
5 minute read
Begravning
from Amos Helsingborg
Vad händer när Vad händer någon dör? när någon dör? Det är en omtumlande tid när någon går bort. Förutom att ta hand om den sorg som infinner sig Det är en omtumlande tid när någon går bort. är det en del att tänka på. Här kan du läsa om vad som händer när någon avlider. Förutom att ta hand om den sorg som infinne sig är det en del att tänka på. Här kan du läsa om vad som händer när någon avlider.
Dödsfall
När någon avlider tillkallas, oavsett tid och plats för dödsfallet, alltid en läkare för att utfärda ett dödsbevis.
Bårhus
Kroppen finns på sjukhuset bårhus. För anhöriga finns det möjlighet att komma och ta avsked på bårhusets avskedsrum.
Den avlidnes egna önskan Vid utformning av begravningsceremoni och vid val av gravplats är det den avlidnes egna önskan som alltid ska vara vägledande. Det är viktigt att ta reda på om den avlidne hade ett Vitt arkiv eller annan skrift med önskemål.
Notis: Det kan för många kännas konstigt att tänka på sin egen begravning. Men att skriva ner de önskemål man har kan en dag bli en stor hjälp för dina närmaste. Ceremoni
En begravningsceremoni kan vara kyrklig/kristen, borgerlig eller enligt annan ordning än Svenska kyrkans.
Dödsfallet tillkännages ofta i den avlidnes hemförsamlings kyrka genom själaringning/tacksägelse. En dödsannons kan också ha annonserats i tidningen.
Kremering
Kremering innebär att kistan med den avlidne förbränns. Askan samlas upp i en urna. Vid kremering utfärdas ett intyg av Skatteverket.
Kremering ska enligt lag ske senast en månad efter dödsfallet och gravsättningen av askan ska ske senast ett år efter kremationen.
Läkare
Som anhörig har man rätt att av en läkare få en skriftlig redogörelse av dödsorsaken, ett så kallat dödsorsaksintyg. Kan inte läkaren ange dödsorsaken sker en klinisk obduktion eller rättsmedicinsk undersökning.
Svepning
Den avlidna läggs i utvald kista. Bädden iordningsställs och den avlidne kammas, händerna läggs till rätta och eventuella minnessaker läggs i kistan innan locket skruvas på. För många anhöriga är det viktigt att få se den avlidna i kistan för ett sista personligt avsked. Klinisk obduktion
En klinisk obduktion sker på ett sjukhus. Den måste i vissa fall godkännas av anhöriga.
Rättsmedicinsk undersökning
Finns det misstanke om att dödsfallet orsakats av andra, inte naturliga, orsaker kopplas polisen in och en rättsmedicinsk undersöknings genomförs på begäran av rättsvårdande myndighet som tex. polismyndigheten eller åklagare. Efter rättsmedicinsk undersökning utfärdas dödsorsaksintyg av rättsläkare.
Bisättning
Kistan transporteras med en speciell bil till en bisättningslokal, där den står i ett kylt rum i väntan på eventuell begravningsceremoni, gravsättning eller kremation. Det kan vara en kyrka, ett kapell eller krematorium.
Dödsorsaksintyg
Jordbegravning
Kistan gravsätts i jorden på en begravningsplats, ofta i direkt anslutning till en begravningsceremoni.
Gravsättningsintyg behövs och intyg om kremering om så skett.
Urnsättning
Urnan gravsätts i en urngrav, kolumbarium, askgravlund, askgravplats eller i minneslund.
Man kan också ansöka hos Länsstyrelsen om tillåtelse att sprida askan i till exempel havet. Vård av gravplats
Det finns gravplatser som upplåts med gravrätt, med begränsad gravrätt samt utan gravrätt. När anhöriga valt en gravplats med gravrätt ska en eller flera personer utses som ansvariga för graven – så kallade gravrättsinnehavare. Det är gravrättsinnehavaren som, enligt lag, ansvarar för att gravplatsen hålls i ett ordnat och värdigt skick och bestämmer vem som får gravsättas i den. Har man som gravrättsinnehavare inte själv möjlighet att ta hand om platsen, kan man till exempel köpa tjänsten av kyrkogårdsförvaltningen till ett självkostnadspris.
Morgondagens framtid är här !
VILL DU VARA MED OCH BIDRA?
»Swisha ditt bidrag till Act Svenska kyrkan på: 900 1223
Gör så här: 1. Ange nummer 9001223 som mottagare 2. Fyll i valfritt belopp 3. Välj ”Betala” »Väggarna består av slitna plywoodskivor och stora plåtbitar. På golvet ligger en blå presenning som täcker det värsta dammet. Det finns en sliten madrass längt ena väggen där det yngsta av de fyra barnen ligger och sover. I rummet står också en stor gul vattendunk och ett litet bord med en rutig duk över. Maten lagas över öppen eld i en hörna av rummet. Den tunna väggen bakom oss dunsar till lite då och då, det är en ko och en kalv som har sitt bås där.
MAMMA ALAM BERÄTTAR:
”Vår familj hamnade i konflit och min farbror blev dödad. Därför fick vi fly. Från början ägde vi ingenting, och vi hade inga pengar att betala hyra med. Men nu efter fyra år äger vi äntligen ett hus som vi har byggt själva.
Min mentormamma har betytt allt för mig. Hon stöttar och ger råd och stöd hur vi ska äta rätt för att inte bli undernärda och hur vi ska ta hand om vår hälsa. Jag var gravid med mitt fjärde barn när v fick besök v en mentormamma för första gången. Jag vägrade först gå till en klinik för jag var rädd, och dessutom hade jag inga pengar. Men de hjälpte mig med det. Jag fick ockå hjälp med att starta upp verksamhet så att jag kan tjäna egna pengar. Jag säljer kol och nu har jag kunnat ta ett lån för att köpa en ko och kan sälja även mjölken. Min man är arbetslös så vi är helt beroende av min lön just nu. Det är kämpigt, men min mentormamma har lärt mig att vara stark. Nu ingår jag i en självhjälpsgrupp med andra kvinnor. Vi kallar oss Morgondagens framtid.” Det här är bara en av tusentals

Mentormamman Addis mäter överarmen på barnet för att se så att hon fått i sig tillräckligt med näring. kvinnor som fått livsavgörande hjälp genom projektet Mentormammor som drivs lokalt men stöttas av Act Svenska kyrkans internationella arbete. – Här i Helsingborg har Svenska kyrkan beslutat om ett fast, årligt ekonomiskt anslag till projektet Mentormammor. Som en del i den världsvida kyrkan kan vi på det sättet vara med och bidra till livsavgörande förändring, i ett långsiktigt perspektiv, berättar kyrkoherde Kristian Lillö.