Så kan du hitta vägen till ett enklare liv
SOPHIE BERGSTRÖM
FINNER FRID NÄR
HON SPRINGER
MATTIAS KLUM:
”Det gör ont att se förstörelsen. Men det vackra, det fantastiska, fyller på hjärtat varje dag.”
tema
Att känna oro och finna lugn
Julens budskap handlar om frid
”Vi önskar Eder alla en fröjdefull jul”
Ja vi är nog många som har minnen av sången Goder afton från skolan eller från luciatåg när vi var små, även om vi kanske inte riktigt förstod vad fröjdefull betydde då. Ordet betyder glädjerik. Att önska varandra en glad jul är ju den vanligaste hälsningen på engelska (Merry Christmas) men även på danska och tyska. I vårt språkbruk och tradition har det blivit så att det är god och gott som används – god jul, gott nytt år och god fortsättning. Vad är en god jul för dig?
Men den önskan som egentligen allra mest hör ihop med julen är fridfull. Redan i profettexterna för julen står det att den kommande Messias ska vara en fridsfurste. Änglarnas budskap till herdarna har samma ärende, att friden kommit genom det nyfödda Jesusbarnet. I psalmen Härlig är jorden finns textraden ”frid över jorden Herren bjöd”. Och åter hör
”Oavsett vad du önskar för andra och dig själv i jul så hoppas jag att den blir så som du behöver.”
vi raderna i Nu tändas tusen juleljus att stjärnan över Betlehem ska ”få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus”. Och det är verkligen något att önska och be för. Frid.
I hälsningarna vi ger varandra så här års, i förhoppningarna om en glad eller god jul, ryms också en önskan om frid. Frid är inte bara något utlyst eller abstrakt utan kan också vara ett personligt tillstånd, en känsla. Allt kanske är ”frid och fröjd” utåt sett men inte i hjärtat. Oavsett vad du önskar för andra och dig själv i jul så hoppas jag att den blir så som du behöver. God, fröjdefull, fridfull, kravlös, lugn, kärleksfull eller något helt annat. Och även om du känner att friden inte infinner sig eller kan frammanas så har friden kommit till oss på ett större plan. Det är julens glada och goda budskap. Det får vi låta oss omslutas av.
”Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad”
(Sv Ps 127)
En fridfull jul önskar jag dig!
Carl Jyllermark Kyrkoherde
Innehåll
Din församling
Aktuellt
6 Tre olika sätt att finna frid
25 Julhälsning från biskop Marika Markovits
26 Kalendarium
28 Vinter på kyrkogårdarna
30 Barnens eget altarskåp Tema frid 9 Att finna friden mitt i oron
Pistage och mandelmassa tar saffransbullen till en ny nivå!
Mattias Klum Fotograf, filmare och konstnär
30 Receptet
”Gud föddes som ett utsatt barn i ett stall för att få oss att lämna luftslott och paradisdrömmar och få oss tillbaka till det mest basala i livet”.
Läs biskop Marika Markovits julhälsning på sid 25.
Foto: EMANUEL ERIKSSON
saftiga och goda
Saffransbullar med pistage
Saffran, mandelmassa och pistagenötter passar så bra ihop. Det blir saffransbullar som är godare än vanliga helt enkelt.
35 bullar
Ingredienser:
5 dl mjölk
50 g jäst för söta degar
1 g saffran (2 paket)
1 tsk stött kardemumma
1 tsk salt
2 dl strösocker
200 g smör, rumsvarmt 12–14 dl vetemjöl
Fyllning:
200 g smör, rumsvarmt
200 g mandelmassa, riven
1 dl pistagenötter, hackade
1 msk vaniljsocker En nypa flingsalt
REDAKTION
VARSÅGOD!
Sockerlag: 1 dl vatten
1 dl strösocker En nypa saffran
Garnering: Hackade pistagenötter och strösocker
Gör så här:
◗ Smula jästen i köksassistentens bunke och rör ut den med mjölk. Tillsätt saffran (spara en nypa till sockerlagen), kardemumma, salt, socker, vaniljsocker och smör. Arbeta in vetemjölet gradvis. Kör degen i assistent i minst 10 minuter.
◗ Vispa ihop fyllningen
◗ Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom SlakaNykils pastorat
Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se
under tiden.
◗ Kavla ut degen till en rektangel. Bred på fyllningen, vik degen på längden och skär remsor. Vrid och forma snurror. Lägg bullarna på en plåt klädd med bakplåtspapper.
◗ Låt jäsa under bakduk i 1–2 timmar.
◗ Koka upp vatten och socker till sockerlagen, tillsätt lite saffran för extra färg och smak.
◗ Grädda i 225°C (varmluft) i 8–10 minuter. Pensla med sockerlag direkt efter gräddning och garnera med lite strösocker och pistage. Låt svalna på galler.
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Printagon, Helsingborg, 2025
Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Mari Lundmark
Nästa tidning: Kommer vecka 12.
RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén
Här kan vi mötas i vår
Caféer och mötesplatser
Gammalkils församlingshem
14.45- Bokcafé
16.30 30 januari, 27 februari, 27 mars, 24 april
14.00- Gammalkils syförening
Soppluncher
Lambohovskyrkan
12.00 Torsdagar, udda veckor Terminsstart 15 januari
Nykil Gamlegården
16.00 15 januari, 12 februari, 12 mars, 9 april, 7 maj.
Lambohovskyrkan
18.00- Hantverkscafé för kvinnor
... våra meditationsgrupper.
Slaka kyrka
◗ Tio tillfällen på måndagskvällar med start i januari.
Kontakt: annika.pohl@ gmail.com
Lambohov
◗ Planerad start senare under våren.
Kontakt: linnea@ rosenbaum.se
Nykil
◗ Betänketid, kvällstid måndagar i Nykils kyrka.
Kontakt: anna-karin. thalinkarlberg@ svenskakyrkan. se missa inte
20.00 Måndagar. Terminsstart 12 januari
17.30- Språkcafé
19.00 Tisdagar. I samarbete med Röda korset. Terminsstart 13 januari.
14.00- Lambohovscafé
16.00 Varje torsdag. Den som vill kan följa med på promenad med start 14.00.
Nykil, Gamlegården
17.30- Hantverkscafé
19.30 Måndagar. Terminsstart 12 januari.
Skeda församlingsgård
14.00- Onsdagsträff
16.00 14 januari, 18 februari, 18 mars, 1 april, 6 maj.
Ulrika församlingshem
18.30 Ulrika café 26 februari, 23 april.
14.00 Ulrika café med våfflor 26 mars.
14.30- Stickcafé
16.30 Onsdagar. Terminsstart 14 januari.
Missa inte våfflorna den 26 mars i Ulrika café!
12.00 Tisdagar, udda veckor Terminsstart 13 januari. Slaka
◗ Sopplunchen har flyttat tillfälligt till Lambohov under tiden Kyrkliden byggs om.
11.30 Tisdagar, jämna veckor Terminsstart 20 januari.
Körer
◗ Vi har många körer i pastoratet och nya korister är alltid välkomna. Kom med och sjung du också! Våra körer startar vårterminen vecka 3.
Lambohovs kyrkokör
18.00- Tisdagar
20.00 Kontakt: Birgitta Ruthberg 070–517 37 98.
Alla kan sjunga-kör 15.00- Tisdagar
16.30 Kontakt: Birgitta Ruthberg 070–517 37 98.
Jazz- och gospelkören Fröjda
18.00- Torsdagar
20.00 Kontakt: Anette Hallén 072544 83 93.
Nykil-Gammalkils kyrkokör
18.00- Torsdagar
20.00 Kontakt: Martin Frodlund 073–075 07 30.
Skeda-Slaka kyrkokör
18.30- Måndagar
20.30 Kontakt: Helene Ranada Matstoms 073–062 23 13.
Kören Sanctus i Ulrika
18.30- Måndagar
20.30 Kontakt: Stefan Söderblom 072574 00 05.
Barnkören Joy i Lambohov
17.30- Onsdagar
18.30 I samarbete med Equmeniakyrkan. Kontakt: Lisa Falklöf 072–205 43 47.
Barnkören i Skeda
17.00- Måndagar
17.40 Kontakt: Helene Ranada Matstoms 073–062 23 13.
Barnkörerna i Nykil
14.15- Onsdagar
15.45 Kontakt: Martin Frodlund 073075 07 30. Sånglek (skolår 1–2). Sångfåglar (skolår 3–6).
Barnkören Gloria i Ulrika
16.30- Måndagar
17.15 Kontakt: Stefan Söderblom 072574 00 05.
Barn och ungdom
◗ I SlakaNykil finns mötesplatser för alla – från de allra minsta till de som snart är vuxna. Kom och var med.
Små barn
◗ Öppen verksamhet för daglediga barn 05 år och medföljande vuxen. Vi leker, fikar och sjunger tillsammans.
Terminsstart vecka 3
Skeda församlingsgård
13.30- Måndag
15.30 Kontakt: Lisa Falklöf 072205 43 47.
Nykil, Gamlegården
10.00- Tisdag
12.00 Kontakt: AnnaKarin Thalin Karlberg 073037 55 50
Skolbarn
◗ Det finns lediga platser i några av våra grupper för skolbarn. Hör av dig till respektive kontaktperson för mer information. Terminsstart vecka 3.
Tisdagar
Ulrika församlingshem
14.00- Tisdagskul
16.30 Varannan tisdag, udda veckor
För barn i förskoleklass t o m skolår 6. Kontakt: Jorge Ibanez, 072–735 23 12 och
Stefan Lidén 072733 96 53.
Lambohovskyrkan
Tisdagskul
Eftermiddagstid, varannan vecka. För barn i årskurs 1–5.
För information och anmälan, kontakta Marie Wigh, 076–102 12 36.
Torsdagar
Skeda församlingsgård
13.50- Trädet 16.30 För barn i årskurs 16. Kontakt: Lisa Falklöf, 072–205 43 47.
Ungdomar
Lambohovskyrkan
Ungdomsgrupp
◗ Kontakta Stefan Lidén på 072733 96 53 om du vill veta mer.
Ungdomsbandet
◗ Går du i nian eller på gymnasiet och tycker det är kul med musik? Då kanske du vill vara med i Ungdomsbandet. Hör av dig till Stefan Lidén på 072733 96 53 så får du veta mer. Instrument finns att låna.
Välkommen på sopplunch i någon av våra kyrkor!
Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON
!håll utkik
◗ Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil
◗ I månadsbladet finns ett kalendarium där du kan se allt som händer i pastoratet, dag för dag. Månadsbladet finns att hämta i våra kyrkor och församlingshem.
Tre olika sätt att finna frid
Lundmark
SOPHIE
◗ Det kanske inte är alla som tycker att en löprunda på en mil i ur och skur är ett bra sätt att få frid i sinnet och kroppen. En som tycker det är Sophie Bergström –men det var långt ifrån självklart när hon gav sig ut på sitt livs första löprunda.
– Jag har alltid haft jobb som gjort att jag fått röra mycket på mig på arbetstid. Därför har jag aldrig tränat på fritiden. Men så träffade jag en familj som berättade att de tränade tillsammans. Målet var en svensk halvklassiker och de tyckte det var ett toppenbra sätt att få tid tillsammans och framför allt, få umgås med tonåringarna i familjen.
Sophie fick frågan om inte hon och hennes man också skulle haka på.
– Mitt spontana svar var ”åh så roligt, det gör vi”. Sedan tänkte jag efter. Hur ska det här gå? Jag som aldrig idrottat förut. Men envis är jag och jag gillar utmaningar. Så hur svårt kunde det vara?
DET VAR SVÅRT. Jättesvårt. Den första, korta löprundan blev en mardrömsupplevelse, men Sophie bet ihop och fortsatte. En dag började hon längta efter att komma ut och springa. Vädret spelade ingen roll och var det mörkt tog hon på
”Jag fyller mina frysboxar och potatislådan varje höst och sedan behöver jag inte oroa mig för hur jag ska bli mätt varje dag”, säger Bibi Ranada.
”Att springa gav mig ett lugn. Jag kunde nysta upp alla tankar som for runt i mitt huvud och för första gången i mitt liv kände jag att jag fick tänka färdigt.”
en pannlampa. För ut skulle hon. – Att springa gav mig ett lugn.
Jag kunde nysta upp alla tankar som for runt i mitt huvud och för första gången i mitt liv kände jag att jag fick tänka färdigt. En del tankehärvor löste upp sig av sig själva och de som inte gjorde det kunde jag plötsligt låta passera och släppa taget om. Det var en befrielse på så många plan.
FÖR ATT KVALIFICERA sig för en svensk klassiker ska man genomföra fyra lopp inom tolv månaderlöpning, cykel, simning och skidor. Det har Sophie gjort flera gånger. Men hur det går när det är dags för tävling är inte det viktigaste.
– För mig är det inte hela världen om jag måste bryta ett lopp eller om kroppen inte funkar riktigt så att jag kommer långt ner i resultatlistan. Det är tiden fram till loppet och den frid jag känner när jag tränar som är grejen. I klassikergrenarna är det löpningen som ligger mig allra varmast om hjärtat. Jag är aldrig så klarsynt och lugn som när jag kommer hem efter en löprunda. Visst blir jag glad och lite stolt och påminns om att inget är omöjligt när jag tittar på mina medaljer. Men det viktigaste är faktiskt att jag har hittat mig själv och en väg till lugn i både kropp och själ.
Sophie Bergström
BIBI
◗ Att ta vara på det som finns och inte låta något förfaras har gått som en röd tråd genom Bibi Ranadas liv. Mormor och farmor fanns på nära håll under hennes uppväxt och hon fick tidigt vara med de båda i deras kök.
– Mormor var en fena på att laga mat. Hon syltade och saftade. Farmor hade upplevt de svåra åren i Tyskland efter första världskriget. Hon hade lärt sig att ta vara på allt och laga mat med ingenting. Farmor lärde sig aldrig svenska riktigt, så vi kunde inte prata så mycket med varandra. Men vi arbetade tillsammans i tyst samförstånd i köket och då behövdes inte så många ord.
STUNDERNA I KÖKET hos mormor och farmor gjorde stort intryck på Bibi. Att fortsätta i deras fotspår när hon själv fick familj kom nästan av sig självt.
– Jag utbildade mig till ingenjör och har alltid arbetat heltid. Vid sidan av jobbet har jag odlat grönsaker, gjort smör och ost, haft höns och grisar. Det har varit viktigt för mig att veta varifrån det jag äter kommer och att inte vara beroende av att handla i en affär. Det fanns också en frid i att veta att jag alltid kunde sätta mat på bordet till familjen med det som fanns hemma.
Orden ”inget får förfaras” ledde också till en kanske något oväntad karriär som torgmadam. På köpet kom ett fördjupat intresse för att odla.
– Ett år hade jag hur mycket borstnejlikor som helst. Blommor får inte heller förfaras, så jag ställde mig på torget och sålde. Det ena gav det andra och i många år stod jag där regelbundet och sålde mitt överskott av grönsaker, blommor, saft och inläggningar. Jag lärde mig mycket om grönsaker och odling av mina torggrannar och började odla ännu mer.
IDAG ÄR BARNEN utflugna sedan länge och Bibi bor ensam i Skedagården. Hon har inga djur längre, men är fortfarande självförsörjande på grönsaker och potatis. Det är ytterst sällan hon behöver handla i butik och hon tror att hon skulle klara sig helt och hållet på det som finns hemma i ungefär två månader.
– Jag fyller mina frysboxar och potatislådan varje höst och sedan behöver jag inte oroa mig för hur jag ska bli mätt varje dag. Grönsakssoppor och potatis i olika former tröttnar jag aldrig på. Ibland blir jag riktigt sugen på falukorv. Då köper jag en och den brukar räcka länge.
4råd från Bibi till den som vill bli mindre beroende av mataffären
◗ Om du kan, skaffa dig möjlighet att odla. En kolonilott är toppen. Om du inte har trädgård kanske du kan ha odlingslåda på balkongen?
◗ Satsa på potatis. Den kräver ytterst lite arbete, man sätter ner på våren och tar upp på hösten. Går även utmärkt att odla i hinkar.
◗ I en soppa kan du ta tillvara även det som ser lite ledset ut i kylskåpets grönsakslåda.
◗ Det finns mycket gott i naturen. Nässlor och kirskål går utmärkt att frysa och göra soppa på under vintern.
missa inte
Vill du uppleva
Go Bach to sleep?
◗ Här är vårens datum:
Datum: 5 februari och 5 mars. Tid: 19.00. Plats: Gammalkils kyrka.
GO BACH TO SLEEP
◗ Brukar du bli erbjuden en kudde och en filt när du kommer till kyrkan? Och även bli uppmanad att lägga dig ner i kyrkbänken och gärna somna till lite? Det kanske låter märkligt, men om det står Go Bach to sleep på programmet så är det precis så det ska vara. Att gå ner i varv och bara få vara en stund är en av grundtankarna bakom Go Bach to sleep, berättar Martin Frodlund, organist i SlakaNykil.
Martin Frodlund.
– Jag vill skapa en varm, meditativ stämning i kyrkan de här kvällarna där många tända ljus ger en lugn och fridfull känsla. Man ska kunna komma från en vardag i fullt tempo, landa ner i kyrkbänken med kudde och filt och bara njuta. Det är skönt att ta av sig skorna. Så ett tips är att ta med ett par varma
sockor, då det kan dra lite på golvet i kyrkan.
MARTIN BÖRJAR MED att spela lite lugn samlingsmusik och efter en kort introduktion börjar programmet som oftast består av tre block med en kort, tyst paus mellan varje.
– Det första blocket ska vara som ett insomnande. Jag spelar musik med en lugn puls och en jämn, men ändå tydlig rytm. Det ska vara lätt att andas i samma tempo som musiken så att man snabbt kommer till ro i både kropp och tanke.
I det andra blocket fokuserar musiken på drömmen, innan det är dags att vakna i det tredje blocket.
– I det andra blocket behövs ingen tydlig rytm eller puls. Det får
SAGT OM GO BACH TO SLEEP
”För mig är Go Bach to sleep en stunds meditation där jag kan lägga mig ner, slappna av och stänga ute världen utanför. Att få ”komma in” i musiken, lyssna till de olika stämmorna och samtidigt uppleva helheten i stycket – det är stort. Bachs musik lämnar ingen oberörd och jag känner mig privilegierad som får möjlighet att komma till de här musikstunderna.” Tommy
Gudstjänstvärdarna
Ingrid och Annika var beredda med kuddar och filt i Slaka kyrka.
gärna vara lite drömskt med melodier som svävar i väg hit och dit, högt upp i kyrkorummet. Sedan går musiken sakta över mer i dur, med lite högre toner. Det ska inte vara som när väckarklockan ringer, utan mer som en gryning när solen sakta går upp och fåglarna börjar sjunga.
NÄR ALLA HAR vaknat till och satt sig upp i kyrkbänkarna är det dags att runda av. För den som vill finns oftast varm choklad med tilltugg och en möjlighet att dela med sig av det man känt, eller kanske till och med drömt, under de tre musikblocken.
– Musik öppnar upp något inom oss och det brukar bli ett fint samtal innan var och en går hemåt, förhoppningsvis med frid i sinnet och kroppen efter en timme med Bach.
”Man känner in musiken på ett helt annat sätt när man får ligga ner i kyrkbänken. Det är rogivande och mysigt när mörkret sänker sig och man får vila en stund med kudde och filt. Det kommer absolut att bli flera Go Bach to sleep för oss.” Jenny & Roger
tema
frid Att bära oro men finna lugn
TEXT: Linda Newnham ILLUSTRATION: Sophie Ekman
känner du igen klumpen i magen? Tankarna som rusar när du egentligen borde sova, eller den där känslan av att alltid ligga steget efter, trots att allt egentligen är under kontroll? Oro är något vi alla bär på ibland, men den kan ta sig olika uttryck.
För vissa är den en dov bakgrundston som följer med genom livet, för andra ett helt soundtrack som dominerar tillvaron.
Och när oron tar över riskerar den att stå i vägen för det vi längtar efter: frid, balans och inre lugn.
Tove Wahlund, psykolog och forskare inom oro, har tillsammans med Erik Andersson skrivit boken
Orosboken – ta hand om din oro i fem steg. Hon beskriver oro som en mental process: vi föreställer oss problem och hot som skulle kunna hända.
– Sedan pratar man om att man också känner
”Oro är en av människans superkrafter.”
Tove Wahlund, psykolog och forskare inom oro
sig orolig, det vill säga att orostankarna avspeglar sig i kroppen.
Att vi ängslas är egentligen helt naturligt, det finns till och med ett evolutionärt värde i det.
– Förmågan att föreställa sig faror innan de händer har hjälpt oss att överleva. Om jag kan tänka att marken framför mig är sank, så kan jag välja en annan väg. På samma sätt oroar vi oss för våra barn, för att de ska ramla ner från en hög sten eller frysa och bli sjuka, och så gör vi något för att skydda dem. Så genom historien har oron varit en mänsklig superkraft, säger hon.
Men medan vissa verkar kunna ta saker mer med en klackspark fastnar andra lättare i gnagande ”tänk om”-tankar. Enligt Tove beror det både på arv och miljö. Orolig läggning tycks vara genetiskt, men barn till oroliga föräldrar plockar ofta också upp mönstret och oroar sig mer själva. Även livets skiften påverkar hur mycket vi oroar oss.
– Hjärnan är som sagt en slags förutsägelsemaskin, men när förutsättningarna ändras drastiskt, som när du får barn, byter jobb, skiljer dig eller blir allvarligt sjuk blir det svårare att förutse vad som ska hända. Då
Foto: EVA LINDBLAD/ 1001BILD.SE
kan man få ett extra orospåslag.
Oro är alltså en del av livet. Men när blir den så stark att den blir ett pro blem?
– Det går inte att säga att så här många minuter oro per dag är lagom, för vi är alla olika. Men om oron gör att du får svårt att sova, har svårt att koncentrera dig eller blir utmattad kan du behöva kika på saken, säger Tove.
Oron kan också påverka dina relationer. Den kan göra dig kontrollerande: ”Har du verkligen fixat resan? Sett till att Carro får skjuts hem efter den träningen? Och dubbelkollat att räkningarna är betalda?” Eller så gör den dig passiv: ”Du får bestämma, jag vågar inte ta ansvar för vilken bil vi ska köpa. Tänk om det blir fel!” Båda ytterligheterna kan bli svåra för omgivningen.
Varför tenderar oron att växa sig ännu större och svartare just på natten?
– När vi är trötta har vi inte samma aktivitet i frontalloben, som är med och reglerar känslor. Då kan de gasa på och växa sig jättestora. Dessutom konkurrerar inte tankarna med en massa annat, scenen står så att
”Förmågan att föreställa sig faror innan de händer har hjälpt oss att överleva”, säger Tove Wahlund, psykolog och forskare inom oro.
Osäga tom, och då passar oron på att
ro kan periodvis kännas som att den äter upp en. Inte konstigt att man gärna vill bli av med den, men paradoxen är att ju mer vi försöker trycka bort den, desto mer växer den. – Du vet hur det är när man bestämmer sig för att inte tänka på choklad. Vad händer? Jo, tanken blir bara starkare. Samma sak gäller oro. Det går inte att tvinga bort orostankar, säger Tove.
Istället uppmuntrar hon till ett nyfiket förhållningssätt. Att stanna upp och fråga sig själv: Vad handlar det här om? Vad är jag rädd för? Och vad gör jag när jag blir rädd?
Tove pratar om att också försöka skilja på hjälpsam och ohjälpsam oro. Är det ett faktiskt problem som går att lösa, eller en tanke som bara snurrar runt utan slut?
– Hjälpsam oro kan fungera som en signal om att det är dags att betala sina räkningar, ringa läkaren eller ta det där samtalet med din väninna som du har skjutit upp. Ohjälpsam oro däremot är som en trasig skiva som spelar samma spår gång på gång. Då kan du
behöva öva på att skapa distans till tankarna, kanske genom att skriva, prata, be, eller helt enkelt ge sig själv tid att bara låta tankarna komma och gå.
Här möts psykologens språk och det teologiska. Att skapa distans till tankarna, att lägga ifrån sig det man inte kan bära – är det inte just det bönen ofta handlar om?
– I bönen lämnar man något utanför sig själv, i Guds händer. Man konstaterar att ”det här kan jag inte kontrollera”. Det liknar mycket av det vi psykologer pratar om när vi uppmuntrar människor att träna på att genom meditation släppa taget, säger Tove.
Ja, frågan är inte bara hur vi kan förstå vår oro, utan också var vi kan vila när den känns som tyngst. Mattias Lönnebo är präst i Gamla Uppsala församling och även militärpräst. Han möter människor i många olika livssituationer och känner väl igen oron som följeslagare.
– Oro är lite som vågorna på havet, ibland kommer det stora vågor, andra dagar är de mindre, men
”Helt fria från oro blir vi nog aldrig. Frågan är snarare hur vi kan bära den.”
Mattias Lönnebo, präst
de finns alltid där. Helt fria från oro blir vi nog aldrig. Frågan är snarare hur vi kan bära den, säger han.
För Mattias handlar mycket om gemenskap.
Att sätta ord på oron inför någon annan kan göra den mindre skrämmande.
– När vi pratar med andra får vi perspektiv. Det jag oroar mig för kanske inte är så allvarligt som det
visste du att +
◗ … själshälsa handlar om ditt emotionella, mentala och andliga välbefinnande. Att känna helhet, mening och inre lugn. Det bygger på ett helhetsperspektiv där
kropp, sinne och själ hänger samman och påverkar varandra.
Själshälsan innefattar: Emotionellt och mentalt välbefinnande: Att
hantera känslor och uppleva balans.
Andlig hälsa: Att finna mening, samhörighet och syfte i livet.
Helhetsperspektiv: Att se hela människan
kändes när jag gick runt ensam med tankarna. Där kan kyrkans sorgegrupper eller själavårdande samtal vara hjälpsamma, säger han.
Och så finns friden. Bibeln talar om den, men den är inte detsamma som att oron försvinner.
– Frid är inte en fullständig frånvaro av oro. Frid är att inte vara ensam i sin oro. För mig handlar det om gemenskap med Gud och med andra människor. Att jag får lägga mitt liv i Guds händer, och veta att jag inte bär allt själv, säger Mattias.
Tron kan också ge ett större perspektiv. När allt känns skört kan det vara en tröst att se sitt eget liv i ett större sammanhang.
– I kyrkan talar vi om ett evighetsperspektiv. Det betyder inte att vi ska bortse från problemen här och nu, eller strunta i att ta hand om planeten under förevändningen ”vad spelar det för roll, allt ska ändå brinna upp en dag”, för vi har ansvar för världen och våra relationer. Men tron på att livet inte tar slut med döden, att lidandet inte får sista ordet, kan ge en djupare frid, säger Mattias.
Ett sätt att över tid minska oro kan vara att stärka den själsliga hälsan, alltså att vårda sitt inre välbefinnande.
– På samma sätt
som sammanlänkad.
◗ God själshälsa kan ge ökad livskvalitet, stärka motståndskraften mot stress och främja inre frid.
som vi tränar vår kropp kan vi träna vår själ. Det kan handla om att fylla sitt inre med sådant som bygger upp, som litteratur, musik, relationer. Eller att träna sig i att räcka ut sin hand till medmänniskan istället för att snöa in på sig själv.
Så hur hittar man en balans mellan att ta sin oro på allvar och samtidigt vila i tillit? Även här tycks psykologin och tron mötas.
– Det är en bra fråga. Jag tror man måste anstränga sig lite, och ibland skilja på vad som är mitt ansvar och vad som tillhör den andre. Oroar du dig för ett vuxet barn kan du förstås finnas där och hjälpa till, men du kan inte bära hela personens liv. Där får du lämna över ansvaret och i bön överlåta det du inte kan kontrollera, vilket faktiskt är det mesta i tillvaron, säger Mattias med ett leende.
För Tove handlar en del av friden om att acceptera ovisshet.
– Vi människor kan föreställa oss framtiden, men vi kan inte kontrollera den hur mycket vi än försöker. Och när vi slutar brottas med det omöjliga frigörs kraft till det vi faktiskt kan göra här och nu.
Har du något medskick till oroliga själar?
– Oro är helt normalt och inget att vara rädd för, men du ska heller inte behöva genomlida livet. Har oron blivit en ständig följeslagare, så sök professionell hjälp. För det finns hjälp att få, säger Tove.
5
1steg – så kan du ge oron lite ledigt och bjuda in friden
Oro är en del av livet, men den behöver inte få styra allt. I boken Orosboken – ta hand om din oro i fem steg får du tips på hur du gör plats för lugnare tankar:
Skilj på hjälpsam och ohjälpsam oro
All oro är inte dålig. Hjälpsam oro pekar ofta på något du faktiskt kan göra något åt, till exempel oron för att pengarna inte ska räcka, vilket kan få dig att göra en budget. Eller oron för att missa en deadline, som gör att du planerar bättre. Ohjälpsam oro däremot är när samma tankar kommer tillbaka och tar energi utan att leda till någon lösning. Lär dig skilja på dessa två.
2
Lös det som går att lösa
Skriv ner problemet, gör en plan och testa en lösning. Ofta tar själva görandet mindre energi än själva grubblandet.
3
Minska kontrollerna
Att dubbelkolla mejl, resvägar eller symtom kan kännas lugnande för stunden, men effekten är kortvarig. I längden tränas hjärnan bara på att leta efter fler risker, och då växer oron istället för att minska. Prova därför att kontrollera mer sällan eller på bestämda tider.
4
Skapa distans till tankarna
Tankar är just tankar, inte sanningar. Träna på att se dem som moln som driver förbi, genom till exempel mindfulness, skrivande eller samtal.
5
Konkurrera ut oron
Fyll på med sådant som ger glädje och närvaro, som rörelse, kreativitet, natur, gemenskap. Ju mer plats du ger det som gör dig levande, desto mindre utrymme får oron.
OROSBOKEN – TA HAND OM DIN ORO I FEM STEG
Erik Andersson, Tove Wahlund Natur & Kultur
MATTIAS KLUM FOTOGRAF, FILMARE OCH KONSTNÄR
”Jag
tror på kärlek och jag tror på ljus”
TEXT: Sophie Ekman FOTO: Marcus Gustafsson Efter fyrtio år med kameran som följeslagare världen över har Mattias Klum lärt sig att finna frid även i rörelsen. Närvaro är hans kompass.
kort
om
Mattias Klum
Ålder: 57 år.
Familj: Ansgar, Einar och katten
Inzaghi.
Bor: Uppsala.
Yrke: Konstnär, fotograf och filmare.
Aktuell med: Ärkebiskopens fastebok 2026: Stigminnen
◗ Det är förmiddag på Centralstationen i Stockholm. Människor rusar förbi med pappersmuggar och resväskor, tågen dånar in och ut, och mitt i strömmen kliver Mattias Klum av tåget från Uppsala. Han har just kommit hem från två intensiva veckor i Ecuador, hunnit landa en natt hemma, och i eftermiddag väntar en föreläsning på ett företagsevent. Kamerabatterierna ligger redan på laddning inför nästa uppdrag, för imorgon reser han till Irland.
Själv säger han att det är i rörelsen mellan platserna han känner sig som mest levande.
– Jag försöker vara så närvarande jag kan, var jag än befinner mig. Det är mycket tempo, men det är också en livsstil jag har valt.
Att Mattias reser mycket är knappast förvånande. Sedan 1985 har han arbetat som fotograf, filmare och konstnär med hela världen som arbetsfält. Hans
uppdrag finns sällan i Sverige. För att kunna skildra hotade ekosystem i Brasilien eller dokumentera korallreven i Indonesien krävs fysisk närvaro.
– Jag reser så lite som möjligt, men det blir ändå många resor. Projekten ligger där de behövs.
När han väl landar hemma söker han gärna stillheten.
– Jag älskar naturen. Att få komma ut, plocka svamp eller bara andas får mig att må som en prins. Och jag tänder nästan alltid ett ljus till frukosten, även om det bara är jag. Jag vill göra det fint för mig själv.
Han beskriver hur meditation och musik hjälper honom att hitta lugnet även på resande fot.
– Det kan vara några minuter av stillhet. Jag andas, fokuserar, ibland med ett mantra. Det är som att städa hjärnan. Eller så tittar jag bara ut genom ett tågfönster och ser landskap, några gäss, svanar eller rådjur. Då känner jag frid och närvaro.
”Jag
tänder nästan alltid ett ljus till frukosten, även om det bara är jag. Jag vill göra det fint för mig själv.”
NÄRVARO ÄR ETT ord som återkommer ofta under samtalet. För Klum finns det ingen skillnad mellan närvaro som fotograf och som människa.
– Det handlar om att kunna ta in något annat än sig
”Jag försöker vara
så närvarande jag kan, var jag än befinner mig.
Det är mycket tempo, men det är också en livsstil jag har valt”, säger Mattias Klum.
Mattias Klum reser så lite som möjligt, ”men det blir ändå många resor” säger han.
» själv. Om mina barn vill prata om något viktigt måste jag kunna vara hundra procent där. Som fotograf handlar det också om fullt fokus. Är jag inte närvarande blir resultatet dåligt, ibland till och med livsfarligt. Du kan inte tänka på något annat om du ligger framför en giftig orm. Då måste du vara här och nu.
HAN LER NÄR han berättar om sina två vuxna söner, 20 och 24 år.
– De har egna liv nu, men jag försöker alltid finnas där när de behöver mig.
Hur är han att leva med som partner? Han skrattar.
– Det är nog ganska lätt, men det kräver en viss flexibilitet.
I mejlsignaturen står det inte bara ”photographer” och ”filmmaker”, utan först av allt ”artist”.
– Det är avgörande, säger han.
– Den konstnärliga blicken är min drivkraft. Att fånga något, visualisera något, så att det berör. Jag tackar nej till allt som inte känns personligt. Jag går bara igång på det som har mening. Och lever både i konstvärlden och den dokumentära.
Hans bilder har publicerats i National Geographic, Geo, Vogue, Stern och The New York Times, visats på museer och klimatkonferenser världen över, från COP15 i Köpenhamn till Fotografiska i Stockholm. Oavsett format bär hans bilder en tydlig personlig ton, ofta centrerad kring ljuset, ögonblicket och närvaron i naturen.
... från Mattias till dig som vill bli bättre på naturfoto:
1 Utmana dina vanor. Bryt perspektivet, lägg dig ner på marken, byt vinkel, se världen ur en ny höjd.
2
Ge känslan en form. Ta med kameran och tolka ett ord, som längtan eller melankoli, i en bild.
3
Var närvarande. Det handlar inte om teknik, utan om att verkligen se. Ljuset, linjerna, energin i stunden.
”Vi är inte så bra som vi tror. Vi har allemansrätt, men egentligen borde det heta allemansskyldighet.”
– När jag fotograferar letar jag efter ljuset, linjerna, energin i stunden. Jag jobbar intuitivt. Ofta blir det inte den bild jag planerat, utan det som händer i verkligheten eller det jag har inom mig... Jag har inget
kontrollbehov över naturen, men däremot över min leverans. Jag kan tycka det känns märkligt att komma hem utan bilder.
KÄRLEKEN TILL NATUREN väcktes tidigt.
– Jag växte upp i Uppsala, men mina föräldrar hade en liten stuga vid en sjö utanför Ludvika. Jag var yngst av fyra syskon, en riktig sladdis, så jag lekte ofta ensam i naturen. Jag minns hur jag blev lugnad av träden, granarna, asplövens ljud. Jag gick små miniexpeditioner, lyssnade på storlommar och prasslet från kända och okända varelser, och gick verkligen igång på det. Det skapade ett inre rum av lugn som jag bär med mig än i dag.
En dag, tolv år gammal, fick han låna sin pappas kamera.
– Och han fick aldrig tillbaka den, säger han och skrattar.
– Bilderna blev mest förfärliga, men jag tänkte att det här ska jag bli bra på.
På utedasset i Dalarna låg gamla exemplar av Life och National Geographic.
– Jag satt där och jämförde mina bilder med deras och insåg att det fanns ett helt språk i ljuset.
Den beslutsamheten, och det som han själv beskriver som ett kall, följde honom. Fyrtio år senare har Mattias sedan rest över världen som fotograf och filmare. Han har följt elefanter, leoparder och bergsgorillor, men också dokumenterat skogar som brunnit, korallrev som blekts och floder som torkat ut.
– Ju mer man vet, desto mindre kan man stoppa huvudet i sanden. Det gör ont att se förstörelsen. Men det vackra, det fantastiska, fyller på hjärtat varje dag. Och utmaningarna ger mig raketbränsle. Jag ger mig inte.
HAN KALLAR SIG ”possibilist”, ett ord han lånat från forskaren Christian Azar.
– En possibilist tror på möjligheterna. Det finns mycket som går åt fel håll, men det finns hopp. Om vi väljer klokt.
Han berättar med entusiasm att det numera finns fler tigrar i Indien, fler bergsgorillor, och att vissa havssköldpaddor inte längre är hotade. Men blicken blir allvarlig.
– Sju av nio planetära gränser är överskridna. Vi måste vakna. Sverige ligger till exempel långt efter många europeiska länder vad gäller naturskydd. Spanien skyddar 30 procent av sin natur, vi bara 15. Vi är inte så bra som vi tror. Vi har allemansrätt, men egentligen borde det heta allemansskyldighet. Vi är skyldiga att ta hand om vår natur.
Många människor i världen, menar han, har tappat kontakten med naturen.
– Naturen i Sverige är snäll. Väldigt snäll faktiskt. Och det gäller bara att upptäcka det. Om man är ovan kan man börja enkelt. En filt i parken, en kopp kaffe mot en trädstam. Det är väldigt läkande och bra för kropp och själ, och det skapar närvaro.
Han berättar om möten med naturfolk i Amazonas och på Borneo, om vandringar med blåsrörsjägare i
”En possibilist tror på möjligheterna. Det finns mycket som går åt fel håll, men det finns hopp. Om vi väljer klokt”, säger Mattias Klum.
”Jag har varit nära döden många gånger. Men jag är inte rädd för döden.”
regnskogen och möten med ursprungsfolk som lever i nära samklang med naturen.
– Där är andligheten naturbaserad. Träd, lianer, djur och floder är heliga. När man hugger ner skogen förstör man inte bara naturen utan människors andliga liv. Det berör mig djupt.
MED ÅREN, SÄGER han, har tacksamheten vuxit fram genom erfarenheter och reflektion.
– Jag är tacksam varje dag. För att jag har två friska barn. För att jag får göra något meningsfullt, i en värld jag älskar. Jag är tacksam för både det vackra och det svåra. Det kommer inte gratis, men det går att öva. Och när man väl hittar den där platsen inombords, då finns den kvar.
Liksom minnena från möten med pingviner, arapapegojor och isbjörnar. Magiska ögonblick, sådana som enligt Mattias får en att förstå att världen är
större än man tror. Många expeditioner har satt sina spår, Mattias har flera gånger haft både malaria och denguefeber, blivit huggen i huvudet av kobror, jagad av elefanter, upplevt dykolyckor och varit nära att krascha med helikoptrar.
– Jag har varit nära döden många gånger. Men jag är inte rädd för döden, säger han stilla.
– Jag är rädd för att vi fattar dåliga beslut på grund av okunskap, för populism, för att vi skjuter upp att skydda vår egen framtid.
TROTS ALLT HAN upplev är det tydligt att Mattias bär på en grundläggande positiv inställning till livet, en vilja att se möjligheter även när mörkret tränger sig på. Under samtalet återkommer den där lugna tron på att saker faktiskt kan bli bättre, att människor kan förändras, att hopp är ett val.
Han pausar, ser ut på folkmyllret som rör sig förbi oss på Centralen, människor på väg någonstans med sina liv, drömmar och bekymmer. På den jord han försöker värna.
– Jag tror på kärlek och jag tror på ljus. Och jag tror att glaset är halvfullt.
Julens budskap lever i de små, heliga ögonblicken av gemenskap –också när vi möts på nya sätt.
Vad berättar för oss? julen
Julen är mer än granar och traditioner – den firar en oväntad nystart. Har du själv upplevt en vändpunkt som förändrade allt? Prästen Ulf Lindgren delar sina tankar om julens budskap.
TEXT: Sophie Ekman FOTO: Lisa Wikstrand
När började vi fira advent och jul?
– Julen började firas av kristna först på 300-talet, och då låg fokus ofta på de vise männen. På medeltiden blev stallet och det lilla Jesusbarnet det viktigaste och därmed julnatten. Veckorna före jul var en tid av fasta och kallades advent, väntans tid. I Sverige var det först på 1900-talet som den första söndagen i advent förvandlades till en högtidsdag med trumpeter och fullsatta kyrkor.
Vad är det särskilda med julens budskap?
– Julens budskap är fullt av paradoxer. Att en ung flicka från glesbygden, inte en mäktig drottning, får uppdraget att föda det heliga. Att herdar, inte lärda män, är de första som förstår att barnet är något alldeles särskilt. Att Gud inte alls är allsmäktig utan behöver tas om hand av mänskliga händer. Julen uppmanar oss att reflektera: Har också jag en uppgift? Hur kan jag upptäcka det heliga mitt i vardagen? Hur kan jag använda mina händer och min röst för att skydda det sköra från livets grymheter?
Vad säger Bibeln under advent och jul?
– Texterna vi läser i kyrkan under advent och jul
Ulf Lindgren är präst i Västermalms församling.
väjer inte för livets grymhet. Vi möter kung Herodes som, driven av rädsla, låter döda hundratals små pojkar, och vi följer ett par som inte är som alla andra och som inte ens hittar ett varmt rum för att föda sitt barn. Men samtidigt handlar julen om det oväntade, att precis som ett litet frö kan bli ett stort träd eller lite jäst förvandla mjöl till ett fylligt bröd, så kan svärd smidas om till plogbillar och strid ersättas av fred. Julen beskriver hur Gud längtar efter att vara tillsammans med oss, längtar så mycket att Gud själv tar plats i ett litet barn, som behöver skyddas och värmas av oss. Bakom julens händelser finns också berättelsen om en vanlig flicka som får en ovanlig uppgift, och som vågar säga ja.
Vad kan vi ta med oss från julens budskap? – Julens budskap sträcker sig långt bortom granar och julskinka. Det viskar rakt genom rädsla och kriser att varje människa är helig, att varje människa har en uppgift, att det heliga finns mitt i vår vardag, att det finns hopp eftersom det lilla faktiskt kan påverka det mäktiga, och att förändring är möjlig även på sätt vi kanske först tror är omöjliga.
”Julens budskap sträcker sig långt bortom granar och julskinka. Det viskar rakt genom rädsla och kriser att varje människa är helig.” +
visste du att
◗ ... även i din församling kommer de kända bibeltexterna att läsas under advent och jul. Kanske blir det Luciatåg, julspel och granar. Men när du träder in i kyrkan är det mer än en mysig stund – det är en påminnelse om att livet inte alltid blir som de mäktiga vill, och att det vi ser är större än vi först anar.
KAN TRON GE OSS FRID? I gudstjänsten önskar vi varandra Guds frid.
I Bibeln står det att Gud erbjuder en frid som ”övergår allt förstånd”. Men vad innebär det i praktiken? Och hur kan en kristen tro ge oss frid i vardagen? Vi frågade tre präster.
Camilla Lif, präst:
”Fridshälsningen bekräftar att vi tillhör varandra”
◗ För Camilla Lif, präst i Katarina kyrka i Stockholm, betyder frid en slags behaglig stillhet i själen – en känsla av trygghet och acceptans inför det som inte är perfekt eller lätt.
– Jag tror att man kan känna frid även mitt i kaotiska situationer, som i orkanens mitt. För mig handlar det både om närvaron av mening och frånvaron av stress. För många är frid eftersträvansvärt, men andra föredrar drama och kan uppleva frid som ett dött tillstånd – blodfattigt, livlöst och händelselöst.
Vilken plats har frid i kyrkan och liturgin?
– En ganska stor plats, både i ord, musik, tystnad och i bön. Kompositören Arvo Pärt sa att det inte är tonerna utan mellanrummen mellan tonerna som är det viktiga. Där är också fridens lekplats. Frid finns inte bara i kyrkorummet utan bakom allt hela tiden, även om det ibland är svårt att hitta.
Varför delar vi fridshälsningen i gudstjänsten?
– Den understryker att vi alla är en del av samma
kropp. Att vi tillhör varandra behöver markeras och bekräftas, särskilt i individualistiska tider. Fridshälsningen är också en fredshandling, och i kyrkliga sammanhang hänger frid och fred ofta tätt ihop.
Vad betyder det när vi önskar grannen ”Guds frid”?
– Att vi ser en människa vi kanske inte känner, skakar hand och i bästa fall omfamnar personen. Det är en ovanlig men väldigt fin gest. För de flesta är det en glad stund, för andra kan det kännas obekvämt eftersom man inte är van.
Hur kan frid förstås teologiskt i vår tid?
– Jag tror att det innanför allt svårt finns en kärna av Guds frid inom oss. Den tanken kan ge styrka och motståndskraft i svårigheter. Frid kan också hjälpa i en värld som går så fort. Att kunna dra sig tillbaka in i friden och tänka att det som händer nu kommer att gå över, ”this too shall pass”. Har man frid i sina tankar skapar det också luft mellan intryck och slutsats. Det gör att man blir mindre reaktiv och istället låter saker landa.
TEXT: Anna Jonasson FOTO: Mikael M Johansson, Magnus Aronson
”Jag tror att det innanför allt svårt finns en kärna av Guds frid inom oss. Den tanken kan ge styrka och motståndskraft i svårigheter”, säger Camilla Lif, präst i Katarina kyrka i Stockholm.
Dominicus, präst och psykoterapeut:
”När vi är döda
är det bara
Gud kvar”
◗ Eric Dominicus är präst och psykoterapeut i sjukhuskyrkan. Han träffar patienter, anhöriga och personal som behöver någon att prata med. Vid begravningar välsignar han den döde med frid, men i samtal med döende personer använder han helst andra ord. – Frid infinner sig sällan hos människor i kris. Jag pratar hellre om vila, försoning och acceptans. Det är ord som också rymmer det som är mörkt och svårt i livet. Bibliskt associerar jag frid med fred, enhet, välgång. Men att erbjuda frid som ett koncept för någon som är döende känns påklistrat, tillrättalagt, nästan offensivt. Min uppgift är snarare att våga vara med människan i rädslan och stå ut när livet skaver eller bara är jävligt.
Kan människor i sjukdom och kris ändå känna frid?
– Ja, absolut. Ofta pendlar man mellan olika känslor. Ena stunden kan man känna tillförsikt och vara övertygad om att det finns något på andra sidan, för att en halvtimme senare drabbas av stark ångest. En svårt sjuk kvinna ville en gång att jag skulle be för att hon skulle få dö, och det gjorde vi. När jag kom tillbaka veckan därpå hade hon dött. Det fanns en slags försoning i det, att hon kände att hon hade levt sitt liv och inte ville leva längre.
Vad innebär orden ”vila i frid”?
– Vid begravningar lyser jag frid över den döde och att Guds eviga ljus må lysa över henne eller honom. Det är ett sätt att ta avsked och överlämna människan till Gud. För mig är det frid. Att vi kommer från Gud, att Gud är med oss under livet även om vi inte alltid ser eller upplever det, och att när vi dör är vi helt hos Gud.
”Unga söker en fridfull plats där de får andas ut”
◗ Maria Rengard Sivertsson, präst i universitetskyrkan i Uppsala, träffar dagligen studenter vars vardag präglas av stress och krav.
– Ordet frid används sällan av unga idag. Kanske låter det för religiöst eller kyrkligt. Men många söker i själva verket en fridfull plats, en möjlighet att få andas ut och hitta balans i livet. Att vara student är roligt, men också krävande och omtumlande. Det finns dessutom en förväntan på att det ska vara roligt, vilket inte alla klarar av.
Hur kan ni hjälpa unga att hitta frid i vardagen?
– Vi kan erbjuda samtal för att hjälpa dem möta de krav och hantera den stress de känner. Vissa kommer när det hänt något extra jobbigt i livet, andra har allmänna grubblerier kring saker de burit med sig länge eller kanske inte kan prata med kompisar om. Vi erbjuder också rum för reflektion och platser där det kan vara lättare att hitta frid. Många uppskattar Taizébönen och finner den fridfull när livet snurrar. I bönen kan man vara stilla en stund och få utlopp för sin längtan efter att stanna upp. Vi kan också erbjuda sammanhang och en gemenskap i kyrkan som kan ge mening och stöd.
Hur kan en kristen tro bidra till inre frid i vardagen?
– Gudstron kan ge trygghet och hjälpa oss att rikta blicken bortom oss själva. Bönen kan bli ett språk för att landa, och i den kan vi kanske hitta inre lugn och frid. I Universitetskyrkan är alla välkomna – oavsett tro eller livsåskådning – till samtalsgrupper, pilgrimsvandringar och andra mötesplatser som kan ge stöd på vägen.
Eric
Maria Rengard Sivertsson, präst:
Hitta frid i ett enklare liv
... Jennie Dahlén, författare, föreläsare och hållbarhetsprofil inom slow fashion. Du inspirerar genom att vårda och laga kläder – och visar hur mindre konsumtion kan bli en vinst för både klimatet och vår inre frid. hallå där
Hur såg ditt förhållande till kläder och konsumtion ut innan du gjorde en förändring i hur du konsumerade och levde?
– Jag jobbade länge med mode, ägde och köpte mycket kläder, men märkte att mängden aldrig kunde fylla hålet. Jag undrade varför jag aldrig var nöjd, fast jag hade så mycket fint. Då började processen med att rensa bort och bara behålla det jag verkligen behövde. Jag började arrangera klädbytardagar tillsammans med en kompis och märkte att det inte bara var vi som kände att vi hade för mycket. Första gången kom det 400 personer! Att jag ändrade mitt sätt att konsumera färgade av sig på allt – hur jag levde, hur och vad jag åt. Jag började skala bort mer i mitt liv som påverkade mig negativt.
Vilken skillnad har du själv märkt i ditt liv när du valde att minska konsumtionen och fokusera på att vårda det du redan hade? – Jag upptäckte att det är svårt att leva utanför
konsumtionskulturen. Den påverkar oss väldigt mycket, från sociala medier till reklam. I början var det en stress att försöka göra rätt, att känna att jag inte lever som jag lär eftersom det inte går att leva helt hållbart i vårt samhälle. Men jag har landat i att det inte behöver vara perfekt. Jag får känna mig nöjd med de bra valen: att inte överkonsumera, att laga och vårda kläder och annat. Tillfredsställelsen när jag tar hand om något överträffar ångesten över att inte kunna göra allt.
Vad tror du behövs för att en omställning ska ske?
– Jag tror att det måste börja med individerna. Vi måste vara redo att förändra oss, men det krävs också ett systemskifte som stöttar oss i vår förändring. Man kan förändra hur man lever privat, men också ta med det på sin arbetsplats och påverka sin omgivning där. Jag ser framför mig ett samhälle där mindre konsumtion skapar närmare relationer. Det blir mer som förr, med tid för möten och samtal. Man stannar och pratar, hjälper varandra, hittar tillbaka till bykänslan – oavsett var man bor. Enkelhet, gemenskap och omtanke om det vi redan har är inte bara hållbart för planeten, utan för oss människor också.
Mathilde Olofsson
”Min vision är att alla ska sänka sitt konsumtionstempo, värdera sina kläder högre och vårda och laga det som redan finns. Kläder är något vi alla använder och alla kan göra något åt”, säger Jennie Dahlén.
3 tips
... för inre ro och ett mer hållbart liv:
1 Välj bort det oviktiga. Lägg tid och pengar på det som betyder mest för dig.
2
Reflektera innan du köper nytt. Kan du laga eller låna istället? Att fråga kan också inspirera andra.
3 Gör något med händerna. Att skapa, laga eller odla stärker självkänslan och ger ett inre lugn.
3 böcker om frid
MED ÖPPEN HAND
Björn Natthiko
Lindeblad & Caroline Bankler
Bonnier Fakta
◗ Med öppen hand bär vidare arvet efter Björn Natthiko Lindeblad, vars ord har berört och inspirerat många. Genom ett varsamt urval av hans texter och föredrag väver Caroline Bankler samman en bok att återvända till när tankarna snurrar, eller när man bara vill andas en stund.
Det är en varm och stillsam bok att slå upp lite då och då, särskilt i adventstid när ljusen brinner och vi längtar efter att hinna andas. En bok som påminner oss om att frid inte är något vi hittar långt borta, utan något vi kan öva oss i varje dag.
ALLT SOM BETYDER NÅGOT
Sonja Rundgren Bokfabriken
◗ Ann-Marie lever sitt liv som en typisk duktig flicka, tills ett sjukdomsbesked vänder allt upp och ner. Med bara veckor kvar att leva ställs hon inför de stora frågorna: Vad är egentligen viktigt? Vad behöver ställas till rätta? Och kan man hitta mening när allt tycks gå mot sitt slut?
I mötet med nya, oväntade vänner får hon uppleva gemenskap, skratt och färg på tillvaron. Berättelsen påminner oss om att den inre friden inte alltid finns i att få kontroll över allt, utan i att våga släppa taget, se det som redan finns och ta vara på varje stund.
Olle Liljefors, präst i Maria Magdalena församling i Stockholm.
Foto: MARCUS GUSTAFSSON
”Mystikerna inspirerar oss att ta vår inre längtan på allvar”
12 MYSTIKER – MED BLICK FÖR LJUSET
Olle Liljefors Verbum
◗ Mystikerna har i alla tider sökt djupet i livet, och visar att det heliga kan anas mitt i vardagen.
I 12 mystiker – med blick för ljuset vill prästen Olle Liljefors dela något av den erfarenheten.
– Som präst möter jag både människor som söker en väg in i tro och mystik, och de som vill komma djupare. Jag hoppas boken kan tala till båda, säger Olle.
Ordet mystik kan kännas lite främmande. Hur kan vi förstå det?
– Mystiken pekar mot något hemlighetsfullt och universellt som vi alla delar, oavsett tro. En mystiker är någon som utforskat det djupet. Men jag tror att vi alla är kallade att söka det heliga, både inom oss och omkring oss.
På vilket sätt kan mystikernas erfarenheter vara till hjälp i dag?
– De visar vägar som håller än i dag: att be, meditera, läsa, fira och dela gemenskap. Men för sådana
som jag, som inte alltid får till de andliga rutinerna, är det befriande att mystikerna också talar om att det heliga kan anas mitt i vardagen, ”bland grytor och kastruller”, för att citera Teresa av Ávila.
Många talade om enkelhet och stillhet. Vad kan vi lära av det?
– De inspirerar oss att ta vår inre längtan på allvar. Och det behöver inte vara stora förändringar, vi kan be vid rödljuset, meditera på bussen eller läsa ett ord i mobilen.
– Jag har lärt mig mycket av att gå bredvid en tvååring. Att förundras över den första snön, att inte rusa utan vara närvarande i ögonblicket, säger Olle.
Om du fick ge en tanke från mystikernas värld till någon som längtar efter mer stillhet eller frid?
– Att i handling älska sin nästa verkar vara den kortaste vägen till ljus och frid. Ring på hos grannen som mist sin livskamrat, bjud in den som sitter ensam i jul, sprid värme och försonlighet där du går fram. Det är att leva efter mystikernas, och barnens, melodi: Det lilla ljus jag har, det ska få lysa klart.
”Att blomma i det verkliga livets utmaningar”
Så här i juletid försöker jag att rensa upp lite både på ett inre och ett yttre plan för att få lite översikt. På nytt fånga in drömmen om vad det var jag egentligen ville. Har 2025 års önskningar och förväntningar gått i uppfyllelse? Eller har vi fått ge upp dem för en annan verklighet? För det har i sanning varit ett år när vår bild av världen har behövts omprövas flera gånger.
Kanske handlar allt vårt julpyntande, städningen och julklappsbestyren om detta? Att med all kraft försöka gestalta livet som en plats där våra önskningar och drömmar förverkligas?
Och så ordnar vi en fest vid vändpunkten för ljusets återkomst, som ska ge oss hopp om en ny början i våra egna liv och för världen. Änglasången i julnatten ljuder; Ära i höjden åt Gud och på jorden fred. Och i texterna får vi höra; Ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar! Och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig Fader, Fredsfurste.
TILL VÅRT BEHOV av att kunna styra livet hör en förväntan att Guds makt skall var sådan att den hjälper oss kontrollera tillvaron. En trygghetens Gud som skyddar från allt ont och ställer allt till rätta. Men så sker det ofattbara mysteriet, där det gudomliga gör sig synlig i ett barn, utlämnar sig åt mänskligheten, för att omkullkasta alla förställningar om vad skaparmakt är.
föddes
ett utsatt
i ett stall för att få oss att lämna luftslott och paradisdrömmar.
”Julnattens budskap är att Guds makt är barnets makt. En makt som inte är kontrollerande och som inte kan rensa bort det besvärliga ur livet.”
Julnattens budskap är att Guds makt är barnets makt. En makt som inte är kontrollerande och som inte kan rensa bort det besvärliga ur livet. En makt som får oss att söka oss ut ur våra paradisdrömmar, ut ur vår vana att tro oss kunna styra tillvaron och ut ur förställningen om att det är i det styrda som livet blommar.
Visst, vi behöver våra försök att ordna allt till det
optimala. Men vi kan inte stanna där. Gud vill leda oss ut ur vår dröm om trygghet. Guds makt är sådan att den hjälper oss möta livet utan kontroll.
LIVET MED BARNET i krubban, liksom med alla barn, blir inte enklare. Men fylls av livsmod. Liksom alla barn spräcker han våra bestämda uppfattningar om hur livet ska vara. Han står otålig i kyrkporten och säger ”kom”, liksom han har kallat generationer före oss. ”Kom och se!” Det är i det verkliga livets utmaningar du kommer att blomma på sätt du själv aldrig förmår tänka ut.
Och ängelns ord till herdarna klingar genom tid och rum – Var inte rädd – vare sig för din egen begränsning eller för världens nöd.
Gud föddes som ett utsatt barn i ett stall för att få oss att lämna luftslott och paradisdrömmar och få oss tillbaka till det mest basala i livet. Till det som är grundläggande och avgörande – nämligen till kärleken och medkänslan, som öppnar oss för varandra, river barriärer och leder oss till fred och inre frid. Med önskan om en välsignad julhögtid!
Marika Markovits
Biskop i Linköpings stift
Gud
som
barn
Foto: MAGNUS
Foto: EMANUEL ERIKSSON
Välkommen till kyrkan i jul
Torsdag 11 december
Lambohovskyrkan 18.00 Lovsångsmässa
Söndag 14 december
Lambohovskyrkan 10.00 Lambohovsgudstjänst Söndagsskola.
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Ulrika kyrka 18.00 Mässa
◗ ... mässa, musik och kyrkkaffe den 28 december i Skeda kyrka!
Julafton 24 december
Gammalkils kyrka 23.00 Midnattsmässa
Lambohovskyrkan 23.00 Midnattsmässa
Ulrika kyrka 23.00 Midnattsmässa
Juldagen 25 december
Skeda kyrka 07.00 Julotta
Korister från Skeda-Slaka kyrkokör medverkar.
Söndag 28 december
Skeda kyrka 11.00 Mässa
Nyårsafton 31 december
Gammalkils kyrka 17.00 Nyårskonsert ”Das alte Jahr vergangen ist” Martin Frodlund spelar Bach.
Nyårsdagen 1 januari
Slaka kyrka 18.00 Nyårsmässa
Söndag 4 januari
Ulrika kyrka 11.00 Pastoratsgemensam mässa
Söndag 11 januari
Kom och dansa ut julen med oss! Vi fikar och dansar, tomten kommer och granen kastas ut.
Ulrika församlingshem 14.00 Julgransplundring
Lambohovskyrkan 15.00 Julgransplundring
Foto: GEMENA COMMUNICATION/ MOSTPHOTOS missa inte
Arvid Lind med familj och vänner står för musiken. Kyrkkaffe.
Kom och dansa ut julen med oss!
Samling vid
julkrubban
◗ Varmt välkommen till Nykils kyrka på julaftons förmiddag. Vi läser julevangeliet, bygger upp krubban tillsammans efter det som händer i berättelsen och sjunger julens sånger och psalmer.
I Slaka kyrka är det levande julkrubba med såväl två som fyrbenta aktörer. Kom och var med och sjung O helga natt och andra julpsalmer tillsammans. Dörrarna till kyrkan öppnas 09.30.
Julafton 24 december
Nykils kyrka
10.00 Samling vid julkrubban
Slaka kyrka
10.00 Levande julkrubba
Kom och sjung med och känn julstämningen!
Foto: MAGNUS ARONSON/IKON
Njut av julens musik
◗ Musik är något som hör advent och jul till. Att få sjunga med i de klassiska psalmerna och melodierna vi förknippar med den här tiden är något alldeles speciellt. I december finns många möjligheter att både lyssna på julmusik och sjunga med själv i pastoratets kyrkor. Kom och sjung med och känn julstämningen komma!
19 december
Lambohovskyrkan
18.00 Julkonsert
Med jazz- och gospelkören Fröjda.
21 december
Skeda kyrka
15.00 Julkonsert
Med korister från pastoratets körer.
Gammalkils kyrka
18.00 Julkonsert
Med korister från pastoratets körer.
Slaka kyrka i vinterskrud.
Foto: PETER VIVELAND
6 januari
Lambohovskyrkan
17.00 Trettondedagsmusik
Med Kinda Vokalensemble.
Vinter på kyrkogården
◗ En kyrkogård fungerar många gånger som en plats för lugn, stillhet och eftertanke. Kanske blir lugnet än mer påtagligt i vintertider, när dagarna är kortare och det kan finnas ett täcke snö som dämpar allt ljud.
Det är mycket att förbereda inför vintern, berättar Anna Danielsson, kyrkogårdschef i SlakaNykil.
– Vi plockar undan alla bänkar, städar upp löv och stänger av vattnet. Exakt när vi gör det varierar år från år, det beror på när kylan kommer. När det är gjort är vi redo för vintern, arbetet går in i en lugnare fas, men det finns fortfarande mycket att göra.
EN DEL VINTRAR är gröna och med temperaturer som mest håller sig över nollan. Andra kommer med stora mängder snö och minusgrader och då kan det behövas snöröjning.
– Parkeringsplatserna utanför kyrkorna snöröjs av externa entreprenörer. På kyrkogårdarna är det våra vaktmästare som tar hand om snön. I vilken ordning det sker avgörs efter behov. Är det en begravning eller någon annan verksamhet i en kyrka en dag när det snöat mycket åker vi naturligtvis dit först.
– Det kan också vara bra att veta
att vi prioriterar att hålla gången fram till kyrkporten skottad så att det går att komma fram med en bil och att vi enbart skottar huvudgångarna. Vi kan inte snöröja på ett bra sätt i de mindre gångarna, risken för skador på både mark och gravstenar är helt enkelt för stor.
VILKEN SORTS VINTER det blir påverkar också gravsättningar på kyrkogården.
– Vi har teknisk utrustning för att tina upp marken så att vi kan
gräva inför jordbegravningar och urnsättningar i gravar. Gravsättningar i minneslundar och askgravplatser får däremot vänta till våren. En upptining lämnar spår efter sig och i en minneslund ska du inte veta exakt var askan finns. I askgravplatserna är ytan liten och det är förhållandevis tätt mellan de gravsatta urnorna. Skulle vi börja tina upp marken där och gräva vintertid är risken alldeles för stor att vi skadar både omkringliggande gravsatta urnor och planterade perenner.
GRAVSKÖTSEL
2026
◗ Runt årsskiftet är det dags att boka gravskötsel för kommande år om du inte redan gjort det. Då sköter våra vaktmästare om graven, vattnar, rensar ogräs och tar bort vissna blommor. Om det behövs fyller de också på jord och klipper prydnadsbuskar och perenner.
Prislista gravskötsel 2026
1-plats 595 kr
2-plats 835 kr
3-plats 965 kr
4-plats eller större 1 410 kr
Tillval
Vinterdekoration
1 st liggare av granris med kottar och vide: 240 kr
Vårplantering
(antal plantor inom parentes)
1 pkt (5) 225 kr
2 pkt (10) 320 kr
3 pkt (15) 420 kr
4 pkt (20) 535 kr
Sommarplantering (antal plantor inom parentes)
1 pkt (5) 225 kr
2 pkt (10) 320 kr
3 pkt (15) 420 kr
4 pkt (20) 535 kr
Övriga tjänster Övriga arbeten, tex tvätt av gravsten, planteringslåda med platsmontering, större riktning av gravvårdar, jordbyte i rabatt m m utförs enligt särskild taxa. Ljuständning vid högtider kostar 55 kronor per tillfälle.
De mindre gångarna snöröjs inte, eftersom risken för skador på både mark och gravstenar är för stor.
Foto: ALEXANDER LEIJON/IKON
Planer för träden
◗ Träden på våra kyrkogårdar sköts om enligt en vård och underhållsplan och en åtgärdslista som är framtagen i samarbete med parkoch trädkonsulten Henrik Morin. Träden skyddas av olika regelverk, bland annat kulturminneslagen och biotopskyddet. Det betyder att de åtgärder vi vill göra också måste godkännas av Länsstyrelsen.
I Slaka och Gammalkil har vi genomfört kronlyft för att få in mera ljus och göra kyrkan synligare.
Närmast på listan nu står att ansöka om tillstånd för åtgärder i Nykil och Ulrika. I Nykil finns ett skadat träd som riskerar att falla isär. I Ulrika har vi träd som drabbats av almsjuka, en svampsjukdom som blockerar trädets transport av vatten och näring. Nya träd ska planteras på båda kyrkogårdarna och där måste vi också samarbeta med Länsstyrelsen så att vi väljer trädsorter som stämmer in i respektive kyrkogårds arkitektur.
... om dina kyrkogårdsärenden
◗ Har du frågor om gravrätter, gravskick eller gravskötsel är du välkommen att kontakta Madicken Lundh på församlingsexpeditionen i Lambohov. Det är också till Madicken du vänder dig om du vill boka tid för en urnsättning.
◗ Anna Danielsson är kyrkogårdschef och har det övergripande ansvaret för pastoratets kyrkogårdar. Det är också Anna du kontaktar om du ska se ut en gravplats.
◗ Kontaktuppgifter till Madicken och Anna finns på sista sidan i tidningen.
Madicken Lundh, administratör.
Anna Danielsson, kyrkogårdschef. kontakta oss
fråga Anna
Anna Danielsson, kyrkogårdschef, svarar på frågor.
Då och då hör man orden gravfrid och griftefrid. Är det samma sak? Och vad betyder det egentligen?
– Gravfrid och griftefrid är två ord för samma sak, nämligen ett lagstadgat krav på respektfull behandling av kvarlevorna efter en avliden person. Med kvarlevor menas en kropp, men också ett skelett eller en aska. Den som bryter mot griftefriden kan dömas till fängelse eller böter enligt Brottsbalken.
– Griftefriden gäller självklart också oss som huvudman för begravningsverksamheten. En gravrätt löper på 25 år och under den tiden ska griftefrid råda. Därför återanvänder vi inte graven om den återlämnas till oss i förtid. Griftefriden innebär också ett mycket strikt regelverk kring flytt av ett gravsatt stoft. I Begravningslagen står det att det måste finnas synnerliga skäl till en flytt och att flytten ska godkännas av begravningshuvudmannen.
Kravet på respektfull behandling av kvarlevorna efter en avliden person är lagstadgat.
Nu får barnen ett eget altarskåp
I vår får barnen ett alldeles eget altarskåp i Nykils kyrka. Marie Wigh, församlingspedagog, leder projektet och flera församlingsbor i Nykil-Gammalkil är engagerade i arbetet.
◗ – Tanken bakom altarskåpet är att barnen ska kunna bekanta sig med kyrkans värld genom att leka kyrka, berättar Marie. Det kommer att finnas prästkläder i barnstorlek, en docka att döpa, en nattvardsservis, finkläder till ett bröllop och en kista att begrava. Kanske kan vi också se till att det finns en kaffeservis för kyrkkaffet. Återbruk har varit ett ledord i projektet.
– Det går att köpa färdiga altarskåp för barn med kläder och allt annat, men vi ville göra arbetet tillsammans och även använda återbrukat material så långt det är möjligt. Själva skåpet är inköpt på loppis för en ytterst blygsam slant. Det behöver fixas till lite, vi ska till exempel leta efter bilder i våra gömmor som kan fungera som en altartavla så att man får en känsla av kyrka när man öppnar skåpet.
UNDER HÖSTEN HAR en grupp träffats för att sy stolor och mässhakar i barnstorlek, textilier till en nattvardsservis i barnformat och annat som kan behövas för att barnen ska kunna leka kyrka.
– När det här skrivs finns det fortfarande en del kvar att sy innan allt är klart. Om du som läser det här skulle vilja vara med och sy går det jättebra att kontakta mig.
Altarskåpet vänder sig främst till barn, men själv
◗ ... barnens altarskåp i Nykils kyrka kommer att invigas på Kyndelsmässodagen 8 februari i en kommenterad mässa speciellt anpassad för barn.
klart får vuxna också bekanta sig med innehållet.
– Jag tror att det kan väcka nyfikenhet även hos vuxna och öppna upp för samtal kring vad som händer i kyrkan och varför. Så passa på att titta närmare på det spännande innehållet om du kommer till Nykils kyrka under våren.
Mari Lundmark
Under hösten har en grupp träffats för att sy stolor och mässhakar i barnstorlek, samt textilier till en nattvardsservis i barnformat.
Marie Wigh
”Det går att köpa färdiga altarskåp för barn, men vi ville göra arbetet tillsammans och även använda återbrukat material.”
VILL DU VETA MER ELLER HJÄLPA TILL? Kontaktuppgifter till Marie Wigh finns på sista sidan i den här tidningen.
Barnens altarskåp i Nykils kyrka.
EFTERLÄNGTAD
VILL INTE OTÅLIG
ÄNGLARNAS STAD
HÅLLER IGÅNG
SVÅR ATT GÅ PÅ
LANDTUNGA DÖTT DJUR STAD COLORADO HUGG IN!
OFRI FÖR LÄNGE SEN
BRITTISK KOMMISARIE
PÅDRIVANDE KRAFT
HA TILLSAMMANS FINGERDEL
FORSSMED
KAN MAN BEHÖVA TA NYA
NYHETSBYRÅ
TIDSBESTÄMMA
KREATIV HAR MÅNGA
500 ANGÅR
ARKEIKUM ÄR EN
STOR MÄNGD
VILL VÄL LUSTIGKURRE
DOLT UTRYMME
ÄR RAR I LÄSEBOK
VIFTA MED FOTEN HAR INGA ÄRMAR
VANLIG FRÅGA LÄGGA PÅ HÖG
SMAKAR GANSKA SURT
OÖNSKAT MÄRKE
VARA VÅRDSLÖS
LURENDREJERI
FÖRMODA
VARA ANLEDNING TILL HEJ FINLAND
GER GLANSIG YTA
TVHASSE SANDBANK
grattis
Vinnare i höstkrysset:
EFTER DO KISEL
SVÄVA PÅ MÅLET
TVETYDIG
HOPPAS MÅNGA PÅ TILL JUL
LIV OCH RÖRELSE
HA FÖR AVSIKT
ÖVERGIVEN BYGGNAD
MAMMA MU
KÖTTFÄRSSÅS
TRIVS VID VATTEN
HÖRS KÖR FINNS LUKAS
SMÅ INDIVIDER
MELSE
KAN KROPPEN VÄRME
◗ Svante Milde, Linköping, får presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionen.
◗ Annette Davidiadis, Linköping, får en frukostbricka från Herregud & Co.
Namn:
GÖR SÅ HÄR
◗ Lös korsordet och få fram det ord som bildas med siffrornas hjälp och det ord som bildas i de gröna rutorna. Vi vill ha ditt svar senast den 15 januari
◗ Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare som får ett presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionens café och en vinnare som får en frukostbricka från Herregud & Co.
Sänd in lösningen till: slaka-nykil.pastorat@ svenskakyrkan.se
◗ Skriv ”korsord” i ärendefältet.
... eller posta lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41 583 33 Linköping
◗ Märk kuvertet med ”korsord”.
Adress:
Postadress:
Telefon:
E-post:
SLUT I LONDON
Pastorsexpeditionen
Tröskaregatan 41, 583 33 Linköping
Telefon: 013-474 23 00 (vx)
E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se
Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
◗ Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen. Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl 10.00–12.00 och 13.00–15.00.
◗ E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se
Präster
Maria Löfgren
maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Anna-Karin Thalin Karlberg
070-535 43 24
073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se
Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se
Kyrkoherde
Carl Jyllermark 070-357 93 79
Kyrkomusiker
Kontaktperson för kyrkomusik
Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms@svenskakyrkan.se
Martin Frodlund
073-075 07 30
Birgitta Ruthberg 070-517 37 98
Stefan Söderblom 072-574 00 05 stefan.soderblom@svenskakyrkan.se
Diakoner
Kontaktperson för diakoni
Annelie Almroth
070-341 02 70
Sandra Andersson 073-528 60 30
Susanne Thomsen 073-091 21 84
Ledning och administration
Kyrkoherde Carl Jyllermark 070-357 93 79
Enhetschef, församlingsverksamheten
Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Administration Madicken Lundh 013-474 23 02
Ekonomi Camilla Berg 013-474 23 08
Kommunikation Mari Lundmark 070-248 89 10
Församlingspedagoger och fritidsledare
Kontaktperson för barn och ungdomsverksamhet
Lisa Falklöf
072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se
Jorge Ibañez
072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se
Stefan Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se
Marie Wigh 076-102 12 36
Kyrkogård och vaktmästeri
Chef kyrkogård och vaktmästeri
Anna Danielsson 070-517 34 19
Lagbas NykilGammalkilUlrika
Sara Wigh 072-224 02 16
Lagbas LambohovSkeda Slaka
Tobias Karlsson 072-565 50 19 tobias.karlsson4@svenskakyrkan.se
Vaktmästare
Roger Jakobsson 072-735 23 04 roger.jakobsson2@svenskakyrkan.se
Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@svenskakyrkan.se
Helén Johanzon 076-137 23 20
Mattias Karlsson 070-164 23 23
Monica Karlsson 076-104 23 24
Jarno Lahtinen 070-517 34 22
Marianne Magnusson 070-517 34 57
Fastighetsansvarig
Christer Andersson 070-517 34 48 christer.andersson2@ svenskakyrkan.se
Förskolan Kilen
Nygården, 590 52 Nykil
013-33 02 00
Rektor Carin Edward 013-33 02 01
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkorådet
Ingrid Dahlberg 076-163 93 40
Ordförande i församlingsråden Lambohov Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02
Nykil-Gammalkil Ingela Wadell 070-237 05 14
Skeda Siw Carlsson 070-208 68 50
Slaka Thomas Svensk 070-362 96 31
Ulrika Anders Wång 070-229 29 77
