Utvärdering av Berättarministeriets skolprogram Uppdrag: Nobelarkivet
Juni 2025
Sammanfattning Programmet Uppdrag: Nobelarkivet är relevant och uppskattat
Ramboll har gjort en utvärdering av besöks- och klassrumsversionen av Berättarministeriets skolprogram
Uppdrag: Nobelarkivet.
Uppdrag: Nobelarkivet är ett ämnesövergripande skolprogram för årskurs 4–6, som har utvecklats i samarbete mellan Stiftelsen Berättarministeriet och Nobelprismuseet. Programmet är förankrat i kursplanernas centrala innehåll i kemi, fysik, historia, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk, och syftar till att stärka elevernas språkutveckling samtidigt som de fördjupar sina ämneskunskaper. Genom att kombinera berättande med vetenskap och samhällsfrågor får eleverna möjlighet att utforska Nobelprisets värld ur både ett historiskt och samtida perspektiv.
Ramboll har genomfört en intervjustudie med ett urval av lärare som har deltagit i skolprogrammet. Studien har fokuserat på lärarnas upplevelser av programmets relevans i förhållande till målgruppens behov, dess genomförandeeffektivitet samt programmets potential att på längre sikt bidra till förändrade arbetssätt, vilket i sin tur kan främja elevers måluppfyllelse.
Analysen resulterar i fyra slutsatser Den samlade analysen visar att:
• Programmet engagerar elever i olika årskurser och bidrar till språkutveckling.
• Lärare upplever Nobelarkivet som inspirerande.
• Hållbarhet och långsiktiga effekter är svåra att bedöma.
• Lärarna upplever att material och stöd från Berättarministeriet leder till ett lyckat genomförande.
• Uppdrag: Nobelarkivet utgör en möjlighet till samarbete och dialoger mellan eleverna.
Ramboll lämnar tre rekommendationer för det fortsatta arbetet
Med utgångspunkt i utvärderingens resultat lämnar Ramboll tre rekommendationer för Berättarministeriets fortsatta arbete:
• Fortsätt skapa program där materialet väcker nyfikenhet och engagemang hos eleverna.
• Se över möjligheten att lägga till ytterligare eller anpassat material för att möta elever med olika kunskapsnivåer och behov.
• Främja kollegialt lärande genom att uppmuntra fler lärare från samma skola att delta samtidigt.
Innehållsförteckning
1. 2.
3.
4.
5. 6. 7. 8.
Om Rambolls uppdrag
Om skolprogrammet
Uppdrag: Nobelarkivet
Resultat: Relevans
Resultat: Måluppfyllelse
Resultat: Effektivitet
Resultat: Hållbarhet
Slutsatser och rekommendationer
Bilaga 1 – Intervjufrågor
1. Om Rambolls uppdrag
Rambolls uppdrag
Ramboll har fått i uppdrag att genomföra en intervjubaserad utvärdering med lärare som deltagit i både besöks- och klassrumsversionen av programmet Uppdrag: Nobelarkivet. Utvärderingen syftar till att ge en fördjupad förståelse för i vilken utsträckning programmet har stöttat lärarna i deras undervisning samt hur de språkstärkande inslagen har fungerat i praktiken. Den ska även belysa om deltagandet har främjat lärarnas kompetensutveckling, särskilt vad gäller arbetssätt och kollegialt lärande.
Ramverk för utvärderingen
Rambolls utvärdering har genomförts med ett metodologiskt angreppssätt som inleddes med att ta fram en analysram. Denna ram tydliggör vilka frågor utvärderingen ska besvara, hur de ska bedömas och vilken datainsamling som krävs för respektive frågeställning. Analysramen utvecklades i uppdragets inledande skede tillsammans med Berättarministeriet och utgör grunden för analysen. Den fungerar som ett stöd för att strukturera intervjumaterialet och bidrar till en systematisk och effektiv analys. Med utgångspunkt i analysramen tog Ramboll därefter fram intervjuguider för den fortsatta datainsamlingen.
Analysramen utgår ifrån OECD-DAC utvärderingskriterier För att svara mot syftet med utvärderingen utgår analysramen från följande fyra av OECDDAC utvärderingskriterier (dessa beskrivs mer ingående vid varje kapitels inledning):
Ramboll har genomfört intervjuer med lärare från flera skolor och årskurser
Ramboll har genomfört intervjuer med lärare från olika skolor och årskurser för att fånga deras reflektioner kring programmet Nobelarkivet. Syftet har varit att få en fördjupad förståelse för hur programmet upplevts av lärarna och hur det eventuellt påverkat både deras arbetssätt och elevernas lärande. För att uppmuntra till öppna och reflekterande samtal genomfördes semistrukturerade intervjuer, vilket möjliggjorde flexibilitet utan att samtalet styrdes alltför hårt.
Ramboll genomförde både individuella och gruppintervjuer med 13 lärare från nio skolor. Sex av lärarna har genomfört klassrumsversionen och sju har genomfört besöksversionen.
Resultaten från intervjustudien bör tolkas med försiktighet, då urvalet är begränsat. Det kan ha resulterat i att vissa perspektiv har gått förlorade och det går inte att generalisera svaren för alla lärare och elever som deltagit i programmet. Studien ska därför ses som ett kvalitativt fördjupande komplement till tidigare utvärderingar och Berättarministeriets egen enkätstudie.
Ramboll har sammanställt all intervjudata och presenterar dessa, inklusive våra sammanfattande slutsatser, i denna rapport. För fullständig analysram och intervjuguide, se bilaga 1.
2. Om skolprogrammet
Uppdrag: Nobelarkivet
I skolprogrammet Uppdrag: Nobelarkivet väcks elevernas nyfikenhet för kemi och forskning. Eleverna får lära sig om atomer och molekyler, grundämnen och vetenskapliga upptäckter samt deras nytta och konsekvenser.
Precis som alla Berättarministeriets skolprogram inleds Uppdrag: Nobelarkivet med att klassen blir kontaktad av medarbetarna på Berättarministeriets bokförlag, som har förlorat sin fantasi och behöver elevernas hjälp. Klassen bjuds antingen in att komma till bokförlaget och hjälpa medarbetarna att skriva en berättelse, eller så skriver klassen en berättelse i klassrummet och skickar till bokförlaget. Oavsett så blir bokförlagets redaktör, N. Schwartz, så imponerad av elevernas fantasi att hen bestämmer sig för att ge ut klassens berättelse som en bok och alla elever blir publicerade författare.
Därefter kontaktar redaktör Schwartz klassen igen och berättar att hen har en bekant, Mariam, som precis har börjat arbeta som arkivarie på Nobelprismuseets arkiv och
som behöver hjälp att undersöka föremål som har tillhört Marie Curies väninna. Redaktören tror att klassen är precis rätt personer för detta uppdrag och sätter därför Mariam i kontakt med klassen.
Berättelsen om lådan med Marie Curies föremål är fiktiv, men genom artefakter och brev får eleverna en djupare inblick i Marie Curies liv och forskargärning. De får även en förståelse för hur några av hennes och andra samtida forskares upptäckter har påverkat människors levnadsvillkor. Skolprogrammet är utformat för att på ett kreativt och lustfyllt sätt stärka elevernas språkliga förmågor, kritiska tänkande och kunskap om naturvetenskap, vetenskapliga upptäckter samt några historiska skeenden.
Skolprogrammet omfattar totalt 12 lektionstillfällen.
3. Resultat: Relevans
”Jag har fått lite bättre fantasi och påhittighet. Jag har varit lärare väldigt länge och kan känna att jag går i samma hjulspår men nu får jag hjälp att göra saker annorlunda.”
Programmet har varit utvecklande och inspirerande för lärare och elever
Det finns en samstämmig upplevelse bland de intervjuade lärarna att deltagandet har varit både utvecklande och inspirerande. Flera lyfter särskilt hur programmet bidragit med nya perspektiv på ämnesövergripande undervisning, bland annat genom konkreta övningar som bryter av den ordinarie undervisningen och erbjuder något nytt att arbeta med. Särskilt lyfts storytelling och användandet av artefakter fram som inspirerande och något flera lärare vill ta med sig i andra delar av sin undervisning.
Flera lärare uttrycker att program från Berättarministeriet blir alltmer relevant och lättare att tillgodogöra sig ju fler gånger man deltar. Lärare som samarbetat med Berättarministeriet under längre tid, ibland i över två år, beskriver att de i denna omgång fått nya infallsvinklar och att arbetet präglats av ett lustfyllt lärande.
”Vi kompletterade lite själva – tog bilderna ur lärarmaterialet, klippte ut och gjorde ett bildspel att visa med projektor. Det hade underlättat om det funnits en bildbank med högupplösta bilder att använda som bildstöd. För våra elever är det mycket lättare att ta till sig innehållet med visuellt stöd.”
Materialet är uppskattat men det krävs anpassningar från lärare för att passa alla Det finns en samstämmig uppskattning för det befintliga materialet, inklusive begreppslistor, som anses vara väl utformat och användbart. Materialet beskrivs som engagerande för eleverna och väcker både nyfikenhet och fantasi. De flesta lyfter även att elevernas förmåga att tänka källkritiskt utmanas när de resonerar kring brevens sanningshalt. Lärarna upplever generellt att Uppdrag: Nobelarkivet är relevant, även för elevgrupper med olika språk- och kunskapsnivåer, men att det i praktiken krävs insatser från lärarna för att anpassa underlaget efter elevernas förutsättningar. Det framkommer en variation mellan lärarna och de anpassningar de beskriver sig ha gjort utifrån behov i klasserna. Det vittnar dels om att det kan finnas olika stora behov, dels att det kan finnas en risk för att elevernas lärande påverkas av hur mycket tid läraren haft att förbereda eller anpassa materialet. Det handlar till exempel om att förklara lektionsupplägg och uppgifter.
Några lärare framför konkreta förbättringsförslag, framför allt önskemål om ytterligare stöd i form av mer utvecklade begreppslistor och bildstöd, för att ytterligare underlätta lärarnas arbete och främja lärande på olika nivåer. Några lärare berättar att de tagit fram eget bildstöd till eleverna, men önskar att det fanns ett sådant stödmaterial digitaliserat från Berättarministeriet. Två lärare beskriver en önskan om mer djupgående stödmaterial för att kunna ta tillfället i akt och lära ännu mer om specifika forskare, till exempel genomförberedda personporträtt som kan visas i PowerPoint.
Lärare
tycker att Uppdrag: Nobelarkivet
är värdefullt av flera anledningar
”Jag kommer framförallt att fortsätta använda storytelling, och i religion har jag nu försökt letat fram klassiska artefakter för varje religion som barnen kan få se.”
”Vi tyckte att det var fantastiskt med de olika filmerna där eleverna skulle jämföra dem och diskutera vilken som var sann och falsk. Det göra att de utvecklar sitt kritiska tänkande.”
”Materialet väckte mycket samtal om kvinnor och deras rättigheter, mycket upptäckter inom NO-ämnen. Det föll sig naturligt att det spred sig över till andra ämnen och kom in på värdegrundsfrågor.”
”Det blev en högtidlig avslutning eftersom det var ett projekt som vi arbetat mot tillsammans.”
”Väldigt bra med besök. När ena klassen kom tillbaka från besöket var de alldeles lyriska. De kände sig viktiga när de fick varsin namnlapp på museet.”
4. Resultat: Måluppfyllelse
”Jag tycker alltid att eleverna utvecklar sitt kreativa tänkande när de får arbeta med något konkret. Det är roligt att få hit lite material och kunna få andra perspektiv.”
Uppdrag: Nobelarkivet har bidragit till att lärare inspirerats till att utveckla nya arbetssätt Deltagandet i Uppdrag: Nobelarkivet har visat sig vara en inspirationskälla för flera lärare, där en ökad lekfullhet och kreativitet har blivit tydliga resultat. Lärarna beskriver att de uppskattar den nya energi som Uppdrag: Nobelarkivet tillfört deras undervisning och att denna påverkan har spridit sig till andra ämnen och lektioner. Merparten av de intervjuade lärarna upplever att deras användning av kreativa metoder har utvecklats, vilket de ser som en positiv förändring i deras arbetssätt. De flesta lärarna anser att deras kompetens inom kreativa metoder, som användning av fysiska föremål och storytelling, har förbättrats. Denna metodik har möjliggjort en mer dynamisk och engagerande lärandemiljö, vilket de ser som en viktig utveckling i deras pedagogiska verktygslåda. Det är dock svårt att göra en slutgiltig bedömning av om dessa förändringar är hållbara på lång sikt och om lärarna fortsätter att tillämpa de nya metoderna på ett varaktigt sätt.
Kollegialt lärande uppnås främst när fler lärare från samma skola deltar
Intervjuerna med lärare visar att åsikterna om programmets påverkan på kollegialt lärande varierar. Lärarnas egen lärandeprocess och den gemensamma kompetensutvecklingen verkar kunna påverkas av huruvida en lärare arbetar ensam med programmet på en skola, eller om läraren gör det tillsammans med kollegor eller flera klasser. Där effekten har varit mest positiv har flera lärare och klasser från samma skola deltagit i Nobelarkivet, vilket har lett till ett ökat utbyte av idéer och gemensam planering. På dessa skolor har deltagarna upplevt att samarbetet och den kollegiala lärprocessen stärkts, då de haft möjlighet att tillsammans reflektera över materialet och planera upplägg.
Programmet har bidragit till utveckling av elevernas språkfärdigheter och kritiska tänkande
Enligt majoriteten av lärarna har Uppdrag: Nobelarkivet haft en positiv påverkan på elevernas utveckling, särskilt inom språkfärdigheter och kritiskt tänkande. Genom att fokusera på storytelling och engagera eleverna i lärandeprocessen har programmet ökat deras motivation. Det tillsammans med att man genom Uppdrag: Nobelarkivet jobbat tematiskt över tid har bidragit till en mer strukturerad språkutveckling.
Begreppslistorna har varit ett uppskattat verktyg, även i klasser med olika förutsättningar. Arbetssättet med begreppslistor har utmanat eleverna, vilket har främjat deras lärande. Några skolor har anpassat listorna efter lokala behov och specifika klasskontexter, vilket har stärkt elevernas förståelse genom att låta dem själva söka information om begreppen.
Eleverna har också fått möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande genom diskussioner om källkritik och genusperspektiv, med särskilt fokus på kvinnliga forskare och förebilder. Dessa samtal har gett eleverna möjlighet att uttrycka sina åsikter och reflektera över olika perspektiv.
Sammanfattningsvis har Uppdrag: Nobelarkivet bidragit med varierade lärandeupplevelser som har varit utvecklande för eleverna, oberoende av ålder och individuella förutsättningar. Deltagandet har också haft andra positiva effekter, som en ökad samhörighet mellan lärare och elever, en nyfikenhet att lära tillsammans och en förbättrad förmåga hos eleverna att ta ansvar både individuellt och i grupp.
5. Resultat: Effektivitet
Lärarhandledning och förberett material är viktiga förutsättningar för ett lyckat genomförande
Samtliga lärare som intervjuats uppger att de haft stor nytta av både lektionsplanering och handledning från Berättarministeriets pedagoger. Materialet har varit bra och värdefullt för undervisningen och de flesta upplever att lektionsmaterialet har varit tillräckligt för att genomföra programmet. Några av lärarna som deltagit vid andra program tidigare upplever att det denna gång varit lättare att följa en röd tråd, vilket har underlättat genomförandet.
Några lärare har framfört förbättringsförslag, men dessa handlar främst om önskemål om tillägg, snarare än kritik mot det befintliga materialet. Ett par lärare önskar mer bildstöd, både fysiskt och digitalt, och utökade begreppslistor för att kunna anpassa undervisningen bättre till olika elevgrupper. Ett annat förslag är att komplettera materialet med en PowerPoint-presentation innehållande bakgrundsinformation och personporträtt av centrala personer i programmet för att göra materialet mer flexibelt att använda i olika undervisningssituationer. Lärarna som föreslog det tog själva fram ett motsvarande underlag för att ge eleverna en djupare förståelse och för att utnyttja den nyfikenhet som eleverna visat.
”Jag är en ganska rutinerad lärare, men denna (handledning) är väldigt bra och tydlig, en av de bästa handledningar jag läst.”
Berättarministeriets stöd och tillgänglighet har fått positiv återkoppling från alla lärare, som beskrivs som både snabb och flexibel. Några lärare lyfter att det är särskilt positivt att Berättarministeriet är lyhörda för lärarnas behov, särskilt när det gäller att anpassa tidsramar så att uppdragen kan genomföras på ett bra sätt.
Genomförandet har varierat mellan skolorna
Faktorer som tidsåtgång, tillgång till stödmaterial, uppdelning av klasser och organiseringen av samarbetet har haft stor påverkan på hur programmet har genomförts. Medan vissa lärare har kunnat genomföra programmet på kortare tid, har andra behövt mer tid än vad som var planerat. Detta har i vissa fall lett till att kontinuiteten har förlorats, vilket också har resulterat i att lärarna upplevt att programmet inte haft samma effekt som det hade kunnat ha. Flera lärare påpekar att de inte alltid haft tillräckligt med tid för att genomföra programmet fullt ut. En sammanfattad bedömning från intervjuerna visar att förberedelse och möjligheten att anpassa programmet efter elevernas behov har varit avgörande för att alla elever ska kunna delta på lika villkor.
Programmet har varit lustfyllt för eleverna och skapat engagemang
De intervjuade lärarna har upplevt att eleverna har tagit emot programmet Uppdrag: Nobelarkivet väl. Lärarna beskriver hur eleverna visat stort engagemang, särskilt vid momentet då lådorna levererats. Breven och föremålen har fungerat som underlag för samtal och motivering till olika skrivuppgifter och i de allra flesta fall hållit eleverna engagerade genom hela programtiden. Ett par lärare lyfter att elever som vanligtvis är mer tillbakadragna har varit mer delaktiga under uppdragets gång än vad de annars är i klassrummet.
Det har funnits en relativt hög trovärdighet från eleverna avseende artefakter och brev. Även om det även uppmuntrat till källkritik har många av eleverna levt sig in i berättelsen och det har gjort arbetet lustfyllt. Flera lärare konstaterar att formen storytelling är användbar och engagerar eleverna. I de klasser där lärarna upplevt att eleverna varit för
gamla för att tro på att breven varit verkliga har det funnits andra moment, experiment och filmer, som i stället skapat engagemang.
De fysiska besöken har varit särskilt uppskattade
De fysiska besöken, som har varit en del av besöksversionen, har fått mycket positiv feedback och upplevs som engagerande och meningsfulla. Några lärare har dock framfört att skrivuppgiften vid uppstartstillfället gärna hade fått vara tydligare kopplad till det specifika uppdraget i programmet för att skapa en ännu starkare röd tråd genom hela programmet.
Deltagandet i programmet har fungerat bra i båda versionerna och den samlade bilden är positiv, oavsett version. Däremot har några av lärarna som genomfört klassrumsversionen efterlyst mer interaktivitet. De har lyft rollspel eller ett avslutande fysiskt besök som exempel för att öka känslan av autenticitet och stärka upplevelsen för eleverna.
”Ord som var ämnesspecifika, när elever frågade om dem kunde vi slå upp orden tillsammans. [...] Det lade en grund för att man måste kolla upp vissa ord. Jag upplever att de fortfarande har med sig det tänket.”
Ingen gemensam bild av huruvida programmet frigör undervisnings- och planeringstid för lärarna
Det finns inte en samlad bild avseende huruvida lärarna genom medverkan i programmet frigör undervisnings- och planeringstid. Några lärare menar att det underlättat och att de själva aldrig hade haft tid att ta fram ett liknande material själva. En av de intervjuade lärarna upplever att det snarare blir ett påslag. En annan beskriver att det inte sparar tid, men att det gjort lärandet mer lustfyllt.
Lärarna verkar inte heller ha en samlad önskan eller förväntan om att medverkan ska frigöra tid. Det framkommer snarare att genomförandet underlättas av att allt material levereras tillsammans med en tydlig handledning som gör det enkelt att snabbt sätta sig in i innehållet. Flera lärare beskriver också att förberedelserna blir mindre tidskrävande ju fler gånger de har deltagit i program från Berättarministeriet, då de successivt blir mer bekanta med upplägget och innehållet.
6. Resultat: Hållbarhet
”[...] man hade önskat att man kunde haft det i fler ämnen, att det fanns färdiga lådor. Jag hade önskat att jag hade kunnat göra det själv men tiden och fantasin räcker inte till alla gånger. Känner att jag hade velat använda det mer i undervisning.”
Uppdrag: Nobelarkivet har stöttat lärarna i deras språkutvecklande arbete på flera sätt Lärarna beskriver att Uppdrag: Nobelarkivet varit inspirerande och roligt. De kreativa metoderna har enligt flera lärare inneburit nya spännande vägar till språkutveckling. De flesta uppger att de uppskattat arbetssättet med begreppslista och menar att det främjat barnens språkutveckling. Det är däremot svårt att bedöma hur skolprogrammets effekter kommer att leva vidare över tid, men flera lärare uttrycker att de tagit till sig nya metoder för språkutvecklande arbete. Särskilt lyfts storytelling och användningen av artefakter som inspirerande inslag som de vill fortsätta arbeta med även efter programmets slut. Lärarna ger positiv respons på dessa metoder och ser dem som värdefulla verktyg för att skapa engagemang och fördjupat lärande i klassrummet. En lärare uppger att lektionerna generellt blir bättre när materialet är färdigplanerat och håller denna nivå. Varken tiden eller fantasin räcker till att göra motsvarande i andra ämnen, beskriver en annan lärare som hade önskat färdiga lådor eller koncept inom fler ämnen. En tredje lärare beskriver att arbetssättet i Uppdrag: Nobelarkivet stärkt hens undervisning genom att göra den mer kreativ.
7. Slutsatser och rekommendationer
Programmet engagerar elever i olika årskurser och bidrar till språkutveckling.
Av intervjuerna framgår att elever i årskurs 4–6 i stor utsträckning har upplevt Uppdrag: Nobelarkivet som spännande. Flera lärare berättar att de märker en ökad motivation hos eleverna när de får arbeta med Uppdrag: Nobelarkivet, då eleverna lär sig genom att själva upptäcka. Under lektionerna har eleverna fått möjlighet att på ett fantasifullt och engagerande sätt analysera, läsa och skriva.
Lärare upplever Uppdrag: Nobelarkivet som inspirerande.
Flera beskriver att materialet från Berättarministeriet inbjuder till en lekfullhet som de tycker är engagerande och som ger dem möjlighet att prova nya metoder. Det har stärkt lärarnas förmåga att skapa engagemang och fördjupat lärande i klassrummet. Många berättar att de troligtvis kommer att fortsätta använda storytelling och artefakter i sin fortsatta undervisning.
Hållbarhet och långsiktiga effekter är svåra att bedöma. Även om många lärare uppskattar de nya arbetssätten och ser dem som värdefulla, är det svårt att bedöma huruvida dessa förändringar kommer att vara långsiktiga och fortsätta tillämpas i lärarnas undervisning även en tid efter programmets slut.
Lärarna upplever att material och stöd från Berättarministeriet leder till ett lyckat genomförande. Lärarna uppskattar det välproducerade materialet och det stöd de fått från Berättarministeriet, särskilt i form av flexibla och anpassningsbara tidsramar, vilket underlättat genomförandet av programmet. Handledningen får mycket gott betyg från lärarna, som tycker att den är lätt att följa.
Uppdrag: Nobelarkivet utgör en möjlighet till samarbete och dialoger mellan eleverna.
Flera lärare berättar att skolprogrammet har väckt intressanta diskussioner, särskilt kring källkritik. Lärarna beskriver också att eleverna genom Uppdrag: Nobelarkivet samarbetar och upptäcker tillsammans. Programmet skapar förutsättningar för att alla elever ska kunna delta aktivt i lärandet i klassrummet.
Rambolls rekommendationer
Fortsätt skapa program där materialet väcker nyfikenhet och engagemang hos eleverna. Programmet har fått mycket beröm för att det är ämnesövergripande. Två lärare berättar att de har elever som nu drömmer om att bli forskare och att flera elever har uppskattat att se en kvinnlig forskare. Uppdrag: Nobelarkivet har alltså varit inspirerande för elevernas framtidstro och har bidragit till att ge flera förebilder inom forskningsvärlden, exempelvis kvinnliga forskare.
Ramboll rekommenderar därför att Berättarministeriet fortsätter utveckla program som inspirerar genom att beröra flera olika relevanta ämnen.
Se över möjligheten att lägga till ytterligare eller anpassat material för att möta elever med olika kunskapsnivåer och behov.
I utvärderingen har det framkommit att det kan finnas ett behov av att tillföra material som är anpassat efter olika elevgrupper och erbjuder utökade möjligheter att fördjupa lärandet. Ramboll rekommenderar därför att Berättarministeriet ser över möjligheten att lägga till ytterligare eller mer anpassat material för att passa olika behov och kunskapsnivåer.
Främja kollegialt lärande genom att uppmuntra fler lärare från samma skola att delta samtidigt.
Detta kan öka samarbetet, möjliggöra gemensam planering och stärka lärarnas kompetensutveckling, vilket i sin tur bidrar till ett mer effektivt arbete och ökar chanserna för att nya arbetssätt hos lärarna blir hållbara över tid.
8. Bilaga 1 – Intervjufrågor
Utvärderingsfrågor Huvudfrågeställningar
Relevans
På vilket sätt är programmen relevanta för lärarna i deras undervisning?
Har Nobelarkivet varit relevant för elevgrupper med olika språk- och kunskapsnivå/förutsättningar? På vilket sätt?
Intervjufrågor
Presentationsrunda: namn, årskurs, ämnen
Ni har deltagit i det digitala skolprogrammet ”Uppdrag: Nobelarkivet”. Hur har upplägget sett ut?
Upplever du att programmet Nobelarkivet har varit utvecklande och stärkande för dig i din undervisning/stöd för dig i din undervisning? På vilket sätt? Om inte, hur kan det förändras?
Upplever du att Nobelarkivet gav eleverna möjlighet att lära utifrån sin kunskapsnivå och sina förutsättningar? Om inte, hur kan programmet anpassas/förbättras i hänsyn till det?
Måluppfyllelse
Har lärarna utvecklat sin kompetens och arbetssätt i att arbeta med kreativitet? På vilket sätt?
Har Nobelarkivet bidragit till elevernas utveckling? (exempelvis språkfärdigheter, tilltro till sin egen förmåga, kunskapsutveckling, kreativt och kritiskt tänkande)
Har Nobelarkivet bidragit till elevernas utveckling? (exempelvis språkfärdigheter, tilltro till sin egen förmåga, kunskapsutveckling, kreativt och kritiskt tänkande)
Har programmet bidragit till kollegialt lärande? På vilket sätt?
Har programmet lett till andra resultat för lärare och elever? Vilka resultat?
Har du utvecklat din kompetens att med hjälpa av kreativa metoder stärka dina elevers språkutveckling? Hur?
Har ert deltagande påverkat hur du använder kreativa inslag i din befintliga undervisning (t.ex. utifrån metoderna ni använt, så som storytelling, använda artefakter (föremål) i undervisningen)? På vilket sätt, exemplifiera.
Upplever du att Nobelarkivet har bidragit till att dina elever har utvecklat sina språkfärdigheter? På vilket sätt? Utveckla gärna svaret.
På vilka sätt har Nobelarkivet lett till en progression i dina elevers kunskapsutveckling inom ämnesområdena?
Upplever du att Nobelarkivet har bidragit till att dina elever har utvecklat tilltron till sin egen förmåga? På vilket sätt?
Bilaga 1 –
Utvärderingsfrågor Huvudfrågeställningar
Måluppfyllelse
Effektivitet
Hur har programmet och tillhörande material fungerat för lärarna? (besök- och klassrumsversion)
Har lärarna fått tillräckligt stöd från lektionsmaterial och Berättarministeriet för att genomföra programmet? Har något saknats?
Hur har elevernas deltagande i programmet fungerat (sett till mål om att stärka elevernas agens/elevernas engagemang och delaktighet)?
Har lektionsmaterialet gett tillräckligt stöd till eleverna vad gäller att främja lärandet (språk och kunskapsutveckling)? (i jämförelse med ordinarie undervisning)
Har programmet bidragit till att frigöra undervisnings- och planeringstid för lärarna? På vilket sätt?
Intervjufrågor
Tycker du att programmet, eller andra delar av Berättarministeriets stöd (kompetensutvecklande stödet - t.ex. lärandesamtal, lärarportaren) har bidragit till ett ökat kollegialt lärande och kollegial kompetensutveckling? Om ja, hur då?
Har Nobelarkivet lett till några andra resultat för dig eller dina elever? Vilka skulle dessa kunna vara? T.ex. förbättrat samarbete i klassen etc.
Vad tycker du överlag om genomförandet av Nobelarkivet? Hur tycker du att det har fungerat för er?
Besök: Hur fungerade era besök? Vad tycker du besöken gjorde för avtryck på programmet?
Klassrum: Hur har det fungerat med uppstart och avslut i klassrummet?
Hur har det fungerat att använda lärarhandledningen och lektionsplaneringen?
Hur upplever ni att dialogen med Berättarministeriet har fungerat? Kan något ha fungerat bättre?
Har ni fått stöd från Berättarministeriet i genomförandet av programmet? Hur tycker du att det har fungerat? Ex utbildningsledare Anser du att det är något som saknas eller kan utvecklas i Berättarministeriets stöd till lärarna?
8. Bilaga 1 –
Utvärderingsfrågor Huvudfrågeställningar
Effektivitet
Hållbarhet
På vilket sätt har programmet stöttat lärarna i deras språkutvecklande arbete?
På vilket sätt använder lärarna erfarenheter från programmet i sin fortsatta undervisning? T.ex. genom metoden storytellning, använda artefakter i undervisningen.
Övrigt Finns det övriga medskick om programmet eller till Berättarministeriet?
Intervjufrågor
Hur har elevernas deltagande i programmet fungerat (mål att stärka elevernas agens/elevernas engagemang och delaktighet)?
Har Nobelarkivet och tillhörande material som skickats med har varit lustfyllt för eleverna? På vilket sätt?
Är det något i programmets innehåll du anser saknas för att elevernas genomförande skulle fungerat bättre?
Har användningen av Nobelarkivet bidragit till att frigöra tid för dig? Om ja, hur?
Hur har programmet stöttat det språkutecklande arbetet i er undervisning?
Kommer du fortsätta använda de kunskaper du fått genom Nobelarkivet ( t.ex. genom metoden storytellning, använda artefakter i undervisningen)? Om ja, hur? Kommer du behöva något för att kunna göra det?
Vill du lägga till något? Dela gärna med dig av dina erfarenheter av att jobba med Nobelarkivet. Vad som fungerat väl och vad som skulle kunna utvecklas.
