5 minute read
Jubileum
from Amos Helsingborg
En höjdare fyller 125
Nu i juni fyller Gustav Adolfs kyrka jämnt. Det kommer att fias med en rad olika aktiviteter. Här berättar Rikard Honnér – församlingspedagog i Gustav Adolfs församling – om bakgrunden till att kyrkan byggdes på söder för 125 år sedan.
Text: Rikard Honnér
Så fias jubiléet
125-årsjubiléet kommer att firas med en rad olika aktiviteter. Läs mer om några av dessa på föregående sida (s 5). »På 1870-talet började det i S:ta Maria kyrka att bli alltmer trångt för gudstjänstbesökarna. Man talade därför om att bygga en läktare i södra sidoskeppet för att få ökat utrymme. Men detta förslag fic aldrig något godkännande. Det var vid en kyrkostämma den 24 juli 1888 som det formella beslutet fattades om en ny kyrka i Helsingborg. På denna stämma konstaterades att för att fylla behovet av en ny kyrka, hade åtskilliga nitälskande församlingsmedlemmar genom kyrkorådet velat överlämna ett bidrag på cirka 48 000 kronor. Av denna summa var redan 4 738, 98 kronor inbetald. FÖR ATT FÅ in förslag på ritningar till den nya kyrkan hade en tävling utlysts. De utsedda prisdomarna gav enhälligt första pris till en ritning utförd av arkitekt Gustaf Hermansson i Stockholm. Så småningom antogs denna ritning av en kyrkostämma i september 1890. Den antagna ritningen behövde därefter kompletteras för att slutgiltigt fastställas av kung Oscar II.
På Stadsarkivet finns äldr kartor där den blivande kyrkan är inritad på nuvarande Furutorpsplatsen. På en karta från 1877 hade man tänkt sig kyrkan till höger om kvarteret med nummer LXIV. BLAND DEM SOM engagerade sig för en ny kyrka i Helsingborg var det en plats på norr som först var aktuell. Men vid ett sammanträde 1888 bestämde man sig för att i stället förespråka att kyrkan ”borde byggas i södra stadsdelen”. En kommitté bildades och det fanns två föreslagna platser på söder
Ritningen utförd av arkitekt Gustaf Hermansson i Stockholm antogs vid kyrkostämman i september 1890.
På en karta från 1877 hade man tänkt sig kyrkan till höger om kvarteret med nummer LXIV. Kartan finns i Stadsarkivet. för kyrkan; dels på ”Nya Torget” alldeles intill nuvarande GA torg, dels i ett kvarter på nuvarande Furutorpsplatsen. Kommittén förordnade enhälligt den senare platsen. Argumentet var bland annat att denna plats erbjöd ett mera fridfullt läge. Det var också här som en kyrkostämma fyra år senare i januari 1893 enhälligt beslutade att den nya kyrkan skulle byggas.
Församlingen ansökte nu om mark från Stadsfullmäktige, som begärde yttrande från Drätselkammaren. Denna menade att lämpligare än att bygga kyrkan på Furutorpsplatsen var att förlägga kyrkan på Nytorget, mitt för Nytorgsgatan. ”Från denna plats blir kyrkan synlig från alla väderstreck belägen emellan de stora Söder- och Karl Krooksgatorna”. »
VISSTE DU ATT...
»... Gustav II Adolf ärvde den svenska tronen endast 16 år gammal 1611, då Sverige var ett fattigt land med en svag armé i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Med hjälp av Axel Oxenstierna omformade han landets regering och omvandlade den svenska armén till Europas mest moderna. Gustav II Adolf dog den 6 november 1632 i Lützen – då var Sverige en stormakt. Hans namn finns på torg och statyer i flera finska och svenska städer, så även i Helsingborg. Stadsfullmäktige följde detta förslag och beslutade att på ”Nytorget upplåta plats för nya kyrkobyggnaden”. En kyrkostämma sammankallades i april 1893 och beslutade då att med tacksamhet mottaga den erbjudna tomten på Nytorget, alltså kyrkans nuvarande plats.
En kyrkobyggnadskommitté arbetade vidare med frågorna kring den nya kyrkan. Ett järnvägsspår drogs till platsen, en byggmästare anlitades och grundstenen lades i december 1894. Författaren Samuel Anderson mindes från sin barndom på Söder: ”Fem år gammal var jag, när kyrkobygget påbörjades ... En byggnadsplats var icke på den tiden inhägnad som nu … Aldrig var det någon som hindrade oss tillträde till arbetsplatsen ...”.
DEN NYA KYRKAN skulle ha ett Invigningen av Gustaf Adolfskyrkan skedde på Pingstdagen, vilken år 1897 inföll söndagen den 6 juni.
Foto: WIKIMEDIA COMMONS
namn, och kyrkorådet föreslog enhälligt i augusti 1894 att den skulle få namnet S:t Petri kyrka. Detta namn ansåg kyrkorådet var särskilt lämpligt, eftersom det i pastoratet tidigare funnits en kyrka som hetat så. Men när kyrkostämman senare i samma månad var samlad beslutades istället att namnet skulle vara Gustaf Adolfs kyrka.
Någon motivering till namnet finns inte i kyrostämmans protokoll. Men motiveringen är klar och tydlig i kyrkobyggnadskommitténs protokoll, också det från augusti 1894.
Skälen till namnet var dels att det första bidraget till en ny kyrka utgjordes av en kollekt som upptagits i Mariakyrkan på Gustaf Adolfsfesten den 6 november 1882, dels att det vid detta tillfälle uttalats en önskan om att den nya kyrkan skulle komma ”att nämnas efter den ädle konung hvars ärorika minne på den dagen firades i hela Seriges rike”.
Vid en kyrkostämma i maj 1897 anmälde ordföranden ”att arbetet vid Gustaf Adolfskyrkan nu så långt framskridit att kyrkan snart kan tagas i bruk för offentlig gud tjenst...”. Invigningen av Gustaf Adolfskyrkan skedde på Pingstdagen, vilken år 1897 inföll söndagen den 6 juni.
INFÖR INVIGNINGEN VAR det mycket folk samlat vid kyrkan. För lämnad polisbevakning finns en räknin bevarad där kostnaden för 16 konstaplar i tre timmar anges till sammanlagt 20 kronor. Invigningen började klockan 12 och följdes av en högmässa.
Invigningsförrättare var kontraktsprosten P. Sörensson. I sitt tal utgick prosten (enligt Helsingborg Dagblad 8/6-97) ifrån orden i Uppenbarelsebokens kapitel 21: ”Och jag hörde en stor röst af himmelen säga: Si, Guds tabernakel ibland menniskorna, och Han skall bo med dem, och de skola vara Hans folk, och sjelfva Gud med dem skall vara deras Gud”.
I invigningstalet framförde (enligt Öresunds-posten 8/697) prosten även ”... ett tack till Helsingborgs invånare för de stora uppoffringa, de gjort för att få kyrkan till stånd, en sak som kontraktsprosten ansåg synnerligen behöflig ..”. DETTA ÄR EN kortfattad redogörelse av Gustav Adolfskyrkans tillblivelsehistoria. I samband med kyrkans 125-årsfirande i juni ä förhoppningen att ett mer detaljerat häfte ska finnastill utdelning.
