Porträtt: Siavosh Derakhti

De två bästa vännerna under upp- växten var en judisk och en romsk kille. Siavosh fascinerades djupt av båda kulturerna.

Siavosh Derakhti, social entreprenör: Det var unikt att engagera sig för en annan folkgrupp

Han är stolt över allt han åstadkommit, men framgången har haft sitt pris. Siavosh Derakhti var killen som sågs som omöjlig i skolan, men lyckades vända allt. Drivkraften har varit att få unga att se allas lika värde, tvärs över olikheter och gränser. Det arbetet tar aldrig slut.

AV HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

HAN ÄR hyllad och mångfaldigt prisad, men har också fått ta emot hat och hot. I snart tio år har den unga malmöiten Siavosh Derakhti kämpat mot antisemitism, antiziganism, islamofobi och intolerans i alla dess former. –Det är så mycket vi mot dem idag. Inte bara svenskar och invandrare utan turkar mot kurder, sunni mot shia, muslimer mot homosexuella. Och all antisemitism och allt hat mot svarta.

Det säger Siavosh Derakhti, som 2010 startade föreningen Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet, UMFA, fast då under namnet Unga muslimer mot antisemitism. Vägen dit var inte självklar. Siavosh, killen som tidigare hade varit nära att sumpa skolan, som varit aggressiv och ansetts omöjlig, arrangerade en klassresa till Auschwitz under sitt sista år på gymnasiet. Efter att ha sett hur judar hotats och trakasserats hemma i Malmö, bestämde han sig för att se till att

”Jag var fascinerad av allt jag fick lära mig om den romska och judiska kulturen och historien. Så när jag hörde hatiska kommentarer om judar visste jag vad det handlade om.”

fler ungdomar fick göra samma resa. –Jag var den första unga personen som engagerade mig för en annan folkgrupp. Det låter ego, men då var det unikt.

Nu står han mitt i ett hav av kartonger. Föreningen ska flytta till en mindre lokal i Västra hamnen. I lådorna trängs papper och kontorsprylar med en lång rad priser, diplom och tidningsartiklar, Siavosh har ett imponerande antal. Han har tilldelats Raul Wallenbergpriset och utsetts till en av världens trettio mest inflytelserika personer under trettio av Forbes. 2013, när USA:s dåvarande president Barack Obama var på Sverigebesök, bad han om ett personligt möte med en enda person: Siavosh Derakhti.

Han är stolt, men engagemanget och uppmärksamheten har också haft ett pris. –I flera år var det mycket glitter och glamour. Men jag var ung och allt gick så snabbt att jag tappade bort mig själv på vägen. Jag har växt upp i en machokultur där du inte får visa dig svag. Det fanns så mycket i mig som jag inte visade utåt och ibland vaknade jag upp på natten och bara grät. Idag, efter säkert femtio terapitimmar, mår jag bättre. FORTS.

Siavosh fick ta emot det första Raoul Wallenberg-priset 2013, för att ha grundat Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet.

En resa till Auschwitz förändrade allt. Men egentligen hade Siavosh egen resa börjat långt tidigare.

Samtidigt som han stod i strålkastarljuset möttes han också av hat, särskilt på hemmaplan. Gamla kompisar vände sig emot honom. Han tar fram telefonen och visar upp inlägg där han kallas för en smutsig råtta och ”äcklig sionist”. Ett av dem är ett direkt dödshot. –Vissa har jag konfronterat direkt på stan när jag mött dem. Men det är klart att det varit jobbigt, det är ju människor jag delat tallrik med.

STARTPUNKTEN FÖR Siavoshs egen resa var egentligen varken besöket i Auschwitz eller antisemitismen han blev vittne till. Den började med vänskap. Muslimen ”Sia” växte upp med två kompisar – den ena jude, den andra rom – och de tre var som bröder. –Jag identifierade mig med dem och var fascinerad av allt jag fick lära mig om den romska och judiska kulturen och historien. Så när jag hörde hatiska kommentarer om judar visste jag vad det handlade om.

Det är det långt ifrån alla ungdomar som gör. Antisemitismen, men även antiziganismen, är i dag spridd, menar han, inte minst i högerextrema grupper och bland personer med rötter i Mellanöstern. –De kommer från diktaturer och länder med många islamister där du ska hata Israel och USA. De blir matade med myter och konspirationsteorier och ser dess–Alla som har flytt från ett utom alla judar som ansvariga för Israels politik. UMAF... helvete har ju kommit hit för att Sverige är en demokrati.

I en globaliserad värld, med krig och stoon, kultur och politisk åskådning. Under ett ra flyktingströmmar, är också konflikterna år får de stötas och blötas mot varandra. De gränsöverskridande. Den som flytt till Sverige utbildas i historia och konflikthantering, lär kan hamna i samma trappuppgång som någon sig samarbeta och diskutera, får besök av från motståndarsidan. Konfliktytor, intole talare och gör studieresor. Den längsta går rans och rasism måste därför både fångas upp till ett av nazisternas koncentrationsläger hos befolkningen i stort och hos dem som eller, som förra året, till Srebrenica i Bosnien kommer nya till landet, menar han. där de bland annat träffade mödrar till några

Precis som mina föräldrar KOMPISEN FRÅN uppväxten, han som är jude, är stolt över Siavoshs arbete. Men själv vågar han inte vara öppen med sin tillhörighet. Det är han inte ensam om. –Många judar i Malmö ..., unga mot antisemitism & främlingsfientlighet, jobbar aktivt genom skolbesök, föreläsningar och utbildningar av unga. De som rekryteras som ambassadörer hör ofta själva till utsatta grupper. som var helt traumatiserade. Då måste vi också respektera varandra.

En av föreningens viktigaste åtaganden är att varje år utbilda ett stort gäng ungdomar, som däref ter blir ambassadörer för föroch Sverige känner sig otrygga eningen och dess budskap. De och judiska församlingen har stora rekryterar medvetet unga från helt problem med hot, trakasserier och ska olika områden i stan, som naturligt inte degörelse. möts, med olika bakgrund, läggning, religi

”Mest av allt är jag trött på den politiska sandlådenivån. Visst behövs det hårdare lagar, men det är bara en del av lösningen. Det riktiga arbetet måste byggas underifrån.”

Siavosh är tacksam för alla priser och utmärkelser, men medger att det gick för fort ett tag.

av dem som mördades i de jugoslaviska folkmorden. –Att grannar kunde ge sig på varandra på grund av etnicitet, och så nära i tiden, fick dem att tänka att det skulle kunna hända igen, om vi inte jobbar aktivt emot.

DEN SENASTE tiden har det varit tufft att vara Malmöbo, säger han. Det råa våldet, avrättningarna på öppen gata, skrämmer långt ned i själen. Samtidigt är han, liksom så många andra i stan, trött på slentrianbilden av Malmö som den livsfarliga gangster staden. –Men mest av allt är jag trött på den politiska sandlådenivån. Visst behövs det hårdare lagar, men det är bara en del av lösningen. Det riktiga arbetet måste byggas underifrån.

För det krävs långsiktiga resurser och förebyggande insatser. –Barn och ungdomar måste bli sedda och supportade.

Han tar sig själv som exempel. Det var först när han fick en lärare som uppmärksammade honom på allt det där som fanns bakom hans jargong och bråkiga attityd, som Siavosh började tro på sig själv och sin förmåga.

Idag håller han långsamt på att minska sin egen betydelse i föreningen UMAF. En av anledningarna är att han inte längre orkar

Arbetet mot antisemitism är viktigt, men nu vill

Siavosh att även romerna bli sedda.

Siavosh Derakhti

Ålder: 28 Bor: Malmö Familj: Flickvän, de är förlovade. Föräldrar, syskon och två hundar. Gör: Social entreprenör och föreläsare. Driver den politiskt och religiöst obundna föreningen Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet.

fara land och rike runt och föreläsa. Med en blinkning, men samtidigt ett allvar i rösten, förklarar han att han är utled på att vara den lyckade invandrarkillen som ska komma med inspiration och snabba lösningar. –Alla klappar mig på axeln. Men jag vill inte ha den rollen längre.

Siavosh är en social entreprenör med ett stort kontaktnät och en lång rad framtida idéer att förverkliga. Men i minst tre år till har han lovat att fortsätta arbetet i Malmö. För att det behövs. Men till skillnad från 2010 görs det åtminstone en hel del idag, konstaterar han. Malmö stad ska just dra igång en stor satsning mot antisemitism tillsammans med Judiska församlingen och sedan flera år driver rabbinen och en av stadens imamer dialogprojektet Amanah. –Nu hoppas jag att även romerna ska få mer stöd. Det får de knappt idag.

Kunskapen om den nationella minoritetsgruppen är alldeles för låg, menar han. –Vi måste börja på gräsrotsnivå, alltså i skolorna, med undervisning om romernas historia i Sverige och en fördjupning om allt som Europas romer tvingats gå igenom före, under och efter andra världskriget.

För nyckeln till förändring är, som alltid, kunskap, understryker han. Och mänskliga möten.