden läsning: 84


Förbjudna ord – fyll på med dina egna censur privat moralpanik smutslitteratur nyckelromaner

moral hädelse

provokation

farlig läsning giftskåp utanförskap hemligheter tabu skräckel snusk

förtal otukt

satir

brända böcker

tryckfrihet texter under bältet

bikt väcka anstöt exilförfattare triviallitteratur dagböcker

Välkommen till en inspirationsdag om Förbjuden läsning och Hemligheter!

yttrandefrihet

9.15-10.00 Eva Cyrén om tabun inom barnlitteratur /Aulan 10.00-10.20 Fika / Aulan 10.20-11.20 Carl-Michael Edenborg om censur och litterärt motstånd / Aulan 11.30-12.00 Marknad / Aulan Presentation av skyltning och exponering. 12.00-13.00 Lunch på egen hand 13.00-13.30 Verksamhetsplanering / Aulan

blasfemi utmana

9.00-9.15 Introduktion till dagen och temat / Aulan

motstånd

lättsinne

13.45-15.00 Gruppdiskussion del 1 / Asplundhuset och Spelbomskan (Separat schema) 15.15-16.30 Gruppdiskussion del 2 / Asplundhuset och Spelbomskan (Separat schema)

Fyll på listan på: Stadsbiblioteket/LÄSA/LÅNGA SVANSEN/förbjudna ord (eller lämna en lapp)

Exempel på fördjupningar Politik, censur, yttrandefrihet

Förbjuden läsning

Tabun inom barnlitteraturen Genus, liv, fiktion

Under våren söker vi oss inom Stockholms stadsbibliotek till

Sex, smuts, skräckel

litteraturens skuggzoner. Vi utforskar vilka olika uttryck litterärt motstånd tagit sig i historien. Vi undersöker tabun och berättar om farliga böcker och avslöjande texter. Vi resonerar

Frågor att själv fundera på under dagen och framöver

kring censur och självcensur. Vem får egentligen skriva vad?

Hur kan jag använda temat i mitt arbete?

Och får man läsa precis vad som helst? Varför är vissa böcker

Vad skulle jag kunna utveckla och dela med mig av till andra?

angripna och andra hyllade? Vilka skäms vi över och vilka

Hur kan samarbete och kunskapsutbyte se ut mellan mig och

skyltar vi med? Vilka ger vi till våra barn och vilka gömmer vi

andra som sysslar med liknande saker?

undan? Vem stod för dåtidens Myggor och tigrar? Vad skulle Strindbergsfejden kunna vara idag? Dessa frågeställningar och tankar kommer du kunna följa som en röd tråd på alla våra bibliotek, på webben och i många av våra program och evenemang under våren.

Litteraturlistorna för både barn och vuxen finns på: Stadsbiblioteket/LÄSA/LÅNGA SVANSEN

85


Skyltning på Barn- och ungdomsavdelningen

böcker från

86

böcker från


Eftermiddagsgrupperna jobbade med följande på temadagen förbjuden läsning: • Inspelade bokprat med Samuel Sjöblom från Fanzingo • Skyltning/utställningar underteman/själsfrände • Läsecirklar/litterära vandringar underteman/arbetssätt • Litteraturlista Förbjuden läsning – VUXEN då & nukopplingar/underteman/själsfrände • Litteraturlista Förbjuden läsning – BARN då & nukopplingar/underteman/själsfrände • Kreativitet, Lovaktiviteter/tävlingar • Äldre/omsorgsboenden

  Dessutom har medarbetare själva varit involverade, inte endast i programplanering utan också i själva programpunkterna, som t ex i de återkommande lunchbokpraten.

Personal till bloggen, twitter och mediebeskrivningar på webb

Kopplingar mellan det fysiska och det virtuella

Vid projektets start fanns ett webblag med skribenter som stod för mediebeskrivningar. Våren 2010 upplöstes webblaget och beslutet togs att skriva i första hand för Långa svansens blogg.   År 2009 öppnas twitterkontot och Långa svansen-bloggen. Twittrandet och bloggandet sköts av en mindre grupp inom Läsa på stadsbiblioteket/Asplundhuset, med en sammankallande (Alice Thorburn) till bloggmöten. Från hösten 2010 med tema Tillbaka till naturen, sköts bloggandet varannan vecka av Stadsbiblioteket och varannan vecka av Läsa I Norra eller Södra inom SSB.

Produktion av material och miljöer Stockholms stadsbiblioteks marknadsavdelning har producerat material som har kunnat användas på samtliga bibliotek, och marknad har byggt upp miljöerna i ”hörnan” i Asplundhusets rotunda.   Urvalet av böckerna, exponeringen, skyltningen och hyllstädningen var dock en uppgift för personalen.

Också i det dagliga arbetet med projektet har ambitionen varit att skapa möten mellan det fysiska och det virtuella och att återanvända det arbete man lagt ner och de boktips man ger. Skriver man om en bok på bloggen, så skyltar man med den i hörnan. Håller man ett bokprat på scen, så skriver man något om det i bloggen. Man har även skapat tillfälliga exponeringar på skyltbord inför program, för att särskilt lyfta de aktuella böckerna i samtalet.

Personal till program och exponering Tidigare fanns en programbudget och en programgrupp som arrangerade t ex författarkvällar. Dessa arrangemang skedde i Stadsbibliotekets aula, en väldigt obekväm och gammaldags lokal som ligger i ett angränsande hus till biblioteket. Numera sker de flesta arrangemang inne i Stadsbiblioteket, i Rotundan, under öppettider mitt under reguljär verksamhet.   Under hösten 2009 gjordes stora investeringar i ljudanläggning och ommöblering av Rotundan. Flera medarbetare fick en två dagars ljudutbildning.   I Långa svansen-projektet har funnits en programbudget, men de flesta arrangemang har skett i form av samarbeten där Stadsbibliotekets ekonomiska insats varit att stå för lokal, viss marknadsföring och praktiskt iordningställande av arrangemanget.

87


88


Projektet lever vidare efter projektets slut

89 89


Projektet lever vidare efter projektets slut Projektet Långa svansen har varit ett led i arbetet mot att finna ett nytt koncept för Asplundhuset. I det arbetet är framtidsfrågor i fokus och behovet av att utveckla biblioteket som läsfrämjande miljö i en framtida kontext är starkt betonat.   Projektet har drivits som ett komplement till de insatser som görs inom ordinarie verksamhet kring webbutveckling, lässtimulans och strategisk medieplanering. Ambitionen har hela tiden varit att hitta arbetssätt och förhållningssätt som direkt kan implementeras i ordinarie arbete. Projektet har i huvudsak drivits av och med ordinarie personal.   Temasatsningarna med exponering av miljöer och medier i ”hörnan” med syfte att skapa möten mellan den samtida och äldre svenska litteraturen fortsätter. Den omfattande programverksamheten får fortsatt liv efter projektet och själsfrändeserien bjuder på nya samtal med Harald Hultqvist och inbjudna författargäster.   Bloggen flyttar visserligen från bloggar.biblioteket.se/ langasvansen till bloggar.biblioteket.se/hemmet, och beskrivs numera på följande sätt:

Det här är en blogg från Stockholms stadsbibliotek och projektet ”Hemmet”. Hemmet är ett samverkansprojekt mellan Stockholms stadsbibliotek, Stockholms stadsmuseum och Stockholmskällan. Projektet pågår under hösten 2011 och våren 2012.

90 90

Men enligt svansenbloggens avslutande inlägg, skrivet av projektledare Annika Hermele, drivs den nygamla bloggen med samma mål att väcka intresse för även den äldre litteraturen genom kopplingar till samtiden. Inte mindre, bara större:

Men det beror inte på att vi tröttnat på att skriva texter om obskyr litteratur, skryta om våra evenemang på biblioteken eller göra undersökningar av ord som förmakspalm, fräsig eller skräckel. Det beror snarare på motsatsen.Vi vill göra mer, vi vill ha nya grannar! Det tematiska arbetet som den här bloggen varit en del i med 30-tal, 60-tal, Tillbaka till naturen och Förbjuden läsning som teman har växt till något nytt och större.


http://bloggar.biblioteket.se/hemmet/

91 91


92


Att dela med sig av inneh책ll och erfarenheter

93 93


Att dela med sig av innehåll och erfarenheter Att de erfarenheter och lärdomar projektet Långa svansen förde med sig inte skulle stanna i huset var man noga med att poängtera redan i projektets inledningsskede: ”Vi tror att Stockholms stadsbibliotek med en väl utvecklad webbplats och med stora samlingar, har särskilt goda förutsättningar att göra intressanta försök och utvecklingsinsatser, som i modifierad form kan inspirera och hjälpa andra bibliotek.”   Man avsåg även att sprida redaktionellt och användargenererat material på webben med andra bibliotek, genom att samordna Långa svansen med projektet Öppna Bibliotek.

Spridning Resultat och erfarenheter dokumenteras för att kunna presenteras i form av artiklar och föredrag, utvärdering och slutrapport. Konferenser: • Långa svansen har presenterats vid en konferens om mediearbete i Västra Götaland, vid Biblioteksdagarna i Visby i maj 2011 och vid Halmstadskonferensen i april 2012. • Projektet lyftes fram på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2011. • Projektet avslutades med en egen konferens för att diskutera resultat och fortsatt arbete med kollegor och andra intressenter. Slutkonferensen ägde rum den 26 maj 2011. Och då är vi i slutet och tillbaka där vi började...

94


Långa svansen

26 maj 2011

Ska biblioteken ha böcker som ingen läser? Kan vi göra våra samlinga r mer angelägna? Hur lyfter vi äldre litteratur och kopp lar den till samtiden? Under två år har personalen på Stoc kholms stadsbibliot ek diskuterat dessa oc h andra frågor och prövat metoder oc h nya arbetssätt. Hur har det gått?

Välkommen

till slutkonferens fö r projektet Bibliotek et, boken och den långa svan sen!

Till kvällen bjuds själsfrändesamtal i Asplunds vackra rotunda, följt av mingel!

95


96


Utv채rdering av Biblioteket, boken och den l책nga svansen

97 97


Utvärdering av Biblioteket, boken och den långa svansen Bakgrund 2009-2011 drev Stadsbiblioteket i Stockholm projektet Biblioteket, boken och den långa svansen (i fortsättningen kallat Långa svansen) med Regionbibliotek Stockholm som projektägare och med stöd av Statens kulturråd (Kulturrådet). Projektet är inspirerat av Chris Andersons teori om ”den långa svansen” som innebär att via nätverk på Internet kan marknaden öka för produkter som tidigare sålde lite. Den sammanlagda försäljningen av det stora antalet smala produkter kan till och med bli större än den av bestsellers. På grund av utrymmesbrist har Stadsbiblioteket cirka 60 % av beståndet i magasin. Motsvarande siffra för skönlitteraturen är ca 55 %. Av den skönlitteratur som 2008 stod på öppen hylla hade 13 % inte lånats ut på 3 år. I magasin hade 75 % av beståndet stått stilla i 3 år eller längre. Stadsbiblioteket har tidigare bedrivit ett aktivt läsfrämjande arbete för alla målgrupper, men användningen av den äldre litteraturen var liten. Med projektet ville man satsa på att synliggöra och därmed öka intresse för äldre och smalare litteratur genom ett aktivt läsfrämjande arbete, som framför allt handlar om att hitta och lyfta intressanta samband mellan nu och då, knyta an till strömningar och tendenser i nutiden. Stadsbiblioteket i Stockholm har en unik, bred och stor samling skönlitteratur. Projektet Långa svansen har handlat om att skapa intressanta möten mellan samtida och äldre skönlitteratur i det fysiska och virtuella biblioteket samt att utveckla arbetssätt och metoder för detta. Ett mål har också varit att tydliggöra bibliotekets roll i ett större litteratur- och mediesammanhang. Projektet har drivits som ett komplement till de insatser som görs inom ordinarie verksamhet kring webbutveckling, lässtimulans och strategisk 98 98

medieplanering och haft en tydlig ambition att hitta arbetssätt och förhållningssätt som direkt kan implementeras i ordinarie arbete. I projektet ville man testa vad ett folkbibliotek är genom att försöka konkretisera komplexiteten och ge en visionär touch åt vardagen. Genom att skapa kopplingar mellan samtida och dåtida svensk skönlitteratur ville man visa att biblioteket inte bara är ett arkiv med bevarandeuppdrag men inte heller en bokhandel med kommersiella syften. Genom att sätta aktuella debatter i relation till tidigare debatter visa klassiska verks inflytande på det idag mest moderna. Man ville också göra tydliga och genomtänkta kopplingar mellan det fysiska och det virtuella biblioteket.

Om utvärdering En utvärdering syftar till att undersöka om projektets mål har nåtts. Har projektet sysslat med det man planerade att syssla med och har sysslorna lett till att man nådde projektets mål och i så fall; bidrog måluppfyllelsen till att projektets effektmål också uppnåddes? Utvärdering kan ske på olika sätt och ha olika mottagare. I två extremvarianter kan den ena vara resultatinriktad där utvärderarens förhållningssätt är distanserat. Man mäter och kontrollerar huruvida man nått målen. Denna inriktning är summativ, man summerar projektet och förutsättningarna för utvärderingen är slutna och förutsägbara. Den andra varianten är processinriktad och där utvärderarens förhållningssätt bygger på närhet. Utvärderaren är själv med i processen och målet med utvärderingen är att alla ska lära sig något och att förståelsen ska öka. Denna strategi kallas för formativ och innebär att projektet kan ändras och formas om under processens gång eller under projektdeltagarnas lärandeprocess. Den formativa strategin bygger på lärande och förståelse. Den bygger på att alla inblandade förstår att utvärderarens


roll inte är att bedöma utan att bidra med reflektioner från ett delvis utanförskap. Utvärderaren ska inte vara en del i det dagliga arbetet men vara en del av reflektionen kring det. Förmodligen är det svårt att endast hålla sig till den ena strategin och helt utesluta den andra. I projektet Långa svansen står i ansökan inget speciellt om tankar kring utvärderingen mer än att Regionbibliotek Stockholm ska utföra utvärderingen. Vi som fått uppdraget att utvärdera projektet är Lotta Aleman och Malin Ögland och arbetar som utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm. Under hösten 2010 och 2011 har vi arbetat med utvärderingen. Vi kan se i efterhand att vår strategi har varit en blandning av den summativa och den formativa strategin. Som underlag för utvärderingen har vi haft projektansökningar, styrgruppsprotokoll, anteckningar från arbetsmöten, informationsmaterial och annonser till olika evenemang. Vi har utfört intervjuer med projektledning, delar av styrgruppen, personal inom arbetsgruppen, personal inom enheten Läsa. Vi genomförde en observationsundersökning i samband med en temautställning. Statistik från katalog, webbtjänster och evenemang har tagits fram. Vi har också följt och deltagit i alla typer av evenemang som genomförts under projekttiden. I arbetet med utvärderingen har vi utgått från nedanstående modell: Inre effektivitet  RESURSER

RESURSOMVANDLING

RESULTAT

EFFEKT

MÅL

I modellen skiljer man mellan inre och yttre effektivitet: • Den inre effektiviteten kan översättas med det dagliga arbetet eller de processer man har för att genomföra de uppgifter man ska genomföra. Den inre effektiviteten svarar på frågan ”hur?” och mäter om man gör saker på rätt sätt. • Den yttre effektiviteten svarar på frågan ”Vad?” och mäter om man gör rätt saker. Den yttre effektiviteten mäter i vilken grad saker tas i bruk av avsedd målgrupp. Många projekt handlar om att pröva nya saker. Att dokumentera, räkna och mäta utfallet av dessa aktiviteter blir ett sätt att kontrollera om man sysslat med rätt saker. Att fokusera på processen – hur gjorde vi och vad lärde vi oss av det – blir ett sätt att kontrollera om man utfört aktiviteterna på rätt sätt. I projektbeskrivningar brukar man skilja mellan projektmål och effektmål. Projektmål kan med modellen ovan översättas med Resultat. Gjorde vi det vi sa att vi skulle göra? Effektmål syftar längre. Om vi når effektmålet så visar det att vi gör rätt saker på rätt sätt.

Om projektet Projektets övergripande mål var: • Att hitta metoder och arbetssätt som knyter det fysiska och det virtuella biblioteket närmare varandra och som skapar mervärde för bibliotekets användare. • Att hitta en metod och ett arbetssätt som på ett intressant och relevant sätt främjar ett kulturpolitiskt uppdrag att lyfta fram smalare/äldre litteratur.

Yttre effektivitet

99 99


• Att hitta metoder och arbetssätt som utvecklar förmågan att knyta samman dagsaktuella frågor och medier med äldre material och författarskap • Att vidga och fördjupa det litterära samtalet – mitt i samtiden, men med relevanta och intressanta kopplingar bakåt. • Att bidra till att beskriva och tydliggöra bibliotekets plats i ett större litteratur- och mediesammanhang (boklådor, förlag, bloggar etc) Huvudsaklig målgrupp har varit vuxna användare, med särskilt fokus på unga vuxna. Under det andra projektåret riktade man sig även till barn. Andra målgrupper för projektresultatet har varit medarbetare inom Stockholms stadsbibliotek samt andra folkbibliotek i länet och landet. Projekt utmärks av att det har en tydlig början och ett tydligt slut. Det har ofta en egen organisation, ekonomi och redovisning. Daglig verksamhet är som det låter något som man gör dagligdags och som löper på, även om den omgärdas av verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Projekt kan handla om att bygga ett nytt bibliotek, genomföra en viss föreställning, digitalisera kulturhistoriskt material etc. Tydliga aktiviteter med klar början och slut. Men många projekt ligger mycket nära den dagliga verksamheten – det handlar om att få utrymme (tankemässigt och kanske ekonomiskt) att pröva idéer som man är övertygad om kommer att ingå i den dagliga verksamheten, men man vet ännu inte hur. Långa svansen har varit ett projekt av den karaktären. ”Nästan allt vi gjort under projektet kommer vi att fortsätta att göra på ett eller annat sätt” har Karin Runevad, enhetschef för Läsa vid Stadsbiblioteket på Stockholms stadsbibliotek (SSB) sagt under nästan hela projekttiden. På så sätt kan man säga att projektet varit lyckat redan från början och långt innan utvärderingen ens påbörjats. Kulturrådet förordar inte att bidragstagare ska följa någon speciell projektmodell men vill att bidragen redovisas inom en viss tid efter att projektet avslutats. Stockholms stad förordar att man använder projektmodellen Lilla Ratten. Lilla Ratten omfattar fyra projektfaser; initierings-, planerings-, genomförande- och avslutningsfasen. Projektägare, projektledare, styrgrupp och projektgrupp förväntas finnas såväl som en projektplan innefattande en aktivitetsplan.

100 100

Initieringsfasen i projektet Långa svansen kan översät-

tas med områdeschef Johanna Hanssons och Karin Runevads reflektioner utifrån planering av ett nytt stadsbibliotek och det omfattande medieplaneringsarbete man då genomförde. Tankarna ledde till en ansökan till Kulturrådet. Därefter anställdes en projektledare och vi tolkar att projektet därmed tar steget över till planeringsfasen. Projektledaren skulle omsätta ansökan och de där formulerade målen till en projektplan med en aktivitetsplan och samtidigt förankra projektets idé i arbetsgruppen. I anteckningar från styrgruppssammanträde 2009-04-07 kan vi läsa att styrgrupp, projektgrupp och projektsamordnare (projektledare) utses. Virtuella bibliotekets del i projektet diskuterades under detta inledande styrgruppsmöte och det bestämdes att den skulle utformas under våren och variera över tid men i nära samarbete med Stadsbiblioteket. Under projektets tid har Virtuella enheten (som den nu kal�las) också förändrats mycket. En ny chef har tillträtt, en ny webb har varit under arbete och flera nya infrastrukturtjänster har utvecklats i linje med samhällets teknikutveckling. Planeringsfasen finns knapphändigt dokumenterad och den första projektledaren slutade innan genomförandefasen inleddes. Därefter har tre andra projektledare i tur och ordning tagit vid. Genomförandefasen kan översättas med de fyra teman som genomförts inom projektet; 30-tal, 60-tal, Tillbaka till naturen och Förbjuden läsning. Varje tema har genomförts under en termin. Planeringen av kommande tema har skett samtidigt som genomförandet av löpande tema. Det har i nästan samtliga fall inneburit att varje projektledare fått genomföra en tidigare projektledares planering.

Avslutningsfasen kan översättas med den avslutningskonferens som gick av stapeln 26 maj 2011. Veckorna in­ nan hade projektet redovisats på Svensk Biblioteksförenings Biblioteksdagar i Visby. Nina Frid skrev projektrapporten och projektet redovisades också på Bok & Biblioteksmässan i september 2011.

Eftersom flera projektledare har avlöst varandra har enhetschef Karin Runevad under stora delar av projektet varit den faktiska projektledaren och säkerhetsställt kontinuitet. Inte minst har Karin Runevad tagit ansvar för den bärande idén


i projektet och hon säger i en intervju att ”Projektet har varit verksamheten”.

Vad – Teman, aktiviteter och resultat Då projektet beviljades medel från Kulturrådet togs beslutet att arbeta halvårsvis i tema, för att avgränsa och för att hitta attraktiva ingångar. Temana har varit breda: 30-talet, 60-talet, Tillbaka till naturen och Förbjuden läsning. I samtliga teman har böcker exponerats i en särskild ”hörna” som med hjälp av tapet i hyllsektioner, möbler och rekvisita har fått ett tidstypiskt eller temamässigt uttryck. Dåtida litteratur (upphämtad från magasinet) står bredvid samtida och visar på kopplingar genom tiderna. Program och utställningar, skrivande på bloggen och mediebeskrivningar på bibliotekswebben har kopplats till temana. • 30-talet valdes eftersom man såg tydliga beröringspunkter med vår tid: ekonomisk kris, design för alla, feminism och även nationalistiska strömningar. Det erbjöd många ingångar. • Det gjorde också 60-talet med konstruktivistiska experiment, nyenkelhet och brett berättande med mera. • Med Tillbaka till naturen ville man utforska hur svensk litteratur gestaltat naturen och människans förhållande till den. Här lyftes såväl naturromantik som dystopier. Klimatfrågan och miljötänkande var också självklara kopplingar. • Under Förbjuden läsning-temat tog man upp frågor som varför vissa böcker har bränts och andra hyllats, censur och självcensur, erotik, olika tabun samt även hemligheter. Förutom att man under samtliga teman har skapat en tidstypisk miljö så har man bläddrat, läst och presenterat ett personligt urval av allt, från det en gång superpopulära till det riktigt smala och försökt spegla det mot motsvarande ämnen i samtiden. Största delen av programmen har skett i samarbete med olika förlag eller organisationer. Samtliga program och andra aktiviteter har kommunicerats via Facebook. Aktiviteterna har också spridits via Stadsbib-

liotekets e-brev som man som innehavare av bibliotekskort kan prenumerera på. Marknadsavdelningen har producerat affischer, annonser, bokmärken och ordnat med rekvisita till miljöerna. Annonser har satts in i dagspress för större arrangemang.

Aktivitet: Miljöer och utställningar kopplade till teman. Resultat: Observationer utfördes för att se om besökare stannade till vid eller lånade böcker från utställningarna. Inget tydde på att utställningarna fick denna effekt.

Aktivitet: Tematexter och mediebeskrivningar för bibliotekswebben.

Resultat: Under temana 30-tal och 60-tal skrev ett tiotal

personer 38 artiklar och 146 mediebeskrivningar. Vissa av dessa utgjorde underlag för bloggtexter, men långt ifrån alla.

Aktivitet: Blogg. Man har bloggat om författarskap och

enskilda titlar under varje tema. Bloggen har haft profil och formspråk utifrån respektive tema, som korresponderat med miljöerna och övrigt informationsmaterial. Resultat: 452 bloggposter. Statistik har inte regelbundet tagits ut under de två projektåren och det är omöjligt att i efterhand få fram riktiga siffror på antal besök och eller antal unika besökare. SSB:s olika bloggar ligger som ett kluster där det i efterhand är svårt att få fram enskildheter.

Aktivitet: Inskanning av äldre bokomslag för presentatio-

ner på blogg och bibliotekswebb. Resultat: Under det första projektåret med 30- och 60-talstemana skannade man omslag till de flesta böcker som på något sätt användes i projektet.

Aktivitet: Twitter. Långa svansen har twittrat första raden ur böcker i magasinet, följt av en länk till katalogpost i www.biblioteket.se Resultat: 386 tweets och 566 följare

Aktivitet: E-böcker. Under temat Förbjuden läsning in-

leddes samverkan med Vertigo förlag om att producera e-böcker av ett antal titlar ur förlagets utgivning. Resultat: Två titlar producerades under projekttiden, men 101 101


SSB har nu kunskapen och tekniken. Man kommer att gå vidare med fler titlar, och inte endast ur Vertigos backlist.

Aktivitet: Taggning. Samtliga böcker som har exponerats i biblioteket, skrivits om på bloggen eller twittrats förstaraden ur har taggats med ”Långa svansen” som dolt ämnesord. Resultat: 1073 titlar svensk skönlitteratur har taggats. Tyvärr har det inte varit möjligt att få ut någon användbar statistik utifrån taggningen.

Aktivitet: Program i form av temakväll (t.ex. 30-talskväll) Man har haft 4 temakvällar. Resultat: totalt 233 deltagare

Aktivitet: Temalördagar med aktiviteter för barn: Na-

turkul i bokskogen och Hemlig lördag med aktiviteter som sagostund, författarbesök, pyssel, sångstund och tecknarverkstad. Resultat: Dessa två lördagar hade barnbiblioteket sammanlagt 1115 besökare, en vanlig lördag har barnbiblioteket 250-300 besökare.

Aktivitet: Lunchbokprat. Presentationer av böcker och författarskap utifrån aktuellt tema. Ambitionen fanns att få till stånd streamade bokpresentationer via webben, men man har ännu inte lyckats lösa det Resultat: Man har genomfört 6 lunchbokprat med totalt 155 deltagare..

Aktivitet: Själsfrände-serien. Inbjudna personer har fått hämta upp en själsfrände / ett författarskap ur bibliotekets magasin som sedan har presenterats i ett samtal med publiken. Resultat: Man har ordnat 12 själsfrändessamtal med sammanlagt 1050 deltagare.

Aktivitet: Viss samverkan med filosofiska salongerna höstterminen 2010 och vårterminen 2011. Resultat: Filosofiska salonger – tema naturen och förbjuden läsning – 6 st med totalt 204 deltagare.

Aktivitet: Guidade visningar i magasinet. Resultat: 10 visningar med totalt 81 deltagare. 102 102

Aktivitet: Bibliotekariernas själsfrände. Bibliotekariernas

personliga boktips och presentationer som exponeras i en egen hyllsektion. På arbetsplatsträffarna skulle alla ta med sig en bok att presentera för kollegerna. Resultat: De flesta inom enheten Läsa bidrog med minst ett personligt boktips.

Aktivitet: Läsecirklar med tema förbjuden läsning Resultat: 2 st med totalt 20 deltagare. Aktivitet: Slutkonferens hölls 26 maj 2011. Konferensen följdes av en kväll i Stadsbibliotekets Rotunda, där man kunde höra korta temabokprat av bibliotekarier och därefter ett själsfrändesamtal med Anneli Jordahl, som valt en bok av Marianne Alopaeus. Resultat: 78 deltagare från hela landet under konferensen. 43 av deltagarna svarade på den utvärdering, i form av en webbenkät, som skickades ut efter konferensen.

Aktivitet: Bloggplock ur Långa svansens samtliga teman

blir Boktips från förr och nu. Resultat: Boken har spridits i samband med slutkonferensen, på Bok & Bibliotek 2011, till intresserade länsoch kommunbibliotek samt kontinuerligt i det publika biblioteket.

Aktivitet: Långa svansen har presenterats vid en konferens

om mediearbete i Västra Götaland och vid Biblioteksdagarna i Visby maj 2011 samt under Bok & Bibliotek 2011. Resultat: Projektmaterial, som t.ex. Boktips från förr och nu, har blivit efterfrågat och Stadsbiblioteket har fått inbjudan till andra bibliotek i landet för att berätta mer om projektet.

Hur – vad har krävts? Aktiviteterna har varit många och de svarar allihop på frågan ”vad?”. Ett annat sätt att redovisa ett projekt på är att peka på vilken ändring av arbetssätt och förhållningssätt som skett, dvs svara på frågan ”Hur?” Arbetet med projektet sammanföll med andra förändringar inom organisationen. En viktig del var förändringen av förhållningssättet där man ändrade från att arbeta utifrån rumslig uppdelning, eller samlingsinriktat arbetssätt till att


arbeta mer processinriktat. Även om detta arbetssätt i princip redan var genomfört när projektet startade så arbetade man fortfarande med förändring av vissa arbetsgrupper och justeringar av roller inom arbetsgrupperna. Vem som gör vad i den dagliga processen var inte glasklart för alla och i detta läge började man då genomföra det stora projektet Långa svansen som hade flera mål som handlade om ytterligare förändring av arbetssätt och metoder. En del arbetsuppgifter som tidigare funnits i det dagliga arbetet flyttades till projektet. Arbetet med bloggen är ett sådant exempel. Det fanns tidigare en blogg som uppstått spontant inom ett arbetslag men som sedan lades ner både på grund av omorganisation men också på grund av förändringar av synsätt på webbstrukturen (som i sin tur delvis handlar om en samhällelig utveckling av synen på organisationswebbar och deras innehåll). Nu startades en blogg som knöts till projektet och som följde respektive tema. Bloggen sköttes under 2009 av en person, våren 2010 är man två. Från hösten 2010 anslöt stadsdelsbiblioteken till projektets teman. Bloggen skulle då skötas varannan vecka av de två från Stadsbiblioteket och varannan vecka av personal inom processen Läsa från stadsdelsbiblioteken. Arbetet med miljöer och skyltning under tema 30- och 60tal sköttes huvudsakligen av två personer. För att få mer plats och möjligheter för skyltning och intressant exponering har man minskat dubletter på öppen hylla. Marknadsavdelningen bistod med material och tog fram olika koncept för gemensam skyltning. Många olika aktiviteter knöts till arbetet med att lyfta fram den äldre litteraturen. Böcker som exponerades, som presenterades vid bokprat eller i bloggar, som twittrades om taggades med speciell kod via RFID-etiketten. Magasinsböcker är ofta av slaget ”biblioteksband” vilket innebär att det är inbundna med ett (ofta) rött omslag och själva bokomslaget som förlaget valt syns först då man öppnar boken och börjar bläddra. I katalogen är de ännu mer anonyma med en förkortad katalogisering, inga ämnesord och naturligtvis ingen omslagsbild. En del i projektet har varit att skanna bokomslag och göra en me­ diebeskrivning som kopplas till katalogposten. För en besökare är nog det förändrade förhållnings- och arbetssättet till programverksamhet det allra tydligaste. Tidigare fanns en programbudget och en programgrupp som arrangerade t.ex. författarkvällar. Dessa arrangemang

skedde i stadsbibliotekets aula, som ligger i ett angränsande hus till Stadsbiblioteket. Numera sker de flesta arrangemang inne i biblioteket, i Rotundan, under öppettider mitt under reguljär verksamhet. Fortfarande finns en viss programbudget men de flesta arrangemang sker i form av samarbeten där Stadsbiblioteket tagit kontakt, initiativ, till samarbete och där stadsbibliotekets ekonomiska insats varit att stå för lokal, viss marknadsföring och praktisk riggning av arrangemanget. Under hösten 2009 gjordes stora investeringar i ljudanläggning, scen och andra praktiska och tekniska attribut som krävts. Två personer fick en tvådagars ljudutbildning. Två personer har fungerat som spindlar i det praktiska arbetet kring arrangemang av program, riggning av ljud och ljus och flytt av möbler och stolar. En av de personer har fått ett helt annat arbete från att tidigare ha varit biblioteksassistent till att nu vara ljudtekniker. Antalet arrangemang har ökat. Samtidigt som det varit många arrangemang i anslutning till projektet Långa svansen så har också den övriga programverksamheten ökat. Programmen har ofta varit mycket populära och vid några tillfällen har man till och med nekat personer tillträde eftersom man inte kunde garantera säkerheten vid brand till exempel.

Måluppfyllelse Har rätt saker gjorts på rätt sätt i projektet? I ett projekt ska möjligheten att få pröva nya saker finnas. Ett projekt kan vara lyckat för att man ser att det är rätt saker man har gjort även om man ser att de kunde utföras på ett annat sätt än man gjorde i projektet. Många projekt blir inte mer än tillfälliga tomtebloss i mörkret därför att projektorganisationen varit helt skild från den dagliga driften. Projektgruppen har arbetat på – haft tid och ekonomi att pröva sig fram. När projektet är slut så står den ordinarie personalen med en projektrapport och kanske inget mer. I projektet Långa svansen har problemet snarare varit det motsatta. Projektet har löpt under en period som präglats av stora förändringar. Organisation och arbetssätt har delvis ändrats helt. För de flesta som arbetat på Stadsbiblioteket har det varit svårt att urskilja vilka aktiviteter som ingått i projektet Långa svansen och vilka som ingått i andra projekt eller helt enkelt i det samtidigt pågående förändringsarbetet. Dessutom har man tampats med stora svårigheter vad gäller projektorganisation och har bl.a. haft fyra olika projektledare under de två åren som projektet löpt. Det har därför ibland varit oklart vem som har haft ansvaret att utföra vissa uppgifter och det illustreras bra med citatet: ”Först händer ingenting 103 103


för att ingen vet vem som ska – sen blir det panik och alla gör samma sak.”

• Att bidra till att beskriva och tydliggöra bibliotekets plats i ett större litteratur- och mediesammanhang (boklådor, förlag, bloggar etc)

Projektgruppen har upplevt att deras inflytande över vad som ska göras har minskat i takt med att projektet utvecklats och vuxit. Det har antagligen blivit så då byten av projektledare gjort att en del beslut om aktiviteter tagits av förra projektledaren och att den nya projektledaren saknar den röda tråden eller linjen i arbetet. Det kan också vara så att beslut inte tagits, så att enhetschefen gått in och till exempel bokat personer för Själsfrändeserien, för att projektet inte ska tappa tempo. Projektgruppen önskar att utvecklandet av en delaktighetskultur fortsätter. Till viss del kan alltså dessa synpunkter förklaras med en rörig projektorganisation men det kan också handla om att det enskilda lärandet och gruppens lärande i projekt-processerna behöver tydliggöras löpande. ”Vad är det vi har gjort hittills? Varför? Hur har det gått?”

• Att vidga och fördjupa det litterära samtalet – mitt i samtiden, men med relevanta och intressanta kopplingar bakåt.

Som utvärderare kan vi se att mycket har gjorts inom projektet (och vid sidan av projektet) och att väldigt mycket har hänt. Det har också skett ett stort lärande inom de olika temana. Arbetssätt och organisation har ändrats efter hand som erfarenheterna dragits. Inför uppstart av temana Tillbaka till naturen och Förbjuden läsning ordnades gemensamma brainstorming- och planeringsdagar med all personal inom Läsa, vilket tyder på att projektet fasats in i den dagliga verksamheten. Som målen (se s. 12) är formulerade är de svåra att utvärdera. De innehåller både projektmål och effektmål. Om vi ger oss i kast att dela upp målen i projektmål ser de ut såhär: • Att hitta metoder och arbetssätt som knyter det fysiska och det virtuella biblioteket närmare varandra • Att hitta en metod och ett arbetssätt som på ett intressant och relevant sätt lyfter fram smalare/äldre litteratur. • Att hitta metoder och arbetssätt som utvecklar förmågan att knyta samman dagsaktuella frågor och medier med äldre material och författarskap Effektmålen ser därmed ut såhär: • Att skapa mervärde för bibliotekets användare. • Att främja ett kulturpolitiskt uppdrag 104 104

Långa svansen, anknyter till Chris Andersons teori. Biblioteket som idé är den långa svansen. Att man valde att anknyta till teorin beror på att man antog att svansens yttersta spets – det stora magasinet där 75 % av skönlitteraturen inte utlånats alls under tre år eller längre – skulle kunna bli efterfrågat om det marknadsfördes, aktualiserades och lyftes fram. De titlar eller författarskap som lyftes fram i projektet genom exponering, bokprat och olika program taggades med särskild kod. Det har inte gått att se om dessa böcker har utlånats i någon omfattning. Det är förstås inte säkert att det är intressant, att just de taggade böckerna blivit utlånade, utan kanske snarare, att se huruvida magasinerade böcker i allmänhet har lånats ut. Tyvärr har inte utlånen från magasinet ökat under projekttiden, istället har andelen icke utlånade böcker ökat. I målen står heller ingenting om att utlånen ska öka och vi måste därför hitta andra sätt att undersöka huruvida projektet nått målet ”Att hitta en metod och ett arbetssätt som på ett intressant och relevant sätt lyfter fram smalare/äldre litteratur” eller inte. Om vi istället tittar på om exponering, taggning och bloggning haft effekt på kompetensutvecklingen så ser det ljusare ut: • Under intervjuerna framhåller flera medarbetare att deras litteraturkompetens utökats under projektet. Flera tycker att det har varit roligt att få möjlighet att fördjupa sig i författarskap och litterära strömningar och göra kopplingar. Temana och programmen i samband med dessa har fungerat som ögonöppnare för områden man förut inte sett. • Vid referensfrågor tänker man nu bredare. Från att nästan enbart ha utgått från ämnesord tänker man mer litteraturanalys. Personalen tycker sig ha fått ett mer litteraturhistoriskt sammanhang. • Medarbetare som arbetar på fler bibliotek än Stadsbiblioteket har tagit med sig influenser från projektet till den andra verksamheten.


• Synen på magasinet har också förändrats, det ses nu som en del av helheten i högre grad än tidigare, och man har aktivt gått ner och ”botaniserat”. Inom projektet har man också haft magasinsvisningar för allmänheten, som varit mycket uppskattade av de som deltagit. Kommunikationen eller diskussionen kring kopplingen mellan temanas syften och hur dessa syften skulle gestaltas rumsligt eller visuellt är man i efterhand självkritisk till. Man ser en tendens till att man blev för nostalgisk och museal. Kanske tog enskilda föremål udden av själva syftet – var det meningen att man skulle hänföras av en kobratelefon eller stod kobratelefonen i vägen för den litterära kopplingen till 60-talet som man ville gestalta? Var det skyltning av svampböcker man hade tänkt skulle inspirera till läsning kring temat Tillbaka till naturen? Så hur ska man jobba med exponering, teman och miljöer så att också besökare ser kopplingarna och inspireras? Eller har miljöerna redan skapat mervärde för bibliotekets användare? Arbetet med att skanna bokomslag och komplettera katalogposter med mediebeskrivningar är något man uppskattat att göra men som man inte riktigt tyckt att man hunnit med. Där efterlyses en strategisk diskussion om urval. Kan man tänka att arbetet med skanning och mediebeskrivning är en öppning och fördjupning av katalogen och därmed vård av fysiska beståndet? I vilket fall är skanningen ett exempel på metod och arbetssätt som knyter det fysiska och det virtuella biblioteket närmare varandra. Man har alltså prövat olika sätt men ännu är det för tidigt att säga om det var rätt eller fel – mycket mer behöver göras. Syften och mål med aktiviteterna behöver dock vara tydligare så att det blir lättare att mäta resultaten och därmed analysera effekten. Inom projektgruppen känner man en viss ambivalens inför programverksamheten. Å ena sidan en stor stolthet inför att man nu kan erbjuda så många program med så bra kvalitet, både innehållsmässigt och tekniskt, å andra sidan en fundering kring om insatsen ändå är större än utdelningen. Det framgick inte vems utdelning personalen menar. Det är mycket arbete runt arrangemangen och delar av arbetet är också tungt rent fysiskt. Även om man är stolt över utbudet och tycker att arbetet med programmen är roligt så uttrycker flera en viss matthet och trötthet; en del av bristen på utdelning är nog kopplat till personalen själva. Helt klart är att den praktiska organisationen är skör, en-

dast en, möjligen två personer klarar hittills att sköta ljudanläggningen. Förutom detta är man ambivalent inför det faktum att alla program sker mitt i ordinarie verksamhet. Å ena sidan uppskattar man detta och vill inte tillbaka till den avskiljda verksamheten i aulan utan tycker att programmen visat att biblioteket är en levande verksamhet med aktuella och efterfrågade program. Å andra sidan ser de att den ”vanliga biblioteksbesökaren” som vill fråga om en bok eller sitta ensam i ett hörn och läsa blir satt på undantag. Delvis handlar alltså känslan av bristande utdelning om omsorg för biblioteksbesökaren. I samband med detta påpekar man att evenemangsbesökaren måhända är en framtida biblioteksbesökare. Flera i personalen önskar en lösning i form av speciellt programrum som inte samtidigt är ett genomgångsrum och där utrustning och möblering (åtminstone delvis) kan stå kvar mellan programmen. Dessutom funderar man på antalet program och önskar någon slags uttalad högsta nivå; nu uppfattar man att antalet program bara ökar och ökar.

Sammanfattning – slutsatser Projektet Långa svansen har varit ett mycket ambitiöst projekt som på olika sätt velat bidra till att beskriva och tydliggöra bibliotekets plats i ett större litteratur- och mediesammanhang. En sådan ambition behöver mer än ett tvåårigt projekt på sig för att lyckas. Men genom pröva många (och förkasta några) metoder och arbetssätt som på ett intressant och relevant sätt främjar ett kulturpolitiskt uppdrag att lyfta fram smalare/äldre litteratur är man på god väg att vidga och fördjupa det litterära samtalet – mitt i samtiden, men med relevanta och intressanta kopplingar bakåt. Projektet har tampats med stora organisatoriska problem som fyra olika projektledare under två år. Detta har bland annat orsakat oklar ansvarsfördelning och kanske i viss mån bristande förankring av aktiviteters syften. Projektets målsättning har varit att knyta projektet in i den dagliga verksamheten så fort det är möjligt. Det har därför varit svårt att utvärdera projektet, ur en utvärderares synpunkt, men utan tvekan är det en tydlig framgångsfaktor om det redan nu är svårt att urskilja vad som är projekt och vad som är daglig verksamhet – så självklart är redan arbetssättet! Eftersom projektet haft medarbetare inom Stockholms stadsbibliotek samt andra folkbibliotek i länet och landet 105 105


som målgrupper för resultatet är det naturligtvis viktigt att också peka på det som ännu inte lyckats, så att det gemensamma lärandet ska utvecklas. Vi kan som utvärderare därför konstatera att projektet ännu inte hittat metoder och arbetssätt som tydligt knyter det fysiska och det virtuella biblioteket närmare varandra och som skapar mervärde för bibliotekets användare. Här, men även vad gäller skapande av miljöer i biblioteket, behövs mer arbete och testande. Projektet visar några vägar, men säkerligen finns fler, som utvecklar förmågan att knyta samman dagsaktuella frågor och medier med äldre material och författarskap.   Stockholm november 2011   Lotta Aleman och Malin Ögland

106 106


Litteraturlista: Anderson, Chris (2007). Long tail. Stockholm: Bonnier fakta Brorström, Björn (2006). Mått på välfärdens tjänster: en antologi om produktivitet och effektivitet i kommunala verksamheter. Stockholm: Finansdepartementet, Regeringskansliet Hedemark, Åse (2009). Det föreställda folkbiblioteket: en diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 19702006. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. Lindström, Fredrik (2000). Världens dåligaste språk: tankar om språket och människan idag. Stockholm: Bonnier. Svensson, Lennart (red.) (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

107


108


Regionbibliotek Stockholms Skriftserie 8 Med stöd av Stockholms läns landsting ISBN: 978-91-978490-9-8

Biblioteket, boken och den långa svansen  

Rapport och utvärdering Nina Frid, Malin Ögland, Lotta Aleman och Amanda Bigrell Regionbibliotek Stockholm

Biblioteket, boken och den långa svansen  

Rapport och utvärdering Nina Frid, Malin Ögland, Lotta Aleman och Amanda Bigrell Regionbibliotek Stockholm

Advertisement