Tema:Skatter

TEMA: SKATTER

De skatter vi moderna människor samlar på oss tar ofta formen av upplevelser. Inte minst resor. Vad blir den nya statusprylen när vi inte längre kan flyga jorden runt? Kanske kommer coronaviruset lära oss att det verkligt värdefulla finns i relationerna till varandra.

Flest prylar när den dör vinner, sägs det ibland om den som söker materiell status. Nu jagar vi också upplevelser – efter listor med allt vi vill hinna innan vi dör. Vi fortsätter samla skatter på jorden, bara formerna förändras. Prestation

ger statuspoäng

AV MATS KARLSSON ILLUSTRATION: ANNA GUNNESTRÖM

DET KALLAS ”bucketlist”, en lista över sådant som man ska göra innan man trillar av pinn – eller ”kick the bucket” på engelska. De är vanligast på sociala medier, där det ibland kommer inlägg som ”Yes, nu har jag klarat en punkt till på min bucketlist!” intill en bild med personen på toppen av Kebnekaise.

Det har också blivit en genre i bokbranschen, en störtflod utlöst av boken 101 saker du ska göra innan du dör från 2005. Den har fått efterföljare som 1001 golfhål du måste spela innan du dör. Tidningsrubriken ”30 saker du måste ha på din bucketlist inför sommarlovet” innehåller också ett av de magiska orden ”ska” och ”måste”. En bucketlist kan uppfattas som att man gör livet till ett dataspel, som Pokemon Go – man måste besöka vissa platser, utföra bedrifter och samla så myck et poäng som möjligt. Men en sådan lista behöver inte enbart vara till ondo, anser psykologen Fredrik Sandin. –Det beror på vad man jagar, det kan finnas många fördelar med att sätta upp mål. Det kan hjälpa dig att ta steg på vägen mot något du vill uppnå, som hjälper dig att leva ett bättre liv. Men jagar man bara materiella statusmarkörer finns det en risk att det blir ytterligare en stressfaktor än att du utvecklas som person, säger han.

Den generation som växte upp efter andra världskriget har fått uppleva ett ekonomiskt uppsving utan motstycke i svensk

historia. För många av dem blev det viktigt att deras barn skulle ”bli något”, det vill säga läkare, ingenjör eller ekonom. Många ville visa sitt välstånd med en fin villa och ny bil varje år.

I dag är det upplevelser som visas upp – vid sidan av ett oklanderligt hem, som fortfarande är viktigt. Det är status att visa upp bilder från resmål. Inte från fjärran stränder som föräldrarna for till för att koppla av, utan från berg som bestigits, forsar som har ränts eller långlopp som sprungits.

I stället för att skaffa sig ett statusyrke, presterar man genom att klara självförverkligande utmaningar. Ju större utmaning, desto högre poäng i sociala medier.

Men nu som då finns ett aber: Oavsett hur stora skatter vi samlar blir vi sällan nöjda.

–Lyckoforskningen visar att en ny bil eller en större lägenhet ger en ganska kortvarig boost av välbefinnandet. Ganska snart är man tillbaka på samma grundnivå igen. Därmed inte sagt att det är fel att skaffa ny bil eller nytt boende, men det är ganska ytligt att tro att det är vägen till lycka, säger Fredrik Sandin.

SKILLNADEN MELLAN i dag och förr är att sociala medier ger oss närmast oändliga möjligheter att jämföra oss med varann. Många följer influencers som talar om vilka saker och upplevelser som vi ”måste” skaffa oss. –Det är viktigt att skilja på interna och externa motivationsfaktorer. De externa är sådant vi kan ta på, köpa. De interna kan vara att bli en bättre förälder, att våga be chefen

”Forskning visar att hjärnans lyckocentrum stimuleras mer när man ställer upp för andra än om man gör något för sig själv.”

om högre lön, att prata inför en grupp, att bli mer känslomässigt öppen. Sådana mål kan man också sätta, tipsar Fredrik Sandin.

Han hjälper bland annat människor som har prestationsinriktade jobb, och ibland försöker prestera lika mycket på sin fritid, att sakta ned. Ett sätt är att visa sig själv medkänsla, att ge sig själv råd man skulle ge en stressad vän: ”Strunt i det, sätt dig och ta en kopp te”. Att acceptera sig själv och fokusera på det som är viktigt i livet. bok Lyckans verktyg. DEN SOM fortsätter överprestera riskerar att till sist gå in Skälet är att vi vänjer oss vid nya omständigheter och faller i väggen. Då blir listorna annorlunda. Journalisten Tanja tillbaka till en grundnivå. Hela 50 procent av vår upplevda Dyreland drabbades av stroke efter år av stress. Hon saktade lycka beror på generna, bara 10 procent på omständigheter ned, blev mindfulnesscoach och gjorde en ny ”bucketlist”. En kring oss. Resterande 40 procent beror på medvetna handav punkterna var att tomglo, att stanna upp och bara glo på lingar och val vi gör. ingenting några minuter. Att för en stund släppa fokus. Något vi kan välja enligt Lyubomirsky är att göra fler goda

Att tillbringa mer tid med sina barn och sin familj skulle gärningar (det räcker inte att vara snäll i största allmänhet), också kunna vara en punkt på en bucketlist. Inte så flashigt vilket ger oss energi och på sikt förändrar vår självuppskatt att visa upp i sociala medier, men bättre för både det egna och ning. Att vårda nära relationer ger en robustare lycka, inte omgivningens välbefinnande. snabba kickar som vi vänjer oss vid och tröttnar på. Att lära sig

Just det är en av de vanligaste sakerna människor ångrar på förlåta och ta hand om kropp och själ, är två andra råd hon ger. sin dödsbädd: att de inte tillbringade mer tid med sina barn Och att sätta upp rimliga mål, som är ens egna och och närmaste. Detta enligt boken Top five regrets of the dying meningsfulla. Aktiva mål bör inte fokusera på en prestation, från 2012, av sjuksköterskan Bronnie Ware som jobbade inom utan sådant som sätter igång en process: att gå med i en förpalliativ vård. ening, att börja ge blod, att lära sig mer om konst. Det innebär

Många ångrar också att de jobbat för mycket och att de inte nya utmaningar men ger oss också positiva erfarenheter som varit tillräckligt sanna mot sig själva. Att man inte tjänat mer stimulerar oss att gå vidare. pengar, skaffat mer prylar eller varit med om tillräckligt häftiga upplevelser tillhör däremot inte topp fem. PSYKOLOGEN OCH författaren Alf B Svensson, som föreläser

Upplevelser är inte av ondo, så länge de inte går ut över vikom familjeliv och relationer, jämför den moderna lyckoforsktigare saker. I stället för att jaga spektakulära upplevelser att ningens rön med kristen etik: pricka av på en lista kan målet vara att tillbringa mer tid med –Det viktigaste är att man vårdar sina relationer, särskilt barnen, och på köpet uppleva saker tillsammans. dem inom familjen. Att älska sin nästa som sig själv, det är något man får jobba med hela livet. Forskning visar DET HAR sagts i minst två tusen år, och det är att hjärnans lyckocentrum stimuleras mer när fortfarande rykande aktuellt: ”Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bry

TRE SAKER

Prylar, pengar och prestationer ger kickar, men de är i allmänhet kortvariga och vi triggas att hela tiden att söka mer. Ingen blir i det långa loppet lyckligare av att förändra sina levnadsomständigheter, visar ”ett imponerande Relationer – att ta hand om våra nära ger robust glädje Goda gärningar – att göra något konkret för andra Mål som kan nås – utmaningar som peppar och stimulerar kamrater, tipsar han. Har man förverkligat sina drömmar men försakat familjen har man inte prioriterat rätt. –Man kan visst ha en lista, bara man sätter upp mål som är meningsfulla, inte bara sådant som är roligt. Man kan inte söka lyckan, den uppstår som en biefstort forskningsmaterial”, skriver den amefekt av att man reflekterar över sitt liv och rikanska psykologen Sonja Lyubomirsky i sin gör något meningsfullt, säger Alf B Svensson.

man ställer upp för andra än om man gör något för sig själv.

I stället för att sätta upp en bucketlist kan man tänka på vad man skulle vilja bli hågkommen för efter sin död, av sin ter sig in”, säger Jesus i Matteusevan... som ger varaktig lycka: äkta hälft, sina barn och sina arbets geliet.

Prylar, pengar och prestationer ger ett kort rus, men allt känns snabbt som vanligt igen.

FOTO: NASTCO/ GETTY IMAGES

FOTO: GETTY IMAGES

Skattletarnas otroliga fynd

Böcker och filmer är fulla av dem – hemliga skatter som gömts av pirater eller människor på flykt. Skeppsvrak på havets botten med skattkistor i lasten, eller sjörövarskatter på pyttesmå öar dit bara en mystisk karta visar vägen. Men de finns på riktigt också. Än i dag händer det att människor snubblar över rikedomar som varit försvunna i hundratals år. AV SARA GRANT

FOTO: GETTY IMAGES

Moskén i hamnstaden Caesarea i Israel.

Mynt i hamnen

År 2015 hittades ett par tusen guldmynt, minst tusen år gamla, i den gamla hamnen Caesarea mellan Haifa och Tel Aviv i Israel. Sportdykarna som hittade skatten trodde det var leksaker först, men experter kunde konstatera att de var från Fatimidynastin, som styrde i Mellanöstern åren 909–1117. Förmodligen kommer de från ett fartyg som var på väg hem efter att ha tagit upp skatt i riket.

FOTO: GETTY IMAGES

Metalldetektor – god hjälp vid skattletande.

Gemensamt offer

England är fullt av amatörskattletare, och ibland gör de verkliga fynd. Dave Crisp sökte av ett fält i Somerset med metalldetektor år 2010 när den plötsligt gav utslag. Han grävde och fick syn på en lerkruka och under den ett litet mynt. Arkeologer fick gräva vidare och fick fram 52 000 mynt från 200-talet, som vägde 160 kilo tillsammans. Forskarna tror att krukan och mynten är ett offer till gudarna som ett helt samhälle gått ihop om.

FOTO: GETTY IMAGES

Lämningar av Sandby borg på Öland.

Kvarglömd slant

Shree Padmanabhaswamy-templet i Indien.

Heliga diamanter

Shree Padmanabhaswamy-templet i Trivandrum, Indien, byggdes på 1500-talet. År 2011 bestämde sig myndigheterna i staden för att inventera vad som fanns i de många hemliga kamrarna i den stora byggnaden. I ett rum hittades en skatt värd flera miljarder: guldhalsband, guldrep, antikviteter i silver och hela säckar fulla med diamanter.

Guldtackor kan ha olika vikt och storlek.

Guld på toaletten

De indiska städarna trodde knappt sina ögon när de öppnade säckarna som lämnats kvar på toaletten på ett plan som landat i Kolkata år 2013 – där låg 24 guldtackor. De vägde omkring ett kilo styck och värdet var närmare 8 miljoner kronor. Hur guldet hamnat på toan har ingen helt rett ut.

För 1600 år sedan inträffade en massaker på Sandby borg på Öland. Gärningsmännen stal allt de kunde komma över, men missade uppenbarligen en del. Sommaren 2014 hittades ett guldmynt nere i ett stolphål, en så kallad solidus, som var den lön som romerska staten betalade ut till de som tjänstgjorde som legosoldater på 400- och 500-talen.

Vikingaskatten hittades utanför Harrogate.

Silver från vikingar

David Whelan och sonen Andrew är två andra engelska skattletare som faktiskt hittat en gömd förmögenhet. Sommaren 2007 hittade de en hel vikingaskatt i silver – 617 silvermynt och 65 andra föremål. Skatten har daterats till 900-talet, och innehållet kommer från England, Frankrike, Tyskland och även Asien.