DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | SLAKA-NYKILS PASTORAT | VINTERN 2023
JORD
MARIKA MARKOVITS:
”Julen påminner oss om vår innersta längtan”
5
BILDRIKA BÖCKER I JUL HEIDI ANDERSSON, ARMBRYTERSKA:
”Den största resan jag gjort på senare år är den inom mig”
TEMA
BILDER Konsten att vara öppensinnad ODR SAMHÄLLSINFORMATION
Gammalkils syförening – en PIGG 103-ÅRING
LEDARE
En stark bild J
”
ag hörde en gång en berättelse om en man som levde ensam med sin hund i en stuga någonstans i norra Sverige. Stugan låg alldeles intill en sjö och mannen livnärde sig på fisket året om. En decemberdag skulle han ge sig ut på den frusna sjön för att fiska men ramlade omkull och bröt benet och blev liggande på isen. Hunden skällde oroligt och sprang runt, timmarna gick och mörkret lade sig.
juset i mörkret är en stark bild. L Den symboliserar närvaro, liv, hopp och framtidstro. Mannen frös och började ge upp hoppet i kylan. Det fanns bara ett hus till i trakten några hundra meter längre bort, även det synligt från sjön. Men, där var det mörkt och ingen syntes vara hemma. Mannen började förtvivla. PLÖTSLIGT TÄNDES ETT ljus i ett av husets fönster och
mannen förstod att de som bodde där hade kommit hem, att det betydde att någon fanns där. Hunden skällde och mannen ropade på hjälp med sina sista krafter och efter en stund hörde grannarna ropen
Vem eller vilka tycker du behöver lite extra ljus? Foto: ANDERS GUSTAFSSON
2
VINTERN 2023
trots den hårda vinden. Mannen på isen kunde räddas. Långt efteråt tänkte han på detta varje gång han såg ett ljus brinna, framför allt de ljus som tänds i ett kompakt mörker. VI KANSKE INTE tänker på det, men att tända ett ljus är
en stark symbol. Både bokstavligt och bildligt. Ljuset i mörkret är en stark bild. Den symboliserar närvaro, liv, hopp och framtidstro. Vi lever i en tid när vi verkligen behöver det, i stort som smått. Så här inför julen lyser det nästan överallt, i både affärer och hus, men det är inte mängden ljus det handlar om utan det ljus som gör skillnad. Vem eller vilka tycker du behöver lite extra ljus? Till oss kommer nu åter julens budskap om Jesusbarnet, Världens ljus, som föds i natten. Det ljus som tändes en gång för alla. För oss. Lys morgonstjärna Gud har tänt, o, kom till oss, kom, Guds advent, förjaga mörkret tills vi ser en värld där, Gud, din vilja sker. (Sv. Ps. 423)
En välsignad advents- och jultid önskar jag dig!
Carl Jyllermark Kyrkoherde
Foto: MARI LUNDMARK
10
INNEHÅLL Din församling 4 Aktuellt 6 Gammalkils syförening, en pigg 103-åring 25 Julhälsning från biskop Marika Markovits 26 Julkalendariet
Porträtt 16 Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten
EN DEL AV
”Jag börjar min lediga dag med en löprunda” ”Folkkyrkan kräver ingen motprestation”, säger David Thur fjell, religions historiker, apropå bilden av kyrkan. Foto: MIKAEL M JOHANSSON
N VA
ENMÄRK
E T
Övrigt 24 Boktips 28 Julkrubba i modern tappning 29 Korsord
... Madicken Lundh, ny medarbetare på församlingsexpeditionen i Lambohov, som gillar att baka och läsa när hon är ledig, men...
S
Tema bilder 10 Konsten att vara öppensinnad 20 Bilden av kyrkan 30 Unga ledare tolkar bibelord i bilder
HALLÅ DÄR!
»I» somras vikarierade Madicken Lundh på församlingsexpeditionen i Lambohov. Under större delen av hösten har hon sedan arbetat hos oss måndagar och fredagar. Från och med årsskiftet finns Madicken heltid på expeditionen och då är det med största sannolikhet hon som svarar när du e-postar eller ringer för att boka dop, vigsel, begravning eller hyra något av våra församlingshem. Hej Madicken, kan du berätta lite om dig själv?
– Jag är 23 år, född och uppvuxen i Linköping. Efter gymnasiet jobbade jag först i mataffär och sedan på expeditionen i Vist-Vårdnäs pastorat. Under hösten har jag också jobbat halvtid i Vikingstad församling. Vad är det bästa med att jobba på expeditionen?
Trycksak 5041 0004
– Att det är så variationsrikt och jag får göra så många olika saker. Det är roligt att ha kontakt med församlingsbor och kollegor, att kunna hjälpa till och att lösa problem. Vad ser du mest fram emot när du börjar på heltid i Slaka-Nykil?
– Det ska bli skönt att få lite stabilitet i jobbet, att få vara på samma ställe och lära känna det ordentligt. Jag ser också fram emot att möta församlingsbor, lära känna mina nya kollegor lite bättre och att få lära mig nya saker. Om du har en ledig dag mitt i veckan, vad gör du helst då?
– Träning är en viktig del i mitt liv. Så jag börjar min lediga dag med en löprunda. Sedan ägnar jag resten av dagen åt att baka och läsa. Det gillar jag. Varmt välkommen, Madicken!
Mari Lundmark
REDAKTION »» Varsågod! Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se
Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2023. Distribution: Postnord Omslagsfoto: Theresia Köhlin Nästa tidning: Kommer den 13 mars. VINTERN 2023
3
AKTUELLT
Här kan vi mötas i vår Caféer Gammalkils församlingshem 14.45– Bokcafé 16.30 2 februari, 1 mars, 26 april. Lambohovskyrkan 14.00– Torsdagscafé 16.00 Torsdagar. Möjlighet att gå på promenad för den som vill med start 14.00. Ulrika församlingshem 12.00 Ulrika café 18 januari, 14 mars. 18.30
Ulrika café 15 februari, 18 april.
Gammalkils församlingshem 14.00– Gammalkils syförening 16.00 18 januari, 15 februari, 14 mars, 11 april, 2 eller 16 maj. Skeda församlingsgård 14.00 Onsdagsträff 17 januari (grötfest), 21 februari, 20 mars, 17 april, 29 maj.
HÅLL UTKIK!
»» Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil »» Den öppna verksamheten för vuxna annonseras också i Corren. 4
VINTERN 2023
Skeda församlingsgård 14.00 Trivselträff 30 januari, 27 februari, 21 maj, 11 juni. Nykil Gamlegården 17.30– Hantverkscafé 19.30 Måndagar. Ulrika församlingshem 14.30– Stickcafé 16.30 Onsdagar.
Soppluncher Lambohov, församlingssalen 12.00 Torsdagar, udda veckor Terminsstart 18 januari. Nykil, Gamlegården 12.00 Tisdagar, udda veckor Terminsstart 16 januari.
En trast kala sar på ett fruset rönn bär i den tidi ga vårsolen.
Slaka, Kyrkliden 11.30 Tisdagar, jämna veckor Start 9 januari.
Körer
»» Vi har många körer i pastoratet och nya korister är alltid välkomna. Kom med och sjung du också! Lambohovs kyrkokör 18.30 Tisdag Kontakt: Birgitta Ruthberg 070–517 37 98. Jazz- och gospelkören Fröjda i Lambohov 18.30 Torsdag Kontakt: Albin Fronczak, 072–565 50 19. Kören Sanctus i Ulrika 18.30 Måndag Kontakt: Birgitta Ruthberg 070–517 37 98. Nykil-Gammalkils kyrkokör 18.00 Torsdag Kontakt: Martin Frodlund 073–075 07 30.
Skeda-Slaka kyrkokör 18.30 Måndag Kontakt: Helene Ranada Matstoms 073–062 23 13. Barnkören Joy i Lambohov 17.30 Onsdag I samarbete med Equmeniakyrkan. Kontakt: Lisa Falklöf 072–205 43 47. Barnkörerna i Skeda 16.40 Måndag Minikör (3–5 år). 17.05 Måndag Barnkör (6-12 år). Kontakt: Helene Ranada Matstoms 073–062 23 13. Barnkörerna i Nykil 14.15 Onsdag Kontakt: Martin Frodlund 073–075 07 30. Sånglek (skolår 1–2) Sångfåglar (skolår 3–6)
Foto: VLADIMIR ZUBKOV/MOSTPHOTOS
ika, lek och F sångstund – ta med dina minsta på en mysig stund i vår öppna verksamhet. Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON
Grupper för barn och unga
!
UNGA – SE HIT!
En familjär förskola i fina lokaler »Vill » du ställa ditt barn i kö till Kilen? Kilen är en liten, familjär förskola som finns i nya, fräscha lokaler mitt i Nykils samhälle. Vi har en fin utemiljö, kreativa pedagoger, en egen kock som lagar mat i förskolans kök och en härlig barngrupp. Låter det intressant? Då kan du ställa ditt barn i kö via kommunens webbplats. Vill du veta mer om Kilen? »» Välkommen att kontakta rektor Martin Malmström på telefon 013–33 02 01.
Spela i vårt band! »» Går du i nian eller på gymnasiet och tycker det är kul med musik? Då kanske du vill vara med i Ungdomsbandet. Hör av dig till Stefan Lidén på 072–733 96 53 så får du veta mer. Instrument finns att låna. Foto: LJUPCO/ GETTY
Öppen verksamhet för daglediga barn och medföljande vuxen. Grupper för skolbarn och ungdomar. I Slaka-Nykil finns mötes platser för de allra minsta och för de som snart är vuxna. Kom och var med.
Små barn
»» För daglediga barn 0-5 år och medföljande vuxen. Terminsstart: Vecka 3 Måndag Ulrika församlingshem »» Öppet hus i Ulrika har paus under vårterminen. Är du intresserad av att vara med – hör av dig till Jorge Ibanez. Kontaktperson: Jorge Ibanez, 072–735 23 12. Tisdag Lambohovskyrkan 09.30– Barnmusik 11.30 Vi sjunger, spelar och rör oss till musik. Efter sångstunden blir det fika och lek. Kontaktperson: Lisa Falklöf 072–205 43 47 Nykil, Gamlegården 10.00– Öppet hus i Nykil 12.00 Lek, fika och sångstund i och runt Gamlegården. Kontaktperson: Noomi Stenberg, 070–341 33 28 Fredag Skeda församlingsgård 09.30– Fredagsmys 11.30 Fika, lek och sångstund i och runt församlingsgården. Om du vill kan du stanna kvar och äta en enkel lunch till självkostnadspris.Kontaktperson: Noomi Stenberg, 070–341 33 28.
Skolbarn
»» Det finns lediga platser i några av våra grupper för skolbarn – hör av dig till respektive kontaktperson för mer information. Måndag Ulrika församlingshem 14.30– Måndagskul 16.30 Varannan måndag udda veckor. För barn i förskoleklass till och med årskurs 6. Kontaktperson: Jorge Ibanez, 072–735 23 12. Tisdag Lambohovskyrkan Tisdagskul, eftermiddagstid För barn i årskurs 1–3. För information och anmälan, kontakta Marie Wigh, 076–102 12 36. After school, eftermiddagstid För barn i årskurs 4–6. För information och anmälan, kontakta Noomi Stenberg, 070–341 33 28. Onsdag Lambohovskyrkan 18.00– Equmenia scout 19.30 För barn i årskurs 1–6. Kontaktperson: Stefan Lidén, 072–733 96 53. Torsdag Skeda församlingsgård 13.50– Trädet 16.30 För barn i årskurs 1–6. Kontaktperson: Lisa Falklöf, 072–205 43 47.
Ungdomar Tisdag Lambohovskyrkan 18.30– Ungdomsgruppen i 21.00 Lambohovskyrkan Kontakta Marie Wigh på 076–102 12 36 om du vill veta mer.
VINTERN 2023
5
KYRKANS FÖRENINGAR VAD? Gammalkils syförening – en pigg 103-åring:
Gemenskapen och samtalen är det viktiga Text & foto: Mari Lundmark
”
»Det » är en blåsig höstdag när Himmel & Jord hälsar på hos syföreningen i Gammalkil. Strax före klockan två börjar församlingshemmet fyllas av prat och skratt och en härlig doft av kaffe sprider sig. Snart är alla bänkade runt bordet i stora salen, prästen Anna-Karin inleder med några ord, det sjungs en psalm och sedan är det dags att arbeta sig igenom punkterna på dagordningen.
å senare år har vi fått P nya medlemmar och det finns plats för flera.
6
VINTERN 2023
– Tacksägelsedagen närmar sig och i dag kommer vi planera syföreningens aktiviteter i församlingshemmet den dagen, berättar Iréne som är ordförande. Det ska kokas soppa, ordnas med lotterier och försäljning av bröd. Kyrkan ska också dekoreras dagen före gudstjänsten. Snabbt och effektivt fördelas de olika uppdragen. När alla punkter på dagordningen är klara blir det
kaffe. Man turas om att ordna fikabröd, var och en gör det efter sina egna förutsättningar och det måste inte vara hembakat. UNDER FIKASTUNDEN PRATAR vi om
syföreningen och dess historia. Tankar, reflektioner och roliga minnen från utflykter och annat kommer från alla runt bordet. Att syföreningen behövs, både som en mötesplats och som något som gör nytta är alla överens om. Det finns många projekt att stötta som bidrar till att göra samhället och världen lite bättre. – Just nu stöttar vi Den gode herdens skola i Betlehem, vi stöttar också församlingens diakoni. Två gånger om året är vi på servicehuset i Nykil och bjuder på ostkaka och kaffe, det är en tradition som har funnits med länge, länge. Men sedan var det det där med handarbetet. Några stickor är i rörelse, det broderas på en duk, men långt ifrån alla handarbetar i syföreningen. Hur hänger det ihop? – Man måste inte handarbeta.
Till vänster: Ingalill Petersson har varit med i föreningen i 40 år. Till höger: Man turas om att ordna fikabröd, Var och en gör det efter sina egna förutsättningar och det måste inte vara hembakat.
?
VISSTE DU ATT...
»» ... syfören-
ingar har funnits i Svenska kyrkans församlingar sedan mitten på 1800-talet. Förutom att vara mötesplatser för handarbete, fika och goda samtal har syföreningarna genom åren också bidragit till ett bättre samhälle. Förra året samlade syföreningarna i Svenska kyrkan tillsammans in närmare sju miljoner kronor.
Det är gemenskapen och samtalen som är det viktiga när vi träffas. Den som vill stickar, virkar eller syr något och skulle det vara så att man kör fast, eller kanske vill lära sig att sticka eller virka, då finns det flera som kan komma med goda råd här. HÄR GLIDER VÅRT samtal in på
syföreningens framtid. Flera runt bordet har varit med länge, Ingalill Petersson i hela 40 år, och det är inte alldeles ovanligt att man ärvt medlemskapet av sin mamma eller svärmor. Hur kommer det att bli fram över? Finns det nya, yngre krafter som kan ta över? – Det är så annorlunda i dag. De allra flesta jobbar och är inte hemma på dagtid. Men vi har alla ett behov av att finnas i ett sammanhang och att bidra till ett bättre samhälle. På senare år har vi fått nya medlemmar och det finns plats för flera, så förhoppningsvis kan syföreningen finnas kvar, men kanske blir det i en annan form.
TVÅ TIMMAR GÅR fort när man har trevligt. Det är dags att avrunda dagens möte och fara hemåt, var och en till sig. Om en månad är det dags att träffas igen, då med första advent i fokus. VINTERN 2023
7
KYRKANS FÖRENINGAR Gammalkils syförening fyller 103 år.
En förening med gamla anor 1936
Gammalkils syförening bildades 1920 och hette under många år Gammalkils sjuksköterske förening. 1920
»En » högtidlig musik- och sångfest i kyrkan ger ett stort överskott som blir grundplåt i en syförening. Medlemmarna träffas en gång i månaden och ordnar basarer och andra aktiviteter för att få in pengar som sedan används för att hjälpa andra.
1926
»Makarna » Bergkvist lämnar en donation till Gammalkils kommun där ”räntan ska användas till avlöning av en med utmärkta betyg utexaminerad sjuksköterska … att vid sjukdomsfall biträda i första hand obemedlade familjer eller personer …”
1928
»En » sjuksköterska anställs. Syföreningen beslutar att börja lämna bidrag till sjuksköterskans verksamhet. En styrelse tillsätts, stadgar formuleras och man börjar protokollföra styrelsemötena i det som nu heter Gammalkils sjuksköterskeförening.
1929
»I» den första protokollboken kan vi följa hur sjuksköterskeverk8
VINTERN 2023
samheten växer fram. Det beslutas om inköp av möbler och utrustning till mottagningen och sjuksköterskans bostad. Den 22 oktober tar styrelsen ytterligare ett beslut om inköp: § 1: Då vår sjuksköterska u nder sina många sjukresor den kallare årstiden löper stor risk att bli förkyld, beslöt föreningen att inköpa en varm päls, vilket uppdrogs åt styrelsen. Åren går. En ny sjuksköterska anställs när den förra slutar. Föreningen har årliga basarer med goda ekonomiska överskott. Mottagningen kompletteras med inventarier och utrustning. Det görs utflykter, De gamlas dag ordnas varje år och föreningen lämnar bidrag till skolan så att barnen kan åka till tandläkaren.
»Sjuksköterskan » Karin Leufstedt lämnar tjänsten. Då kan vi läsa i protokollet från 21 mars: § 2: Styrelsen beslöt att till den nu avgående sjuksköterskan överlämna en ny cykel i utbyte mot den gamla. Detta emedan hon vid sitt tillträde till platsen här medförde en cykel som under de gångna 7 åren blivit mycket sliten.
1939–1945
Protokoll från 1932.
Källor: Protokollsbok för Gammalkils sjuksköterskeförening från 1928 och framåt. Korrespondens och annat arkiv material från föreningen. Gammalkils hembygdsförening: Gammalkils kyrkliga syförening, nedtecknad av Birgitta Danielsson och Gunvor Johansson.
»Det » är i krig i världen. Något som också påverkar föreningen. 1940 blir det ingen basar på grund av ”det allmänna läget”. Ett lotteri fick ersätta basaren. 1941 köper föreningen försvarsobligationer och De gamlas dag ställs in på grund av bensinbrist. När freden äntligen kommer lämnar föreningen bidrag till förmån för Europas nödlidande barn och engagerar sig i fadderbarn i Norge och Finland.
1955
»I» början på 1950-talet går ansvaret för sjukvård på landsbygden över till landstingen. 1955 byter föreningen namn till Gammalkils syförening. Fokus blir att samla in medel för kyrklig, humanitär verksamhet, något som föreningen gör än i dag.
JUST NU VISSTE DU ATT
»» ... i norden
Kalkmålningarna i Risinge gamla kyrka, av Risingemästaren, vittnar om 1400-talets vardagsliv med mat, möbler och husgeråd i detaljer.
NYFIKEN PÅ
utfördes målningarna al seco, på torr puts, då det passar vårt kalla klimat bäst. Men på kontinenten målade man oftast al fresco, vått i vått, vilket egentligen håller bättre, enligt antikvarie Pia Bengtsson Melin.
KALKMÅLNINGAR Bilderna i kyrkornas valv en riktig konstskatt Det är lätt att förtrollas av vackra detaljrika kalkmålningar i medeltida kyrkor. Men vad är det för motiv och vem målade dem?
»– » Jag tror att Albertus Pictor och hans målarkollegor skulle bli väldigt förvånade om de såg att bilderna finns kvar, säger konsthistoriker Pia Bengtsson Melin, som är glad över att många medeltida kalkmålningar är så välbevarade. Många av dem överkalkades under 1700-talet när nya liturgiska och estetiska ideal tog vid. Först vid slutet av 1800-talet återfick målningarna den uppmärksamhet de förtjänar, och knackades fram. ALBERTUS PICTOR ÄR för övrigt
ett bra namn att lägga på minnet, då han står bakom flera kalkmålningar i Uppland, Sörmland och Västmanland under denna tid. – Det var en lång resa från lärling till etablerad målare. Det krävdes ofta att en befintlig målare dött eller flyttat. Albertus Pictor hade tur som gifte sig med änkan till en avliden målare, och lyckades på så vis etablera sig i storstan, berättar Pia, som skrev sin av-
handling om just Albertus Pictor. Skapandet var en noggrann process som krävde både tålamod och skicklighet. Man skissade med kol på kalkputsen och fyllde sedan i med kalkfärg. Målandet skedde under sommaren, när det var ljust och varmt. Lärlingarna höll till i vapenhuset medan mästaren fick skapa framme i koret. – Ju längre fram mot altaret man kommer, desto bättre kvalitet och heligare motiv, förklarar Pia. DET ÄR STOR variation i bildvalen.
Ofta bibliska berättelser, men även motiv kopplade till sagor, traditioner, döden och själens välfärd. Ibland varnande motiv, häxmotiv, som syftade till att avskräcka från att ge sig i lag med djävulen. – Varningar av olika slag finns mest i kyrkornas vapenhus, synliga när människor kom och gick. Livshjulet är också vanligt där. Det visar människans resa till toppen, för att sedan falla av. Längst ner
”
står döden och gräver en grav, en påminnelse om att högmod går före fall, berättar Pia. INGEN KYRKA ÄR den andra lik.
– Man anpassade sig till kyrkans förutsättningar och önskningar från prästen, kyrkvärden och även andra sockenbor. Ibland hade adelsmän finansierat, då förekommer deras adelsvapen. Eller så hade man förkärlek för något särskilt helgon i en socken. I vissa kyrkor finns smådjävular eller lustiga små gubbar målade, så det var nog mycket tycke och smak. Hur läste folket bilderna?
– Folk kunde sin bibel på ett helt annat sätt då. På medeltiden hade man inte dagens ständiga flöde av nya bilder. Det var en annan magi där. Ett mörkt kyrkorum, bilder i lysande färger, vaxljus och rökelse. Man rörde sig också mer och hade en aktiv dialog med kyrkorummet.
KORT OM...
Pia Bengtsson Melin Ålder: 53 år. Gör: 1:e antikvarie inom medeltidseran på Statens historiska museer. Motto i livet: Vara snäll och professionell.
Sophie Ekman
u längre fram mot altaret man kommer, J desto bättre kvalitet och heligare motiv. VINTERN 2023
9
TEMA
BILDER Konsten att vara öppensinnad
10
ÅRSTID 20XX
Vi har alla stereotypa bilder och fördomar om andra. Men se upp så att de inte blir för starka, för då kan din värld bli väldigt trång och styras av rädsla. Här är tipsen på hur du blir en mer öppensinnad person – och får ett intressantare liv som bonus. Text: Linda Newnhamn Illustration: Sophie Ekman
ÅRSTID 20XX
11
n TEMA BILDER
”
är Katarina Tingström var präst inom Försvarsmakten träffade hon en pluton där en av de värnpliktiga be rättade hur gruppen reagerat när en kille, vi kallar honom Lasse, tog fram Bibeln på kvällen, och låg i sängen och läste den innan sovdags. Vilken tönt! Varför tror man ens på Gud? Den värnpliktiga erkände att de inte alltid hade varit så schyssta mot Lasse. Men så hade de sin första övning ute i fält, och då visade det sig att Lasse var uppvuxen på landet, och visste hur man byggde skydd i skogen, slaktade en älg och grävde latrin gropar.
ag kan gå runt och hata alla, men J om jag alltid agerar humant så spelar det ingen roll vad jag tycker. Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet
Minns att du inte vet allt Påminn dig själv att du inte vet allt, det hjälper dig att vara mer öppen
VINTERN 2023
I
samhället finns det en mängd generaliserade bilder, som vi påverkas mer eller mindre av – som den tystlåtna norrlänningen, den kaxiga 08:an, den hårdhudade motorcykelsnubben, den fjolliga bö gen, den hysteriska kvinnan, den kriminella invand rarkillen, män med mancolds… I samtal med människor ser Karin Tingström vilka konsekvenser dessa bilder kan få. – De kan få oss att avfärda människor, bli rädda eller misstänksamma. Ja, vi generaliserar för mycket och nyanserar för lite, vilket drabbar olika grupper. Så varför gör vi då det? Jo, genom historien har det gynnat människan att snabbt kunna bedöma andra.
TRE VÄGAR TILL ETT MER ÖPPENSINNAT LIV
1 12
– När de förstod vilken kunskap han besatt, och vilken nytta de därmed hade av honom, ändrades deras bild av Lasse. Efter det var de helt okej med att han läste Bibeln också. Jag tyckte det var modigt av killen att erkänna detta, hur fördomsfulla de först varit och hur de sedan ändrat sin åsikt när de lärde känna Lasse bättre, säger prästen och psykoterapeu ten Katarina Tingström.
sinnad. Genom att också förstå att du aldrig kan veta säkert varför vissa personer uppför sig som de
gör, blir du mindre negativt inställd och mer empa tisk. Kanske hade kvinnan en hemsk morgon, och snä
ser därför av dig nu. Kanske gjorde någon ett riktigt dumt val på grund av extrem stress och utsatthet.
2
Fråga Du kanske blir irriterad på att dina grannar har en högljudd fest med halva släkten
varje söndag. Eller så irriteras du av att någon i bostadsrättsför eningens styrelse alltid sopar saker
– Vi behövde kunna skilja på dem som tillhörde den egna gruppen och alltså var vänligt sinnade, från farliga perso ner, för att kunna undvika de senare, säger Karin Tingström. Baksidan av detta är förstås att erfarenhetsbanken inte är hundraprocent tillförlitlig. – Det klassiska är när du träffar en helt ny p erson, och instinktivt känner en motvilja. Skulle du ana lysera känslan så kanske personen till utseendet eller sättet påminner om din dominanta pappa, eller någon annan som har gjort dig illa. Hjärnan vill att vi ska överleva, så den lägger ihop ett och ett och sig nalerar fara, trots att informationen den här gången inte alls är tillförlitlig.
I
nformationen kan även komma utifrån. Säg att ni ska få en ny kollega till arbetsgruppen. Om Viola dagen innan han kommer utbrister att ”åh nej, Nisse har jag stött på förut, han är skitjobbig”, så bör jar du genast tolka Nisse utifrån den informationen. – Om kollegan i stället säger ”vad kul, Nisse är un derbar! Det kommer att bli fantastiskt”, så kommer
under mattan för att undvika kon flikter. I stället för att anklaga, fråga hen varför hen gör så. Fråga också
dig själv varför du triggas så mycket av detta. Kanske handlar det om en oro eller rädsla, eller känner du
stygn av avund över en gemen skap du inte har (men som om du ber snällt kanske får ta del av).
Våga le mot någon i buss kön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälpsam, glad och god hjärtad per son får oftare vänlighet till baka.
du att vara mycket mer positivt inställd när ni väl möts, säger Karin Tingström. Vad är faran med detta? Jo, olika intressenter kan påverka folk i en viss riktning, och ofta jobbar de då med rädsla som är en stark känsla. Exempelvis kan man sprida att ”män från Norrland är bara ute efter våra pengar.” Eller desin formationen vi har sett spridas det senaste året om att ”svenska myndigheter tar våra barn”, vilket gjort vissa invandrargrupper rädda för svensk myndighets personal. – Det bygger murar och skapar konflikter. Vi dömer ut varandra på förhand, vilket får en massa konse kvenser för både samhället och i mindre kretsar, säger Katarina Tingström.
M
ikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, har i över 20 år studerat attity der, stereotypa uppfattningar och förutfat tade meningar. – Förenklat kan man säga att en fördom innebär att du ogillar personer enbart baserat på deras grupptill hörighet. Det kan vara ”alla golfare är snobbiga.” Du
3
Sök mångfald Möt nya männi skor, lär dig om andra religio ner, testa mat
från andra kök. Genom att aktivt söka mångfald, kommer du att bli mer accepte rande gentemot
»
olikheter och uppskatta rike domen i omväx ling.
VINTERN 2023
13
TEMA BILDER
”
n hjälpsam, glad och godhjärtad E person får oftare vänlighet tillbaka. Katarina Tingström, präst och psykoterapeut
7
TECKEN ... på att du är en öppen sinnad person:
»» Du är nyfiken på att höra vad andra tycker.
»» Du tål att dina åsikter ifråga sätts.
»» Du blir inte arg när du har fel.
»» Du hyser empati för andra.
»» Du tar hän syn till andras åsikter.
»» Du är ödmjuk kring din egen kunskap.
»» Du tror att andra har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter. 14
» gillar inte snobbiga människor, så därför gillar du inte
golfare. Han säger att över tid har våra fördomar gentemot andra minskat. I jämförelse med 50-talet är vi mycket mindre fördomsfulla i dag, exempelvis mot invand rare, homosexuella och kvinnor, även om främlings fientligheten tycks ha planat ut de senaste tjugo åren. Man ser också att högutbildade tenderar att vara mindre fördomsfulla än lågutbildade.
– På sätt och vis är det logiskt att samhällen blir mer inkluderande, för det är dumt att vara exkluderande, samhället fungerar bättre när det är mer öppensinnat. Mikael Hjerm lägger sedan till att egentligen är en persons attityd irrelevant. – Jag kan gå runt och hata alla i hela världen, men om jag alltid agerar humant och snällt så spelar det ingen roll vad jag tycker. Problemet är att människor tenderar att agera utifrån sina föreställningar om andra och därmed behandla vissa sämre.
O
ch här kan man se en viss spridningseffekt. Om någon tar sig rätten att uttrycka sin nega tiva attityd gentemot transpersoner, så kan fler upptäcka att ”jaha, fler känner som jag”, också vokalisera sin åsikt, och så sprids den. Och ja, det har betydelse.
– Om jag springer runt och skriker okvädesord åt folk på stan, så drabbar det mottagaren hårt. Vi vet att personer som utsätts för upprepad diskrimine ring har ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, säger Mikael Hjerm. Katarina Tingströms erfarenhet är att trångsynta eller felaktiga bilder av andra även drabbar en själv. – En konsekvens kan vara att man får ett väldigt instängt och snävt liv. I stället för att jag träffar många olika typer av människor, lär mig nya saker och blir berikad av fräscha intryck och idéer, blir min värld väldigt liten och styrs i hög grad av rädsla – och det tror jag ingen mår bra av i förlängningen.
S
å om en mer fördomsfri attityd ger mig ett glada re, mer intressant liv, vad kan jag då göra för att bli mer öppensinnad? Mikael Hjerm berättar om
kontakthypotesen, som innebär att kontakt med olika typer av människor gör dig mindre fördomsfull. Kata rina Tingström plockar upp den tråden och uppmanar dig att utmana dig själv. Börja med att försöka sätta fingret på vilka bilder du har, för att sedan undersöka om de faktiskt stämmer med verkligheten. Här kan du söka fakta, men också stresstesta hypotesen genom att möta personer från den gruppen. – Att öppna upp mot världen kan vara så lätt som att du går fram till en människa du normalt inte gått fram till och fråga om vägen. Våga le mot någon i busskön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälp sam, glad och godhjärtad person får oftare vänlighet tillbaka, säger hon. Eller minns vad föreläsaren och den före detta bud distmunken Björn Natthiko Lindeblad lärde oss: ”Jag kan ha fel.” Vi vet inte allt – inte om andra heller.
!
VISSTE DU ATT
... det finns många sätt att träffa nya människor. Här är tre sätt: Svenska kyrkans grupper »» Kyrkan arrangerar på olika håll stick-café, språk-café, au pair-café etcetera, där människor i olika åldrar och med olika bakgrunder får chans att mötas. Kolla vad som finns i just din församling. Nya kompis byrån »» Länkar sam man nya och etablerade svenskar för roliga möten i vardagen. Mer info: nyakompis- byran.se Yrkesdörren
»» Kopplar ihop etablerade svenskar med personer som är nyare i lan det. På så sätt kan ni båda bredda ert nät verk, vilket är viktigt eftersom sju av tio jobb i Sverige tillsätts via kontakter. Mer info: yrkesdorren.se
VINTERN 2023
15
PORTRÄTTET
Heidi Andersson, armbrytarinstruktör:
Det är en befrielse att leva sina värderingar Som idrottare är det vanligt att jobba mot en tydlig målbild. När Heidi Andersson slutade tävla i armbrytning började hon i stället jobba mot målet ”en bättre värld”. Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin
Heidis make Björn Ferry är tidigare skidskytt, med bland annat ett OS-guld i bagaget. Foto: SARA BERGLUND
16
”
VINTERN 2023
»Många » som lägger av med elitidrottandet brukar unna sig att trappa ner. Men när Heidi Andersson, elvafaldig världsmästarinna i armbrytning, slutade började hon i stället jobba mot en ny målbild: att förändra världen. – Jag är en passionerad person som brinner för saker, skrattar hon. Den energin verkar vara medfödd. Och rätt kanaliserad är den en tillgång, så varför inte använda den till något bra, säger Heidi Andersson. Heidi, som ibland kallas för ”armbryterskan från Ensamheten” efter en dokumentär om henne, var bara elva år när hon skrev i sin dagbok att hon ville bli planetskötare i världsklass
om jag minns det var det S Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld.
– eller bäst på armbrytning. Hon kom att realisera det sistnämnda först – och det med råge. Men i slutet på 2015 var det så dags att ta tag i nästa stora livsdröm. I samband med att både Heidi och hennes man Björn Ferry, också tidigare världsmästare men då i skidskytte, lade av med elitidrottandet bestämde de sig för att sätta upp en ny målbild: att bli fossilfria till 2025. – Björn fångade upp min barndomsdröm om att bli planetskötare och föreslog detta, och jag nappade direkt. Jag tänkte kanske inte så mycket på vad det skulle innebära i praktiken, men det kändes och lät bra, skrattar hon. SÅ VARIFRÅN KOMMER då denna passion och starka
vilja att förändra och förbättra? Heidi växte upp i byn Ensamheten, strax utanför Storuman i Lappland. Hon säger att som mest var det 18 personer som bodde i byn – alla släkt med varandra. – Det var fantastiskt att växa upp där, en riktig bullerbykänsla. Det fanns alltid någon som hade tid, och
»
Heidi Andersson hade två drömmar som barn: att bli bäst på armbrytning och att bli en planetskötare i världsklass. Den första drömmen har hon gjort verklighet av, den andra jobbar hon målmedvetet på.
ÅRSTID 20XX
17
PORTRÄTTET » alltid någonstans att hänga. Vi lekte järnet och hade
obegränsat med utrymme. Men uppväxten gav henne också skinn på näsan. Jargongen kunde vara tuff, och tålamod var inte släktens starka sida. – Du fick ofta bara en chans på dig att klara något nytt, fixade du det inte då så gavs du inte chans att testa igen. Det var tufft, men lika för alla, ingen blev särbehandlad. Som jag minns det var det också Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld. Vid idrott var det tillåtet. Ord som solidaritet, jämlikhet, jämställdhet var tydliga ledstjärnor. Att farfar bytte blöjor var inga konstigheter, liksom att Heidi tidigt fick lära sig att jaga. Kanske inte så konstigt att de på vissa håll kal�lades kommunisterna i Ensamheten. – Farfar och hans bror ville inte stycka upp skogen mellan barnen, utan startade en ekonomisk förening som ägs av medlemmarna, och medlem blir man när man fyller 18. Där fattar vi beslut om skogen och marken gemensamt. Den lever än i dag och vi hjälps åt att utföra arbetet, som att plantera skog.
Heidi med några av de viktiga saker na i livet: familjen – och låd cykeln. Foto: SARA BERGLUND
Vad fick du med dig från allt detta?
– Jag ser ansvar som något stort, starkt, och superviktigt. Att ta ansvar för helheten. Hon säger att det var en jordnära, pragmatisk uppväxt. – Jag och min ena bror är konfirmerade. Jag röker inte, snusar inte och konfirmerade mig – och i Ensamheten var det att göra revolt, skrattar hon.
KANSKE VAR DET närheten till naturen och känslan för helheten – i kombination med den passionerade personligheten – som gjorde att hon tidigt ville bli miljöaktivist, bo i ekohus och rädda världen. – Redan på högstadiet gillade jag att ha begagnade kläder. Jag tyckte snarast synd om dem som hade märkesplagg de hade betalat dyrt för. Där gick de runt med en stor logga på magen, som värsta reklampelaren, utan att få betalt. Grattis, vilken affär! Hon tvekade alltså inte när Björn föreslog att de skulle kavla upp och bli koldioxidneutrala till 2025. – Han menade på att om Sverige har beslutat om nettonollutsläpp till 2045, så borde enskilda individer kunna bli fossilfria innan dess. Som tidigare elitidrottare gillar hon att ha tydliga målbilder även i vardagen. Hon säger sig må bra av det. – Att ha mål ger en känsla av fokus och riktning. Det hjälper mig att prioritera och hålla mig motiverad. Och både jag och Björn vet hur man bryter ner stora mål i delmål för att ta sig mot slutdestinationen. DE BÖRJADE MED att kartlägga sina utsläpp på klimatkontot.se. Den genomsnittliga svenskens utsläpp är cirka åtta ton per person och år, men det här paret
”
KORT OM...
Heidi Andersson Ålder: 42 år. Familj: Maken Björn Ferry och sönerna Dante, 12 år, och Simon, 2 år. Bor: Stor uman. Gör: Före läsare, arm brytarinstruk tör och skogs brukare. Bakgrund: Sveriges mest framgångsrika armbryterska genom tider na. Världs mästarinna i armbrytning elva gånger.
ag röker inte, snusar inte och J konfirmerade mig – i Ensam heten var det att göra revolt.
18
VINTERN 2023
låg på nästan det dubbla, 15 ton per person och år. – När jag fick staplarna framför mig blev det tydligt, det gick inte längre att blunda, säger hon. En stapel stack ut, och det var transporter. Båda hade flugit till tävlingar världen över, framförallt Björn när han kajkade runt med världscup-cirkusen. Transporter var därför en av de saker paret först tog tag i. De slutade flyga och började resa fossilfritt, med tåg och buss. De införskaffade en lådcykel som är användbar när barn ska lämnas och hämtas eller ärenden utföras nere på byn. – Och vi gjorde oss av med bensinbilen och skaffade en Tesla. Vi var först i Storuman med elbil, och många ojade sig över att batteriet inte skulle klara den norrländska vintern. Men det har inte varit några problem. Vi överbevisade skeptikerna, på så vis kan man sprida ringar på vattnet. Nu är det många som har elbil, och vi har ett helt gäng med snabbladdare på orten. Man brukar prata om de tre B:na, bilen, biffen och bostaden, tre saker som är bra att börja med om man som enskild individ vill bidra till omställningen mot en hållbar framtid. Familjen Andersson/Ferry bor i en bostadsrätt och har solceller. – Vad gäller mat är vi är självförsörjande på potatis, viltkött, svamp och bär. Nötkött från affären väljer vi bort, vi försöker äta efter årstid, och minimera mat svinnet. Restfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen. I BÖRJAN GICK det snabbt att minska utsläppen, men nu är de nere på så låga nivåer, cirka två ton per person och år, att det börjar bli svårt. – Vi vill ju bo i det fantastiska landet Sverige, och vara en del av det här samhället, men många viktiga funktioner som vård, skola och brandförsvar är fossilbaserade.
Hur känns det att ni därmed kanske inte når målet till 2025?
– Det innebär inte att jag lägger mig ner och ger upp, utan då engagerar jag mig i att försöka förändra saker på ett samhällsplan, säger hon och berättar att hon exempelvis ringt och ”tråkat ut” Storuman energi i flera år nu för att de tillsatt olja vid produktion av fjärrvärme. – För inte så länge sedan hörde de av sig och sa att nu ska de sluta blanda i olja, säger hon och gör segertecknet. Ja, koldioxidbantaren här i soffan i fotografens studio har en optimistisk ton.
”
”Den största resan jag gjort på senare år är inom mig”, säger Heidi.
estfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram R en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen.
– Jag älskar ju att göra research och testa nya saker, som: Finns det bättre bränsle för motorsågen och klimatsmarta mobiler? Vilka är de mest hållbara löpar skorna? Björn kan bli tokig på mig ibland, han vill ha nya löparskor nu, inte om tre månader, skrattar hon. Vad har du fått offra?
– Jag ser det inte som en uppoffring. Det här har ju varit min vilja och strävan sedan jag var liten, så för mig är det snarare en befrielse. Jag lever mina värderingar, vilket är vad jag vill. Det får mig att sova gott om natten, säger hon och lägger till att hennes tweenie Dante, 12 år, inte alltid håller med om detta när han vill få något som ”alla andra” har, men mamma kommer med en lång nej-motivering. Jag tror att många skulle sakna att kunna semestra på soligare breddgrader?
– För det första kan man åka tåg söderut, men nej, jag behöver inte åka på solsemester. Jag tycker man ska fundera på vad det är man vill ha ut av resandet egentligen. Är det ledigheten? Att vara tillsammans?
Samla på minnen? Det kan man ju göra även här, säger hon och lägger till: – Den största resan jag gjort på senare år är inom mig, säger Heidi och berättar att hon för ett tag sedan var på en tio dagars meditationsretreat. – Jag hade aldrig tidigare mediterat, och precis innan jag åkte på retreat var jag med på en ”strong woman-tävling”, så första dagarna var jag så stel att jag inte ens kunde sitta på golvet, och jag somnade när vi skulle meditera. Men så småningom var det en fantastisk upplevelse, jag njöt av att vara i mig själv. Så ska du göra ditt livs resa, gör den inom dig. Även för relationen tycker hon att det här projektet har varit bra. – Det är alltid bra att ha en gemensam strävan och uppnå mål tillsammans. Det för oss närmare varandra. Och som sagt – det har varit helande även för henne själv. – För mig är natur en andlig upplevelse, så att ta hand om den känns bra. VINTERN 2023
19
SPANING
Bilden av kyrkan Den vackra kyrkan tornar upp sig i vinterskrud. I fönstren lyser tända ljus och dörrarna står på glänt. Den känns så varm och inbjudande – men är dörrarna öppna för alla? Är det bara att gå in? Även om man inte är säker på vad man tror på? Text: Sophie Ekman
”
»– » Osäkerheten handlar om att man tvivlar på sin rätt att vara en del av kyrkan, säger religionshistorikern David Thurfjell. Han menar att många har svårt att finna tid för kyrkobesök i sina liv, och tvivlar kanske på om de passar in i kyrkans gemenskap. Samtidigt hoppas många, trots detta, att det är okej att ha kyrkan som ett slags ramverk i livet. Vid dop, vigslar, begravningar eller när barnen sjunger. – De flesta medlemmar besöker kyrkan kanske femtio gånger under ett liv. Det är alltså väldigt sällan. Men, de femtio gångerna är de tillfällen som man kanske skulle värdera högst.
Och därför vill man ha kyrkan där. Det är en livslång men extremt lågintensiv relation till detta samfund, för de flesta, säger David. Han påminner om att man inte behöver besöka folkkyrkan i Sverige regelbundet för att få lov att känna en tillhörighet. – Ändå kan det finnas en känsla av att man inte riktigt är välkommen, vilket skapar en märklig situation. HUR HAR DET då blivit så här? Vi
har en folkkyrka i Sverige med 5,8 miljoner medlemmar, men vad har svenskarna för bild av Svenska kyrkan och kristen tro egentligen?
rundbudskapet är att alla är välkomna. G Och det är inte så många platser i samhället där alla är välkomna. David Thurfjell, religionshistoriker
20
VINTERN 2023
David berättar att bilden var och en har är mångfacetterad och beror på människors bakgrund och erfarenheter. Vi påverkas också av hur kristendom framställs i populärkulturen, filmer och i litteratur. En del känner sig hemma i kyrkan och har en klar förståelse för dess verksamhet, medan andra som är nya i Sverige, kan projicera tidigare kyrkoerfarenheter från andra länder. Bland majoriteten, som inte är kyrkoverksamma svenskar, finns det också förutfattade uppfatt-
ningar om vad Svenska kyrkan borde vara, enligt David. – I den gruppen är det vanligt att man har en bild som är färjad av frikyrkliga traditioner, snarare än av Svenska kyrkan. Och saknar man intresse för religion, har man ofta en begränsad kunskap och tenderar att tro att alla kyrkor är ganska likvärdiga. Men det är enorma skillnader förstås mellan olika kyrkoinriktningar. Ideologiskt och teologiskt, vad man har för verksamheter, vad man lägger i orden ”kristen tro”, säger David.
Ekerö kyrka ligger vid Kyrkfjärden i Stockholm, och har anor från 1100-talet. Foto: KENNETH BENGTSSON
Svenska kyrkan välkomnar även de som inte har någon trosövertygelse. Det kan handla om att vilja vara en del av en tolkningsgemenskap och en tradition. – Om du kommer till Svenska kyrkan och säger ”jag kan inte tro på Gud, men jag behöver en meningsgemenskap med mitt liv, får jag vara med här?” Då kommer Svenska kyrkan säga: ”Det här är din kyrka. Vi finns här för dig.” David menar dock att det inte är en sådan folkkyrka folk tänker på. – Snarare något snävare, mer in-
tensivt, engagerat och kanske lite mer trosintensivt. Och den bilden har man fått från de starkaste, högljudda kristna rösterna i Sverige, vilket är olika frikyrkor, som drivs av en stark trosövertygelse. Så det finns ett slags missförstånd här. FOLKKYRKAN, NÄR DEN är som bäst,
är öppen och inkluderande. – Den kräver ingen motprestation. Du behöver inte vara en lyckad person för att bli älskad. Grundbudskapet är att alla är välkomna.
»
VINTERN 2023
21
SPANING KORT OM…
David Thurfjell Ålder: 50 år. Bor: Uppsala och Stockholm. Familj: Dot tern Molly, 20, sonen Sten, 18, flickvän Nina Hemmingsson, två bröder, för äldrar, katten Miaov, hunden Brorsan. Gör: Religions historiker. Motto i livet: ”Älska din fas”.
”Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning som förr”, säger David Thurfjell. Foto: MIKAEL M JOHANSSON
22
VINTERN 2023
» Och det är inte så många platser i
samhället där alla är välkomna. Kanske borde vi se på Svenska kyrkan på samma sätt som judar ser på sina synagogor eller katoliker ser på sina katolska kyrkor. Att det är en del av vår historia och vår kultur, oavsett våra tvivel och övertygelser. Detta tankefrö vill David gärna plantera. – Man är med där liksom, man råkar komma från den där religionen. Den har sina fördelar och nackdelar, och ibland är man jättetrött på det, skiter i den oftast. Men det är där man hör hemma, det är ett familjearv.
I JULTID FYLLS kyrkbänkarna i Svenska kyrkan i samband med alla musikgudstjänster. I december månad förra året besökte 1 251 767 svenskar någon form av gudstjänst. Som kulturell institution är kyrkan den största i Sverige. – Och det är inte någon extra grej utan det är en bärande del av det här samhället. Och det kan man vara stolt över och odla, tycker David. Just musiken – men också konsten, litteraturen och filmen – är i dag viktiga forum där existentiella frågor får ta stort utrymme, och som är alternativ till kyrkan för många. För enligt David är intresset för existentiella frågor större än det någonsin varit. I vår tid, där individualismen är mer utbredd, upplever människor också ett ökat behov av en privat tro. – Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning. Förr var man mer organiserad och gick samman, hela det landskapet är något som har förändrats. MEN FÖR ATT fortsätta vara rele-
vant tror inte David att kyrkan behöver genomgå så stora förändringar. Den har unika tillgångar, så som närvaro i varje liten by och en stark koppling till lokalsamhällen. – Fortsätta vara kyrka, hålla på med de unikt kyrkomässiga sakerna, konstaterar han. Och viktigt att kyrkan kommunicerar att alla har hemortsrätt.
”Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har”, säger kyrko herde Anita Elweskiöld. Foto: EWA LINNROS
”
ag skulle inte ens säga att vi finns här för J dig, jag skulle säga att du är en del av oss. Anita Elweskiöld, kyrkoherde
Att människor är välkomna att ha sina festligheter där, precis som deras föräldrar och deras förfäder har gjort i århundraden. – Oftast är det också den vackraste byggnaden på en plats. Så det är bara att berätta att man på riktigt är välkommen, oavsett hur man tror. EN VINDPUST FRÅN Mälaren letar sig fram vid Kyrkfjärden och hjälper snällt stegen över tröskeln. Ekerö kyrka, med anor från 1100-talet, och kyrkoherde Anita Elweskiöld, tar emot med värme.
Är alla välkomna in i Svenska k yrkan?
KORT OM…
Anita Elweskiöld Ålder: 50 år. Bor: Bromma. Familj: Stor. Gör: Kyrko herde i Ekerö pastorat. Motto i livet: ”Den nåd som bar mig intill nu, skall bära ända fram.”
– Ja, alla människor är välkomna. Du får se ut hur som helst, vara hur som helst och också ha vilken tro som helst. Du får må dåligt, känna dig ovärdig eller bära på skuld för något du gjort. Du är en del av den här kyrkan med de tankar och den vilja du har, där du befinner dig. Jag skulle inte ens säga att vi finns här för dig, jag skulle säga att du är en del av oss, säger Anita. Hon tillägger att det finns tillfällen då man kan bli avvisad. – Du får inte bete dig hur som helst. Och då menar jag om du tillexempel är hotfull, kränker andra eller vill inskränkta på andras möjligheter att vara sig själv, då
kan vi säga till dig. Du blir inte avvisad direkt, men vi är måna om att kyrkan är ett skyddat rum där man inte råkar illa ut, där man är trygg. Men om man inte är säker på sin tro?
– Man har en föreställning om vad det är att tro, men den som bjuder in är så mycket större än våra ramar för vad tro är. Det är alltid Gud som bjuder in till kyrkan. Många säger ”jag tror, men inte som kyrkan”. Jag tänker som jag sa innan, du är en del av kyrkan. Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har, eller med den känsla av tillhörighet du vill ha. Svenska kyrkan står för en tro och kommer fortsätta göra det, men som enskild människa får man gärna komma och vara en del av helheten, med en liten eller stor, välformulerad eller oformulerad tro. Kyrkoherde Anita Elweskiöld tror kyrkan behöver fortsätta kommunicera vad den gör. – Men också vad vi är. Att vi är en öppen folkkyrka och en gemenskap. Också viktigt då att vi inom kyrkan pratar med varandra och hela tiden strävar mot detta, påminner varje aktiv kyrko medlem. Att när vi säger att alla är välkomna också välkomnar när människor kommer in.
VINTERN 2023
23
5
BOKTIPSET
BILDRIKA BÖCKER SOM PASSAR I JUL
Text: Sophie Ekman
Granen som längtade Sofia Hedman Illustrationer av Emelie Gårdeler Speja förlag
»Granen » som längtade är en gripande saga om en liten skogsgran som drömmer om att utforska världen, bortom tallarna och granarna som omger den. När vinden erbjuder en chans till äventyr, vill granen inte missa den. Det blir början på en häftig resa. Men sagan utforskar också temat att längta hem och finna sin rätta plats i livet. En hjärtevärmande och vacker bilderbokssaga med julstämning, som berör både unga och vuxna läsare.
Korsdragspoesi. Till dig som famlar Pia Eriksson Illustrationer av Stina Wollter Bazar
»I» poesiform utforskar Pia Eriksson de utmanande stunderna i sitt liv för att hitta läkning och ordning i sitt inre kaos. Hon har själv mått dåligt i perioder och sökt svar på hur man ska leva. Det blev tydligt att det handlar om att omfamna sig själv snarare än anpassa sig till normer. Genom trösterika texter inspireras du som läser att utforska och sätta ord på dina egna känslor. Tillsammans med Stina Wollters illustrationer når hon fram till den som kan behöva orden, när det känns mörkt och kallt. 24
VINTERN 2023
TÄNK PÅ ATT
Foto: EKATERINA ZAKHAROVA/GETTY
Läs en saga om en äventyrlig gran, lär dig stöpa egna ljus eller sjunk ner i trösterik poesi när allt känns mörkt och kallt. Här är fem böcker som värmer själen i vinter.
Min barndoms jul – Astrid Lindgrens julkokbok Recept av Fredrik Eriksson Nordstedts
»En » rikt illustrerad julkokbok i sann Astrid Lindgren-anda, som fyller hjärtat med värme och nostalgi. Låt oss börja med pepparkaksbak ihop med Bullerbybarnen vid första advent, och sluta med Pippis legendariska julgransplundring. Förutom goda recept skapade med hjälp av kocken Fredrik Eriksson, får vi en inblick i Astrids barndomsjular och småländska jultraditioner. En rikt illustrerad kokbok om drömmen om julen, att ha framme i juletid eller ge bort som present.
»» ... du kan lysa upp mörkret och själen genom att tända dina egna hemmagjorda ljus. Här kommer en bonusbok som lär dig stöpa, gjuta, bygga, forma och färga ljus av bivax och stearin.
Ljus: stöpa, gjuta, forma och färga Anna Dykhoff Natur och Kultur
Snöfall över Paris Karolina Schützers LB Förlag
»I» debutromanen Under stjärnorna i Paris går journalisten Sophia miste om sitt drömjobb samtidigt som hon ärver en bar i Paris. Vågar hon lyssna på sig själv och släppa andras förväntningar? Nu är uppföljaren här, Snöfall i Paris, och mitt i uppladdningen för en magisk jul nystas hemligheter från det förflutna upp. Karolina Schützers utforskar stora frågor i sina romaner och styr skickligt läsarens inre bilder. Härlig feelgood som får dig att vilja byta jobb och flytta till Paris, mitt i vintern.
Lyckomanualen Casandra Brunstedt och Therésia Franklin LB Förlag
»”Lyckomanualen” » inspirerar dig till att stanna upp och ta tag i lyckan, mitt i en kanske hektisk vardag. Författarna och småbarnsföräldrarna Cassandra Brunstedt och Therésia Franklin, har dykt djupt in i lyckoforskningen och pratat med olika experter för att hitta svaret på den eviga frågan: Hur blir man lycklig? Boken är deras personliga resa mot att förstå och praktisera lycka. Fylld med insikter och de senaste rönen inom ämnet, erbjuder den kanske samma möjlighet till dig. Eller en vän. Det är också den perfekta boken att ha liggande framme, vacker och redo att påminna dig om din väg till ett meningsfullt liv.
JUL ”Oavsett var jag är i världen klingar julmusik i butiker och restauranger. Sånger om fred och frid”, skriver biskop Marika Markovits i sin julbetraktelse. Foto: ZANDRA ERIKSHED
Julen påminner oss om det vi alla längtar efter
J
ulen får människor över hela världen, nästan oavsett tro, att smycka sina hem, ge barnen gåvor och bjuda till fest. I takt med att det mångkulturella samhället växer fram och våra högtider kommersialiseras, delar vi allt oftare varandras traditioner. Kanske kan vi se det som Guds sätt att genomsyra det mänskliga med gudomliga intentioner? Det kommersialiserade julfirandet, som vi alla delar, bidrar till att vi formulerar ett syfte gemensamt för oss alla; nämligen fred. Oavsett var jag är i världen klingar julmusik i butiker och restauranger. Sånger om fred och frid. De gestaltar en längtan efter fredens välsignelser utan gräns som det står om i en av jul helgens mest lästa bibeltext (Jesaja 9). Där står om det folk som vandrar i mörkret, att de ska se ett stort ljus. Ett barn är fött, en son är oss given, vars namn är fredsfurste.
VI LEVER I en tid med så mycket våld, hot och krig i
vårt närområde, mer än jag upplevt i mitt sextioåriga liv. Min pappa däremot, föddes under andra världs kriget. Hans liv har formats av krigets konsekvenser. Hans familj fördrevs från sitt land. De fick komma till Sverige och bygga ett nytt liv här. Det har lärt mig att värdesätta fred och mänskliga rättigheter och det goda i att ge människor på flykt en fristad. Och att göra dem delaktiga i samhälls bygget.
Kyrkan har inte alltid verkat för fred. Under första världskriget var kyrkliga ledare med och drev på krigshetsen. Det ledde till att Sveriges ärkebiskop för första gången på tusen år samlade världens kyrkliga ledare 1925 i Stockholm. Det blev en startpunkt på Kyrkornas världsråd som verkar för dialog, fred och global rättvisa.
”
ud, vi ber om fred, shalom, G Frieden, pax, rauha, mir, amani, la paix, salam ...
JAG TROR PÅ religionernas dialog som syftar till fred. Det kan bidra till fred i Israel/Palestina och leda till besinning i våra förorter. Jag tror på samtalet som handlar om vår inner sta längtan efter en chans till liv, till värdighet, till frihet. Så börjar vägen till fred, en fred vi själva har svårt att skapa, men som barnet i krubban inspirerar människor till över hela jorden i juletid. Gud, med människor i hela världen ber vi om fred, shalom, Frieden, pax, rauha, mir, amani, la paix, salam... Visa oss vägen och gör oss villiga att vandra den. Amen.
Marika Markovits
Biskop i Linköpings stift VINTERN 2023
25
JUL
Kom in i värmen under jul och nyår Söndag 10 december Lambohovskyrkan 16.00 Luciagudstjänst Barnkören Joy och alla barngrupper i Lambohov medverkar. Slaka kyrka 11.00 Högmässa Ulrika kyrka 15.00 Gudstjänst
Måndag 11 december Skeda församlingsgård 17.30 Luciatåg Med barnkörerna i Skeda-Slaka.
Onsdag 13 december
FÖLJ OSS!
26
Nykils kyrka 16.30 Luciatåg Med barnkörerna Sånglek och Sångfåglar.
»» Ändringar
Söndag 17 december
kan komma att ske. Följ vår annonsering i Corren och i kalendern på svenskakyrkan. se/slaka-nykil
Nykils kyrka 15.00 Julpsalmgudstjänst Kom och sjung julens psalmer tillsammans med körerna i pastoratet.
VINTERN 2023
Lambohovskyrkan 10.00 Lambohovsmässa
Slaka kyrka 18.00 Julpsalmgudstjänst Kom och sjung julens psalmer tillsammans med körerna i pastoratet.
Söndag 24 december Julafton Nykils kyrka 10.00 Krubbgudstjänst Slaka kyrka 10.00 Levande julkrubba Gammalkils kyrka 23.00 Midnattsmässa Lambohovskyrkan 23.00 Julnattsmässa Jazz- och gospelkören Fröjda medverkar.
Ulrika kyrka 23.00 Midnattsmässa
Måndag 25 december Juldagen Skeda kyrka 07.00 Julotta
Tisdag 26 december Annandag jul Lambohovskyrkan 15.30 Jazz i Lambohov – julspecial 16.00: Förband Johan Järnland jazztrio. 17.00: Niklas Hakegård piano; Lena Åkesson sång; Hans Åkesson, tenorsax.
Ulrika kyrka i vinterskrud. Foto: ANDERS WÅNG
?
Kom och sjung med i julpsalmer
»En » vecka före jul blir det jul psalm-sing-along med pastoratets körer. Ta en paus från julstöket, kom till kyrkan och sjung med i de klassiska julpsalmerna. När och var? Datum: Söndag 17 december. Tid och plats: 15.00 i Nykils kyrka och 18.00 i Slaka kyrka.
Foto: MAGNUS ARONSON/IKON
VISSTE DU ATT...
»» ... namnet
Ulrika kyrka 17.00 Annandagskonsert Linn Svensson och Roland Engdahl. Insamling till barn och unga som lider av psykisk ohälsa.
Söndag 31 december Nyårsafton Gammalkilskyrka 15.00 Nyårskonsert Skeda kyrka 11.00 Nyårsbön Ulrika kyrka 11.00 Nyårsgudstjänst
Måndag 1 januari Nyårsdagen Slaka kyrka 18.00 Nyårsmässa
Lördag 6 januari Trettondedagen Ulrika församlingshem 14.00 Julgransplundring Lambohovskyrkan 17.00 Trettondedagsgudstjänst
Lucia kommer från latinets Lux som betyder ljus. »» ... traditionen att fira Lucia kan spåras ända tillbaka till 1700-talet. »» ... enligt folktron var natten till 13 december en farlig natt då övernaturliga väsen fanns i mörkret. Oknyttet skulle jagas på flykten med ljuståg och solfärgade bullar. Bullarna färgades med saffran. »» ... 1927 ordnade Stockholms Dagblad det första offentliga luciafirandet i Sverige och året därpå skrev Arvid Rosén texten Natten går tunga fjät till melodin från en folkvisa från Neapel. Källa: Nordiska muséet
Sankta Lucia sprider ljus i våra kyrkor »”Natten » går tunga fjät …” Visst är det något visst med alla luciatåg och det ljus de sprider i decem ber när solen inte orkar så högt på himlen och dagarna är som kortast. Vi har flera luciafiranden i Slaka-Nykil i december. Välkom men! Söndag 10 december Lambohovskyrkan 16.00 Luciagudstjänst Med barnkören Joy och alla barngrupper i Lambohov. Måndag 11 december Skeda församlingsgård 17.30 Luciatåg Med barnkörerna i Skeda-Slaka. Onsdag 13 december Nykils kyrka 16.30 Luciatåg Med barnkörerna Sånglek och Sångfåglar.
VINTERN 2023
27
JUL
?
VISSTE DU ATT...
»» ... den första kända julkrubban skapades av Franciskus av Assisi 1223. Fram till början av 1900-talet sågs julkrubbor främst som en katolsk tradition. De första julkrubborna i Sverige fanns i borgerliga, katolska hem i slutet av 1800-talet.
Det moderna stallet är försett med solpaneler, tre hipsters kommer på segway med bruna paket under armen och herden styr sin flock med en surfplatta.
I Maries moderna krubba har ingen tid med barnet
”
»Julkrubbor » kan se ut på många sätt. De olika delarna är kanske givna. Den lilla familjen i stallet, de tre vise männen, herdarna och djuren. Men vad händer om vi flyttar en berättelse från bibeln in i vår tid?
ag kan inte låta bli J att undra över hur de tre hipstrarna hittade till stallet.
28
VINTERN 2023
Himmel & Jord träffade arie Wigh, hängiven sam M lare av julkrubbor, framför en av hennes mer moderna krubbor, The modern nati vity set. Hur går hennes tankar när hon ser den gamla välkända historien i en modern tolkning?
– Bibelns berättelser handlar ofta om det allmänmänskliga. Därför är det spännande att fråga sig hur en gammal berättelse hade berättats i en modern tid. I MARIES MODERNA julkrubba är
stallet försett med solpaneler, tre hipsters kommer på segway med bruna paket under armen och herden styr sin flock med en surfplatta. Allt medan Josef letar efter den bästa vinkeln för en bild till sociala medier. – Jag tycker den här krubban är rolig. Men den får mig också att fundera kring den tid vi lever i nu. Solpaneler på taket är miljö smart. Att kossan är 100 procent organic kan jag fnissa lite åt. Något som berör mig är att ingen verkar bry sig om det lilla barnet. Josef fokuserar på att ta den perfekta
bilden. Maria på hur hon ser ut. Vi är flitiga med att filma och fota och göra inlägg av olika slag i dag, men vi kanske inte alltid är närvarande i stunden? – Sedan kan jag inte låta bli att undra över hur de tre hipstrarna hittade till stallet. De har ju ingen stjärna att följa. Maria håller en take-away-kaffe i handen, så det här stallet måste finnas i stads miljö. Då får man nog lov att sjunga en annan psalm än Stilla natt. Stallet tycker jag inte riktigt hör hemma i modern tid. Men Josef och Maria var på resa, så dagens stall kanske är en elbil?
DET FINNS MYCKET att fundera
kring i Maries moderna julkrubba. Om du fick möjlighet att gestalta en nutida julkrubba – hur skulle den se ut?
Mari Lundmark
KORSORD BI LD : PIXABAY
GLADA FISKAR
STARK KÄNSLA
PASTORATETS RÖDA KYRKA MED NAMN EFTER DROTTNING
SKR I VELSE BLI R AVSTÅND MED MELLAN
DJURUNGE KAINS LILLEBROR KÄRNAS
EN HAL TYP
HOPKOK DÅLI G VANA
LITET UTRYMME KÅRE KOMMER T I LLBAKA
ELÄNDE SES MED REGN HERR NILSSON
PROFETERAR
BLI VERKLIGHET BLEV BORTGLÖMD
AVLÄG- GÖR TRÄ SEN TILL SPÅN SLÄKTING REV RUNT
PLACERADE
KOMMA LÄGGER EN SORTS FÖRSENT INTRESTILL VARDAG SERAD
HAR VIS KOMMI T BANKETT T I LL?
DJURHÅR
FÅNGA FISK
SES MED BÅDE TON OCH DJUR
GER BARNOMSORG LI NA TYG SOM DRAP ERAS
FORM UTAN HÖRN
STORGRÅTA
HÄRMAPAN
PRATA MED GUD UNDERMÅLIG
EN FÖRMÅGA
VINA SVAGT TÄCKNAMN FÖRSTÅNDIG MEDICINSK SÖMN
MENAR
EXAKT KOPIA
KORSORDSELEMENT
KANSKE MED I BADET?
DÖTT DJUR
HON VAR FÖRST
ÄR LUKAS DEL AV
VIRRVARR
HÅLLA FÖR TROLIGT
KLAPPJAKT
PÅFUND FÅGELLÅT
BIFALL I OMSK FYLLA KISTAN
MOT MITTEN
CHIFFER ANGER MOTTAGARE
Linköping, får presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionen. »» Janerik Lundquist, Linköping, får en kaffemugg från Herregud & Co.
JOH 1:14 OCH ..... BLEV MÄNNISKA
DEN ÖVRE GRÄNSEN
VÄGER TUNGT TIDIGT PÅ MORGONEN
ALLDELES SÄRSKILD HÖRS HÄRMAPA
FLUOR HAR NUMMER?
ÄR DEN SOM HÅLLER LÅDA BATTERI
JAG OCH NÅGRA ANDRA
TYGSKADA
I NTE I GÅNG
BALUNS
HASTIGHET
HÅLLA UPPSI KT
JOB 4:20 INNAN DAGEN BLI R ? TITTA I N HOS
»» Gun Vik,
SLÄKTLINJE
TAKNOCK RIKTIGT BRA KÖP
VINNARE
Vinnare i höstkrysset:
KNAPPAR IN ETT NUMMER
PASTORATETS FÖRSKOLA SOM FI NNS I NYKI L
SKA DRA
!
FINNS SAMLAR STATER
HIMLAFENOMEN
BRICKMAT
EN SORTS NUDLAR
KALAS PÅ KALAS ETT NYTT BÖRJAR FÖRSTA ADVENT
TRE ÄR ETT STÖRRE ÄN TVÅ
INGET FÖR SJUSOVAREN
HJULMITT
VINTERKRYSSET GÖR SÅ HÄR Sänd in lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41 583 33 Linköping Vi vill ha ditt svar senast 10 januari. Märk kuvertet ”Korsord”.
»» Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare som får ett presentkort på afternoon tea på Stadsmissionens café och en vinnare som får en kaffemugg från Herre Gud & Co.
Foto: LIANEM/ GETTY
Namn: Adress: Postadress: Telefon:
E-post: VINTERN 2023
29
UNGA LEDARE
En bild kan säga mer än tusen ord
» Några av pastoratets unga ledare fick i uppgift att illustrera bibelord med bilder. Den enda begränsningen var att det inte fick vara några identifierbara personer med på bild. I övrigt var det fritt fram. » Här är bibelorden, bilderna och några tankar kring dem. Vilka tolkningar gör du? Foto: CORNELIA JOHANSSON
Foto: STINA JOHANSSON
1Ditt ord är Ps 119:105
en lykta för min fot, ett ljus på min stig.
Ett bibelord kan precis om lyktan lysa upp min vandring.
2Jesus
Joh 14:6
1
2 Foto: STINA JOHANSSON
Foto: CORNELIA JOHANSSON
svarade: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Vägen kan se olika ut och leda åt olika håll, men vi kan alltid kän na det gudom liga ljuset.
3Be stän-
1 Thess 5:17
digt.
Bön är ett verktyg som fungerar i alla miljöer, när som helst och på olika sätt. 30
VINTERN 2023
3
4
KYRKOGÅRD
4Sjung till
Foto: ANGELINA ARSLAN
Foto: KRISTIN LIDELL/IKON
Ps 96:1
Herrens ära, sjung en ny sång, sjung till Herrens ära, hela världen!
Sång och musik är ock så en form av bön.
Foto: AGNES LINDMAN
5
5Bär
Gal 6:2
varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.
En bild kan tolkas flera sätt och inget är rätt eller fel. Hur kopp lar du den här bilden till bibelordet?
6Sedan
Joh 8:12
6
talade Jesus till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.
Foto: VILMA RASMUSSEN
Ljuset från Gud kan ock så uppfattas som kärlek.
7Ty där
Matt 18:20
två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem. När man kän ner sig ensam finns möj ligheten till olika former av kyrklig ge menskap.
7
Vi hjälper dig att sköta om graven!
Snart dags att boka gravskötsel »Runt » årsskiftet är det dags att boka gravskötsel för kommande år om du inte redan gjort det. Då sköter våra vaktmästare om graven, vattnar, rensar ogräs och tar bort vissna blommor. Om det behövs fyller de också på jord och klipper prydnadsbuskar och perenner. Prislista gravskötsel 2024 1-plats 580 kr 2-plats 810 kr 3-plats 940 kr 4-plats 1 370 kr eller större
Vårplantering (antal plantor inom parentes) 1 pkt (5) 220 kr 2 pkt (10) 310 kr 3 pkt (15) 410 kr 4 pkt (20) 520 kr
Tillval Vinterdekoration 1 st liggare av granris med kottar och vide: 235 kr
Sommar plantering (Antal plantor inom parentes) 1 pkt (5) 220 kr 2 pkt (10) 310 kr 3 pkt (15) 410 kr 4 pkt (20) 520 kr
Övriga tjänster Övriga arbeten T ex tvätt av gravsten, planteringslåda med platsmontering, större riktning av gravvårdar, jordbyte i rabatt mm utförs enligt särskild taxa. Ljuständning vid högtider kostar 55 kronor per tillfälle.
För mer info
»» Kontakta kyrkogårdsansvarig Anna Danielsson på telefon 013–330209. Träffas säkrast tisdag och torsdag mellan klockan 08.00–12.00. VINTERN 2023
31
KONTAKT Pedagoger och fritidsledare
Pastorsexpeditionen Tröskaregatan 41,583 33 Linköping telefon: 013-474 23 00 (vx) Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl. 10.00–12.00. Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen. E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se
Ulrika kyrka
Präster Kyrkoherde Carl Jyllermark 070-357 93 79 Lambohov Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se Nykil-Gammalkil-Ulrika Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se Skeda-Slaka Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se Pastorsadjunkt Johanna Olovson 076-140 42 66
Kyrkomusiker
Vaktmästare Slaka kyrka
Skeda kyrka
Lambohov Albin Fronczak 072-565 50 19 Nykil-Gammalkil Martin Frodlund 073-075 07 30 Skeda-Slaka Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms @svenskakyrkan.se Ulrika-Lambohov Birgitta Ruthberg 070-517 37 98
Lambohov Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@svenskakyrkan.se Monica Karlsson 076-104 23 24 Nykil-Gammalkil Anders Orshammar 070-517 34 22 Skeda Mattias Karlsson 070-164 23 23 Slaka Helén Johanzon 076-137 23 20 Ulrika Marianne Magnusson 070-517 34 57
Fastighetsansvarig Christer Andersson 070-517 34 48 christer.andersson2@ svenskakyrkan.se
Kyrkogårdsansvarig Nykils kyrka
Anna Danielsson 070-517 34 19 (träffas säkrast tisdag och torsdag kl. 08.00–12.00)
Förskolan Kilen
Diakoner
Nygården, 590 52 Nykil 013-33 02 00 Rektor Martin Malmström 013-33 02 01 martin.malmstrom@svenskakyrkan.se
Lambohov-Skeda-Slaka Susanne Thomsen 073-091 21 84 Lambohov-Nykil-Gammalkil-Ulrika Annelie Almroth 070-341 02 70 Lambohov-Nykil-Gammalkil Sandra Andersson 073-528 60 30
Ledning och administration Kyrkoherde Carl Jyllermark Administration Madicken Lundh Ekonomi Camilla Berg Kommunikation Mari Lundmark
Kontaktpedagoger Lambohov Stefan Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se Malin Thell 076-102 12 61 Kontaktpedagog Nykil-Gammalkil Marie Wigh 076-102 12 36 Kontaktpedagoger Skeda-Slaka Noomi Stenberg 070-341 33 28 Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se Kontaktpedagog Ulrika Jorge Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se
Förtroendevalda Lambohovskyrkan
070-357 93 79 013-474 23 02 013-474 23 08 070-248 89 10
Gammalkils kyrka
Ordförande i kyrkorådet Pär Martinsson 073- 078 93 46 Ordförande i församlingsråden Lambohov Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02 Nykil-Gammalkil Ingela Wadell 070-237 05 14 Skeda Siw Carlsson 070-208 68 50 Slaka Ingrid Dahlberg 076-163 93 40 Ulrika Anders Wång 070-229 29 77