4591 Special-Kevin och piraterna

Scroll for more

Page 1

KalLe Holmqvist

Jonas Anderson

och piraterna




Special-Kevin och piraterna Beta Pedagog AB Skutevägen 1, 432 99 Skällinge info@betapedagog.se www.betapedagog.se tel. 0340-355 05 © Text: Kalle Holmqvist, 2020 © Bild: Jonas Anderson, 2020 Författare: Kalle Holmqvist Illustratör: Jonas Anderson Redaktör: Isac Carlsson Art. nr beta-4591 ISBN 978-91-88871-05-3 Första upplagan, första tryckningen Dardedze Holografija, Lettland, 2020

Svanenmärkt trycksak, 3041 0971

Svanenmärkt trycksak, 3041 0971


KalLe Holmqvist

Jonas Anderson

och piraterna


Kapitel 1

Allting är som vanligt Det var en vanlig tisdag. Jag kom en kvart för sent till skolan. Men jag hade faktiskt en jättebra anledning. På vägen mellan mitt hus och skolan finns en lång backe. När jag åkte till skolan försökte jag cykla uppför backen utan att stanna. Men det gick inte. Jag orkade bara halva backen. Jag cyklade tillbaka och försökte en gång till. Jag kom nästan uppför hela backen, men inte riktigt. Jag försökte en tredje gång. Men då fick jag ont i benet.

4


Jag gav upp och gick med cykeln uppför backen. Sen cyklade jag till skolan. – Hej Kevin! Du är sen, sa min lärare Joakim när jag kom in i klassrummet. – Jag vet, sa jag. – Varför är du sen? Jag förklarade att jag försökte cykla uppför backen utan att stanna.


– Du säger varje dag att du måste göra olika saker. I går skulle du hoppa över en vattenpöl. Förra veckan sa du att du behövde stanna och titta på en film i mobilen. Du får inte komma för sent för att du vill cykla i en backe, sa Joakim. – Det kanske var något annat då. Något som var jätteviktigt, sa jag. – Vadå? Jag funderade lite. Sen sa jag: – Tänk om det var en zombie som kom. Och så var jag tvungen att gömma mig. Sen blev det orkan och jag blåste bort. Och sen kom det en hemlig agent och jag behövde hjälpa honom att fånga en galen gubbe som skulle lägga en bomb i skolan. – Du har så bra fantasi, sa Joakim och suckade.

6


När Joakim suckar betyder det att jag har gjort något dåligt. Men han blev inte arg. För han är ganska snäll och blir aldrig arg. Utom en gång när det var två killar som slogs med varandra. Men de killarna går inte i min klass. – Jag berättade precis för de andra att ni har läxa tills i morgon. Ni ska räkna två sidor i matteboken, sa Joakim. – Okej! Jag gör det om jag har tid, sa jag. – Nej! Du måste göra läxan, oavsett om du har tid eller inte, sa Joakim. Det brukar han säga. Allt var precis som vanligt. Men sen blev det eftermiddag. Då var inte allt som vanligt.

7


Kapitel 2

Jag frågar en sak Jag går i en specialskola för jag är lite speciell. Min moster Alexandra brukar kalla mig Special-Kevin. Men egentligen heter jag bara Kevin. Jag är bra på många olika saker. Till exempel att cykla i backar. Jag är också väldigt bra på att tänka. Ibland tänker jag lite annorlunda än andra. Det är roligt. För då kommer jag på saker som ingen annan kommer på. En gång när jag och min klasskompis Josef skulle spela fotboll hade vi inget mål. Då kom jag på att vi kunde bygga ett fotbollsmål av två paraplyer och ett rep.

8


Ibland tänker jag för mycket. Då vill jag veta mer och så börjar jag prata snabbt och fråga saker. Min lärare Joakim säger att jag ska sluta fråga så mycket hela tiden. I alla fall om jag inte räcker upp handen först.

9


Men ibland tänker jag jättesnabbt och då hinner jag faktiskt inte räcka upp handen innan jag ska säga något. På tisdag eftermiddag pratade vi om havet. Joakim berättade att förr i tiden var det farligt att segla på havet. För då fanns det pirater. Men det var jättelänge sen. Jag har sett pirater på film. De har roliga hattar och kistor som är fulla med guld. – Vad var det för pirater som fanns på havet? Vad hette de? ropade jag. – Jag vet inte. Räck upp handen innan du pratar, sa Joakim. – Varför frågar du så mycket? sa min klasskompis Josef. – För att jag vill veta, svarade jag.

10


– Kevin och Josef! Kom ihåg att ni ska räcka upp handen innan ni pratar. Nu vill jag inte säga det en gång till, sa Joakim. – Vill du inte? Säg det inte en gång till då, sa jag. Joakim suckade. När skolan var slut gick jag och låste upp min cykel. Plötsligt kände jag hur någon knackade mig på axeln. Jag vände mig om. Där stod en gubbe. Han såg arg ut.

11


Kapitel 3

En gubbe med svärd Jag tittade på gubben som hade knackat mig på axeln. – Hörru du, grabben! sa han. Han menade nog mig. – Jag heter inte grabben. Jag heter Kevin, sa jag. – Grrr! Arrrgh! Är det du som har frågat om oss? sa gubben. – Oss? Vilka oss? – Det vet du nog. Gubben hade stort rött skägg och en grå hatt. Han höll ett svärd i handen. Han såg ut som en pirat. – Menar du pirater? sa jag.

12


– Håll tyst, din landkrabba! Gubben såg sig omkring. Han bet på sin långfingernagel.

13


Kevin är tillbaka hösten 2020!

Du hittar många fler böcker och bokserier på betapedagog.se. Där kan du också provläsa och bläddra i böckerna.





– Grrr! Arrrgh! Är det du som har frågat om oss? sa gubben. – Oss? Vilka oss? – Det vet du nog. Gubben hade stort rött skägg och en grå hatt. Han höll ett svärd i handen. Han såg ut som en pirat.

Special-Kevin och piraterna är den första boken i en serie underfundiga och humoristiska kapitelböcker för den som har kommit igång med läsningen. Kevin är en glad, fantasifull och nyfiken kille. Och så är han lite speciell, det är därför han kallas för Special-Kevin. Kalle Holmqvist skriver böcker för både barn och vuxna. De flesta handlar om historia och märkliga händelser förr i tiden. Han arbetade tidigare i många år som elevassistent på särskolan. Jonas Anderson är en flitigt anlitad barnboksillustratör. Hans bilder är färgstarka, välgjorda och uttrycksfulla.

Art. nr beta-4591

9 789188 871053